En löpande pension justeras årligen från ingången av januari med ett indextal (arbetspensionsindex). 

Vid beräkning av arbetspensionsindexet är vägningskoefficienten för förändringen i lönenivån 0,2 och vägningskoefficienten för förändringen i prisnivån 0,8. 

Om den förändring i arbetspensionsindexet som beräknats enligt 2 mom. under en granskningsperiod på två på varandra följande år överstiger förändringen i lönekoefficienten under motsvarande tid, är värdet av arbetspensionsindexet med avvikelse från vad som föreskrivs i 2 mom. det största värde med vilket förändringen i arbetspensionsindexet under granskningsperioden på två på varandra följande år inte överstiger förändringen i lönekoefficienten under motsvarande tid. Med förändring avses den relativa förändringen. 

Bestämmelserna i 3 mom. tillämpas, om värdet av det arbetspensionsindex som beräknats enligt 2 mom. är större än eller lika stort som värdet av det senaste arbetspensionsindexet. Om värdet av arbetspensionsindexet då efter tillämpningen av 3 mom. är mindre än värdet av det senaste arbetspensionsindexet, är värdet av arbetspensionsindexet detsamma som värdet av det senaste arbetspensionsindexet. 

Grunderna för beräkning av ansvarsskulden ska omfatta grunderna för det tilläggsförsäkringsansvar som är bundet till aktieavkastningen. Beräkningsgrunderna ska uppgöras så att grunden för det till aktieavkastningen bundna tilläggsförsäkringsansvaret utgörs av andelen enligt aktiernas genomsnittliga årsavkastningsprocent på 30 procent av ansvarsskulden enligt denna lag, från vilken dragits av beloppet av det till aktieavkastningen bundna tilläggsförsäkringsansvaret enligt denna paragraf, det ofördelade tilläggsförsäkringsansvar och det på försäkringstagarna fördelade tilläggsförsäkringsansvar som avses i 14 § 2 mom. i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag och det tilläggsförsäkringsansvar som avses i 7 kap. 2 § 2 mom. i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor. Före den årliga beräkningen av det till aktieavkastningen bundna tilläggsförsäkringsansvaret görs ett avdrag enligt 171 § 2 mom. i denna lag. 

Med aktiernas genomsnittliga årsavkastningsprocent avses den genomsnittliga årsavkastning som pensionsanstalter med verksamhet enligt denna lag och Sjömanspensionskassan får av i 11 § i lagen om beräkning av solvensgränsen för pensionsanstalter och om diversifiering av placeringar (315/2015) avsedda aktier som är föremål för handel på en reglerad marknad, minskad med en procentenhet. Den genomsnittliga årsavkastningsprocenten beräknas som ett viktat genomsnitt av aktieavkastningen för pensionsanstalterna på så sätt att en enskild pensionsanstalts eller Sjömanspensionskassans inverkan på procenten inte blir för stor i förhållande till de andra pensionsanstalterna. Den genomsnittliga årsavkastningsprocenten beräknas av Pensionsskyddscentralen utifrån de uppgifter som pensionsanstalterna lämnat. 

Om grunderna för beräkning av ansvarsskulden till följd av de krav som föreskrivs i 168 § ändras så att beloppet av det ansvar som föranleds av pensioner och intjänad pensionsrätt ökar, fogas de kostnader som föranleds av detta till de i 179 § avsedda kostnader som arbetspensionsanstalterna svarar för gemensamt. Om ändringen dock gäller grunderna för beräkning av ansvarsskulden för ålderspensioner, ska de kostnader som föranleds av ändringen i första hand täckas med medel som annars ska användas för utökande av fonderingen enligt 171 §. 

De fonderade delarna av ålderspensionerna justeras utöver justeringen enligt 1 mom. årligen på basis av det sammanlagda beloppet av pensionsanstalternas till aktieavkastningen bundna tilläggsförsäkringsansvar enligt 168 § 2 mom. 

Medel avsedda för justeringar enligt 1 och 2 mom. kan användas för att täcka de i 170 § avsedda kostnaderna till följd av ändringar av grunderna för beräkning av den ansvarsskuld som beräknas för ålderspensioner. 

Trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter har Pensionsskyddscentralen rätt att inom den tid och i den form som den bestämmer av pensionsanstalterna få de uppgifter om respektive pensionsanstalts ansvarsskuld och solvenskapital som behövs för beräkningen av den i 171 § 1 mom. avsedda avsättningskoefficienten för pensionsansvaret samt de uppgifter om belopp och avkastning av aktieplaceringar som är föremål för handel på en i 11 § i lagen om beräkning av solvensgränsen för pensionsanstalter och om diversifiering av placeringar avsedd reglerad marknad som behövs för beräkning av den genomsnittliga årsavkastningsprocent som avses i 168 § 3 mom. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Trots vad som föreskrivs i 168 § 2 mom., utgörs grunden för det till aktieavkastningen bundna tilläggsförsäkringsansvaret i enlighet med aktiernas genomsnittliga årsavkastningsprocent av en fjärdedel av den ansvarsskuld som avses i det momentet fram till den 30 juni 2027. 

Bestämmelserna i 98 § 3 och 4 mom. tillämpas på indexjusteringar som görs den 1 januari 2030 och därefter. 

Bestämmelserna i 174 § 1 mom. tillämpas på arbete som har utförts från och med den 1 januari 2027. 

Pensionskassan får inte utan tillstånd av Finansinspektionen förvärva sådan bestämmanderätt som avses i 1 kap. 5 § i bokföringslagen i en sammanslutning som bedriver annan rörelse än försäkringsrörelse, om inte sammanslutningens verksamhet kan anses ha samband med arbetspensionsförsäkringsrörelse och vara ändamålsenlig för denna eller om det inte är fråga om en bostads- eller fastighetssammanslutning. 

En pensionskassas dottersammanslutning vars huvudsakliga syfte är att för pensionskassans räkning direkt eller indirekt äga fast egendom får uppta lån i sin fastighetsplaceringsverksamhet. 

En pensionskassas dottersammanslutning får använda främmande kapital för ägande och förvärv av fastigheter samt för ägande, förvärv, byggande och underhåll av bostäder och andra byggnader i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. 

Det sammanlagda beloppet av de lån som pensionskassans dottersammanslutningar upptar får utgöra högst 10 procent av pensionskassans samtliga placeringar och 50 procent av pensionskassans samtliga fastighetsplaceringar. 

Vad som föreskrivs ovan i denna paragraf om dottersammanslutningar tillämpas också på därmed jämförbara bolag och sammanslutningar i andra stater inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Bestämmelserna i 154 § 1 punkten och 215 § 4 mom. 3 punkten i denna lag träder dock i kraft den 1 januari 2027. 

Av en pensionsanstalts placeringar får högst 85 procent vara aktieplaceringar. Med aktieplaceringar avses det sammanlagda beloppet av placeringar som exponerats för riskklasserna 1—5 enligt 11 § 1 mom. Om den underliggande tillgången i ett derivatavtal är en aktieplacering, avses med det belopp som exponerats för aktierisken i derivatavtalet derivatavtalets deltaekvivalent som avses i 19 § 3 mom.  

 Bestämmelser om värdet av de konstanter som används vid solvensberäkningen utfärdas vart femte år genom förordning av statsrådet på det sätt som föreskrivs nedan. Värdet av konstanterna fastställs så, att ett år från den tidpunkt då pensionsanstaltens solvenskapital når solvensgränsen är pensionsanstaltens solvenskapital med 97 procents sannolikhet större än noll. Värdet av konstanterna ska fastställas med beaktande av den empiriska informationen om placeringsmarknaden och om riskerna i olika placeringar. Social- och hälsovårdsministeriet ska höra Finansinspektionen vid beredningen av förordningen. 

Riskvärde beräknas för varje riskklass j med formeln 

, 

där Ai är beloppet av en enskild placering i som exponerats för den risk som avses i riskklass j och Sj den förväntade förlust som fastställts för riskklass j. 

Den förväntade förlusten Sj i riskklass j fastställs genom förordning av statsrådet. 

Förväntad avkastning beräknas för varje riskklass j med formeln 

, 

där Ai är beloppet av en enskild placering i som exponerats för den risk som avses i riskklass j och mj väntevärdet av avkastning för riskklass j. 

En placerings skuldandel beaktas så att utöver vad som föreskrivs i 12, 13 och 14 § 

1) ersätts den förväntade förlusten Sj vid beräkning av riskvärdet med formeln 

, 

där Li är den skuldandel som ingår i placeringen och m6 är väntevärdet av avkastning för den ränteriskklass som avses i 11 § 1 mom. 6 punkten, 

2) ersätts väntevärdet av avkastning mj vid beräkning av förväntad avkastning med formeln 

, 

där Li är den skuldandel som ingår i placeringen och m6 är väntevärdet av avkastning för den ränteriskklass som avses i 11 § 1 mom. 6 punkten. 

Utöver vad som föreskrivs i 12 och 14 § beaktas skuldandelen för sådana fastighetsplaceringar enligt 5 a § i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag som är förenade med en borgen som ställts av arbetspensionsförsäkringsbolaget så att vid beräkning av riskvärdet avses som termen Ai beloppet av en enskild placering i som helhet. 

Utöver vad som föreskrivs i 13 och 14 § beaktas skuldandelen för fastighetsplaceringar enligt 5 a § i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag som är förenade med en borgen som ställts av arbetspensionsförsäkringsbolaget så att vid beräkning av förväntad avkastning ersätts väntevärdet av avkastning mj med formeln 

, 

där Li är den skuldandel som ingår i placeringen och m6 är väntevärdet av avkastning för den ränteriskklass som avses i 11 § 1 mom. 6 punkten. 

För andra placeringar än de som exponerats för valutarisk enligt 1 mom. beräknas ett riskvärde enligt 12 § samt enligt 13 a § 1 punkten eller 13 b §, och förväntad avkastning enligt 13 § samt 13 a § 2 punkten eller 13 b §. 

Trots bestämmelserna i 12 § beräknas riskvärdet för klassen för risk avseende avkastningskrav enligt formeln 

, 

där k är den diskonteringsränta som används vid beräkningen av ansvarsskulden, b är den avsättningskoefficient för pensionsansvaret som avses i 171 § 1 mom. i lagen om pension för arbetstagare (395/2006) som gäller dagen efter beräkningstidpunkten, Sj är den förväntade förlust som fastställts för risk avseende avkastningskrav och Aj är ansvarsskulden, med avdrag för ofördelat och fördelat tilläggsförsäkringsansvar som avses i 14 § 2 mom. i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag, för tilläggsförsäkringsansvar som avses i 7 kap. 2 § 2 mom. i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor samt för de poster som enligt 139 § 2 mom. i lagen om pension för företagare (1272/2006) inte beaktas i premieansvaret. 

Trots bestämmelserna i 13 § beräknas den förväntade avkastningen för klassen för risk avseende avkastningskrav enligt formeln 

, 

där mj är det väntevärde för avkastning som fastställts för risk avseende avkastningskrav, Aj är den ansvarsskuld som fastställts i 1 mom. och λ är graden av bundenhet till aktieavkastningen som avses i 168 § 2 mom. i lagen om pension för arbetstagare. 

Denna lag träder i kraft den 20 . 

Ett arbetspensionsförsäkringsbolags dottersammanslutning vars huvudsakliga syfte är att direkt eller indirekt för arbetspensionsförsäkringsbolagets räkning äga fast egendom, får i sin fastighetsplaceringsverksamhet uppta också annan kredit än sådan kredit som avses i 15 kap. 1 § i försäkringsbolagslagen. 

Ett arbetspensionsförsäkringsbolags dottersammanslutning får använda främmande kapital för ägande och förvärv av fastigheter samt för ägande, förvärv, byggande och underhåll av bostäder eller andra byggnader i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. 

Det sammanlagda beloppet av de krediter som ett arbetspensionsförsäkringsbolags dottersammanslutningar upptar får vara högst 10 procent av arbetspensionsförsäkringsbolagets samtliga placeringar och 50 procent av arbetspensionsförsäkringsbolagets samtliga fastighetsplaceringar. 

Vad som föreskrivs ovan i denna paragraf om dottersammanslutningar tillämpas också på därmed jämförbara bolag och sammanslutningar i andra stater inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. 

Arbetspensionsförsäkringsbolaget kan ställa borgen som säkerhet för en kredit som föreskrivs i denna paragraf. Dessutom tillämpas vad som i 15 kap. 3 § i försäkringsbolagslagen föreskrivs om ställande av säkerhet för en dottersammanslutning också på en dottersammanslutnings förbindelser i enlighet med denna paragraf. 

Maximibeloppet av ett arbetspensionsförsäkringsbolags solvenskapital är solvensgränsens 3,5-faldiga belopp, dock minst 40 procent av ansvarsskulden, minskat med ofördelat tilläggsförsäkringsansvar och de poster som enligt 139 § 2 mom. i lagen om pension för företagare inte beaktas i premieansvaret. Om ett arbetspensionsförsäkringsbolags solvenskapital två år i följd överskrider solvenskapitalets maximibelopp, ska arbetspensionsförsäkringsbolaget från och med det andra året varje år till det fördelade tilläggsförsäkringsansvaret överföra ett belopp som utgör en tredjedel av det belopp med vilket bolagets solvenskapital överskrider maximibeloppet. Om överskridningen kan betraktas som bestående, ska bolaget organisera sin verksamhet så att bolagets solvenskapital återförs under maximibeloppet. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Bestämmelserna i 18 § 1 mom. gäller till och med den 31 december 2029. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Lagens 7 kap. 7 § 2 mom. gäller till och med den 31 december 2029. 

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015. 

Denna lag träder i kraft den 20.