Senast publicerat 11-06-2026 18:48

Regeringens proposition RP 111/2026 rd Regeringens proposition till riksdagen om godkännande och sättande i kraft av 2017 och 2019 års ändringar i Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

I denna proposition föreslås det att riksdagen godkänner 2017 och 2019 års ändringar av artikel 8 i Romstadgan för Internationella brottsmålsdomstolen samt lagen om sättande i kraft av de bestämmelser i ändringarna som hör till området för lagstiftningen. Godkännandet av ändringarna i stadgan förutsätter inga lagstiftningsändringar. 

Ändringarna av artikel 8 i stadgan gäller fogande av användningen av vissa vapen och stridsmetoder till de krigsförbrytelser som omfattas av Internationella brottmålsdomstolens jurisdiktion vid såväl internationella som icke-internationella väpnade konflikter. Genom ändringarna fogas till Internationella brottmålsdomstolens jurisdiktion som krigsförbrytelser användning av biologiska vapen och mikrobiella vapen eller toxinvapen, användning av vapen som skadar genom fragment som inte kan upptäckas genom röntgenstrålning samt användning av synförstörande laservapen. Genom ändringarna utvidgas dessutom Internationella brottmålsdomstolens jurisdiktion i fråga om krigsförbrytelser när det gäller utsättande av civilbefolkningen för svält som en stridsmetod, så att jurisdiktionen också omfattar icke-internationella väpnade konflikter.  

För de stadgeparter som har godtagit eller ratificerat ändringarna i Romstadgan träder ändringarna i kraft ett år efter deponeringen av åtagandeinstrumentet. För Finlands del träder ändringarna i kraft ett år efter det att Finlands godkännandeinstrument har deponerats. Den lag som ingår i propositionen avses träda i kraft samtidigt som ändringarna i Romstadgan träder i kraft för Finlands del, vid en tidpunkt som föreskrivs genom förordning av statsrådet. 

MOTIVERING

Bakgrund och beredning

1.1  Bakgrund

Internationella brottmålsdomstolen (International Criminal Court, ICC) inrättades genom Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen (FördrS 55 och 56/2002), som antogs i Rom den 17 juli 1998 och trädde i kraft den 1 juli 2002. Finland undertecknade stadgan den 7 oktober 1998. Finland ratificerade Romstadgan år 2000 (RP 161/2000 rd) och den trädde i kraft både för Finlands del och internationellt 2002. 

ICC:s jurisdiktion har begränsats till de mest allvarliga brotten som angår hela det internationella samfundet. Brott som omfattas av ICC:s jurisdiktion är folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser samt från och med 2017 aggressionsbrott. Respekten för internationell rätt och försvaret av en regelbaserad internationell ordning är hörnstenar i Finlands utrikes- och säkerhetspolitik, och Finland har förbundit sig att stödja ICC och främja det straffrättsliga ansvaret för dem som gjort sig skyldiga till de allra allvarligaste internationella brotten. 

Artikel 8 i Romstadgan, som antogs 1998, gäller krigsförbrytelser som omfattas av domstolens jurisdiktion. Artikel 8.2 i stadgan innehåller en omfattande och detaljerad förteckning över förbjudna handlingar, av vilka en del är tillämpliga på internationella väpnade konflikter och en del på icke-internationella väpnade konflikter. I den svenskspråkiga versionen av Romstadgan har man använt översättningen icke-internationella väpnade konflikter för väpnade konflikter som inte är av internationell karaktär. Förteckningen i artikel 8.2 i stadgan motsvarar i huvudsak innehållet i den i Haag 1907 ingångna konventionen angående lagar och bruk i lantkrig (FördrS 11/1924) samt i de fyra i Genève den 12 augusti 1949 ingångna konventionerna angående förbättrande av sårades och sjukas behandling vid stridskrafterna i fält, förbättrande av behandlingen av sårade, sjuka och skeppsbrutna tillhörande stridskrafterna till sjöss, krigsfångars behandling samt skydd för civilpersoner under krigstid (FördrS 7 och 8/1955). Genèvekonventionerna har kompletterats med tilläggsprotokoll från 1977 (FördrS 81 och 82/1980) och 2005 (FördrS 33/2009). Varje Genèvekonvention innehåller en artikel där svåra överträdelser mot skyddade personer definieras. Icke-internationella väpnade konflikter omfattas särskilt av den gemensamma artikeln 3 i Genèvekonventionerna, tilläggsprotokoll II till Genèvekonventionerna samt internationell humanitär sedvanerätt.  

I artikel 8.2 b i Romstadgan räknas andra allvarliga kränkningar av lag eller sedvanerätt som är tillämpliga i internationella väpnade konflikter upp, medan andra allvarliga kränkningar av folkrätt och sedvanerätt som är tillämpliga i icke-internationella väpnade konflikter räknas upp i artikel 8.2 e. De ändringar av stadgan som nu föreslås bli godkända gäller både artikel 8.2 b och artikel 8.2 e. Genom ändringarna fogas till ICC:s jurisdiktion som krigsförbrytelser i såväl internationella som icke-internationella väpnade konflikter användning av biologiska vapen, mikrobiella vapen eller toxinvapen, användning av vapen som skadar genom fragment som inte kan upptäckas genom röntgenstrålning samt användning av synförstörande laservapen. Till ICC:s jurisdiktion fogas dessutom som krigsförbrytelse att utsätta civilbefolkningen för svält som en stridsmetod också i icke-internationella väpnade konflikter.  

Bakgrunden till de ändringsförslag som ledde till ändringarna av Romstadgan var att användningen av ovan nämnda vapen och stridsmetoder har förbjudits med stöd av internationell sedvanerätt och internationella fördrag som ratificerats i stor utsträckning. Även Finland har ratificerat fördragen i fråga.  

Användning av kvävande, giftiga eller liknande gaser samt av bakteriologiska krigsmetoder i krig är förbjudet i det i Genève 1925 upprättade protokollet rörande förbud för användning i krig av kvävande, giftiga eller liknande gaser samt av bakteriologiska krigsmetoder (FördrS 23/1929). Dessutom är utveckling, framställning och lagring av biologiska vapen förbjuden enligt bestämmelserna i 1972 års konvention om förbud mot utveckling, framställning och lagring av bakteriologiska (biologiska) vapen och toxinvapen samt om deras förstörande (FördrS 14 och 15/1975, konventionen om förbud mot biologiska vapen). Parterna i konventionen om förbud mot biologiska vapen tolkar konventionen så att den också omfattar användningsförbud. Många av krigets lagar är dessutom sedvanerätt, vilket innebär att de är bindande för alla parter i väpnade konflikter oberoende av om staterna är parter i fördrag om internationell humanitär rätt. Enligt internationell humanitär sedvanerätt är användning av biologiska vapen förbjuden i både internationella och icke-internationella väpnade konflikter (Internationella rödakorskommitténs (ICRC) studie om internationell humanitär sedvanerätt, regel 73). 

Bakgrunden till de ändringar som gäller användningen av vapen som skadar genom fragment som inte kan upptäckas genom röntgenstrålning och synförstörande laservapen är bestämmelserna i protokoll I om icke-detekterbara splitter (FördrS 64/1983) och protokoll IV om synförstörande laservapen (FördrS 52/1998) till konventionen om förbud mot eller inskränkningar i användningen av vissa konventionella vapen som kan anses vara ytterst skadebringande eller ha urskiljningslösa verkningar (FördrS 64/1983, konventionen om vissa konventionella vapen). Enligt internationell humanitär sedvanerätt är det förbjudet att använda båda vapnen i både internationella och icke-internationella väpnade konflikter (ICRC:s studie om sedvanerätt, reglerna 79 och 86). 

Att utsätta civilbefolkningen för svält som en stridsmetod har redan tidigare i Romstadgan definierats som en krigsförbrytelse i internationella väpnade konflikter. Enligt internationell humanitär sedvanerätt är det förbjudet att använda utsvältning av civilbefolkningen som stridsmetod i både internationella och icke-internationella väpnade konflikter (ICRC:s studie om sedvanerätt, regel 53). Dessutom är utsvältning av civilbefolkningen förbjuden såsom stridsmetod enligt artikel 14 i tilläggsprotokoll II till Genèvekonventionerna rörande skydd för offren i icke-internationella väpnade konflikter (FördrS 82/1980).  

1.2  Beredning

Beredningen av ändringarna i stadgan

2017 års ändringar i Romstadgan 

Vid det 16:e mötet mellan stadgeparterna till Romstadgan i New York den 4–14 december 2017 godkändes genom konsensus resolution ICC-ASP/16/Res.4, genom vilken användningen av biologiska vapen, splittervapen och laservapen fogades till stadgan som krigsförbrytelser på basis av Belgiens förslag. Genom resolutionen fogades till artikel 8.2 b och 8.2 e i Romstadgan som krigsförbrytelser i såväl internationella som icke-internationella väpnade konflikter 1) användning av vapen som innefattar mikrobiella eller andra biologiska medel, eller toxiner, oavsett ursprung eller produktionsmetod, 2) användning av vapen vars huvudsakliga effekt är att skada genom fragment som i människokroppen inte kan upptäckas genom röntgenstrålning och 3) användning av laservapen som är särskilt konstruerade för att som enda stridsmedelsfunktion, eller som en av sina stridsmedelsfunktioner, bestående förstöra en normal synförmåga, dvs. ett oskyddat öga eller ett öga med korrektionslinser. 

Belgien lade redan 2009 fram ett förslag till ändring av Romstadgan om kriminalisering av användningen av bl. a. dessa vapen. Vid översynskonferensen av Romstadgan i Kampala i Uganda 2010 antogs på förslag av Belgien en ändring av stadgan som gällde användande av gifter eller förgiftade vapen, användande av kvävande, giftiga eller andra gaser och alla likvärdiga vätskor, ämnen eller medel och användande av kulor som lätt utvidgar sig eller tillplattas i människokroppen i icke-internationella väpnade konflikter. Andra ändringsförslag av Belgien gällde att ändra Romstadgan så att användningen av biologiska vapen, kemiska vapen, infanteriminor, splittervapen och laservapen i såväl internationella som icke-internationella väpnade konflikter fogas till stadgan som krigsförbrytelser. Förhandlingarna om dessa ändringsförslag fortsatte i en arbetsgrupp som tillsattes av stadgepartsförsamlingen efter översynskonferensen i Kampala.  

Belgien överlämnade 2017 ett på basis av förhandlingarna modifierat ändringsförslag till FN:s generalsekreterare. I ändringsförslaget föreslogs det att Romstadgan ändras så att användningen av biologiska vapen, infanteriminor, splittervapen och laservapen i såväl internationella som icke-internationella väpnade konflikter fogas till stadgan som krigsförbrytelser. Belgiens ändringsförslag om att foga användningen av biologiska vapen, splittervapen och laservapen till Romstadgan som krigsförbrytelser i såväl internationella som icke-internationella väpnade konflikter antogs enhälligt vid stadgeparternas 16:e möte i december 2017. Några stadgeparter förhöll sig reserverade till förslagen, men de flesta stadgeparterna, inklusive Finland, var beredda att godkänna ändringsförslagen. Avgörande för förhandlingarna var slutligen att Belgien lämnade bort användningen av infanteriminor från sitt förslag. 

Bakgrunden till de godkända ändringarna var protokollet rörande förbud för användning i krig av kvävande, giftiga eller liknande gaser samt av bakteriologiska krigsmetoder, konventionen om förbud mot biologiska vapen samt konventionen om vissa konventionella vapen jämte protokollen om icke-detekterbara splitter och om synförstörande laservapen. Dessa konventioner och protokollen till den sistnämnda har ratificerats i stor utsträckning och förbudet mot användning av dessa vapen anses ha fått status som internationell sedvanerätt. 

2019 års ändringar i Romstadgan 

Vid det 18:e mötet mellan stadgeparterna till Romstadgan i Haag den 2–7 december 2019 godkändes genom konsensus resolution ICC-ASP/18/Res.5, genom vilken till artikel 8.2 e i Romstadgan fogades krigsförbrytelsen att använda utsvältning av civilbefolkning som en stridsmetod i icke-internationella väpnade konflikter. Uppsåtligt användande av utsvältning av civilbefolkning som en stridsmetod omfattades som krigsförbrytelse redan tidigare av ICC:s jurisdiktion i internationella väpnade konflikter med stöd av artikel 8.2 b xxv i stadgan.  

Resolution ICC-ASP/18/Res.5 baserade sig på Schweiz förslag om att utvidga ICC:s jurisdiktion i fråga om krigsförbrytelsen att använda utsvältning av civilbefolkning som en stridsmetod så att den också omfattar icke-internationella väpnade konflikter. Schweiz ändringsförslag ansågs vid stadgeparternas 18:e möte vara ett aktuellt och bra tillägg för att komplettera Romstadgan så att den motsvarar etablerad internationell sedvanerätt.  

En del av stadgeparterna tog under diskussionen om ändringsförslaget upp oron över en utveckling som kan medföra fragmentering av Romstadgan, vilket innebär att endast en del av stadgeparterna har förbundit sig till stadgeändringarna. I enlighet med artikel 121.5 i Romstadgan träder bland annat ändringar i artikel 8 i kraft för de stadgeparter som har godtagit dem ett år efter deponeringen av åtagandeinstrumentet. Fragmentering kommer att ske om stadgeparterna inte ratificerar de nya kriminaliseringarna och på så sätt godkänner ICC:s jurisdiktion i fråga om dem. I diskussionerna betonade många stadgeparter dock att ändringar i Romstadgan har möjliggjorts genom att stadgeparterna godtar dem, och dessutom kan fragmentering förhindras genom aktiv ratificering av ändringarna.  

Största delen av stadgeparterna ansåg att ändringen behövs. Behovet av förändring betonades särskilt av att största delen av dagens väpnade konflikter är icke-internationella. Resolutionen i enlighet med Schweiz ändringsförslag om att till Romstadgan foga uppsåtlig utsvältning av civilbefolkning som krigsförbrytelse också vid icke-internationella väpnade konflikter antogs enhälligt vid stadgeparternas 18:e möte i december 2019. 

Nationell behandling

Vid det 16:e mötet mellan ICC:s stadgeparter i New York 2017, där ändringarna i artikel 8 i Romstadgan som gällde användning av biologiska vapen, splittervapen och laservapen godkändes, företräddes Finland av en delegation av företrädare för utrikesministeriet. Vid det 18:e mötet mellan ICC:s stadgeparter i Haag 2019, där ändringarna i artikel 8 i Romstadgan som gällde användning av utsvältning av civilbefolkning som en stridsmetod godkändes, företräddes Finland av en delegation av företrädare för utrikesministeriet, ledd av utrikesministern.  

Regeringspropositionen har utarbetats som tjänsteuppdrag vid utrikesministeriet. Justitieministeriet har också deltagit i beredningen. Utlåtanden om utkastet till regeringsproposition begärdes i tjänsten utlåtande.fi under tiden den 4 februari 2026–18 mars 2026. Utlåtanden begärdes av Amnesty International Finländska sektionen rf, Helsingfors hovrätt, högsta domstolen, justitieministeriet, försvarsministeriet, Finlands Röda Kors och Åklagarmyndigheten. Dessutom kunde också andra instanser lämna utlåtande i tjänsten utlåtande.fi.  

Beredningsunderlaget till regeringspropositionen finns i den offentliga tjänsten med identifieringskod UM004:00/2021 och tillgängligt på adressen: https://valtioneuvosto.fi/sv/projektet?tunnus=UM004:00/2021

Syftet med stadgeändringarna

Syftet med stadgeändringarna var att till Romstadgan foga användning av biologiska vapen, splittervapen och laservapen som krigsförbrytelser som omfattas av ICC:s jurisdiktion i såväl internationella som icke-internationella väpnade konflikter och utsättande av civilbefolkningen för svält som en stridsmetod också i icke-internationella väpnade konflikter. Syftet med ändringarna var således att utvidga de krigsförbrytelser som avses i stadgan så att de motsvarar innehållet i internationell sedvanerätt, där användningen av dessa vapen och stridsmetoder erkänns som en gärning som strider mot humanitär rätt i såväl internationella som icke-internationella väpnade konflikter. 

Genom de ändringar som antogs 2017 fogades till artikel 8.2 b och 8.2 e i Romstadgan, som gäller krigsförbrytelser, användning av biologiska vapen, mikrobiella vapen eller toxinvapen, användning av vapen som skadar genom fragment som inte kan upptäckas genom röntgenstrålning samt användning av synförstörande laservapen i såväl internationella som icke-internationella väpnade konflikter. Bakgrunden till de ändringar av Romstadgan som gäller användningen av biologiska vapen, splittervapen och laservapen var såsom konstateras ovan internationell sedvanerätt samt internationellt ratificerade fördrag med stöd av vilka användning av biologiska vapen, splittervapen och laservapen är förbjuden.  

Genom den ändring som antogs 2019 fogades till artikel 8.2 e i Romstadgan som krigsförbrytelse användning av utsvältning av civilbefolkning som en stridsmetod också i icke-internationella konflikter. Uppsåtligt användande av utsvältning av civilbefolkning som en stridsmetod hade redan tidigare definierats som krigsförbrytelse i internationella väpnade konflikter i enlighet med artikel 8.2 b xxv i Romstadgan. Syftet var därför att harmonisera ICC:s jurisdiktion i internationella och icke-internationella väpnade konflikter och att ändra Romstadgan så att den också till denna del motsvarar innehållet i internationell sedvanerätt. 

De viktigaste förslagen

I propositionen föreslås det att riksdagen godkänner de ändringar i artikel 8 i Romstadgan för ICC som antogs vid stadgeparternas möten 2017 och 2019.  

Finland har förbundit sig att främja utredningen av de mest allvarliga internationella brotten, säkerställandet av det rättsliga ansvaret och stödjandet av offren. Finland är part i ICC och har ända sedan domstolen inrättades varit en av dess trogna stöttepelare. Eftersom syftet med ändringarna i Romstadgan har varit att utvidga de krigsförbrytelser som avses i stadgan så att de i stor utsträckning motsvarar innehållet i de ratificerade internationella fördragen och den internationella sedvanerätten, är det viktigt att Finland godkänner ändringarna. Även för att undvika en fragmentering av Romstadgan är det viktigt att stadgeparterna godkänner ändringarna i stadgan, eftersom ändringarna i artikel 8 i stadgan träder i kraft endast för de stadgeparter som har godtagit ändringen.  

Propositionen innehåller också ett förslag till en s.k. blankettlag, genom vilken de bestämmelser i stadgan som hör till området för lagstiftningen sätts i kraft. 

Propositionens konsekvenser

Att minska straffriheten för dem som gjort sig skyldiga till de allra allvarligaste internationella brotten är en av Finlands prioriteringar på folkrättens område. Finland har från första början hört till dem som aktivt stött ICC. Finland deltog aktivt i förhandlingarna om stadgan och ratificerade snabbt både stadgan och avtalet om privilegier och immuniteter för Internationella brottmålsdomstolen (FördrS 38/2005). Finland införlivade också straffbestämmelserna i stadgan i den nationella strafflagen kort efter ratificeringen av stadgan. Konsekvenserna av ratificeringen av Romstadgan bedömdes ingående i regeringens proposition om godkännande av stadgan (RP 161/2000 rd).  

Finland har också 2015 ratificerat de ändringar i Romstadgan som gjordes vid översynskonferensen i Kampala 2010 och som gällde definitionen av aggressionsbrott och förutsättningarna för utövande av jurisdiktion i fråga om aggressionsbrott samt fogande av användande av gifter eller förgiftade vapen, användande av kvävande, giftiga eller andra gaser och alla likvärdiga vätskor, ämnen eller medel och användande av kulor som lätt utvidgar sig eller tillplattas i människokroppen till artikel 8.2 e i stadgan (FördrS 77 och 78/2016).  

Genom propositionen godkänner Finland ICC:s jurisdiktion i fråga om de krigsförbrytelser som ingår i propositionen.  

Genom propositionen ändras inte Finlands skyldigheter enligt internationell humanitär rätt. De ändringar som gjorts i artikel 8 i Romstadgan i fråga om användningen av de aktuella vapnen och stridsmetoderna motsvarar i enlighet med vad som anförts ovan gällande internationell humanitär rätt. 

Finland svarar för lämnandet av rättslig hjälp och verkställigheten av ICC:s domar i enlighet med bestämmelserna i del 9 och 10 i Romstadgan. Dessutom omfattas verkställigheten av domar av överenskommelsen mellan Internationella brottmålsdomstolen och Finlands regering om verkställighet av domstolens domar (FördrS 38/2011). Det kan antas att antalet framställningar om rättslig hjälp och verkställighet som riktas till Finland med anledning av rättegångar som gäller de krigsförbrytelser som avses i propositionen blir lågt. 

Propositionen uppskattas inte ha några konsekvenser för statsbudgeten. Godkännandet av ändringarna påverkar inte Finlands medlemsavgift. Det är dessutom osannolikt att propositionen har betydande ekonomiska konsekvenser genom nationella domstolsbehandlingar. Således är propositionens eventuella ekonomiska konsekvenser ringa.  

Propositionen har inga organisations- eller personalkonsekvenser. Propositionen har inga konsekvenser för myndigheternas förfaranden och den inverkar inte heller på behörighetsförhållandena mellan myndigheterna.  

Remissvar

Utlåtanden lämnades av Amnesty International Finländska sektionen rf, Helsingfors hovrätt, justitieministeriet, försvarsministeriet och Åklagarmyndigheten. Försvarsministeriet och Åklagarmyndigheten hade inget att yttra. I utlåtandena konstaterades det att ratificeringen av stadgeändringarna understöds. Amnesty International Finländska sektionen rf lyfte i sitt utlåtande fram vikten av att stödja internationell rätt, påminde Finlands regering om dess internationella förpliktelser och betonade vikten av att stödja Internationella brottmålsdomstolen. I utlåtandet betonades skyddet av utsatta grupper i väpnade konflikter. Helsingfors hovrätt konstaterade i sitt utlåtande att de föreslagna ändringarna förtydligar rättsläget, även om den påminde om att de föreslagna ändringarna motsvarar det rättsläge som redan råder i Finland. I justitieministeriets utlåtande konstaterades det att ministeriet har deltagit i beredningen av utkastet, där ministeriets synpunkter och kommentarer har beaktats. Dessutom framförde justitieministeriet en preciserande anmärkning om att bestämmelser om de gärningar som avses i ändringarna i Romstadgan dessutom finns i 11 kap. 5 § i Finlands strafflag (39/1889). Detta samt den precisering av paragrafhänvisningen till 11 kap. 5 § 2 mom. i strafflagen som justitieministeriet föreslår har beaktats och fogats till propositionen.  

Innehållet i ändringarna och deras förhållande till lagstiftningen i Finland

2017 års ändringar i Romstadgan 

Stadgepartsförsamlingen för Romstadgan för ICC antog på stadgeparternas 16:e möte i New York den 4–14 december 2017 enhälligt resolution ICC-ASP/16/Res.4, genom vilken artikel 8 om krigsförbrytelser i Romstadgan ändrades genom att till ICC:s jurisdiktion foga krigsförbrytelser som gäller användning av biologiska vapen, splittervapen och laservapen i såväl internationella som icke-internationella väpnade konflikter.  

I enlighet med bilaga I till resolution ICC-ASP/16/Res.4 fogades till artikel 8.2 b i Romstadgan ett nytt led xxvii och till artikel 8.2 e ett nytt led xvi om användning av vapen som innefattar mikrobiella eller andra biologiska medel, eller toxiner, oavsett ursprung eller produktionsmetod. Artikel 8.2 b i Romstadgan gäller internationella väpnade konflikter och artikel 8.2 e icke-internationella väpnade konflikter. 

I enlighet med bilaga II till resolution ICC-ASP/16/Res.4 fogades till artikel 8.2 b i Romstadgan ett nytt led xxviii och till artikel 8.2 e ett nytt led xvii om användning av vapen vars huvudsakliga effekt är att skada genom fragment som i människokroppen inte kan upptäckas genom röntgenstrålning. 

Vidare fogades i enlighet med bilaga III till resolution ICC-ASP/16/Res.4 till artikel 8.2 b i Romstadgan ett nytt led xxix och till artikel 8.2 e ett nytt led xviii om användning av laservapen som är särskilt konstruerade för att som enda stridsmedelsfunktion, eller som en av sina stridsmedelsfunktioner, bestående förstöra en normal synförmåga, dvs. ett oskyddat öga eller ett öga med korrektionslinser. 

I 11 kap. 5 § i strafflagen föreskrivs det om krigsförbrytelser. Paragrafen är mer omfattande än artikel 8 i Romstadgan såtillvida att den i sin helhet också gäller interna väpnade konflikter. Enligt 11 kap. 5 § 1 mom. 14 punkten i strafflagen är det som krigsförbrytelse straffbart att i samband med krig eller en annan internationell eller intern väpnad konflikt eller ockupation i strid med Genèvekonventionerna eller tilläggsprotokollen till dem eller i strid med andra folkrättsliga regler eller sedvänjor som gäller krig, väpnade konflikter eller ockupation använda gifter eller giftiga vapen, kvävande eller giftiga gaser eller andra motsvarande ämnen, vapen, projektiler eller tillbehör som kan förorsaka överflödig skada eller onödigt lidande eller kemiska, biologiska eller andra förbjudna vapen eller stridsmedel. I 1 mom. har man försökt samla de mest centrala och allvarligaste folkrättsliga brotten som utgör krigsförbrytelser enligt Romstadgan (RP 55/2007 rd, s. 27). 11 kap. 5 § 1 mom. 14 punkten i strafflagen omfattar användning av sådana biologiska vapen som avses i ändringen av stadgan, dvs. biologiska vapen, mikrobiella vapen och toxinvapen, oberoende av deras ursprung eller framställningssätt. Användning av biologiska vapen och toxinvapen under andra förhållanden än de som avses i bestämmelsen om krigsförbrytelse är straffbart enligt 11 kap. 9 § i strafflagen (RP 55/2007 rd, s. 29). 

Enligt 11 kap. 5 § 2 mom. i strafflagen döms för krigsförbrytelse även den som begår någon annan gärning som i artikel 8 i Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen är definierad som krigsförbrytelse eller som på något annat sätt bryter mot bestämmelserna i ett för Finland förpliktande internationellt avtal om krig, väpnad konflikt eller ockupation eller mot allmänt erkända och vedertagna folkrättsliga lagar eller sedvänjor som gäller krig. I enlighet med momentet är paragrafens tillämpningsområde mycket omfattande. I förarbetena till lagen nämns bland annat 1980 års konvention om vissa konventionella vapen (RP 55/2007 rd, s. 29) som ett av de viktigaste internationella avtalen som är förpliktande för Finland. Internationella avtal som är förpliktande för Finland med tanke på de ändringar i fråga om användningen av splittervapen och laservapen som nu ska godkännas är protokoll I om icke-detekterbara splitter och protokoll IV om synförstörande laservapen till konventionen om vissa konventionella vapen. 

De ändringar av artikel 8 i stadgan som antogs 2017 medför inget behov av att ändra strafflagstiftningen. På det sätt som beskrivs ovan är användning av biologiska vapen samt användning av projektiler eller tillbehör som kan förorsaka överflödig skada eller onödigt lidande straffbart enligt 11 kap. 5 § 1 mom. 14 punkten i strafflagen. Paragrafens 2 mom. hänvisar dessutom till andra möjliga former av krigsförbrytelse som definieras i artikel 8 i Romstadgan eller i något annat internationellt avtal som är förpliktande för Finland och som gäller krig, väpnad konflikt eller ockupation eller i allmänt erkända och vedertagna folkrättsliga lagar eller sedvänjor som gäller krig. Finland är på det sätt som beskrivs ovan part i de internationella avtal som ligger till grund för ändringarna i Romstadgan. Dessutom anses förbudet mot användning av nämnda vapen ha fått status som internationell sedvanerätt. 

2019 års ändring i Romstadgan 

Stadgepartsförsamlingen för Romstadgan antog på stadgeparternas 18:e möte i Haag den 2–7 december 2019 enhälligt resolution ICC-ASP/16/Res.5, genom vilken artikel 8 i Romstadgan ändrades genom att till ICC:s jurisdiktion foga krigsförbrytelsen att använda utsvältning av civilbefolkning som en stridsmetod också i icke-internationella väpnade konflikter.  

I enlighet med bilaga I till resolution ICC-ASP/18/Res.5 fogades till artikel 8.2 e i Romstadgan ett nytt led xix om uppsåtlig användning av utsvältning av civilbefolkning som en stridsmetod genom att beröva den förnödenheter som är nödvändiga för dess överlevnad, däribland uppsåtligt förhindrande av hjälpsändningar. Uppsåtligt användande av utsvältning av civilbefolkning som en stridsmetod i internationella väpnade konflikter hade redan tidigare definierats som krigsförbrytelse i enlighet med artikel 8.2 b xxv i Romstadgan.  

Finland har ratificerat tilläggsprotokoll II till Genèvekonventionerna rörande skydd för offren i icke-internationella väpnade konflikter och enligt artikel 14 i protokollet är utsvältning av civilbefolkningen förbjuden såsom stridsmetod. Utsvältning av civilbefolkningen som en stridsmetod är också med stöd av sedvanerätten förbjudet i både internationella och icke-internationella väpnade konflikter. 

Enligt 11 kap. 5 § 1 mom. 13 punkten i strafflagen är det som krigsförbrytelse straffbart att i samband med krig eller en annan internationell eller intern väpnad konflikt eller ockupation i strid med Genèvekonventionerna eller tilläggsprotokollen till dem eller i strid med andra folkrättsliga regler eller sedvänjor som gäller krig, väpnade konflikter eller ockupation beröva civila personer föda eller andra förnödenheter som är nödvändiga för deras överlevnad eller förhindra nödvändiga hjälpsändningar eller använda någon annan stridsmetod som är förbjuden enligt folkrätten. Bestämmelsen gäller såväl internationella som interna väpnade konflikter, så inte heller den ändring av artikel 8 i stadgan som godkändes 2019 medför något behov av att ändra strafflagstiftningen.  

Brottskriterier 

Bilagorna IV-VI till resolution ICC-ASP/16/Res.4 och bilaga II till resolution ICC-ASP/18/Res.5 innehåller också de tillägg till brottskriterierna enligt artikel 9 i stadgan som behövs med anledning av ovannämnda ändringar. I artikel 9 i Romstadgan föreskrivs det om brottskriterier som ska vara domstolen till hjälp vid tolkningen och tillämpningen av artiklarna 6–8 i stadgan. Brottskriterierna antogs ursprungligen vid stadgepartsförsamlingens första möte 2002 i fråga om kriterier för brott som gäller folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Brottskriterierna är inte självständiga konventionsbestämmelser i likhet med stadgan utan de är preciseringar underställda stadgan (GrUU 45/2000 rd s. 7). Brottskriterierna publicerades i Finland 2004 som en separat publikation av utrikesministeriet (Kansainvälisen rikostuomioistuimen Rooman perussäännön rikosten määritelmien tulkintaohjeet, Ulkoasiainministeriön julkaisuja 1/2004) (på finska), som uppdaterades 2017 med anledning av de ändringar som antogs vid översynskonferensen av Romstadgan i Kampala 2010 (Kansainvälisen rikostuomioistuimen Rooman perussääntö: Rikosten määritelmien tulkintaohjeet, Ulkoasiainministeriön julkaisuja 3/2017). Brottskriterierna kommer att uppdateras i fråga om ändringarna i Romstadgan. Brottskriterierna medför inga nya skyldigheter för stadgeparterna, och avsikten är därför inte att de ska föreläggas riksdagen för godkännande. Brottskriterierna ingår dock i slutet av denna regeringsproposition som en del av fördragstexten, eftersom de ingår i ovannämnda resolutioner.  

Ikraftträdande

Ändringar i artiklarna 5, 6, 7 och 8 i Romstadgan, som gäller brott som omfattas av domstolens jurisdiktion och definitioner av brott, träder i enlighet med artikel 121.5 i stadgan i kraft för de stadgeparter som har godtagit dem ett år efter deponeringen av åtagandeinstrumentet. I fråga om en part som inte har godtagit ändringen kan domstolen enligt artikel 121.5 i Romstadgan inte utöva sin jurisdiktion med avseende på brott som omfattas av ändringen, om brottet har förövats av partens egna medborgare eller inom partens eget territorium. 

De ändringar som 2017 gjordes i artikel 8 i stadgan trädde först i kraft för Luxemburg, den 2 april 2020, ett år efter det att Luxemburg hade deponerat sitt ratifikationsinstrument. De ändringar som 2017 gjordes i stadgan i fråga om användning av biologiska vapen har sedermera ratificerats eller godtagits av sammanlagt 27 parter i Romstadgan. Både de ändringar som gäller splittervapen och de som gäller laservapen har för närvarande ratificerats eller godtagits av 25 parter. 

Den ändring av stadgan som 2019 gjordes i fråga om utsättande av civilbefolkningen för svält som en stridsmetod trädde först i kraft i nya Zeeland, den 14 oktober 2021, ett år efter det att nya Zeeland hade deponerat sitt ratifikationsinstrument. Ändringen har för närvarande ratificerats eller godtagits av 23 stadgeparter.  

För Finlands del träder ändringarna i kraft ett år efter det att Finlands godkännandeinstrument har deponerats. 

Det föreslås att den lag som ingår i propositionen ska träda i kraft samtidigt som ändringarna i stadgan träder i kraft för Finlands del, vid en tidpunkt som föreskrivs genom förordning av statsrådet. 

Bifall av Ålands lagting

Enligt 27 § 22 punkten i självstyrelselagen för Åland (1144/1991) hör ärenden som gäller straffrätt till rikets lagstiftningsbehörighet. Ändringarna i stadgan innehåller inga bestämmelser som hör till landskapet Ålands behörighet, och därför är det inte nödvändigt att inhämta lagtingets bifall till författningen om sättande i kraft av ändringarna. 

Behovet av riksdagens samtycke samt behandlingsordning

9.1  Behovet av riksdagens samtycke

Behörighetsfördelningen mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater 

EU har delad befogenhet med medlemsstaterna på det straffrättsliga området. EU har inte utfärdat några bestämmelser om ICC eller brott som omfattas av dess jurisdiktion. EU har med stöd av artikel 83 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ingen rättslig grund för den aktuella straffrättsliga regleringen. Således hör de ändringar som 2017 och 2019 gjordes i Romstadgan för ICC till medlemsstaternas exklusiva befogenhet.  

Bestämmelser som hör till området för lagstiftningen 

Enligt 94 § 1 mom. i grundlagen krävs riksdagens godkännande för fördrag och andra internationella förpliktelser som innehåller sådana bestämmelser som hör till området för lagstiftningen eller annars har avsevärd betydelse, eller som enligt grundlagen av någon annan anledning kräver riksdagens godkännande. Enligt grundlagsutskottets tolkningspraxis täcker riksdagens grundlagsenliga behörighet att godkänna internationella förpliktelser alla bestämmelser i internationella förpliktelser som i materiellt hänseende hör till området för lagstiftningen. En avtalsbestämmelse ska hänföras till området för lagstiftningen 1) om bestämmelsen gäller utövande eller inskränkning av en grundläggande rättighet som är tryggad i grundlagen, 2) om bestämmelsen i övrigt gäller grunderna för individens rättigheter eller skyldigheter, 3) om det enligt grundlagen ska föreskrivas i lag om den sak som bestämmelsen avser eller 4) om det finns gällande bestämmelser i lag om den sak som bestämmelsen avser eller 5) om det enligt rådande uppfattning i Finland ska föreskrivas om den i lag. Frågan påverkas inte av om en bestämmelse strider mot eller överensstämmer med en lagbestämmelse i Finland (GrUU 11, 12 och 45/2000 rd).  

Genom resolution ICC-ASP/16/Res.4 fogades till artikel 8.2 b och 8.2 e i Romstadgan som krigsförbrytelser i såväl internationella som icke-internationella väpnade konflikter 1) användning av vapen som innefattar mikrobiella eller andra biologiska medel, eller toxiner, oavsett ursprung eller produktionsmetod, 2) användning av vapen vars huvudsakliga effekt är att skada genom fragment som i människokroppen inte kan upptäckas genom röntgenstrålning och 3) användning av laservapen som är särskilt konstruerade för att som enda stridsmedelsfunktion, eller som en av sina stridsmedelsfunktioner, bestående förstöra en normal synförmåga, dvs. ett oskyddat öga eller ett öga med korrektionslinser. 

Genom resolution ICC-ASP/18/Res.5 fogades till artikel 8.2 e i Romstadgan krigsförbrytelsen att använda utsvältning av civilbefolkning som en stridsmetod också i icke-internationella väpnade konflikter. 

Med stöd av 8 § i grundlagen ska bestämmelser om gärningar som leder till straffrättsligt ansvar utfärdas genom lag. Således hör de ändringar som 2017 och 2019 gjordes i artikel 8.2 b och 8.2 e i stadgan till området för lagstiftningen och godkännandet av ändringarna förutsätter riksdagens samtycke. Bestämmelser om sådana gärningar som avses i ändringarna i Romstadgan finns också i 11 kap. 5 § i strafflagen.  

9.2  Behandlingsordning

Eftersom ändringarna i stadgan inte innehåller bestämmelser som gäller grundlagen på det sätt som avses i 94 § 2 mom. eller 95 § 2 mom. i grundlagen, kan ändringarna i stadgan enligt regeringens uppfattning godkännas med enkel majoritet och förslaget till lag om sättande i kraft av ändringarna godkännas i vanlig lagstiftningsordning. 

Kläm 

Med stöd av vad som anförts ovan och i enlighet med 94 § i grundlagen föreslås det att riksdagen godkänner de ändringar i artikel 8 i Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen som antagits i New York den 14 december 2017 och i Haag den 6 december 2019. 

Eftersom ändringarna i stadgan innehåller bestämmelser som hör till området för lagstiftningen föreläggs riksdagen samtidigt följande lagförslag: 

Lag om 2017 och 2019 års ändringar i Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen  

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:  
1 § 
De bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i de i New York den 14 december 2017 och i Haag den 6 december 2019 antagna ändringarna av artikel 8 i Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen ska gälla som lag, sådana som Finland har förbundit sig till dem. 
2 § 
Bestämmelser om sättande i kraft av de bestämmelser i ändringarna av stadgan som inte hör till området för lagstiftningen utfärdas genom förordning av statsrådet. 
3 § 
Bestämmelser om ikraftträdandet av denna lag utfärdas genom förordning av statsrådet.  
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors den 11 juni 2026 
Statsminister Petteri Orpo 
Utrikesminister Elina Valtonen 
Fördragstext

RESOLUTION ICC-ASP/16/RES.4 

Enhälligt antagen vid det 12:e plenarmötet den 14 december 2017 

ICC-ASP/16/Res.4 

Resolution om ändringar av artikel 8 i Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen  

Stadgepartsförsamlingen,  

som noterar artikel 121.1 och 121.2 i Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen, enligt vilken stadgepartsförsamlingen får anta föreslagna ändringar av Romstadgan när sju år förflutit från stadgans ikraftträdande, 

som även noterar stadgans artikel 121.5, enligt vilken ändringar i artiklarna 5, 6, 7 och 8 i stadgan ska träda i kraft för de stadgeparter som har godtagit ändringen ett år efter det att dessa parter har deponerat sina ratifikations- eller godtagandeinstrument och domstolen, i fråga om en part som inte har godtagit ändringen, inte ska utöva sin jurisdiktion med avseende på brott som omfattas av ändringen, om brottet har förövats av partens egna medborgare eller inom partens eget territorium, och bekräftar sin förståelse för att, i fråga om denna ändring, samma princip som gäller för en stadgepart som inte har godtagit ändringen också ska gälla för stater som inte är stadgeparter, 

som bekräftar, mot bakgrund av bestämmelserna i artikel 40.5 i Wienkonventionen om traktaträtten, att stater som i framtiden ansluter sig till stadgan kommer att tillåtas bestämma huruvida de godtar ändringarna i denna resolution vid tidpunkten för ratificeringen, godtagandet, godkännandet eller anslutningen till stadgan,  

som även bekräftar att stadgeparterna och de stater som i framtiden ansluter sig till stadgan kommer att tillåtas ratificera eller godta samtliga eller vissa av de tre ändringar som bilagorna I–III till denna resolution innehåller,  

som noterar stadgans artikel 9 om brottskriterier, enligt vilken sådana kriterier ska vara domstolen till hjälp vid tolkningen och tillämpningen av bestämmelserna om brott inom domstolens jurisdiktion,  

som beaktar att brottskriterierna, i de fall där de anger att gärningen ingick som ett led i och stod i samband med en väpnad konflikt, således bekräftar att brottsbekämpning inte omfattas av domstolens jurisdiktion,  

som även beaktar att de brott som avses i artikel 8.2 b xxvii och artikel 8.2 e xvi (användning av mikrobiella vapen, biologiska vapen eller toxinvapen), i artikel 8.2 b xxviii och artikel 8.2 e xvii (användning av vapen som skadar genom fragment som inte kan upptäckas genom röntgenstrålning) samt i artikel 8.2 b xxix och artikel 8.2 e xviii (användning av synförstörande laservapen) är allvarliga kränkningar av de lagar som är tillämpliga vid internationella väpnade konflikter och vid icke-internationella väpnade konflikter,  

1. beslutar att anta de tre ändringar av artikel 8.2 b och artikel 8.2 e i Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen som bilagorna I–III till denna resolution innehåller och som förutsätter ratifikation eller godtagande och ska träda i kraft i enlighet med artikel 121.5 i stadgan, och  

2. beslutar även att anta de relevanta kriterier som ska fogas till brottskriterierna och som bilagorna IV–VI till denna resolution innehåller.  

Bilaga I 

Ändring som ska fogas till Romstadgan som artikel 8.2 b xxvii och artikel 8.2 e xvi  

Användning av vapen som innefattar mikrobiella eller andra biologiska medel, eller toxiner, oavsett ursprung eller produktionsmetod.  

Bilaga II  

Ändring som ska fogas till Romstadgan som artikel 8.2 b xxviii och artikel 8.2 e xvii  

Användning av vapen vars huvudsakliga effekt är att skada genom fragment som i människokroppen inte kan upptäckas genom röntgenstrålning.  

Bilaga III  

Ändring som ska fogas till Romstadgan som artikel 8.2 b xxix och artikel 8.2 e xviii  

Användning av laservapen som är särskilt konstruerade för att som enda stridsmedelsfunktion, eller som en av sina stridsmedelsfunktioner, bestående förstöra en normal synförmåga, dvs. ett oskyddat öga eller ett öga med korrektionslinser.  

Bilaga IV  

Brottskriterier i ny artikel 8.2 b xxvii  

1. Förövaren använde vapen som innefattar mikrobiella eller andra biologiska medel, eller toxiner, oavsett ursprung eller produktionsmetod.  

2. Gärningen ingick som ett led i och stod i samband med en internationell väpnad konflikt.  

3. Förövaren var medveten om de faktiska omständigheter på grundval av vilka det var fråga om en väpnad konflikt. 

Brottskriterier i ny artikel 8.2 e xvi 

1. Förövaren använde vapen som innefattar mikrobiella eller andra biologiska medel, eller toxiner, oavsett ursprung eller produktionsmetod.  

2. Gärningen ingick som ett led i och stod i samband med en icke-internationell väpnad konflikt.  

3. Förövaren var medveten om de faktiska omständigheter på grundval av vilka det var fråga om en väpnad konflikt. 

Bilaga V 

Brottskriterier i ny artikel 8.2 b xxviii 

1. Förövaren använde vapen vars huvudsakliga effekt är att skada genom fragment som i människokroppen inte kan upptäckas genom röntgenstrålning.  

2. Gärningen ingick som ett led i och stod i samband med en internationell väpnad konflikt.  

3. Förövaren var medveten om de faktiska omständigheter på grundval av vilka det var fråga om en väpnad konflikt.  

Brottskriterier i ny artikel 8.2 e xvii 

1. Förövaren använde vapen vars huvudsakliga effekt är att skada genom fragment som i människokroppen inte kan upptäckas genom röntgenstrålning.  

2. Gärningen ingick som ett led i och stod i samband med en icke-internationell väpnad konflikt.  

3. Förövaren var medveten om de faktiska omständigheter på grundval av vilka det var fråga om en väpnad konflikt. 

Bilaga VI 

Brottskriterier i ny artikel 8.2 b xxix 

1. Förövaren använde laservapen som är särskilt konstruerade för att som enda stridsmedelsfunktion, eller som en av sina stridsmedelsfunktioner, bestående förstöra en normal synförmåga1, dvs. ett oskyddat öga eller ett öga med korrektionslinser.  

2. Synförstörelsen var inte en biverkan eller indirekt verkan av legitim militär användning av lasersystem, däribland sådana som används mot optisk utrustning.  

3. Gärningen ingick som ett led i och stod i samband med en internationell väpnad konflikt.  

4. Förövaren var medveten om de faktiska omständigheter på grundval av vilka det var fråga om en väpnad konflikt.  

Brottskriterier i ny artikel 8.2 e xviii 

1. Förövaren använde laservapen som är särskilt konstruerade för att som enda stridsmedelsfunktion, eller som en av sina stridsmedelsfunktioner, bestående förstöra en normal synförmåga2, dvs. ett oskyddat öga eller ett öga med korrektionslinser.  

2. Synförstörelsen var inte en biverkan eller indirekt verkan av legitim militär användning av lasersystem, däribland sådana som används mot optisk utrustning.  

3. Gärningen ingick som ett led i och stod i samband med en icke-internationell väpnad konflikt.  

4. Förövaren var medveten om de faktiska omständigheter på grundval av vilka det var fråga om en väpnad konflikt. 

Resolution ICC-ASP/18/Res.5 

Enhälligt antagen vid det 9:e plenarmötet den 6 december 2019 

ICC-ASP/18/Res.5  

Resolution om ändringar av artikel 8 i Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen  

Stadgepartsförsamlingen,  

som noterar artikel 121.1 och 121.2 i Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen, enligt vilken stadgepartsförsamlingen får anta föreslagna ändringar av Romstadgan när sju år förflutit från stadgans ikraftträdande, 

som ävennoterar stadgans artikel 121.5, enligt vilken ändringar i artiklarna 5, 6, 7 och 8 i stadgan ska träda i kraft för de stadgeparter som har godtagit ändringen ett år efter det att dessa parter har deponerat sina ratifikations- eller godtagandeinstrument och domstolen, i fråga om en part som inte har godtagit ändringen, inte ska utöva sin jurisdiktion med avseende på brott som omfattas av ändringen, om brottet har förövats av partens egna medborgare eller inom partens eget territorium, och bekräftar sin förståelse för att, i fråga om denna ändring, samma princip som gäller för en stadgepart som inte har godtagit ändringen också ska gälla för stater som inte är stadgeparter,  

som bekräftar, mot bakgrund av bestämmelserna i artikel 40.5 i Wienkonventionen om traktaträtten, att stater som i framtiden ansluter sig till stadgan kommer att tillåtas bestämma huruvida de godtar ändringarna i denna resolution vid tidpunkten för ratificeringen, godtagandet eller godkännandet av eller anslutningen till stadgan, 

som noterar stadgans artikel 9 om brottskriterier, enligt vilken sådana kriterier ska vara domstolen till hjälp vid tolkningen och tillämpningen av bestämmelserna om brott inom domstolens jurisdiktion,  

som beaktar att brott som avses i artikel 8.2 e xix är allvarliga kränkningar av lag och sedvanerätt som är tillämplig i icke-internationella väpnade konflikter,  

som noterar att brott som avses i artikel 8.2 e xix inte begränsar tillämpningen av det andra tilläggsprotokoll till Genèvekonventionerna som antogs den 8 juni 1977,  

1. beslutar att anta den ändring av artikel 8.2 e i Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen som bilaga I till denna resolution innehåller och som förutsätter ratifikation eller godtagande och ska träda i kraft i enlighet med artikel 121.5 i stadgan,  

2. beslutar även att anta de relevanta kriterier som ska fogas till brottskriterierna och som bilaga II till denna resolution innehåller,  

3. uppmanar alla stadgeparter att ratificera eller godta denna ändring av artikel 8,  

4. kräver att alla stater som inte har ratificerat eller anslutit sig till Romstadgan gör det och samtidigt också ratificerar eller godtar ändringen av artikel 8. 

Bilaga I 

Ändring som ska fogas till Romstadgan som artikel 8.2 e xix 

Uppsåtlig användning av utsvältning av civilbefolkning som en stridsmetod genom att beröva den förnödenheter som är nödvändiga för dess överlevnad, däribland uppsåtligt förhindrande av hjälpsändningar. 

Bilaga II  

Brottskriterier i ny artikel 8.2 e xix 

1. Förövaren berövade civilbefolkningen förnödenheter som är nödvändiga för dess överlevnad. 

2. Förövaren avsåg att utsätta civilbefolkningen för svält som en stridsmetod. 

3. Gärningen ingick som ett led i och stod i samband med en icke-internationell väpnad konflikt. 

4. Förövaren var medveten om de faktiska omständigheter på grundval av vilka det var fråga om en väpnad konflikt.  

RESOLUTION ICC-ASP/16/RES.4 

Adopted at the 12th plenary meeting, on 14 December 2017, by consensus 

ICC-ASP/16/Res.4 

Amendments to article 8 of the Rome Statute of the International Criminal Court 

The Assembly of the States Parties, 

Noting article 121, paragraphs 1 and 2, of the Rome Statute of the International Criminal Court which permits the Assembly of States Parties to adopt any proposed amendment to the Rome Statute after the expiry of seven years from the entry into force of the Statute, 

Noting also article 121, paragraph 5, of the Statute which states that any amendment to articles 5, 6, 7 and 8 of the Statute shall enter into force for those States Parties which have accepted the amendment one year after the deposit of their instruments of ratification or acceptance and that in respect of a State Party which has not accepted the amendment, the Court shall not exercise its jurisdiction regarding the crime covered by the amendment when committed by that State Party’s nationals or on its territory, and confirming its understanding that in respect to this amendment the same principle that applies in respect of a State Party which has not accepted this amendment applies also in respect of States that are not parties to the Statute, 

Confirming that, in light of the provision of article 40, paragraph 5, of the Vienna Convention on the Law of Treaties, States that subsequently become States Parties to the Statute will be allowed to decide whether to accept the amendments contained in this resolution at the time of ratification, acceptance or approval of, or accession to the Statute, 

Confirming also that States Parties to the Statute and States that subsequently become States Parties to the Statute will be allowed to ratify or accept all or some of the three amendments contained in annex I to III of this resolution, 

Noting article 9 of the Statute on the Elements of Crimes which states that such Elements shall assist the Court in the interpretation and application of the provisions of the crimes within its jurisdiction, 

Considering that where the elements of the crimes specify that the conduct took place in the context of and was associated with an armed conflict, they consequently confirm the exclusion from the Court's jurisdiction of law enforcement situations, 

Considering also that the crimes referred to in article 8, paragraph 2 (b) (xxvii) and article 8, paragraph 2 (e) (xvi) (employing microbial, biological or toxin weapons); in article 8, paragraph 2 (b) (xxviii) and article 8, paragraph 2 (e) (xvii) (employing weapons that injure by fragments undetectable by X-rays) and in article 8, paragraph 2 (b) (xxix) and article 8, paragraph 2 (e) (xviii) (employing laser blinding weapons) are serious violations of the laws applicable in international armed conflict and in armed conflict not of an international character, 

1. Decides to adopt the three amendments to article 8, paragraph 2 (b) and to article 8, paragraph 2 (e), of the Rome Statute of the International Criminal Court contained in annex I to III to the present resolution, which are subject to ratification or acceptance and shall enter into force in accordance with article 121, paragraph 5, of the Statute; 

2. Also decides to adopt the relevant elements to be added to the Elements of Crimes, as contained in annex IV to VI to the present resolution. 

Annex I 

Amendment to be inserted as article 8-2-b)xxvii) and article 8-2-e)xvi) of the Rome Statute 

Employing weapons, which use microbial or other biological agents, or toxins, whatever their origin or method of production; 

Annex II 

Amendment to be inserted as article 8-2-b)xxviii) and article 8-2-e)xvii) 

Employing weapons the primary effect of which is to injure by fragments which in the human body escape detection by X-rays; 

Annex III 

Amendment to be inserted as article 8-2-b)xxix) and article 8-2-e)xviii) 

Employing laser weapons specifically designed, as their sole combat function or as one of their combat functions, to cause permanent blindness to unenhanced vision, that is to the naked eye or to the eye with corrective eyesight devices; 

Annex IV 

Elements of crime of new article 8-2-b)xxvii) 

1. The perpetrator employed weapons which use microbial or other biological agents, or toxins, whatever their origin or method of production. 

2. The conduct took place in the context of and was associated with an international armed conflict. 

3. The perpetrator was aware of the factual circumstances that established the existence of an armed conflict. 

Elements of crime of new article 8-2-e)xvi) 

1. The perpetrator employed weapons which use microbial or other biological agents, or toxins, whatever their origin or method of production. 

2. The conduct took place in the context of and was associated with an armed conflict not of an international character. 

3. The perpetrator was aware of the factual circumstances that established the existence of an armed conflict. 

Annex V 

Elements of crime of new article 8-2-b)xxviii) 

1. The perpetrator employed weapons the primary effect of which is to injure by fragments which in the human body escape detection by X-rays. 

2. The conduct took place in the context of and was associated with an international armed conflict. 

3. The perpetrator was aware of the factual circumstances that established the existence of an armed conflict. 

Elements of crime of new article 8-2-e)xvii) 

1. The perpetrator employed weapons the primary effect of which is to injure by fragments which in the human body escape detection by X-rays. 

2. The conduct took place in the context of and was associated with an armed conflict not of an international character. 

3. The perpetrator was aware of the factual circumstances that established the existence of an armed conflict. 

Annex VI 

Elements of crime of new article 8-2-b)xxix) 

1. The perpetrator employed laser weapons specifically designed, as their sole combat function or as one of their combat functions, to cause permanent blindness The terms “permanent blindness” mean “irreversible and uncorrectable loss of vision which is seriously disabling with no prospect of recovery”. to unenhanced vision, that is to the naked eye or to the eye with corrective eyesight devices. 

2. The blinding was not an incidental or collateral effect of the legitimate military employment of laser systems, including laser systems used against optical equipment. 

3. The conduct took place in the context of and was associated with an international armed conflict. 

4. The perpetrator was aware of the factual circumstances that established the existence of an armed conflict. 

Elements of crime of new article 8-2-e)xviii) 

1. The perpetrator employed laser weapons specifically designed, as their sole combat function or as one of their combat functions, to cause permanent blindness The terms “permanent blindness” mean “irreversible and uncorrectable loss of vision which is seriously disabling with no prospect of recovery”. to unenhanced vision, that is to the naked eye or to the eye with corrective eyesight devices. 

2. The blinding was not an incidental or collateral effect of the legitimate military employment of laser systems, including laser systems used against optical equipment. 

3. The conduct took place in the context of and was associated with an armed conflict not of an international character. 

4. The perpetrator was aware of the factual circumstances that established the existence of an armed conflict. 

Resolution ICC-ASP/18/Res.5 

Adopted at the 9th plenary meeting, on 6 December 2019, by consensus 

ICC-ASP/18/Res.5 

Resolution on amendments to article 8 of the Rome Statute of the International Criminal Court 

The Assembly of the States Parties, 

Noting article 121, paragraphs 1 and 2, of the Rome Statute of the International Criminal Court which permits the Assembly of States Parties to adopt any proposed amendment to the Rome Statute after the expiry of seven years from the entry into force of the Statute, 

Noting also article 121, paragraph 5, of the Statute which states that any amendment to articles 5, 6, 7 and 8 of the Statute shall enter into force for those States Parties which have accepted the amendment one year after the deposit of their instruments of ratification or acceptance and that in respect of a State Party which has not accepted the amendment, the Court shall not exercise its jurisdiction regarding the crime covered by the amendment when committed by that State Party’s nationals or on its territory, and confirming its understanding that in respect of this amendment, the same principle that applies in respect of a State Party which has not accepted this amendment applies also in respect of States that are not Parties to the Statute, 

Confirming that, in light of the provision of article 40, paragraph 5, of the Vienna Convention on the Law of Treaties, States that subsequently become States Parties to the Statute will be allowed to decide whether to accept the amendments contained in this resolution at the time of ratification, acceptance or approval of, or accession to the Statute, 

Noting article 9 of the Statute on the Elements of Crimes which states that such Elements shall assist the Court in the interpretation and application of the provisions of the crimes within its jurisdiction, 

Considering that the crime referred to in article 8, paragraph 2 (e) (xix) is a serious violation of the laws and customs applicable in armed conflict not of an international character, 

Noting that the crime referred to in article 8, paragraph 2 (e) (xix) is without prejudice to the Second Additional Protocol of 8 June 1977 to the Geneva Conventions, 

1. Decides to adopt the amendment to article 8, paragraph 2 (e), of the Rome Statute of the International Criminal Court contained in annex I to the present resolution, which is subject to ratification or acceptance and shall enter into force in accordance with article 121, paragraph 5, of the Statute; 

2. Also decides to adopt the relevant elements to be added to the Elements of Crimes, as contained in annex II to the present resolution; 

3. Calls upon all States Parties to ratify or accept this amendment to article 8; 

4. Urges all States that have not done so to ratify or accede to the Rome Statute, and in doing so to also ratify or accept the amendment to article 8. 

Annex I 

Amendment to be inserted as article 8-2-e)-xix) of the Rome Statute 

Intentionally using starvation of civilians as a method of warfare by depriving them of objects indispensable to their survival, including willfully impeding relief supplies. 

Annex II 

Elements of crime of new article 8-2-e)-xix) of the Rome Statute 

1. The perpetrator deprived civilians of objects indispensable to their survival. 

2. The perpetrator intended to starve civilians as a method of warfare. 

3. The conduct took place in the context of and was associated with an armed conflict not of an international character. 

4. The perpetrator was aware of factual circumstances that established the existence of an armed conflict.