Allmänna synpunkter
Genom den lagstiftning som föreslås i propositionen skapas grunder för inrättande och aktivering av polisens reserv. I anslutning till detta föreslås det att polisförvaltningslagen (110/1992) kompletteras med tre nya paragrafer som gäller polisens reserv (15 k §), utbildning (15 l §) samt utnämning, uppgifter och befogenheter (15 m §). Samtidigt upphävs de gällande bestämmelserna om komplettering av polispersonalen, det vill säga systemet med kompletterande polispersonal, som aldrig har aktiverats. Dessutom föreslås det ändringar i lagen om Polisyrkeshögskolan (1164/2013) och polislagen (872/2011).
Ändringarna i behörighetsvillkoren för högre yrkeshögskoleexamen för polis enligt lagen om Polisyrkeshögskolan hänför sig inte till polisens reserv, utan syftet är att förkorta den tid som går åt till utbildning som handleder för uppgifter inom polisbefälet och att trygga en effektiv användning av polisens utbildningsresurser och tillgången på personer som utbildats för befälsuppgifter.
Förvaltningsutskottet har vid flera tillfällen konstaterat att Finlands säkerhetspolitiska miljö har förändrats i grunden och långvarigt. Förändringarna har varit snabba och de är allt svårare att förutse. Myndigheterna möter i den förändrade verksamhetsmiljön utöver tidigare säkerhetshot ständigt allt mer mångfacetterade nya hot, såsom olika former av hybridpåverkan. Även den tekniska utvecklingen har medfört nya risker för säkerheten. Utskottet har ingående behandlat lägesbilden för den inre säkerheten i sitt nyligen färdigställda betänkande om redogörelsen för den inre säkerheten (FvUB 5/2026 rd — SRR 6/2025 rd).
Förvaltningsutskottet framhåller att myndigheterna för den inre säkerheten ansvarar för den första insatsen i de flesta säkerhetsrelaterade situationer, från olyckor i vardagen till allvarliga säkerhetshot och undantagsförhållanden, inklusive hybridsituationer. De är första insatsmyndigheter vid oklara hot och händelser så länge hoten inte kan tolkas eller identifieras som militära hot. Erfarenheter från Ukraina visar också att myndigheternas roll som förstainsatsaktörer är central när en situation eskalerar till kris. När hoten realiseras är polisen ofta den behöriga myndighet som svarar operativt och sköter till exempel skydd och avspärrning av objekt eller områden när en situation drar ut på tiden.
Syftet med regleringen om polisens reserv är att säkra polisens resurser under alla förhållanden. I förhållande till folkmängden i Finland är antalet anställda inom polisen det lägsta i Europa. Utskottet anser det vara viktigt att anslagsnivån för polisens omkostnader har höjts betydligt under innevarande regeringsperiod, vilket bland annat gör det möjligt att systematiskt öka polisens personalstyrka. Utskottet betonar att polisens verksamhetsförutsättningar i första hand måste tryggas genom att se till att polisens personalstyrka utökas på lång sikt. Polisen är en beredskapsorganisation som svarar på aktuella situationer med hjälp av ett befintligt ledningssystem och med befintlig personal som utbildats för uppgiften i enlighet med planer som utarbetats på förhand. Utgångspunkten är att polisen har tillräckliga resurser för att tillhandahålla behövliga polistjänster inom olika verksamhetssektorer och svara effektivt med sina permanenta personalresurser när hoten realiseras. Den reserv som nu föreslås för polisen kan användas endast i vissa exceptionella situationer som avgränsas i lagstiftningen, och tröskeln för att använda polisens reserv är avsedd att vara hög.
Enligt grundlagsutskottets utlåtande (GrUU 19/2026 rd) kan lagförslagen behandlas i vanlig lagstiftningsordning, men lagförslag 1 bara om grundlagsutskottets konstitutionella anmärkning till dess 15 k § beaktas på behörigt sätt. Grundlagsutskottets anmärkningar gäller definitionen av allvarliga störningssituationer under normala förhållanden, beslutsnivån vid beslut om aktivering och återkallande av polisens reserv samt det föreslagna bemyndigandet att meddela föreskrifter.
Förvaltningsutskottet anser att regleringen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet har beaktat anmärkningarna i grundlagsutskottets utlåtande och tillstyrker lagförslagen ändringsförslagen nedan.
Förutsättningar för aktivering av polisens reserv
Polisens reserv föreslås bestå av studerande som avlägger yrkeshögskoleexamen inom polisbranschen och av personer med polisutbildning som inte arbetar som polis. Av propositionsmotiven framgår att klart största delen av de personer som kommer att finnas i polisens reserv är polisstuderande. Uppskattningsvis 400—500 studerande kommer att stå till förfogande för reserven. Det finns ungefär 130 personer med polisutbildning som arbetar någon annanstans än inom polisförvaltningen och ungefär 100 personer med polisutbildning som arbetar inom polisförvaltningen i andra tjänster än polistjänster. Från polisen pensioneras varje år cirka 60—100 personer. Den totala styrkan i polisens reserv beräknas uppgå till sammanlagt 400—500 personer, vilket innebär att reserven består av endast några tiotal andra än polisstuderande.
Förvaltningsutskottet konstaterar att det med tanke på polisreservens yrkesskicklighet och användbarhet är väsentligt att reserven består av personer som också annars skulle arbeta som polis antingen under normala förhållanden eller undantagsförhållanden. Också ur denna synvinkel är det motiverat att reserven i första hand består av polisstuderande med tillräcklig utbildning och av personer som nyligen arbetat som polis. Polisstyrelsen har enligt de föreslagna bestämmelserna ansvar för att genom lämplig utbildning och årlig fortbildning säkerställa att reservpoliserna har aktuell kompetens. Utskottet ser det som viktigt att det avsätts tillräckliga resurser också för denna utbildning.
Reserven kan enligt 15 k § 2 mom. i lagförslag 1 aktiveras vid allvarliga störningssituationer under normala förhållanden, under undantagsförhållanden som avses i beredskapslagen (1552/2011) eller vid försvarstillstånd som avses i lagen om försvarstillstånd (1083/1991), om det är nödvändigt för att trygga polisens resurser i alla situationer. Polisens reserv kan således inte användas under normala förhållanden. Aktiveringen av reserven är också bunden till ett nödvändighetskriterium, vilket innebär att polisens egna resurser inte räcker till för att hantera de mycket exceptionella situationer som avses i bestämmelsen och att handräckning inte kan fås av andra myndigheter eller att handräckningen inte är tillräcklig.
Med allvarliga störningssituationer under normala förhållanden avses enligt 15 k § 3 mom. sådana exceptionella och tillfälliga situationer där det inte är möjligt att upprätthålla allmän ordning och säkerhet med polisens befintliga resurser. En sådan situation kan enligt propositionsmotiven uppstå genom hot som riktas mot samhällets kritiska funktioner, statliga organ eller stora folksamlingar, händelseförlopp som är omfattande eller sprids till flera orter och som äventyrar allmän ordning eller säkerhet, omfattande eller allvarliga störningar i kritisk infrastruktur, användning av militära maktmedel eller hot om sådan eller någon annan störningssituation med allvarliga konsekvenser som direkt påverkar den inre säkerheten. Vid allvarliga störningssituationer under normala förhållanden har inte undantagsförhållanden eller försvarstillstånd utlysts. Enligt erhållen utredning skulle personer med polisutbildning eller polisstuderande ha kunnat anlitas exempelvis i samband med flyktingkrisen 2015, avspärrningen av Nyland 2020 och den instrumentaliserade migrationen vid östgränsen 2023, om det hade varit möjligt enligt lag.
Grundlagsutskottet har i sitt utlåtande fäst vikt vid att definitionen i lagen av störningssituationer under normala förhållanden i sin föreslagna form förblir mycket öppen. Förvaltningsutskottet bör precisera de föreslagna bestämmelserna. Det är ett villkor för att lagförslag 1 ska kunna behandlas i vanlig lagstiftningsordning. Preciseringen kan göras exempelvis genom att en öppen exempelförteckning över tillämpningssituationer tas in i lagen. Förvaltningsutskottet föreslår att 15 k § 3 mom. preciseras på det sätt som närmare framgår av detaljmotiveringen.
Beslut om aktivering av reserven
I propositionen föreslås det att inrikesministern fattar beslut om aktivering och återkallande av reserven. Polisstyrelsen meddelar en föreskrift om inrättandet och underhållet av reserven.
Grundlagsutskottet har ansett att aktiveringen av reserven också med beaktande av tillämpningsförhållandena har så stor samhällelig och också ekonomisk betydelse att ett sådant beslut om att aktivera och återkalla reserven som föreslås i propositionen är ett sådant vittsyftande och principiellt viktigt ärende som avses i 67 § 1 mom. i grundlagen och som ska avgöras vid statsrådets allmänna sammanträde och som därmed inte kan avgöras av ministern vid ministeriet. Det föreslagna 15 k § 2 mom. i lagförslag 1 ska ändras så att beslut om aktivering och återkallande av reserven fattas vid statsrådets allmänna sammanträde.
Enligt propositionsmotiven ska Polisstyrelsen meddela en föreskrift om inrättandet och underhållet av reserven omedelbart efter det att den föreslagna lagändringen har trätt i kraft. Föreskriften avses innehålla detaljerade anvisningar om registret över polisens reserv, ordnandet av utbildning och fortbildning för reserven och reservens utrustning samt om anställningsvillkoren och behörigheten för en person att bli utnämnd till ett tjänsteförhållande.
Enligt grundlagsutskottets utlåtande förefaller det föreslagna bemyndigandet att utfärda föreskrifter i 15 k § 2 mom. enbart enligt bestämmelsens ordalydelse och propositionsmotiven gälla frågor som enligt 2 § 3 mom. och 80 § i grundlagen ska regleras genom lag. Avsikten har dock varit att föreskriva framför allt om tekniska omständigheter som hänför sig till personregistret över reserven. Den föreslagna ordalydelsen måste ändras så att Polisstyrelsens bestämmanderätt också enligt bestämmelsens ordalydelse är exakt och noggrant avgränsad till omständigheter som det med stöd av 80 § i grundlagen är möjligt att meddela föreskrifter om.
Förvaltningsutskottet föreslår på det sätt som närmare framgår av detaljmotiveringen att 15 k § 2 mom. i lagförslag 1 ändras så att beslut om aktivering av reserven fattas vid statsrådets allmänna sammanträde och att bestämmelsen om Polisstyrelsens bemyndigande att meddela föreskrifter preciseras på det sätt som grundlagsutskottet förutsätter i sitt utlåtande.
Reservpolisens uppgifter, befogenheter och utbildning
Reservpoliser utnämns till ett tjänsteförhållande för viss tid som polis efter det att ett beslut om aktivering av polisens reserv har fattats. Det är fråga om en utnämning till ett tjänsteförhållande för viss tid enligt 9 § 1 mom. i statstjänstemannalagen. Längden på tjänsteförhållandet för viss tid fastställs utifrån behovet av att använda polisens reserv. Hur länge reserven behöver användas fastställs redan i beslutet om aktivering, om det är möjligt. Om det inte är möjligt utnämns reservpoliserna på grundval av behovsprövning som gäller polisens situation.
Förvaltningsutskottet betonar att reservpoliser endast utnämns till uppgifter som förutsätter sådana befogenheter för vilka de har tillräcklig utbildning. Utnämningsprövningen görs från fall till fall, vilket gör det möjligt att utnämna en person med polisutbildning också till krävande uppgifter utifrån personens kompetens och utbildning och om personen nyligen har arbetat som polis.
Förvaltningsutskottet konstaterar att propositionen i första hand handlar om reservpolisens uppgifter och befogenheter. De föreslagna befogenheterna ska vara desamma i alla situationer där reserven används och de ska kunna användas för att utföra uppgifter enligt 1 kap. 1 § i polislagen. Reservpolisens befogenheter är polisbefogenheter.
I fråga om en reservpolis som avlägger yrkeshögskoleexamen för polis ska polisbefogenheterna enligt de föreslagna bestämmelserna utövas under direkt tillsyn och ledning i realtid av en polisman som utnämnts till en tjänst eller till ett tjänsteförhållande för viss tid. Befogenheterna för en sådan person och utövandet av dem motsvarar befogenheterna för en polisstuderande som genomgår praktik. Uppgifterna för en polisstuderande som utnämns till yngre konstapel är jämförbara med uppgifterna under arbetspraktik. Sådana uppgifter är till exempel ordningsövervakning och ingripande i ordningsstörningar som hör till upprätthållandet av den allmänna ordningen och säkerheten, trafikövervakning och olika säkerhetsuppgifter. Förvaltningsutskottet noterar att de operativa situationerna kan eskalera snabbt, varvid introduktion eller handledning i rätt tillvägagångssätt nödvändigtvis inte kan ordnas medan uppdraget utförs. Detta bör beaktas när användningen av reserven planeras. Introduktionen och exempelvis utbildningen i användning av maktmedel kräver också betydande utbildningsresurser av polisinrättningarna. Också av denna orsak är det viktigt att de som tas in i reserven förutsätts ha genomfört tillräckligt omfattande studier.
Behörighetsvillkor för högre yrkeshögskoleexamen för polis
I nuläget är behörighetsvillkor för högre yrkeshögskoleexamen för polis enligt 23 § i lagen om Polisyrkeshögskolan lämplig yrkeshögskoleexamen eller lämplig högskoleexamen. Det föreslås att behörighetsvillkoren ändras så att Polisyrkeshögskolan i fortsättningen som studerande också kan anta en person som annars anses ha tillräckliga kunskaper och färdigheter för studierna och som har minst tre års erfarenhet som polis i Finland. Syftet är att ge polismän med tillräcklig arbetslivserfarenhet möjlighet att avlägga högre yrkeshögskoleexamen för polis utan att det krävs att de först har avlagt yrkeshögskoleexamen eller högskoleexamen.
Av propositionsmotiven framgår att det som poliser fortfarande finns många personer som avlagt grundexamen för polis enligt polisens gamla examenssystem och som överväger att skaffa sig den behörighet som krävs för uppgiften som polisbefäl, men som inte har yrkeshögskoleexamen eller högskoleexamen. I nuläget måste dessa personer först komplettera grundexamen för polis till yrkeshögskoleexamen inom polisbranschen genom att slutföra studier som omfattar 45 studiepoäng. Studierna genomförs under arbetstid och pågår ett år.
Förvaltningsutskottet anser att den föreslagna ändringen av behörighetsvillkoren för högre yrkeshögskoleexamen för polis är motiverad. Genom ändringen förkortas den studietid för att uppnå befälsbehörighet som krävs av polismän som avlagt grundexamen för polis enligt polisens gamla examenssystem till två år istället för nuvarande tre år. Utskottet anser dock att det är viktigt att man också i fortsättningen sörjer för och säkerställer tillräckliga studiefärdigheter.