Senast publicerat 03-06-2026 17:00

Betänkande EkUB 18/2026 rd RP 43/2026 rd Ekonomiutskottet Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av försäkringsbolagslagen och vissa lagar som har samband med den

INLEDNING

Remiss

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av försäkringsbolagslagen och vissa lagar som har samband med den (RP 43/2026 rd): Ärendet har remitterats till ekonomiutskottet för betänkande och till social- och hälsovårdsutskottet för utlåtande. 

Utlåtande

Utlåtande har lämnats av 

  • social- och hälsovårdsutskottet 
    ShUU 9/2026 rd

Sakkunniga

Utskottet har hört 

  • regeringssekreterare Daniela Fredman 
    social- och hälsovårdsministeriet
  • ledande jurist Milla Mustamäki 
    Finansinspektionen
  • ledande expert Suvi Peussa 
    Finanssiala ry.

Skriftligt yttrande har lämnats av 

  • arbets- och näringsministeriet
  • dataombudsmannens byrå
  • Patientförsäkringscentralen
  • Finlands Revisorer rf.

PROPOSITIONEN

I propositionen föreslås det att försäkringsbolagslagen, lagen om ikraftträdande av en lag om ändring av försäkringsbolagslagen, lagen om utländska försäkringsbolag, lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag, lagen om Patientförsäkringscentralen, lagen om sjömanspensioner och lagen om pension för lantbruksföretagare ändras. 

Syftet med propositionen är det nationella genomförandet av ändringarna i det så kallade Solvens II-direktivet som gäller upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet. 

Enligt propositionen ska det till försäkringsbolagslagen fogas en ny klassificering av försäkringsbolag som små och icke-komplexa. Försäkringsbolag som klassificerats som sådana kan utnyttja vissa proportionalitetsåtgärder för att underlätta tillämpningen av regleringen. Därtill föreslås det att andra försäkringsbolag på vissa villkor ska kunna ansöka om godkännande av Finansinspektionen att tillämpa vissa proportionalitetsåtgärder. 

Det föreslås att bestämmelserna om företagsstyrningssystem och riskhantering i försäkringsbolagslagen preciseras i enlighet med direktivet. Till lagen ska fogas en skyldighet att utarbeta planer för hanteringen av hållbarhetsrisker och likviditetsrisker. Bestämmelserna om försäkringsbolags risk- och solvensbedömning ska preciseras. Bestämmelserna om lägesrapporter om solvens och finansiell ställning ska ändras så att lägesrapporterna i fortsättningen ska bestå av två skilda delar, varav den ena ska vara riktad till försäkringstagare och förmånstagare och den andra till yrkesverksamma på marknaden. 

Till försäkringsbolagslagen ska fogas en ny bestämmelse om revisorns granskning av den balansräkning som ingår i rapporten om solvens och finansiell ställning. 

Bestämmelserna om beräkning av försäkringstekniska avsättningar i försäkringsbolagslagen ska preciseras i fråga om beräkningen av riskmarginal och volatilitetsjustering. Till bestämmelserna om solvenskapitalkravet ska fogas en bestämmelse om långfristiga aktieinvesteringar. 

Dessutom föreslås det bestämmelser om beaktande av makrotillsyn och likviditetsrisker samt nya befogenheter för Finansinspektionen i anslutning till dem. Bestämmelserna om definitionen av en grupp och beräkning av solvensen på gruppnivå ska preciseras och bestämmelserna om rapportering och gränsöverskridande tillsyn ska preciseras. 

Förutom de ändringar som genomförandet av direktivet förutsätter ska det till försäkringsbolagslagen fogas en skyldighet för försäkringsbolag att ha beredskap för allvarliga störningssituationer under normala förhållanden. I lagarna ska det också göras andra tekniska ändringar. 

Det föreslås också att det i lagen om Patientförsäkringscentralen tas in bestämmelser om Patientförsäkringscentralens rätt att lämna ut uppgifter till det försäkringsbolag som beviljat patientförsäkringen. 

Det föreslås att hänvisningarna till hållbarhetsrapporter och granskare av hållbarhetsrapporteringen stryks i lagen om sjömanspensioner och lagen om pension för lantbruksföretagare. 

Lagarna avses träda i kraft den 30 januari 2027. Vissa av bestämmelserna om Finansinspektionens befogenheter samt ändringarna i lagen om Patientförsäkringscentralen, lagen om sjömanspensioner och lagen om pension för lantbruksföretagare avses dock träda i kraft redan den 1 juli 2026. 

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Regleringen av liv-, skade- och återförsäkringsbolagens verksamhet grundar sig i huvudsak på det så kallade Solvens II-direktivet 2009/138/EG, som har harmoniserat regleringen av försäkringsverksamhet i EU. Direktivet gäller upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet och det innehåller bestämmelser om försäkringsföretags solvens, företagsstyrningssystem, rapportering och tillsyn. Direktivet har i huvudsak genomförts nationellt i försäkringsbolagslagen. Regleringen i direktivet är till sin karaktär maximalt harmoniserande, vilket innebär att det nationella handlingsutrymmet är mycket litet. 

Bakgrunden till propositionen är en översyn av Solvens II-direktivet, som ligger till grund för antagandet av ändringsdirektiv (EU) 2025/2 vad gäller proportionalitet, tillsynskvalitet, rapportering, långsiktiga garantiåtgärder, makrotillsynsverktyg, hållbarhetsrisker, grupptillsyn och gränsöverskridande tillsyn. Syftet med lagförslagen i propositionen är att genomföra ändringarna i Solvens II-direktivet. Ändringsdirektivet ska vara införlivat i den nationella lagstiftningen senast den 29 januari 2027. Utöver de ändringar som genomförandet av direktivet förutsätter föreslås det i vissa lagar i propositionen vissa ändringar som baserar sig på nationella behov. 

I sitt utlåtande (ShUU 9/2026 rd) går social- och hälsovårdsutskottet särskilt in på förslaget till ändring av lagen om Patientförsäkringscentralen. Social- och hälsovårdsutskottet anser att de föreslagna ändringarna som gäller utskottets ansvarsområde är motiverade och utskottet tillstyrker till dessa delar lagförslagen utan ändringar. 

Ekonomiutskottet anser att lagförslagen är behövliga och välkomna. Utskottet föreslår tekniska korrigeringar i ingressen, 1 kap. 8 § 2 mom., 25 kap. 27 a § och 31 kap. 13 § 3 mom. i lagförslag 1, i 11 § 1 mom. och 12 § 1 mom. i lagförslag 2 samt i 1 § 3 mom. i lagförslag 4. Utskottet tillstyrker de övriga lagförslagen utan ändringar.  

FÖRSLAG TILL BESLUT

Ekonomiutskottets förslag till beslut:

Riksdagen godkänner lagförslag 3 och 5–7 i proposition RP 43/2026 rd utan ändringar. Riksdagen godkänner lagförslag 1, 2 och 4 i proposition RP 43/2026 rd med ändringar. (Utskottets ändringsförslag) 

Utskottets ändringsförslag

1. Lag om ändring av försäkringsbolagslagen 

I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i försäkringsbolagslagen (521/2008) 1 kap. 3 b §, 25 kap. Utskottet föreslår en strykning 27 a § 2 och 3 mom. och  Slut på strykningsförslaget27 b § samt 26 kap. 43 §, sådana de lyder, 26 kap. 43 § i lag 303/2015, 1 kap. 3 b § i lagarna 303/2015 och 215/2022 samt 25 kap. 27 a § 2 och 3 mom. och 27 b § i lag 321/2020 Utskottet föreslår en ändring och 26 kap. 43 § i lag 303/2015 Slut på ändringsförslaget
ändras 1 kap. 2 a och 8 § och 16 a § 1 mom., 2 kap. 3 § 4 mom. 9 och 10 punkten, 5 § 1 mom., 6 § 1 mom. och 9 b §, 6 kap. 4 §, 5 § 1 mom., 8 § 2 mom., 9 § 2 och 3 mom., 10 § 3 mom. 7, 9 och 10 punkten och 10 § 4 mom. 2 och 3 punkten, 12 § 1 mom. 3 punkten och 12 § 2 mom. 1 punkten, 12 a § 1 och 2 mom., det inledande stycket i 16 § 2 mom. samt 16 § 3 och 4 mom., 18 § 2 mom. 3 b-punkten, rubriken för 20 e § och 21 § 1 och 3 punkten, 7 kap. 1 § 2 mom. och 6 § 1 och 2 mom., 8 kap. 27 §, 8 a kap. 1‒3 §, det inledande stycket i 4 § 1 mom. samt 5 § 1 mom., 10 kap. 7 och 8 §, 10 § 2 mom., 11 § 2 mom. och 15 §, 11 kap. 8 § 4 mom., 12 §, 13 § 3 mom., 15 § 1 mom. samt 16 och 30 §, 12 kap. 10 § 1 mom. 3 punkten, 19 kap. 6 §, 20 kap. 6 §, 20 a kap. 5 § 1 mom., 21 kap. 5 §, 22 kap. 5 §, 25 kap. 1 § 2 mom. 1 punkten och 1 § 3 mom., 3 § 1, 2 och 6 mom., 4 § 1 mom. 4 punkten och 4 § 2 mom., 6 §, 9 § 1 mom. 2 punkten, 25‒27 §, Utskottet föreslår en strykning rubriken för  Slut på strykningsförslaget27 a §Utskottet föreslår en strykning  och 27 a § 1 mom. Slut på strykningsförslaget, 26 kap. 1 § 1 mom. 1, 2, 4, 6 och 14 punkten, 2 § 2 mom., 3 §, 8 § 1 mom. 2 punkten, 17, 24 och 26 §, 27 § 2 och 3 mom., det inledande stycket i 30 § 1 mom., 31 § 1 mom. 2 punkten, 31 § 2 mom. 2 punkten och 31 § 3 mom. 2 punkten, 39 § 1 mom., 40 § 1 mom., 41 § 4 mom., 44 § 1 och 2 mom., 48 § 2 mom. och 53 § 1 och 4 mom. samt 31 kap. 4 § 3 mom. och 13 §, 
av dem 1 kap. 2 a §, 2 kap. 3 § 4 mom. 9 och 10 punkten, 5 § 1 mom. och 6 § 1 mom., 6 kap. 4 §, 8 § 2 mom., 9 § 3 mom., 10 § 3 mom. 7, 9 och 10 punkten och 10 § 4 mom. 2 och 3 punkten, 12 § 1 mom. 3 punkten och 12 § 2 mom. 1 punkten, 12 a § 1 och 2 mom., det inledande stycket i 16 § 2 mom. samt 16 § 3 och 4 mom., 18 § 2 mom. 3 b-punkten och 21 § 1 och 3 punkten, 7 kap. 6 § 1 och 2 mom., 8 a kap. 2 och 3 §, det inledande stycket i 4 § 1 mom. samt 5 § 1 mom., 10 kap. 7 Utskottet föreslår en strykning och 8  Slut på strykningsförslaget§, 10 § 2 mom., 11 § 2 mom. och 15 §, 11 kap. 8 § 4 mom., 12 §, 13 § 3 mom., 15 § 1 mom. samt 16 och 30 §, 12 kap. 10 § 1 mom. 3 punkten, 25 kap. 1 § 2 mom. 1 punkten och 1 § 3 mom., 3 § 1, 2 och 6 mom., 4 § 1 mom. 4 punkten och 4 § 2 mom. samt 6 och 25‒27 §, 26 kap. 1 § 1 mom. 1, 2, 4 och 6 punkten, 2 § 2 mom., 3 §, 8 § 1 mom. 2 punkten, 17, 24 och 26 §, 27 § 2 och 3 mom., det inledande stycket i 30 § 1 mom., 31 § 1 mom. 2 punkten, 31 § 2 mom. 2 punkten och 31 § 3 mom. 2 punkten, 39 § 1 mom., 40 § 1 mom., 41 § 4 mom., 44 § 1 och 2 mom., 48 § 2 mom. och 53 § 1 och 4 mom. sådana de lyder i lag 303/2025, 1 kap. 16 a § 1 mom., 6 kap. 9 § 2 mom. och 8 kap. 27 § sådana de lyder i lag 981/2013, 2 kap. 9 b § sådan den lyder i lag 989/2024, 6 kap. 5 § 1 mom. och rubriken för 20 e § sådana de lyder i lag 518/2019, 7 kap. 1 § 2 mom. sådant det lyder i lag 630/2016, 8 a kap. 1 § sådan den lyder i lagarna 303/2015 och 989/2024, 10 kap. 8 §, Utskottet föreslår en strykning rubriken för  Slut på strykningsförslaget25 kap. 27 a § Utskottet föreslår en strykning och 25 kap. 27 a § 1 mom.  Slut på strykningsförslagetUtskottet föreslår en ändring sådan den Slut på ändringsförslaget lyder i lag 321/2020, 20 a kap. 5 § 1 mom. sådant det lyder i lag 1338/2022, 25 kap. 9 § 1 mom. 2 punkten sådan den lyder i lag 319/2015, 26 kap. 1 § 1 mom. 14 punkten sådan den lyder i lag 235/2018 och 31 kap. 4 § 3 mom. sådant det lyder i lag 1514/2015, samt 
fogas till 1 kap. 3 a §, sådan den lyder i lag 303/2015, ett nytt 7 mom., till 2 kap. 3 § 4 mom., sådant det lyder i lag 303/2015, en ny 11 punkt, till 5 §, sådan den lyder i lag 303/2015, ett nytt 3 mom., till 9 a §, sådan den lyder i lag 893/2008, ett nytt 2 mom., till lagen ett nytt 2 a kap., till 3 kap. 11 § ett nytt 2 mom., till 6 kap. 8 §, sådan den lyder i lagarna 981/2013, 303/2015 och 618/2024, nya 4 och 5 mom., varvid det nuvarande 4 och 5 mom. blir 6 och 7 mom., till kapitlet en ny 8 a §, till 9 §, sådan den lyder i lagarna 981/2013 och 303/2015, ett nytt 4 mom., varvid det nuvarande 4 mom. blir 5 mom., till kapitlet nya 9 a, 10 a och 10 b §, till 12 § 1 mom., sådant det lyder i lag 303/2015, nya 4–7 punkter och till den paragrafen, sådan den lyder i lag 303/2015, nya 4–8 mom., till 12 a §, sådan den lyder i lag 303/2015, nya 6 och 7 mom., till kapitlet nya 12 b, 12 c och 20 f §, till 7 kap. en ny 8 a §, till 8 a kap. nya 4 a–4 c §, till 5 §, sådan den lyder i lag 303/2015, nya 3 och 4 mom., till kapitlet nya 5 a och 5 b §, till 10 kap. en ny 8 a §, till 10 §, sådan den lyder i lag 303/2015, nya 3–5 mom., varvid det nuvarande 3 mom. blir 6 mom., till 11 kap. nya 12 a och 12 b § Utskottet föreslår en ändring samt Slut på ändringsförslaget till 25 §, sådan den lyder i lag 303/2015, nya 3 och 4 mom., varvid det nuvarande 3 mom. blir 5 mom., till 12 kap. en ny 12 a §, till 25. kap nya 3 a och 3 b §, till 4 § 1 mom., sådant det lyder i lag 303/2015, nya 5 och 6 punkter, till kapitlet nya 5 a och 26 a §, till 27 a §, sådan den lyder i lag 321/2020, ett nytt 5 mom., till kapitlet nya 29–36 § och en ny mellanrubrik före Utskottet föreslår en ändring 30 och Slut på ändringsförslaget 35 §, till lagen ett nytt 25 a kap., till 26 kap. 1 § 1 mom., sådant det lyder i lagarna 303/2015 och 235/2018, nya 9 a-, 15 och 16 punkter, till 2 §, sådan den lyder i lag 303/2015, ett nytt 3 mom., till kapitlet nya 2 a och 3 a §, till 8 §, sådan den lyder i lag 303/2015, nya 3 och 4 mom., varvid det nuvarande 3 mom. blir 5 mom., till kapitlet nya 10 a–10 i § och en ny mellanrubrik före 10 a och 10 d §, till 15 §, sådan den lyder i lag 303/2015, ett nytt 2 mom., varvid det nuvarande 2 mom. blir 3 mom., till 16 §, sådan den lyder i lag 303/2015, ett nytt 3 mom., till kapitlet nya 24 a–24 d, till 25 §, sådan den lyder i lag 303/2015, ett nytt 3 mom., till 27 §, sådan den lyder i lag 303/2015, ett nytt 4 mom., till kapitlet en ny 27 a §, till 31 § 2 mom., sådant det lyder i lag 303/2015, en ny 3 punkt, till 31 § 3 mom., sådant det lyder i lag 303/2015, en ny 3 punkt, till kapitlet nya 31 a–31 c, till 39 §, sådan den lyder i lag 303/2015, nya 3–5 mom., till kapitlet nya 39 a och 39 b §, till 41 §, sådan den lyder i lag 303/2015, ett nytt 6 mom., varvid det nuvarande 6 mom. blir 7 mom., till kapitlet en ny 44 a § och en ny mellanrubrik före den och till kapitlet nya 48 a–48 c §, till 49 §, sådan den lyder i lag 303/2015, nya 3–6 mom., till 50 §, sådan den lyder i lag 303/2015, ett nytt 2 mom. och till 53 §, sådan den lyder i lag 303/2015, nya 5–7 mom., varvid det nuvarande 5 mom. blir 8 mom., som följer: 
1 kap. 
De centrala principerna för försäkringsbolags verksamhet samt tillämpning av lagen 
2 a § 
Europeiska unionens lagstiftning 
I denna lag avses med 
1) Solvens II-direktivet Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II), 
2) kommissionens förordning kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG om upptagande och utövande av försäkringsverksamhet (Solvens II). 
3 a § 
Risker 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Med hållbarhetsrisk avses en miljörelaterad, social eller styrningsrelaterad händelse eller omständighet som, om den inträffar, skulle kunna ha en faktisk eller potentiell negativ inverkan på ansvarets eller investeringens värde, och med hållbarhetsfaktorer de hållbarhetsfaktorer som avses i artikel 2.24 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn. 
8 § 
Försäkringsholdingsammanslutning 
Med försäkringsholdingsammanslutning avses ett moderföretag av vars dotterföretag minst ett är ett försäkringsföretag enligt denna lag och uppfyller följande förutsättningar: 
1) företagets huvudsakliga verksamhet är något av följande, oavsett vad företaget självt har uppgett som sitt verksamhetsområde:
a) att förvärva och inneha andelar i försäkringsföretag,
b) att tillhandahålla anknutna tjänster till ett eller flera anknutna försäkringsföretags huvudsakliga verksamhet,
c) att bedriva en eller flera av de verksamheter som avses i punkterna 2–12 och 15 i bilaga I till Europarlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG, nedan direktivet om tillsyn av kreditinstitut, eller att utföra en eller flera av de tjänster eller bedriva en eller flera av de verksamheter som avses i 2 kap. 3 § i lagen om investeringstjänster (747/2012) med avseende på finansiella instrument som avses i 1 kap. 14 § i den lagen, och
 
2) mer än 50 procent av åtminstone en av följande indikatorer har en fast anknytning till sådana dotterföretag som är försäkringsföretag, försäkringsföretag i tredjeland, försäkringsholdingbolag, konglomerats holdingföretag, försäkringsföretags holdingföretag i tredjeland eller företag som tillhandahåller anknutna tjänster till den huvudsakliga verksamheten i ett eller flera försäkringsföretag i gruppen samt till sådan verksamhet som bedrivs av företaget självt och som inte har anknytning till förvärv eller innehav av ägarintressen i sådana dotterföretag som är försäkringsföretag, eller försäkringsföretag i tredjeland, om denna verksamhet är av samma art som den som bedrivs av försäkringsföretag:
a) företagets egna kapital på grundval av dess konsoliderade ställning,
b) företagets tillgångar på grundval av dess konsoliderade ställning,
c) företagets intäkter på grundval av dess konsoliderade ställning,
d) företagets personal på grundval av dess konsoliderade ställning, och
e) en annan än i underpunkt a–d avsedd indikator, som Finansinspektionen anser vara relevant.
 
Som ett försäkringsholdingbolag enligt 1 mom. betraktas dock inte ett försäkringsföretag, ett konglomerats holdingföretag enligt 26 kap. 1 § 1 mom. 9 punkten, ett kreditinstitut enligt 1 kap. 7 § i kreditinstitutslagen (610/2014), ett finansiellt holdingföretag enligt artikel 4.1.20 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012, nedan förordningen om tillsynskrav för kreditinstitut, ett värdepappersföretag enligt 1 kap. 13 § 1 mom. 1 punkten i lagen om investeringstjänster, en tilläggspensionsanstalt enligt 1 kap. 2 § i lagen om tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor Utskottet föreslår en strykning (947/2021) Slut på strykningsförslaget
Med företag avses ovan i denna paragraf sådana moderföretag, dotterföretag, försäkringsföretag, försäkringsföretag i ett tredjeland och konglomerats holdingföretag som avses i 26 kap. 1 §. 
16 a § 
Proportionalitetsprincipen 
Bestämmelserna i denna lag ska tillämpas och försäkringsbolagen övervakas i en riktig proportion med hänsyn till arten och omfattningen av riskerna i bolagets affärsverksamhet. När det gäller tillämpningen av denna lag och övervakningens proportionalitet ska särskild uppmärksamhet fästas vid sådana försäkringsbolag som är små och icke-komplexa försäkringsbolag enligt 2 a kap. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
2 kap. 
Bildande av försäkringsbolag och koncession 
3 § 
Ansökan om koncession 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Till koncessionsansökan ska fogas 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
9) en redogörelse för att bolaget i fortsättningen uppfyller de nominella minimikapitalkrav som föreskrivs i 13 a kap. 2 §, genom dess medräkningsbara primärkapital på det sätt som avses i 3 § i det kapitlet, om bolaget bedriver både liv- och skadeförsäkring i samma bolag, 
10) en redogörelse för sådana eventuella betydande bindningar som avses i 8 §, och 
11) information om huruvida bolagets ansökan om koncession för bedrivande av försäkringsverksamhet, för bedrivande av verksamhet i egenskap av ett annat reglerat företag enligt 2 § 1 mom. 5 punkten i lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat eller i egenskap av en tilläggspensionsanstalt enligt 2 § 1 punkten i lagen om tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor eller för registrering som försäkringsmäklare enligt 5 § 1 mom. 4 punkten i lagen om försäkringsdistribution (234/2018) i en annan medlemsstat avslagits eller återkallats samt skälen till avslaget eller återkallandet. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
5 § 
Finansinspektionens skyldighet att begära yttrande 
Om ett försäkringsaktiebolag blir dotterbolag till ett försäkringsföretag, kreditinstitut eller värdepappersföretag som har beviljats koncession i en annan EES-stat eller dotterbolag till moderföretaget för ett försäkringsföretag, kreditinstitut eller värdepappersföretag som har beviljats koncession i en annan EES-stat eller om det bestämmande inflytandet i ett försäkringsbolag som bildas övergår till sådana fysiska eller juridiska personer som har bestämmande inflytande i ett försäkringsföretag, kreditinstitut eller värdepappersföretag som har beviljats koncession i en annan EES-stat, ska Finansinspektionen begära ett yttrande om ansökan också från den myndighet som utövar tillsyn över detta företag i staten i fråga. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Om den i 1 mom. avsedda myndighet som utövar tillsyn över försäkringsverksamheten i den andra EES-staten begär Finansinspektionen om ett yttrande i samband med ansökan om koncession, ska Finansinspektionen, när den beslutar om huruvida koncession ska beviljas eller förvägras, beakta slutsatserna av den gemensamma bedömningen. 
6 § 
Förutsättningar för beviljande av koncession 
Finansinspektionen ska inom sex månader efter att en ansökan enligt 3 § har anhängiggjorts och de handlingar och redogörelser som behövs för avgörandet av ärendet har inlämnats besluta om huruvida koncession ska beviljas eller förvägras. Om det dock är frågan om en gemensam bedömning enligt 5 § 3 mom. är tidsfristen åtta månader. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
9 a § 
Återkallelse av koncession och begränsning av koncessionsenlig verksamhet 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Om ett försäkringsbolags koncession återkallas eller om försäkringsbolaget försätts i likvidation eller i konkurs, ska tillsyn enligt 25 kap. och tillsynsbefogenheter enligt lagen om Finansinspektionen tillämpas även efter att försäkringsbolaget har försatts i likvidation eller i konkurs. 
9 b § 
Meddelande av uppgifter 
Finansinspektionen ska underrätta Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten om de beslut som gäller beviljande, förvägrande och återkallande av koncession. Informationen ska lämnas in till Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten i det format som avses i artikel 2.3 i Esap-förordningen. Följande data ska fogas till informationen: 
1) samtliga namn på det försäkringsbolag som informationen gäller, 
2) försäkringsbolagets identifieringskod för juridiska personer i enlighet med artikel 7.4 b i Esap-förordningen, 
3) typen av information i enlighet med artikel 7.4 c i Esap-förordningen, 
4) omnämnande av om informationen innehåller personuppgifter. 
2 a kap. 
Proportionalitetsåtgärder 
Små och icke-komplexa försäkringsbolag 
1 § 
Klassificering av försäkringsbolag som endast eller i huvudsak bedriver livförsäkringsverksamhet som små- och icke-komplexa försäkringsbolag 
Ett försäkringsbolag som endast bedriver livförsäkringsverksamhet kan klassificeras som litet och icke-komplext, om det under de två på varandra följande räkenskapsperioderna direkt före klassificeringen uppfyller följande kriterier: 
1) kapitalkravet för den ränterisk för bolaget som avses i 11 kap. 12 § 2 mom. 1 punkten uppgår till högst lika mycket som fem procent av de försäkringstekniska avsättningar vid solvensberäkning som avses i 10 kap., 
2) företagets årliga tecknade bruttopremieinkomster för affärsverksamhet som bedrivits i andra EES-stater är lägre än något av följande:
a) 20 000 000 euro, eller
b) 10 procent av bolagets totala årliga tecknade bruttopremieinkomster,
 
3) bolagets försäkringstekniska avsättningar vid solvensberäkning enligt 10 kap. överstiger inte 1 000 000 000 euro, 
4) summan av följande uppgår till högst lika mycket som 20 procent av det totala beloppet av investeringar:
a) det kapitalkrav för marknadsriskmodulen som avses i 11 kap. 12 §,
b) det kapitalkrav för motpartsriskmodulen som avses i 11 kap. 13 § och som gäller sådana exponeringar mot värdepapperiseringar, derivat, fordringar på förmedlare och andra investeringstillgångar som inte ingår i den räntemarginalrisk som avses i 12 § 2 mom. 4 punkten i det kapitlet.
c) alla kapitalkrav som är tillämpliga på investeringar i immateriella tillgångar som inte täcks av marknadsrisk- och motpartsriskmodulerna,
 
5) bolagets årliga tecknade bruttopremieinkomster från återförsäkringsverksamhet uppgår till högst 50 procent av det totala beloppet av dess årliga tecknade bruttopremieinkomster, och 
6) bolaget uppfyller solvenskapitalkravet. 
Vad som föreskrivs i 1 mom. tillämpas även på sådana försäkringsbolag som bedriver liv- och skadeförsäkringsverksamhet och som uppfyller följande förutsättningar: 
1) bolagets försäkringstekniska avsättningar vid solvensberäkning avseende livförsäkringsverksamhet utgör minst 20 procent av dess totala försäkringstekniska avsättningar vid solvensberäkning enligt 10 kap., och 
2) bolagets årliga tecknade bruttopremieinkomster från skadeförsäkringsverksamhet utgör mindre än 40 procent av det totala beloppet av dess årliga tecknade bruttopremieinkomster. 
På captivebolag för försäkring tillämpas inte 1 mom. 2 eller 5 punkten. 
2 § 
Klassificering av försäkringsbolag som endast eller i huvudsak bedriver skadeförsäkringsverksamhet som små- och icke-komplexa försäkringsbolag 
Ett försäkringsbolag som endast bedriver skadeförsäkringsverksamhet kan klassificeras som litet och icke-komplext, om det under de två på varandra följande räkenskapsperioderna direkt före klassificeringen uppfyller följande kriterier: 
1) den genomsnittliga totalkostnadsprocenten för skadeförsäkringsverksamhet netto efter avdrag för återförsäkring för de tre senaste åren är mindre än 100 procent, 
2) bolagets årliga tecknade bruttopremieinkomster för affärsverksamhet som bedrivits i andra EES-stater är lägre än något av följande:
a) 20 000 000 euro, eller
b) 10 procent av bolagets totala årliga tecknade bruttopremieinkomster,
 
3) bolagets årliga tecknade bruttopremieinkomster från skadeförsäkringsverksamhet överstiger inte 100 000 000 euro, 
4) summan av de årliga tecknade bruttopremieinkomsterna i klasserna 5–7, 11, 12, 14 och 15 enligt lagen om försäkringsklasser överstiger inte 30 procent av gruppens årliga tecknade premieinkomster för skadeförsäkringsverksamhet, 
5) summan av följande uppgår till högst lika mycket som 20 procent av det totala beloppet av investeringar:
a) det kapitalkrav för marknadsriskmodulen som avses i 11 kap. 12 §,
b) det kapitalkrav för motpartsriskmodulen som avses i 11 kap. 13 § och som gäller sådana exponeringar mot värdepapperiseringar, derivat, fordringar på förmedlare och andra investeringstillgångar som inte ingår i den räntemarginalrisk som avses i 12 § 2 mom. 4 punkten i det kapitlet.
c) alla kapitalkrav som är tillämpliga på investeringar i immateriella tillgångar som inte täcks av marknadsrisk- och motpartsriskmodulerna,
 
6) bolagets årliga tecknade bruttopremieinkomster från återförsäkringsverksamhet uppgår till högst 50 procent av det totala beloppet av dess årliga tecknade bruttopremieinkomster, och 
7) bolaget uppfyller solvenskapitalkravet. 
Vad som föreskrivs i 1 mom. tillämpas även på sådana försäkringsbolag som bedriver skade- och livförsäkringsverksamhet och som uppfyller följande förutsättningar: 
1) bolagets försäkringstekniska avsättningar vid solvensberäkning avseende livförsäkringsverksamheten utgör mindre än 20 procent av dess totala försäkringstekniska avsättningar vid solvensberäkning enligt 10 kap., och 
2) bolagets årliga tecknade bruttopremieinkomster från skadeförsäkringsverksamhet utgör minst 40 procent av det totala beloppet av dess årliga tecknade bruttopremieinkomster. 
På captivebolag för försäkring tillämpas inte 1 mom. 2 eller 6 punkten. 
3 § 
Klassificering av försäkringsbolag som bedriver liv - och skadeförsäkringsverksamhet som små- och icke-komplexa försäkringsbolag 
Ett försäkringsbolag som bedriver liv- och skadeförsäkringsverksamhet, vars försäkringstekniska avsättningar vid solvensberäkning avseende livförsäkringsverksamheten utgör minst 20 procent av dess totala försäkringstekniska avsättningar vid solvensberäkning enligt 10 kap. och vars årliga tecknade bruttopremieinkomster från skadeförsäkringsverksamhet utgör minst 40 procent av det totala beloppet av dess årliga tecknade bruttopremieinkomster, kan klassificeras som litet och icke-komplext försäkringsbolag, om det under de två på varandra följande räkenskapsperioderna direkt före klassificeringen uppfyller följande kriterier: 
1) kapitalkravet för den ränterisk för bolaget som avses i 11 kap. 12 § 2 mom. 1 punkten uppgår till högst lika mycket som fem procent av de försäkringstekniska avsättningar vid solvensberäkning som avses i 10 kap., 
2) den genomsnittliga totalkostnadsprocenten för skadeförsäkringsverksamhet netto efter avdrag för återförsäkring för de tre senaste åren är mindre än 100 procent, 
3) bolagets försäkringstekniska avsättningar vid solvensberäkning enligt 10 kap. överstiger inte 1 000 000 000 euro, 
4) bolagets årliga tecknade bruttopremieinkomster från skadeförsäkringsverksamhet överstiger inte 100 000 000 euro, 
5) bolagets årliga tecknade bruttopremieinkomster från affärsverksamhet som bedrivits i andra EES-stater är lägre än något av följande:
a) 20 000 000 euro, eller
b) 10 procent av bolagets totala årliga tecknade bruttopremieinkomster,
 
6) summan av de årliga tecknade bruttopremieinkomsterna i klasserna 5–7, 11, 12, 14 och 15 enligt lagen om försäkringsklasser överstiger inte 30 procent av gruppens årliga tecknade premieinkomster för skadeförsäkringsverksamhet, 
7) summan av följande uppgår till högst lika mycket som 20 procent av det totala beloppet av investeringar:
a) det kapitalkrav för marknadsriskmodulen som avses i 11 kap. 12 §,
b) det kapitalkrav för motpartsriskmodulen som avses i 11 kap. 13 § och som gäller sådana exponeringar mot värdepapperiseringar, derivat, fordringar på förmedlare och andra investeringstillgångar som inte ingår i den räntemarginalrisk som avses i 12 § 2 mom. 4 punkten i det kapitlet.
c) alla kapitalkrav som är tillämpliga på investeringar i immateriella tillgångar och som inte täcks av marknadsrisk- och motpartsriskmodulerna,
 
8) bolagets årliga tecknade bruttopremieinkomster från återförsäkringsverksamhet uppgår till högst 50 procent av det totala beloppet av dess årliga tecknade bruttopremieinkomster, och 
9) bolaget uppfyller solvenskapitalkravet. 
På captivebolag för försäkring tillämpas inte 1 mom. 5 eller 8 punkten. 
4 § 
Klassificering av captivebolag för försäkring som små och icke-komplexa försäkringsbolag 
Med avvikelse från vad som föreskrivs i 1–3 § kan ett captivebolag för försäkring även klassificeras som ett litet och icke-komplext försäkringsbolag, om det under de två på varandra följande räkenskapsperioderna direkt före klassificeringen uppfyller båda av de följande kriterierna: 
1) samtliga av bolagets försäkrade och förmånstagare är en av följande:
a) juridiska personer i den grupp där captivebolaget för försäkring ingår, eller
b) fysiska personer som får omfattas av gruppens försäkringsavtal enligt underpunkt a, om den verksamhet som täcker dessa fysiska personer fortsätter att understiga fem procent av de försäkringstekniska avsättningar vid solvensberäkning som avses i 10 kap., och
 
2) bolagets försäkringsförpliktelser och försäkringsavtal som ligger till grund för återförsäkringsförpliktelserna avser inte någon obligatorisk ansvarsförsäkring. 
5 § 
Klassificering av till sin verksamhet små försäkringsbolag som små och icke-komplexa försäkringsbolag 
Med avvikelse från vad som föreskrivs i 1–4 §, och om inte något annat följer av 2 mom., kan ett försäkringsbolag även klassificeras som ett litet och icke-komplext försäkringsbolag, om det under de två på varandra följande räkenskapsåren direkt före klassificeringen uppfyller följande kriterier: 
1) bolagets årliga tecknade bruttopremieinkomster överstiger inte 15 000 000 euro, 
2) bolagets, eller om bolaget hör till en försäkringsgrupp som avses i 26 kap., gruppens försäkringstekniska avsättningar vid solvensberäkning enligt 10 kap. överstiger inte 50 000 000 euro, 
3) bolagets affärsverksamhet omfattar inte försäkrings- eller återförsäkringsverksamhet som täcker risker inom försäkringsklasserna 11–15 enligt lagen om försäkringsklasser, förutom när de utgör underordnade risker enligt 11 § 2 mom. i den lagen, och 
4) bolagets affärsverksamhet omfattar inte sådan återförsäkringsverksamhet som inbringar årliga tecknade bruttopremieinkomster som överstiger 600 000 euro eller vars försäkringstekniska avsättningar vid solvensberäkning enligt 10 kap. överstiger 2 700 000 euro, eller sådan återförsäkringsverksamhet som inbringar årliga tecknade bruttopremieinkomster som överstiger 10 procent av de årliga tecknade totala bruttopremieinkomsterna eller vars försäkringstekniska avsättningar vid solvensberäkning överstiger 10 procent av dess totala försäkringstekniska avsättningar vid solvensberäkning enligt det kapitlet. 
Om ett försäkringsbolag bedriver affärsverksamhet med stöd av etableringsrätten eller med stöd av rätten att fritt tillhandahålla tjänster, kan det inte enligt 1 mom. klassificeras som ett litet och icke-komplext försäkringsbolag. 
6 § 
Klassificering av ett försäkringsbolag som litet och icke-komplext, om det har fått koncession för mindre än två år sedan 
Om ett försäkringsbolag har fått koncession för mindre än två år sedan, ska det bedömas utifrån den senaste räkenskapsperiod som föregått klassificeringen om villkoren i 1–4 eller 5 § uppfylls. 
Om ett försäkringsbolag har fått koncession för mindre än ett år sedan, ska det bedömas utifrån den verksamhetsplan som avses i 2 kap. 3 § 4 mom. om villkoren i 1–4 eller 5 § uppfylls. 
7 § 
Försäkringsbolag som aldrig får klassificeras som små och icke-komplexa 
Med avvikelse från 1–5 § ska följande bolag aldrig klassificeras som små och icke-komplexa försäkringsbolag: 
1) bolag som använder en partiell eller fullständig intern modell för att beräkna solvenskapitalkravet enligt 11 kap. 19 §, 
2) bolag som är moderföretag till konglomerat som avses i 3 § i lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat eller moderföretag till en försäkringsgrupp som avses i 26 kap. 2 § i denna lag och på vilken grupptillsyn tillämpas, förutom om gruppen har klassificerats som en liten och icke-komplex grupp, 
3) bolag som är moderföretag till ett företag som avses i 26 kap. 24 § 1 punkten, 
4) bolag som förvaltar en pensionsfond enligt livförsäkringsklass 7 i lagen om försäkringsklasser, om värdet på tillgångarna i den fonden överstiger 1 000 000 000 euro. 
8 § 
Försäkringsbolags anmälningar 
För att ett försäkringsbolag ska kunna klassificeras som ett litet och icke-komplext försäkringsbolag ska det lämna en anmälan till Finansinspektionen. 
Till anmälan ska fogas 
1) en redogörelse för att försäkringsbolaget uppfyller förutsättningarna enligt 1–4 eller 5 §, 
2) en försäkran om att försäkringsbolaget inte planerar några strategiska förändringar som skulle leda till att någon av förutsättningarna enligt 1–4 eller 5 § inte uppfylls under de närmaste tre åren, 
3) en redogörelse för de i 11 § 1 mom. avsedda proportionalitetsåtgärder som försäkringsbolaget avser att använda. 
9 § 
Klassificeringsförfarande 
Finansinspektionen kan inom två månader efter mottagandet av den i 8 § avsedda anmälan och den redogörelse som ska fogas till den besluta att försäkringsbolaget inte kan klassificeras som ett litet och icke-komplext försäkringsbolag, om 
1) försäkringsbolaget inte uppfyller de förutsättningar som avses i 1–4 eller 5 §, 
2) försäkringsbolaget underskrider solvenskapitalkravet, vilket bedömts utan att använda den infasningsmekanism som avses i 10 kap. 7 a § eller de övergångsåtgärder som avses i 11 och 12 § i lagen om ikraftträdande av en lag om ändring av försäkringsbolagslagen (304/2015) eller i artikel 111.1 andra stycket i solvens II-direktivet, eller 
3) försäkringsbolagets andel av skade- eller livförsäkringsmarknaden i Finland är större än fem procent. 
Om det beslut som avses i 1 mom. inte fattas inom den tidsfrist som anges i det momentet, ska ett försäkringsbolag som lämnat en anmälan enligt 8 § klassificeras som ett litet och icke-komplext försäkringsbolag vid utgången av tidsfristen. 
Om Finansinspektionen före utgången av den tidsfrist som anges i 1 mom. meddelar ett beslut enligt vilket försäkringsbolaget ska klassificeras som ett litet och icke-komplext försäkringsbolag, börjar det klassificeras som ett sådant bolag från och med den dag då Finansinspektionen meddelar beslutet. 
10 § 
Upphörande av klassificering 
Om ett försäkringsbolag som klassificerats som ett litet och icke-komplext försäkringsbolag inte längre uppfyller någon av förutsättningarna enligt 1–4 eller 5 §, ska det utan dröjsmål informera Finansinspektionen om detta. 
Om förutsättningarna kontinuerligt inte uppfylls på det sätt som avses i 1 mom. under två på varandra följande år, ska försäkringsbolaget informera Finansinspektionen om detta. I en sådan situation ska klassificeringen av försäkringsbolaget som litet och icke-komplext upphöra från och med påföljande räkenskapsperiod. 
Om ett försäkringsbolag, som har klassificerats som litet och icke-komplext, blir något av de bolag som avses i 7 §, ska försäkringsbolaget utan dröjsmål informera Finansinspektionen om detta. I en sådan situation ska klassificeringen av försäkringsbolaget som litet och icke-komplext upphöra från och med påföljande räkenskapsperiod. 
Om försäkringsbolaget har klassificerats som litet och icke-komplext med stöd av 5 § och om förutsättningarna kontinuerligt inte uppfylls under tre på varandra följande år, ska försäkringsbolaget med avvikelse från vad som föreskrivs i 2 mom. informera Finansinspektionen om detta. I en sådan situation ska klassificeringen av försäkringsbolaget som litet och icke-komplext upphöra från och med påföljande räkenskapsperiod. 
11 § 
Proportionalitetsåtgärder för små och icke-komplexa försäkringsbolag 
Ett litet och icke-komplext försäkringsbolag, som uppfyller de förutsättningar som föreskrivs i 1–4 eller 5 § och som har klassificerats som litet och icke-komplext i enlighet med 9 §, kan tillämpa proportionalitetsåtgärder enligt 6 kap. 8 § 5 mom., 9 a § 2 mom., 10 b § 5 mom., 12 § 6 mom., 12 a § 6 mom. och 12 c § 4 mom., 7 kap. 8 a § 3 mom., 8 a kap. 5 § 4 mom., 10 kap. 10 § 6 mom. och 25 kap. 3 a § 3 mom. samt proportionalitetsåtgärder enligt kommissionens delegerade akter som utfärdats med stöd av Solvens II-direktivet.  
Med avvikelse från vad som föreskrivs i 1 mom. kan Finansinspektionen besluta att ett litet och icke-komplext försäkringsbolag inte får använda någon av de i 1 mom. avsedda proportionalitetsåtgärderna, om 
1) försäkringsbolaget underskrider solvenskapitalkravet, vilket bedömts utan att använda den infasningsmekanism som avses i 10 kap. 7 a § eller sådana övergångsåtgärder som avses i 11 § och 12 § i lagen om ikraftträdande av en lag om ändring av försäkringsbolagslagen eller i artikel 111.1 andra stycket i solvens II-direktivet, eller det finns en risk för att försäkringsbolaget underskrider kravet under de följande tre månaderna, 
2) försäkringsbolagets styrningssystem är ineffektivt, eller 
3) det har inträffat väsentliga förändringar i försäkringsbolagets riskprofil, som kan leda till att försäkringsbolaget inte i fortsättningen uppfyller förutsättningarna enligt 1–4 eller 5 §. 
12 § 
Information som ska lämnas till Finansinspektionen 
Inom ett år från det att försäkringsbolaget har klassificerats som litet och icke-komplext ska försäkringsbolaget, som en del av det tillställande av information som avses i 25 kap. 3 §, lämna Finansinspektionen information om de proportionalitetsåtgärder enligt 11 § 1 mom. i detta kapitel som det använder. 
Om ett litet och icke-komplext försäkringsbolag avser att ändra på vilka proportionalitetsåtgärder det använder, ska det utan dröjsmål informera Finansinspektionen om detta. 
Proportionalitetsåtgärder som ansöks hos Finansinspektionen 
13 § 
Ansökan om proportionalitetsåtgärder 
Om ett försäkringsbolag inte har klassificerats som ett litet och icke-komplext försäkringsbolag, kan det ansöka om Finansinspektionens godkännande att använda en eller flera proportionalitetsåtgärder enligt 6 kap. 8 § 5 mom., 9 a § 2 mom., 10 b § 5 mom., 12 § 6 mom. och 12 a § 6 mom., 10 kap. 10 § 6 mom. och 25 kap. 3 a § 4 mom. samt proportionalitetsåtgärder enligt kommissionens delegerade akter som utfärdats med stöd av solvens II-direktivet, vilka får användas av andra än små och icke-komplexa försäkringsbolag. 
Till ansökan ska fogas 
1) en förteckning över de bestämmelser om proportionalitetsåtgärder som bolaget vill tillämpa samt en redogörelse för hur tillämpningen av dem är motiverat med hänsyn till arten och omfattningen av riskerna i bolagets affärsverksamhet, med beaktande av förutsättningarna för Finansinspektionens samtycke enligt kapitel XVI i avdelning I i kommissionens förordning, 
2) en redogörelse för annan än i 1 punkten avsedd väsentlig information om försäkringsbolagets riskprofil, och 
3) en försäkran om att försäkringsbolaget inte planerar några strategiska förändringar som skulle inverka på bolagets riskprofil under de närmaste tre åren. 
14 § 
Finansinspektionens godkännande 
Finansinspektionen ska inom två månader efter det att den mottagit den ansökan och den redogörelse som ska fogas till ansökan enligt 13 § besluta huruvida den godkänner eller avslår ansökan eller tillämpningen av en viss proportionalitetsåtgärd som ingår i ansökan. Om Finansinspektionen godkänner ansökan, ska den dessutom i samband med beslutet meddela bolaget de bestämmelser om proportionalitetsåtgärder vars tillämpning den godkänner. Finansinspektionen kan godkänna ansökan på vissa villkor, som ska ingå i beslutet. Finansinspektionen kan avslå ansökan eller tillämpningen av en viss proportionalitetsåtgärd, om den bedömer att tillämpningen av åtgärden inte är motiverad av orsaker som hänför sig till riskprofilen för försäkringsbolaget. 
Finansinspektionen kan begära ytterligare utredning av försäkringsbolaget, om det behövs för att slutföra den bedömning som avses i 1 mom. Den tid under vilken bedömningen slutförs som avses i 1 mom. ska upphöra att löpa från den första begäran om utredning till dess att försäkringsbolaget har svarat på begäran. Ytterligare begäranden om utredning efter den första begäran leder inte till att tiden upphör att löpa. 
Finansinspektionen kan besluta att det godkännande som avses i 1 mom. ändras eller återkallas, om försäkringsbolagets riskprofil ändras. 
Om försäkringsbolaget efter att det erhållit sådant godkännande som avses i 1 mom. slutar tillämpa en proportionalitetsåtgärd, ska det meddela Finansinspektionen om detta. 
Bestämmelser om förutsättningarna för Finansinspektionens samtycke finns dessutom i avdelning I kapitel XVI i kommissionens förordning. 
3 kap. 
Bedrivande av direkt försäkring utomlands 
11 § 
Anmälan om ändring av upplysningar 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Om det sker en förändring av den verksamhet som försäkringsbolaget bedriver med stöd av rätten att fritt tillhandahålla tjänster som väsentligt påverkar dess riskprofil eller försäkringsverksamheten i en eller flera EES-stater, ska försäkringsbolaget omedelbart underrätta Finansinspektionen om saken. Finansinspektionen ska utan dröjsmål underrätta de behöriga myndigheter som utövar tillsyn över försäkringsverksamheten i de stater där försäkringsbolaget bedriver fritt tillhandahållande av försäkringstjänster om saken. 
6 kap. 
Försäkringsbolagets ledning, företagsstyrningssystem och placering av tillgångar 
4 § 
Styrelseledamöternas behörighet 
En juridisk person eller en minderårig eller den, för vilken har förordnats en intressebevakare eller vars handlingsbehörighet har begränsats eller som är försatt i konkurs, får inte vara styrelseledamot. I lagen om näringsförbud (1059/1985) föreskrivs om ett näringsförbuds inverkan på behörigheten. 
Minst en styrelseledamot ska vara bosatt inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. 
Styrelseledamöterna ska vara väl ansedda. Väl ansedd är en person som inte genom en lagakraftvunnen dom under de senaste tio åren har dömts till fängelsestraff eller under de senaste tre åren har dömts till bötesstraff för ett brott som kan anses visa att personen är uppenbart olämplig för uppdraget. En person ska dock inte betraktas som väl ansedd, om denne annars genom sin tidigare verksamhet har visat sig vara uppenbart olämplig för uppdraget. 
Styrelseledamöterna ska ha den yrkeskompetens och erfarenhet som uppdraget kräver. Dessutom ska det i styrelsen finnas ledamöter med en sådan allmän kännedom om försäkringsverksamhet som är behövlig med beaktande av arten och omfattningen av försäkringsbolagets verksamhet. 
Ett försäkringsbolag ska utan dröjsmål underrätta Finansinspektionen om ändringar i styrelsens sammansättning. I denna anmälan ska ges en redogörelse för att styrelseledamöterna uppfyller kraven i 1–4 mom. 
Om en styrelseledamot inte uppfyller kraven i 1–4 mom., får Finansinspektionen kräva att försäkringsbolaget avlägsnar personen från uppdraget som styrelseledamot. 
Vad som i 2 § 2 mom. samt i 1 och 3–6 mom. i denna paragraf föreskrivs om försäkringsbolags styrelseledamöter tillämpas också på styrelseledamöter i försäkringsholdingsammanslutningar. 
Bestämmelser om styrelseledamöternas behörighet finns dessutom i avdelning I kapitel IX avsnitt 3 i kommissionens förordning. 
5 § 
Bestämmelser som ska tillämpas på verkställande direktören och dennes ställföreträdare 
På verkställande direktören tillämpas vad som i 4 § 1 och 3–6 mom. samt i 6 kap. 2 § 2 mom. och 4 § i aktiebolagslagen föreskrivs om styrelseledamöter. På ett börsbolags verkställande direktör tillämpas dessutom vad som i 4 a § 1 mom. i denna lag föreskrivs om jäv för styrelseledamöter i börsbolag vid dottersammanslutningars beslutsfattande. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
8 § 
Allmänna krav på företagsstyrningen 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Försäkringsbolaget ska ha skriftliga verksamhetsprinciper som godkänns av styrelsen för att säkerställa att bolagets ledning och de personer som svarar för centrala funktioner uppfyller behörighetsvillkoren, om intern kontroll, riskhantering, internrevision, ersättningssystem samt utläggning på entreprenad, om funktioner läggs ut på entreprenad. Dessutom ska volatilitetsjustering enligt 10 kap. 8 a § beaktas i verksamhetsprinciperna, om bolaget använder denna. I verksamhetsprinciperna ska klart anges ansvar, mål, processer och de rapporteringsförfaranden som tillämpas. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
I anslutning till den i 3 mom. avsedda bedömningen av företagsstyrningssystemet ska försäkringsbolagets styrelse bedömas med avseende på ändamålsenligheten i dess sammansättning, funktionalitet och förvaltning. 
Med avvikelse från vad som föreskrivs i 3 mom. får små och icke-komplexa försäkringsbolag och försäkringsbolag som har erhållit Finansinspektionens godkännande enligt 2 a kap. 14 § utföra den bedömning av de skriftliga verksamhetsprinciperna som avses i det momentet mer sällan än en gång per år, dock minst vart femte år. Finansinspektionen får med avvikelse från vad som föreskrivs ovan ålägga ett litet och icke-komplext försäkringsbolag att utföra bedömningen oftare än vart femte år, om det anser att det med hänsyn till de särskilda omständigheterna i bolaget är motiverat att bedömningen utförs oftare. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
8 a § 
Principerna för styrelsens mångfald 
Försäkringsbolag ska ha verksamhetsprinciper i syfte att främja mångfald i styrelsen. I dessa verksamhetsprinciper ska det fastställas kvantifierbara mål för en jämn könsfördelning. 
9 § 
Funktioner som förutsätter särskild behörighet 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Väl ansedd är en person som inte genom en lagakraftvunnen dom under de senaste tio åren har dömts till fängelsestraff eller under de senaste tre åren har dömts till bötesstraff för ett brott som kan anses visa att personen är uppenbart olämplig för uppdraget. En person ska dock inte betraktas som väl ansedd, om denne annars genom sin tidigare verksamhet har visat sig vara uppenbart olämplig för uppdraget. Vad som i 4 § 1 mom. föreskrivs om styrelsemedlemmar ska också tillämpas på de personer enligt 1 mom. som svarar för centrala funktioner. 
Försäkringsbolaget ska utan dröjsmål underrätta Finansinspektionen om förändringar som gäller de personer enligt 1 mom. som svarar för centrala funktioner. I denna anmälan ska ges en redogörelse för att de personer som svarar för centrala funktioner uppfyller kraven enligt 1 och 2 mom. 
Om en person som svarar för en central funktion inte uppfyller kraven i 1 eller 2 mom., får Finansinspektionen kräva att försäkringsbolaget avlägsnar personen från uppdraget som en person som svarar för en central funktion. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
9 a § 
Centrala funktioners oberoende 
Ett försäkringsbolags riskhanteringsfunktion, funktion för regelefterlevnad, internrevisionsfunktion och aktuariefunktion ska vara oberoende av varandra. De personer som svarar för dessa funktioner får inte utföra andra centrala uppgifter inom bolaget. 
Om ett försäkringsbolag är ett litet och icke-komplext försäkringsbolag eller om ett försäkringsbolag har erhållit Finansinspektionens godkännande enligt 2 a kap. 14 §, får personer som svarar för riskhanteringsfunktionen, aktuariefunktionen och funktionen för regelefterlevnad också svara för någon annan central funktion med undantag för internrevisionen, utföra någon annan uppgift eller ingå i bolagets ledning, förutsatt att följande villkor är uppfyllda: 
1) potentiella intressekonflikter hanteras på ett lämpligt sätt, och 
2) kombinationen av uppgifter för personer som svarar för centrala funktioner eller kombinationen av en uppgift med ett medlemskap i ledningen äventyrar inte personens förmåga att fullgöra sina uppgifter. 
10 § 
Riskhantering 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Riskhanteringen ska omfatta åtminstone följande delområden: 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
7) hantering av operativ risk samt cybersäkerhet enligt artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/881 om Enisa (Europeiska unionens cybersäkerhetsbyrå) och om cybersäkerhetscertifiering av informations- och kommunikationsteknik och om upphävande av förordning (EU) nr 526/2013 (cybersäkerhetsakten), 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
9) huruvida kreditvärderingarna är korrekta, och 
10) hantering av hållbarhetsrisker, i vilken man beaktar utsikterna på kort, medellång och lång sikt. 
Försäkringsbolaget ska i fråga om hanteringen av tillgångarna och ansvarsförpliktelserna regelbundet göra en bedömning av och årligen tillställa Finansinspektionen uppgifter enligt 25 kap. 3 § om 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
2) om bolaget använder matchningsjustering enligt 10 kap. 8 §
a) hur känsliga de försäkringstekniska avsättningarna enligt 10 kap. och kapitalbasmedlen enligt 12 kap. är för de antaganden som ligger till grund för beräkningen av matchningsjusteringen, inbegripet beräkningen av den grundläggande räntedifferensen, och
b) hur känsliga de försäkringstekniska avsättningarna enligt 10 kap. och kapitalbasmedlen enligt 12 kap. är för ändringar i sammansättningen av portföljen med avsatta tillgångar, samt
 
3) om bolaget använder volatilitetsjustering enligt 10 kap. 8 a §, hur känsliga de försäkringstekniska avsättningarna enligt det kapitlet och kapitalbasmedlen enligt 12 kap. är för sådana förändringar i de ekonomiska förhållandena som skulle påverka den riskkorrigerade spread som använts vid beräkningen av volatilitetsjusteringen. 
10 a § 
Hantering av hållbarhetsrisker 
Försäkringsbolaget ska utarbeta en plan för hantering av hållbarhetsrisker, som är tillräcklig med tanke på arten och omfattningen av de hållbarhetsrisker som bolagets affärsverksamhet exponeras för. Planen ska innehålla åtgärder och kvantifierbara mål, med hjälp av vilka sådana finansiella risker som på kort, medellång och lång sikt uppstår till följd av hållbarhetsfaktorer kan hanteras. I planen ska förutom hållbarhetsrisker också betraktas sådana finansiella risker som uppstår till följd av anpassning till nationell reglering och EU-reglering som gäller hållbarhetsfaktorer och till regleringsmål som gäller hållbarhetsfaktorer på nationell nivå och på EU-nivå, särskilt dem som fastställts i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag). 
När försäkringsbolaget beslutar om de åtgärder och kvantifierbara mål som avses i 1 mom. ska det beakta de senaste rapporterna från det i artikel 3 i den i 1 mom. avsedda förordningen avsedda europeiska vetenskapliga rådgivande organet för klimatförändringar och de åtgärder det föreskriver, särskilt när det gäller uppnåendet av Europeiska unionens klimatmål. 
Om 7 kap. i bokföringslagen om hållbarhetsrapportering tillämpas på försäkringsbolaget, ska den plan som avses i 1 mom. i denna paragraf vara förenlig med de planer som avses i 7 kap. 4 § 1 mom. 4 punkten i bokföringslagen. De åtgärder som gäller affärsverksamheten och affärsstrategin och som ingår i planerna måste vara konsekventa. Dessutom ska all information om hållbarhetsfaktorer som bolaget offentliggör samt de metoder som ligger till grund för den vara förenliga med den plan som avses i 1 mom. i denna paragraf. 
Försäkringsbolaget ska årligen offentliggöra de kvantifierbara mål som ingår i de planer som avses i 1 mom. 
Om ett sådant försäkringsföretag med ägarintresse, en försäkringsholdingsammanslutning eller ett konglomerats holdingföretag med huvudkontor i en EES-stat är skyldiga att upprätta en i 1 mom. avsedd plan, befrias sådana försäkringsbolag som omfattas av den planen och som omfattas av tillämpningsområdet för grupptillsyn enligt 26 kap. från skyldigheten att utarbeta en plan på bolagsnivå. 
10 b § 
Hantering av likviditetsrisker 
Försäkringsbolaget ska upprätthålla tillräcklig likviditet för att kunna uppfylla sina finansiella åtaganden gentemot försäkringstagare och andra motparter när åtagandena förfaller till betalning. Vad som föreskrivs ovan gäller även stressade förhållanden. 
Försäkringsbolaget ska utarbeta och uppdatera en plan för hantering av likviditetsrisker som täcker likviditetsanalys på kort sikt och där inkommande och utgående kassaflöden beräknas i förhållande till bolagets tillgångar och skulder.  
På yrkande av Finansinspektionen ska den plan som avses i 2 mom. även omfatta ett medellångt och ett långt tidsperspektiv. 
Försäkringsbolaget ska utveckla och uppdatera en uppsättning likviditetsriskindikatorer för att identifiera, övervaka och hantera eventuella situationer med likviditetsstress. 
Med avvikelse från vad som föreskrivs i 2 mom. behöver små och icke-komplexa försäkringsbolag och bolag som har erhållit Finansinspektionens godkännande enligt 2 a kap. 14 § inte utarbeta en plan för hantering av likviditetsrisker. 
Om försäkringsbolaget använder matchningsjustering enligt 10 kap. 8 § eller volatilitetsjustering enligt 10 kap. 8 a §, ska försäkringsbolaget utarbeta en plan som omfattar en prognos över kassainflöden och kassautflöden i förhållande till de tillgångar och ansvarsförpliktelser som hänför sig till matchningsjustering eller volatilitetsjustering. Om försäkringsbolaget använder volatilitetsjustering, ska det dessutom i planen bedöma huruvida likviditetsbegränsningar kan uppstå som inte är förenliga med användningen av volatilitetsjusteringen. Försäkringsbolaget kan kombinera planen med den plan för hantering av likviditetsrisker som avses i 2 mom. 
12 § 
Innehållet i en risk- och solvensbedömning 
Försäkringsbolaget ska som en del av sin riskhantering genomföra en sådan risk- och solvensbedömning av bolagets affärsverksamhet och strategi som omfattar åtminstone 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
3) hur mycket bolagets riskprofil avviker från antagandena för solvenskapitalkravet enligt 11 kap. 2 §, om solvenskapitalkravet beräknas med standardformeln eller med hjälp av en partiell eller fullständig intern modell, 
4) den makroekonomiska situationen och möjlig makroekonomisk utveckling och utveckling på finansmarknaderna, på det sätt som krävs med tanke på arten av försäkringsbolagets risker och arten och omfattningen av bolagets verksamhet, 
5) bolagets samlade förmåga att fullgöra sina finansiella åtaganden gentemot försäkringstagare och andra motparter när de förfaller till betalning, även under stressade förhållanden, 
6) väsentligheten av bolagets exponering för klimatförändringsrisker, 
7) på Finansinspektionens motiverade begäran
a) förhållanden som är oroande ur makrotillsynssynpunkt och som kan påverka försäkringsbolagets riskprofil, godkända risktoleransgränser, affärsstrategi, försäkringsverksamhet eller investeringsbeslut samt bolagets totala solvensbehov enligt 1 punkten, och
b) bolagets verksamhet som kan påverka den makroekonomiska utvecklingen och utvecklingen på finansmarknaderna och som kan ge upphov till systemrisk.
 
Den bedömning som avses i 1 mom. 2 punkten ska göras 
1) med beaktande av effekterna av användningen av en matchningsjustering enligt 10 kap. 8 §, en volatilitetsjustering enligt 10 kap. 8 a §, den infasningsmekanism som avses i 10 kap. 7 a § och övergångsåtgärderna enligt 11 och 12 § i lagen om ikraftträdande av en lag om ändring av försäkringsbolagslagen, samt 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Bedömningen av den makroekonomiska utvecklingen och utvecklingen på finansmarknaderna enligt 1 mom. 4 och 7 punkten ska utföras med beaktande av åtminstone 
1) nivån på räntesatser och spreadar, 
2) nivån på finansmarknadsindex, 
3) inflation, 
4) sammanlänkning med andra finansmarknadsaktörer, och 
5) klimatförändringar, pandemier, andra storskaliga händelser och katastrofer som kan påverka försäkringsbolag. 
Bedömningen av förhållanden som är oroande ur makrotillsynssynpunkt enligt 1 mom. 7 punkten underpunkt a ska utföras med beaktande av åtminstone sådana rimliga ogynnsamma framtidsscenarier och risker som rör kreditcykeln och konjunkturnedgångar, flockbeteende i fråga om investeringar eller alltför höga exponeringskoncentrationer på sektorsnivå. 
Finansinspektionen får inte kräva att ett litet och icke-komplext försäkringsbolag utför den bedömning som avses i 1 mom. 7 punkten. Finansinspektionen kan dessutom ge ett försäkringsbolag sitt godkännande enligt 2 a kap. 14 § att inte utföra den bedömning som avses i 1 mom. 7 punkten. 
Med avvikelse från vad som föreskrivs i 2 mom. behöver en bedömning av effekterna av att tillämpa infasningsmekanismen inte utföras i fråga om vissa valutor i följande situationer: 
1) andelen framtida kassaflöden i samband med försäkrings- eller återförsäkringsförpliktelser i denna valuta i förhållande till alla framtida kassaflöden i samband med försäkrings- eller återförsäkringsförpliktelser överstiger inte 5 procent, 
2) när det gäller framtida kassaflöden i samband med försäkrings- eller återförsäkringsförpliktelser i denna valuta överstiger den andel av framtida kassaflöden som avser löptider där de riskfria räntesatserna för relevanta durationer extrapoleras i förhållande till alla framtida kassaflöden i samband med försäkrings- eller återförsäkringsförpliktelser inte 10 procent. 
Om försäkringsbolaget använder en volatilitetsjustering, ska den bedömning som avses i 1 mom. inbegripa en bedömning av hur betydande avvikelsen är mellan bolagets riskprofil och de antaganden som ligger till grund för volatilitetsjusteringen. 
12 a § 
Upprättandet av en risk- och solvensbedömning, rapportering och användning 
Försäkringsbolaget ska göra den risk- och solvensbedömning som avses i 12 § årligen och utan dröjsmål, om det har skett en väsentlig förändring av dess riskprofil. 
Finansinspektionen kan bevilja tillstånd att göra risk- och solvensbedömningen som en del av risk- och solvensbedömningen av en försäkringsgrupp enligt 26 kap. När Finansinspektionen beslutar huruvida den ska begära att ett försäkringsbolag som är ett dotterbolag som omfattas av tillämpningsområdet för grupptillsyn enligt 26 kap. utför någon av de bedömningar som avses i 12 § 1 mom. 7 punkten i detta kapitel ska den identifiera om ett försäkringsföretag med ägarintresse, en försäkringsholdingsammanslutning eller ett konglomerats holdingföretag som har sin hemort i en EES-stat utför någon av dessa bedömningar på gruppnivå och överväga om det täcker dotterbolagets särdrag. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Med avvikelse från vad som föreskrivs i 1 mom. får ett litet och icke-komplext försäkringsbolag och ett försäkringsbolag som har erhållit Finansinspektionens godkännande enligt 2 a kap. 14 § utföra den bedömning som avses i 12 § i detta kapitel minst vartannat år och utan dröjsmål, om det har skett en väsentlig förändring av dess riskprofil. Finansinspektionen får, på grundval av de särskilda omständigheterna i ett litet och icke-komplext försäkringsbolag, besluta att bedömningen ska utföras oftare. Ett försäkringsbolag som avses i detta moment ska dock kontinuerligt iaktta riskhanteringen enligt 10 §. 
Vad som föreskrivs i 6 mom. tillämpas också på captivebolag för försäkring som uppfyller följande förutsättningar: 
1) de försäkrade och förmånstagarna är juridiska personer i den grupp där captivebolaget för försäkring ingår eller fysiska personer som får täckas av den gruppens försäkringsavtal, och den verksamhet som täcker sådana fysiska personer som får täckas av gruppens försäkringsavtal, fortsätter att understiga 5 procent av de försäkringstekniska avsättningarna, och 
2) försäkringsförpliktelserna för captivebolaget för försäkring och de försäkringsavtal som ligger till grund för återförsäkringsförpliktelserna för captivebolaget för försäkring avser inte någon obligatorisk ansvarsförsäkring. 
12 b § 
Finansinspektionens informationsskyldighet 
Finansinspektionen ska årligen lämna Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten och den genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1092/2010 om makrotillsyn av det finansiella systemet på EU-nivå och om inrättande av en europeisk systemrisknämnd inrättade Europeiska systemrisknämnden en förteckning över de försäkringsbolag och försäkringsgrupper i fråga om vilka den begär en bedömning enligt 12 § 1 mom. 7 punkten i detta kapitel. 
Finansinspektionen ska lämna försäkringsbolag alla för den i 12 § 1 mom. avsedda bedömningen behövliga makrotillsynsparametrar samt de uppgifter om de förhållanden som är oroande ur makrotillsynssynpunkt som är av betydelse för bedömningen. 
12 c § 
Bedömning av klimatförändringsscenarier 
Om ett försäkringsbolag har en väsentlig exponering för klimatförändringsrisker enligt den bedömning som avses i 12 § 1 mom. 6 punkten, ska bolaget redogöra för minst två långsiktiga klimatförändringsscenarier, inbegripet följande: 
1) ett långsiktigt klimatförändringsscenario där ökningen av den globala medeltemperaturen ligger under två grader Celsius, och 
2) ett långsiktigt klimatförändringsscenario där ökningen av den globala medeltemperaturen blir avsevärt högre än två grader Celsius. 
De långsiktiga klimatförändringsscenarier som avses i 1 mom. ska ses över minst vart tredje år och vid behov uppdateras. Vid översynen ska för ökandet av ändamålsenligheten av klimatförändringsscenarierna hänsyn tas till hur de verktyg och principer som använts i tidigare klimatförändringsscenarier har fungerat. 
Vid den bedömning som avses i 12 § 1 mom. ska inverkan på bolagets affärsverksamhet av de långsiktiga klimatförändringsscenarier som avses i 1 mom. i denna paragraf bedömas tillräckligt frekvent med hänsyn till arten och omfattningen av de klimatförändringsrisker som bolagets affärsverksamhet är exponerad för. Denna bedömning ska dock utföras minst vart tredje år. 
Med avvikelse från vad som föreskrivs i 1–3 mom. behöver små och icke-komplexa försäkringsbolag inte redogöra för klimatförändringsscenarier eller bedöma hur de påverkar bolagets verksamhet. 
16 § 
Utläggning på entreprenad 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Kritiska eller viktiga operativa funktioner eller kritisk eller viktig operativ verksamhet får inte läggas ut på entreprenad om det leder till att 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Försäkringsbolaget ska på förhand underrätta Finansinspektionen om sin avsikt att lägga ut kritiska eller viktiga operativa funktioner eller kritisk eller viktig operativ verksamhet på entreprenad samt om senare betydande förändringar som gäller utläggningen. 
Avtal om att lägga ut kritiska eller viktiga operativa funktioner eller kritisk eller viktig operativ verksamhet på entreprenad ska ingås skriftligen. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
18 § 
Aktuariefunktion 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Aktuariefunktionen ska 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
3 b) se över beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna i de fall som avses i 10 kap. 11 §, 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Utskottet föreslår en ändring Ägarstyrning, investeringsstrategi samt uppgifter om arrangemang med kapitalförvaltare, fondbolag eller AIF-förvaltare Slut på ändringsförslaget 
20 e § 
Information om investeringsstrategi och om arrangemang med kapitalförvaltare, AIF-förvaltare eller fondbolag 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
20 f § 
Investeringsstrategier för försäkringsbolag 
När ett försäkringsbolag beslutar om sin investeringsstrategi ska det beakta möjlig makroekonomisk utveckling och utveckling på finansmarknaderna enligt 12 § 4 mom. 
När ett försäkringsbolag beslutar om sin investeringsstrategi ska det beakta hållbarhetsriskernas effekter på investeringar och de potentiella långsiktiga effekterna av deras investeringsbeslut på hållbarhetsfaktorer. 
På Finansinspektionens begäran ska försäkringsbolag bedöma i vilken utsträckning deras investeringsstrategi kan påverka den makroekonomiska utvecklingen och utvecklingen på finansmarknaderna och ge upphov till systemrisk samt beakta förhållanden som är oroande ur makrotillsynssynpunkt enligt 12 § 5 mom. Om ett försäkringsbolag ska utföra en sådan bedömning som avses i detta moment, ska den i sina investeringsbeslut beakta de synpunkter som bedömningen resulterat i. 
Finansinspektionen ska, när den beslutar huruvida den ska begära att ett försäkringsbolag som är ett dotterbolag som omfattas av tillämpningsområdet för grupptillsyn enligt 26 kap. utför en bedömning enligt 3 mom., identifiera om ett försäkringsföretag med ägarintresse, en försäkringsholdingsammanslutning eller ett konglomerats holdingföretag som har sin hemort i Europeiska unionen utför bedömningen på gruppnivå och överväga om det täcker dotterbolagets särdrag. 
21 § 
Bemyndigande för Finansinspektionen att meddela föreskrifter 
Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om 
1) sådana meddelanden om försäkringsbolags och försäkringsholdingsammanslutningars styrelseledamöter och verkställande direktör samt om personer som ansvarar för centrala uppgifter i bolaget eller holdingföretaget, som enligt 4 § 5 mom. och 9 § 4 mom. ska lämnas till Finansinspektionen, 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
3) innehållet i den kontinuitetsplan som avses i 8 § 6 mom. samt om ordnandet av datasystem och datasäkerhet som en del av den hantering av operativa risker som avses i 10 § 3 mom. 7 punkten, 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
7 kap. 
Revision och särskild granskning 
Utskottet föreslår en ändring Revision Slut på ändringsförslaget 
1 § 
Tillämplig lag 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
På revision av försäkringsholdingsammanslutningar tillämpas 31 § i lagen om Finansinspektionen samt 4 kap. 11 § 2 mom. och 5 kap. i revisionslagen. 
6 § 
Särskilda bestämmelser om revision av försäkringsbolag 
Den fortlöpande granskning under räkenskapsperioden som utförs av ett försäkringsbolags revisor ska i tillräcklig omfattning utsträckas till ansvarsskulden enligt 9 kap., till placeringsverksamheten, till försäkrings- och ersättningsverksamheten samt till interna affärstransaktioner mellan försäkringsbolaget och företag som hör till samma koncern eller försäkringsgrupp enligt 26 kap. 
En rapport om revisorns granskning enligt 1 mom. ska avges till bolagets styrelse. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
8 a § 
Granskning av den balansräkning som ingår i lägesrapporten om solvens och finansiell ställning 
Revisorn för försäkringsbolaget ska årligen granska den balansräkning som ingår i lägesrapporten om solvens och finansiell ställning. 
Revisorn ska ge bolagets styrelse en granskningsrapport om den granskning som avses i 1 mom., som ska innehålla en beskrivning av granskningens art och slutsatser. 
Med avvikelse från vad som föreskrivs i 1 mom. behöver revisorn för ett litet och icke-komplext försäkringsbolag eller ett captivebolag för försäkring inte granska den balansräkning som ingår i lägesrapporten om solvens och finansiell ställning. 
8 kap. 
Eget kapital, bokslut, verksamhetsberättelse och koncern 
27 § 
Halvårsrapport 
Ett publikt försäkringsbolag vars aktier eller garantiandelar inte är föremål för handel på en sådan reglerad marknad som avses i lagen om handel med finansiella instrument ska upprätta en halvårsrapport som avses i 7 kap. 10 § i värdepappersmarknadslagen med iakttagande av bestämmelserna i 10–13 § i det kapitlet. Rapporten ska anmälas för registrering inom tre månader efter utgången av rapportperioden och kopior av den ska ges med iakttagande av 3 kap. 11 § i bokföringslagen. 
8 a kap. 
Offentliggörande av uppgifter om försäkringsbolags solvens och finansiella ställning 
1 § 
Lägesrapport om solvens och finansiell ställning 
Ett försäkringsbolag ska årligen offentliggöra en lägesrapport, som styrelsen godkänt, om sin solvens och finansiella ställning. Lägesrapporten ska i samband med att den offentliggörs lämnas in till Finansinspektionen senast 18 veckor efter utgången av bolagets räkenskapsår i enlighet med artikel 304b i Solvens II-direktivet i det format som avses i artikel 2.3 eller artikel 2.4 i Esap-förordningen. Följande data ska fogas till informationen: 
1) samtliga namn på det försäkringsbolag som informationen gäller, 
2) försäkringsbolagets identifieringskod för juridiska personer i enlighet med artikel 7.4 b i Esap-förordningen, 
3) försäkringsbolagets eller återförsäkringsbolagets storlekskategori i enlighet med artikel 7.4 d i Esap-förordningen, 
4) typen av information i enlighet med artikel 7.4 c i Esap-förordningen, 
5) omnämnande av om informationen innehåller personuppgifter. 
Lägesrapporten om solvens och finansiell ställning ska bestå av två delar som offentliggörs tillsammans, varav den första ska vara riktad till försäkringstagare och förmånstagare och den andra till yrkesverksamma på marknaden. 
Försäkringsbolaget ska upprätta ändamålsenliga system och skriftliga verksamhetsprinciper samt förfaranden som bolaget använder och iakttar för att säkerställa att alla uppgifter som offentliggörs kontinuerligt uppfyller kraven i 2–4, 4 a, 4 b, 5, 5 a, 5 b och 6 §. 
Försäkringsbolaget ska i samband med det att det lämnar in lägesrapporten om solvens och finansiell ställning till Finansinspektionen också lämna in den i 7 kap. 8 a § 2 mom. avsedda lägesrapport som revisorn har upprättat. 
Bestämmelser om innehållet i lägesrapporten om försäkringsbolagets solvens och finansiella ställning samt hur och när rapporten ska läggas fram finns dessutom i avdelning I kapitel XII i kommissionens förordning. 
2 § 
Lägesrapportens innehåll 
Den del av lägesrapporten om solvens och finansiell ställning som består av information riktad till försäkringstagare och förmånstagare ska innehålla 
1) en kort beskrivning av bolagets affärsverksamhet och resultat, 
2) en kort beskrivning av bolagets kapitalförvaltning och riskprofil, inbegripet i förhållande till hållbarhetsrisker,  
3) en förklaring om huruvida bolaget offentliggör en hållbarhetsrapport enligt 7 kap. 2 § 7 punkten i bokföringslagen. 
Den del av lägesrapporten om solvens och finansiell ställning som består av information riktad till yrkesverksamma på marknaden ska innehålla 
1) en beskrivning av bolagets affärsverksamhet och resultat, 
2) en beskrivning av företagsstyrningssystemet, 
3) en beskrivning, med separat behandling av tillgångar, försäkringstekniska avsättningar och andra skulder, av de underlag och metoder som använts för värderingen av dessa, 
4) en beskrivning av kapitalförvaltningen och riskprofilen, som minst tar upp följande:
a) kapitalbasens struktur, belopp och kvalitet,
b) solvenskapitalkravets och minimikapitalkravets belopp,
c) information om riskkänslighet, om det är fråga om försäkringsbolag som är relevanta för stabiliteten i Europeiska unionens finansiella system,
d) information som klargör de huvudsakliga skillnaderna mellan de antaganden som ligger till grund för standardformeln och dem som ligger till grund för den eventuella interna modell som bolaget använder vid beräkningen av sitt solvenskapitalkrav,
e) storleken på eventuella underskridanden av minimikapitalkravet eller eventuella väsentliga underskridanden av solvenskapitalkravet under rapporteringsperioden, även om dessa senare rättats till, samt en redogörelse för deras orsaker och konsekvenser samt eventuella korrigerande åtgärder som vidtagits,
 
5) en uppgift om huruvida bolaget har någon väsentlig exponering för klimatförändringsrisker efter den väsentlighetsbedömning som avses i 6 kap. 12 § 1 mom. 6 punkten och i förekommande fall om bolaget har vidtagit några åtgärder, 
6) en förklaring om huruvida bolaget offentliggör en hållbarhetsrapport enligt 7 kap. 2 § 7 punkten i bokföringslagen, 
7) en beskrivning av bolagets plan för hantering av hållbarhetsrisker enligt 6 kap. 10 a § 1 mom. 
I den del som består av information riktad till yrkesverksamma på marknaden och som avses i 2 mom. får försäkringsbolaget utnyttja eller hänvisa till andra uppgifter som offentliggjorts enligt kraven i denna eller någon annan lag eller enligt bestämmelser och föreskrifter på lägre nivå, om dessa uppgifter till såväl art som omfattning motsvarar de uppgifter som avses i 2 mom. samt i 3, 4, 4 a och 4 b §. 
3 § 
Analys av väsentliga förändringar i kapitalbasen 
Den beskrivning som avses i 2 § 2 mom. 4 punkten underpunkt a ska innehålla en analys av eventuella väsentliga förändringar i kapitalbasens struktur, belopp och kvalitet som inträffat sedan den föregående rapporteringsperioden och en redogörelse för betydande skillnader i förhållande till deras bokslutsvärde. I beskrivningen ska också finnas en kort beskrivning av möjligheterna att överföra kapital. 
4 § 
Offentliggörande av solvenskapitalkrav och höjning av kapitalkrav 
Av de uppgifter om solvenskapitalkravet som avses i 2 § 2 mom. 4 punkten underpunkt b ska separat framgå 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
4 a § 
Offentliggörande av information om matchningsjustering och volatilitetsjustering 
Om ett försäkringsbolag använder den matchningsjustering som avses i 10 kap. 8 §, ska de beskrivningar som avses i 2 § 2 mom. 3 punkten och 2 § 2 mom. 4 punkten underpunkt a och b i detta kapitel också innehålla en beskrivning av matchningsjustering samt av den portfölj av förpliktelser och avsatta tillgångar på vilken matchningsjustering används samt en kvantifiering av vilka effekter det skulle få på företagets finansiella ställning, om matchningsjustering inte tillämpades. 
De beskrivningar som avses i 2 § 1 mom. 3 punkten och 2 § 1 mom. 4 punkten underpunkt a och b ska också innehålla en förklaring om huruvida bolaget använder den volatilitetsjustering som avses i 10 kap. 8 a § och, om volatilitetsjustering tillämpas, ska bolaget offentliggöra följande information: 
1) en kvantifiering av vilka effekter det skulle få på företagets finansiella ställning, om volatilitetsjustering inte tillämpades, 
2) för varje relevant valuta eller i tillämpliga fall land, en volatilitetsjustering som beräknats i enlighet med 10 kap. 8 a § och motsvarande bästa skattningar av försäkrings- eller återförsäkringsförpliktelser. 
4 b § 
Offentliggörande av information om räntesats 
Försäkringsbolaget ska i den lägesrapport om solvens och finansiell ställning som avses i 1 § 1 mom. lägga fram de effekter som följer av att försäkringsbolaget vid beräkningen av försäkringstekniska avsättningar enligt 10 kap. 2 § använder riskfria räntesatser för relevanta durationer utan någon matchnings- eller volatilitetsjustering, vilka har beräknats utan tillämpning av infasningsmekanismen för räntesatser, i stället för att använda riskfria räntesatser för relevanta durationer utan någon matchnings- eller volatilitetsjustering, vilka har beräknats med tillämpning av infasningsmekanismen för räntesatser. 
Vad som föreskrivs i 1 mom. tillämpas inte på vissa valutor i följande situationer: 
1) andelen framtida kassaflöden i samband med försäkrings- eller återförsäkringsförpliktelser i denna valuta i förhållande till alla framtida kassaflöden i samband med försäkrings- eller återförsäkringsförpliktelser överstiger inte 5 procent, och 
2) när det gäller framtida kassaflöden i samband med försäkrings- eller återförsäkringsförpliktelser i denna valuta överstiger den andel av framtida kassaflöden som avser löptider där de riskfria räntesatserna för relevanta durationer extrapoleras i förhållande till alla framtida kassaflöden i samband med försäkrings- eller återförsäkringsförpliktelser inte 10 procent. 
Om försäkringsbolaget tillämpar den infasningsmekanism för räntesatser som avses i 10 kap. 7 a § ska bolaget i den i 2 § 2 mom. i detta kapitel avsedda del av sin rapport som består av information riktad till yrkesverksamma på marknaden offentliggöra det faktum att bolaget tillämpar infasningsmekanismen och en kvantifiering av hur dess finansiella ställning skulle påverkas om infasningsmekanismen inte tillämpades. 
Om försäkringsbolaget tillämpar den infasningsmekanism för räntesatser som avses i 10 kap. 7 a § och den justering eller det avdrag som avses i 11 och 12 § i lagen om ikraftträdande av en lag om ändring av försäkringsbolagslagen, ska bolaget i den i 2 § 2 mom. i detta kapitel avsedda del av sin rapport som består av information riktad till yrkesverksamma på marknaden offentliggöra vilka kombinerade effekter det skulle få på dess finansiella ställning om infasnings- och övergångsåtgärderna inte tillämpades. 
4 c § 
Offentliggörande av infasningen av undergruppen för ränterisk 
Om försäkringsbolaget enligt kommissionens förordning ska använda den infasning i fråga om ränterisk som avses i 11 kap. 12 §, ska bolaget offentliggöra infasningen i den del av sin rapport som består av information riktad till yrkesverksamma på marknaden. Därtill ska bolaget offentliggöra en kvantifiering av hur dess finansiella ställning skulle påverkas om infasningen inte tillämpades. 
5 § 
Undantag i fråga om offentliggörande 
Med undantag för de uppgifter som avses i 2 § 1 mom. 2 punkten och 2 § 2 mom. 4 och 5 punkten får Finansinspektionen samtycka till att ett försäkringsbolag inte offentliggör uppgifter. Finansinspektionen ska tillåta undantag i fråga om offentliggörande i sådana fall då andra försäkringsbolag skulle få en betydande konkurrensfördel om uppgifter som avses i detta kapitel offentliggjordes eller om det är fråga om sekretessbelagd information. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Med avvikelse från vad som föreskrivs i 1 § 1 mom. behöver återförsäkringsbolag inte offentliggöra den del av rapporten om solvens och finansiell ställning som är riktad till försäkringstagare och förmånstagare. 
Med avvikelse från vad som föreskrivs i 2 § 2 mom. behöver små och icke-komplexa försäkringsbolag i den del av rapporten om solvens och finansiell ställning som består av information riktad till andra yrkesverksamma på marknaden endast offentliggöra de kvantitativa data som krävs enligt de tekniska standarder för genomförande som avses i artikel 56 i Solvens II-direktivet, förutsatt att de små och icke-komplexa försäkringsbolagen vart tredje år offentliggör en fullständig rapport om solvens och finansiell ställning, som innehåller all den information som avses i 2 § 2 mom. i detta kapitel. 
5 a § 
Undantag för captivebolag för försäkring i fråga om offentliggörande 
Med avvikelse från vad som föreskrivs i 2 § behöver ett captivebolag för försäkring inte offentliggöra den del av rapporten som är riktad till försäkringstagare och förmånstagare enligt 1 mom. i den paragrafen, och i den del av rapporten som är riktad till yrkesverksamma på marknaden enligt 2 mom. i den paragrafen behöver de endast inkludera de kvantitativa data som krävs enligt de tekniska standarder för genomförande som avses i artikel 56 i Solvens II-direktivet, om captivebolaget för försäkring uppfyller följande förutsättningar: 
1) bolagets försäkrade och förmånstagare är juridiska personer i den grupp där captivebolaget för försäkring ingår eller fysiska personer som får täckas av den gruppens försäkringsavtal, och den verksamhet som täcker dessa fysiska personer fortsätter att understiga 5 procent av de försäkringstekniska avsättningarna, 
2) försäkringsförpliktelserna för bolaget avser inte någon obligatorisk ansvarsförsäkring, och 
3) bolaget är ett captivebolag för återförsäkring, och
a) lån till moderföretaget eller något annat företag inom gruppen samt kontantpooler på gruppnivå, överstiger inte 20 procent av de totala tillgångar som innehas av bolaget, och
b) den maximala förlusten till följd av försäkringstekniska avsättningar brutto kan bedömas deterministiskt utan stokastiska metoder.
 
5 b § 
Förlängning av tidsfrister under exceptionella omständigheter 
I händelse av en exceptionell hälsokris, en naturkatastrof eller en annan extrem händelse kan Finansinspektionen begära att Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten bedömer huruvida en sådan händelse väsentligt påverkar den operativa kapaciteten hos försäkringsbolag och hindrar dem från att lämna information inom de tidsfrister som anges i 1 § 1 mom. 
Bestämmelser om en sådan förlängning av tidsfrister som avses i 1 mom. finns i kommissionens delegerade förordning som antagits med stöd av artikel 304e .2 i Solvens II-direktivet. 
10 kap. 
Värdering av tillgångar och skulder samt försäkringstekniska avsättningar vid solvensberäkning 
7 § 
Räntesatser 
Som räntesatser vid beräkning av bästa skattningen ska användas de riskfria räntesatser som i enlighet med avdelning I kapitel III avsnitt 4 i kommissionens förordning offentliggörs av Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten. Dessa räntesatser kan anpassas genom matchningsjustering enligt 8 § eller så kan de vara anpassade genom volatilitetsjustering enligt 8 a §. 
Om Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten har offentliggjort och Europeiska kommissionen fastställt riskfria räntesatser för den valuta som ska användas vid beräkningen, ska försäkringsbolaget använda dessa räntesatser. I annat fall ska försäkringsbolaget fastställa räntesatserna. 
Fastställandet av riskfria räntesatser för relevanta durationer ska utnyttja och vara förenligt med information som härleds från relevanta finansiella instrument. Detta fastställande ska ta hänsyn till relevanta finansiella instrument för dessa löptider, om marknaderna för dessa finansiella instrument är djupa, likvida och transparenta. För löptider som infaller efter den första utjämningspunkten ska de relevanta riskfria räntesatserna extrapoleras i enlighet med 5 mom. 
Den första utjämningspunkten för varje valuta ska vara den längsta löptid för vilken följande villkor är uppfyllda: 
1) marknaderna för finansiella instrument med denna löptid är djupa, likvida och transparenta, och 
2) procentandelen utestående obligationer med denna eller en längre löptid av alla utestående obligationer uttryckta i denna valuta är tillräckligt hög. 
Den extrapolerade delen av de riskfria räntesatserna för relevanta durationer ska grundas på terminskurser som konvergerar smidigt från den terminskurs som är tillämplig vid den första utjämningspunkten till en slutlig terminskurs. Den extrapolerade terminskursen ska vara lika med ett vägt genomsnitt av en likvid terminskurs och den slutliga terminskursen. Den likvida terminskursen ska grundas på en terminskurs eller en uppsättning terminskurser i förhållande till de längsta löptider för vilka det relevanta finansiella instrumentet kan observeras på en djup, likvid och transparent marknad. För löptider som sträcker sig minst 40 år bortom den första utjämningspunkten ska vikten av den slutliga terminskursen vara minst 77,5 procent. 
Den extrapolerade delen av de relevanta riskfria räntesatserna ska beakta information från andra finansiella instrument än obligationer, om marknaderna för dessa finansiella instrument är djupa, likvida och transparenta. 
Bestämmelser om extrapolering av de riskfria räntesatserna finns dessutom i avdelning I kapitel III avsnitt 4 i kommissionens förordning. 
7 a § 
Infasningsmekanism för räntesatser 
Ett försäkringsbolag kan med Finansinspektionens förhandstillstånd använda en infasningsmekanism för i 7 § i detta kapitel avsedda räntesatser där 
1) parametrarna för att bestämma hastigheten för terminskursernas konvergens mot extrapoleringens slutliga terminskurs ska fastställas den dag då denna lag träder i kraft på ett sådant sätt att de riskfria räntesatserna är tillräckligt lika som de riskfria räntesatser som fastställs i enlighet med de regler för extrapolering som är tillämpliga dagen före den dag då denna lag träder i kraft, och 
2) dessa parametrar ska minskas linjärt i början av varje kalenderår, så att de slutliga parametrarna för extrapolering tillämpas från och med den 1 januari 2032. 
Den infasningsmekanism som avses i 1 mom. får inte inverka på bedömningen av finansmarknadernas djup, likviditet och transparens eller på den första utjämningspunkt som avses i 7 § 4 mom. i detta kapitel. 
8 § 
Användning av matchningsjustering 
Försäkringsbolaget kan efter att på förhand ha utverkat Finansinspektionens samtycke använda matchningsjustering på räntesatserna när det beräknar bästa skattning enligt 6 § i anslutning till försäkringsförpliktelser som uppfyller förutsättningarna för användningen. Ett försäkringsbolag som använder matchningsjustering får inte återgå till en metod som inte innebär matchningsjustering under den tid då förutsättningarna för användningen av matchningsjustering är uppfyllda. Om förutsättningarna för användningen av matchningsjustering inte uppfylls, ska försäkringsbolaget utan dröjsmål underrätta Finansinspektionen om saken och vidta behövliga åtgärder för att uppfylla dem. Om förutsättningarna för användning av matchningsjustering inte uppfyllts under en längre period än två månader från och med den dag då försäkringsbolaget inte längre uppfyllde villkoren, ska försäkringsbolaget upphöra att använda matchningsjustering. Försäkringsbolaget får med Finansinspektionens samtycke använda matchningsjustering på nytt tidigast efter att två år förlöpt från och med den dag då försäkringsbolaget upphörde att använda matchningsjusteringen. 
Bestämmelser om antaganden, metoder och behövliga parametrar för beräkning av matchningsjustering finns dessutom i avdelning I kapitel III avsnitt 4 underavsnitten 3 och 4 i kommissionens förordning. 
8 a § 
Användning av volatilitetsjustering 
När försäkringsbolaget beräknar bästa skattning enligt 6 § kan det efter att på förhand ha utverkat Finansinspektionens tillstånd på en räntesats enligt 7 § använda volatilitetsjustering för varje valuta, om 
1) volatilitetsjusteringen för en viss valuta används på bolagets samtliga försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser uttryckta i den valutan, om de riskfria räntesatser för relevanta durationer som används för att beräkna bästa skattning för dessa förpliktelser inte inbegriper en matchningsjustering, och 
2) bolaget påvisar för Finansinspektionen att det har infört lämpliga förfaranden för beräkningen av volatilitetsjusteringen. 
Finansinspektionen kan kräva att ett försäkringsbolag upphör att använda volatilitetsjusteringen enligt 1 mom., om bolaget inte längre uppfyller förutsättningarna för Finansinspektionens samtycke enligt det momentet. När bolaget åter uppfyller förutsättningarna, kan det ansöka om Finansinspektionens tillstånd enligt 1 mom. på nytt. 
10 § 
Riskmarginal 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Riskmarginalen beräknas genom att bestämma den kapitalkostnad som motsvarar det tidsjusterade solvenskapitalkrav enligt 11 kap. 2 § som krävs för att täcka de förpliktelser som följer av försäkringsavtal under avtalens giltighetstid. Justeringen av solvenskapitalkravet består av en exponentiell och tidsberoende del. 
Vid beräkningen av den kapitalkostnad som avses i 2 mom. ska en nivå på 4,75 procent användas för kapitalkostnaden. 
Om försäkrings- och återförsäkringsavtal innehåller finansiella optioner och garantier, ska de metoder som används vid beräkningen av bästa skattning på lämpligt sätt återspegla att nuvärdet av kassaflöden som uppstår till följd av sådana avtal kan bero på det förväntade resultatet av framtida händelser och utveckling och på potentiella avvikelser mellan det faktiska resultatet och det förväntade resultatet i vissa scenarier. 
Med avvikelse från vad som föreskrivs i 4 mom. får små och icke-komplexa försäkringsbolag samt försäkringsbolag som har utverkat Finansinspektionens godkännande enligt 2 a kap. 14 § göra en försiktig deterministisk värdering av en bästa skattning för sådana livförsäkringsförpliktelser med optioner och garantier som inte anses väsentliga. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
11 § 
Undantag vid beräkningen av bästa skattning och riskmarginal 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Bestämmelser om användning av individuella metoder för bedömning av de försäkringstekniska avsättningarna finns dessutom i avdelning I kapitel III avsnitt 2 i kommissionens förordning och bestämmelser om användning av förenklade metoder och om förutsättningarna för sådana i avdelning I kapitel III avsnitt 6. 
15 § 
Bemyndigande för social- och hälsovårdsministeriet att utfärda förordning 
Genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet utfärdas närmare bestämmelser om 
1) förutsättningarna för användning och beräkning av matchningsjustering, och 
2) beräkning av volatilitetsjustering. 
11 kap. 
Kapitalkrav 
8 § 
Beräkning av det primära solvenskapitalkravet 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Det primära solvenskapitalkravet ska beräknas enligt den formel som finns i bilaga IV till Solvens II-direktivet. Bestämmelser om beräkning av det primära solvenskapitalkravet, om riskmoduler, om placering av försäkringsförpliktelser i riskmoduler och om sammanslagning av kapitalkrav för riskmoduler samt om vissa förenklade förfaranden finns dessutom i avdelning I kapitel V avsnitt 1 i kommissionens förordning. 
12 § 
Marknadsriskmodulen 
I marknadsriskmodulen beaktas risker till följd av nivåerna eller volatilitetsgraden hos marknadspriserna för finansiella instrument som påverkar värdet av försäkringsbolagets tillgångar och skulder samt strukturell oförenlighet mellan tillgångar och skulder, särskilt i fråga om deras varaktighet. 
I marknadsriskmodulen beaktas känsligheten hos värdena av tillgångar, skulder och finansiella instrument åtminstone i följande undergrupper av riskmoduler: 
1) ränterisk, 
2) aktiekursrisk, 
3) fastighetsrisk, 
4) räntemarginalrisk, 
5) valutarisk, 
6) marknadsriskkoncentrationer. 
Den symmetriska justering som görs av kapitalkravet för aktiekursrisker enligt standardformeln och som täcker risker som uppstår till följd av nivåändringar i aktiepriserna får inte leda till iakttagande av ett kapitalkrav för aktier som understiger eller överstiger kapitalkravet för aktiekursrisker enligt standardformeln med mer än 13 procentenheter. 
Vid beräkningen av det kapitalkrav som beror på räntemarginalrisken enligt 2 mom. 4 punkten i enlighet med avdelning I kapitel V avsnitt 5 underavsnitt 5 i kommissionens förordning eller vid beräkningen av det kapitalkrav som beror på marknadsriskkoncentrationer enligt 2 mom. 6 punkten i denna paragraf i enlighet med avdelning I kapitel V avsnitt 5 underavsnitt 6 i kommissionens förordning ska samma parametrar användas när det gäller en EU-medlemsstats regerings eller centralbanks fordringar som har uppkommit före den 1 januari 2023 i en annan valuta än detta lands valuta som vid beräkningen av fordringar i detta lands valuta. Detta moment tillämpas också på en försäkringsgrupp enligt 26 kap. 
Bestämmelser om den symmetriska justering som görs av kapitalkravet för aktiekursrisker, om undergrupper av riskmoduler, om beräkning av kapitalkraven i anslutning till undergrupper av riskmoduler, om sammanslagning av kapitalkrav inom marknadsriskmodulen och om risk som utgörs av en kryptotillgång som avses i artikel 3.1 femte stycket i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1114 om marknader för kryptotillgångar och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 1095/2010 samt direktiven 2013/36/EU och (EU) 2019/193 finns dessutom i avdelning I kapitel V avsnitt 5 i kommissionens förordning. 
12 a § 
Långfristiga aktieinvesteringar 
Försäkringsbolaget får tillämpa ett kapitalkrav enligt 12 b § på en specifik undergrupp av aktieinvesteringar som innehas med ett långfristigt perspektiv, om försäkringsbolaget kan påvisa Finansinspektionen att samtliga av följande villkor uppfylls: 
1) undergruppen av aktieinvesteringar är tydligt identifierad och förvaltas separat från bolagets övriga verksamhet, 
2) för varje långfristig aktieportfölj upprättas det en policy för långfristig investeringsförvaltning, som bolagets styrelse godkänner och som återspeglar bolagets åtagande att inneha den sammantagna exponeringen mot aktier i undergruppen av aktieinvesteringar under en period som i genomsnitt överstiger fem år, 
3) undergruppen av aktieinvesteringar består endast av aktier som är noterade i EES-stater eller i länder som är medlemmar i Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, nedan OECD, eller av onoterade aktier i bolag med huvudkontor i EES-stater eller i länder som är medlemmar i OECD, 
4) försäkringsbolaget kan påvisa att det fortlöpande och även under stressade förhållanden kan undvika tvångsförsäljning av aktieinvesteringar inom undergruppen under fem år, 
5) försäkringsbolagets riskhanteringsstrategi och policyer för förvaltning av tillgångar och skulder samt investeringar återspeglar bolagets avsikt att inneha undergruppen av aktieinvesteringar under en period som är förenlig med det krav som anges i 2 punkten och bolagets förmåga att uppfylla det krav som anges i 4 punkten, 
6) undergruppen av aktieinvesteringar är lämpligt diversifierad på ett sådant sätt att man undviker ett alltför stort beroende av en viss emittent eller grupp av företag och en alltför stor ackumulering av risker i portföljen av långfristiga aktieinvesteringar som helhet med samma riskprofil, och 
7) undergruppen av aktieinvesteringar omfattar inte ägarintressen. 
Försäkringsbolaget ska ofta se över de policyer för investeringsförvaltning som avses i 1 mom. 2 punkten, med beaktande av portföljernas faktiska förvaltning. Policyerna för investeringsförvaltning ska ingå i den risk- och solvensbedömning som avses i 6 kap. 12 §. 
Om aktier innehas i europeiska långsiktiga investeringsfonder eller i vissa typer av företag för kollektiva investeringar eller i sådana alternativa investeringsfonder som har fastställts genom de tekniska standarder som antagits genom kommissionens förordning eller genom förordning eller beslut av Europeiska kommissionen, får villkoren i 1 mom. bedömas på fondnivå och inte på nivån för de underliggande tillgångar som innehas i dessa fonder. 
Ett försäkringsbolag som behandlar en undergrupp av aktieinvesteringar som långfristiga aktieinvesteringar i enlighet med 1 mom. får inte återgå till en metod som inte inbegriper långfristiga aktieinvesteringar. 
Om ett försäkringsbolag som behandlar en undergrupp av aktieinvesteringar som långfristiga aktieinvesteringar inte längre efterlever villkoren i 1 mom. ska det omedelbart underrätta Finansinspektionen och vidta nödvändiga åtgärder för att återställa efterlevnaden. Inom en månad från dagen för det första konstaterandet av bristande efterlevnad av de villkor som fastställs i 1 mom. ska försäkringsbolaget förse Finansinspektionen med nödvändig information om de åtgärder som bolaget ska vidta för att inom sex månader från dagen för det första konstaterandet av bristande efterlevnad, återupprätta efterlevnaden av dessa villkor. Om försäkringsbolaget inte kan återställa uppfyllelsen inom sex månader från dagen för det första konstaterandet av bristande uppfyllelse, ska det upphöra att klassificera alla aktieinvesteringar som långfristiga aktieinvesteringar i enlighet med denna paragraf under en period på åtminstone två och ett halvt år, dock minst så länge som uppfyllelsen av de villkor som fastställs i 1 mom. inte har återställts. 
Bestämmelser om förutsättningarna för långfristiga aktieinvesteringar och om typerna av företag för kollektiva investeringar finns dessutom i avdelning I kapitel V avsnitt 5 underavsnitt 2 i kommissionens förordning. 
12 b § 
Kapitalkravet för långfristiga aktieinvesteringar 
Kapitalkravet för långfristiga aktieinvesteringar motsvarar den förlust i primärkapitalet som skulle bli följden av en omedelbar nedgång som motsvarar 22 procent av värdet av de investeringar som behandlas som långfristiga aktier. 
13 § 
Motpartsriskmodulen 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Bestämmelser om beräkning av kapitalkravet för motpartsriskmodulen och om den risk som kryptotillgångar utgör finns dessutom i avdelning I kapitel V avsnitt 6 i kommissionens förordning. 
15 § 
Förlusttäckningskapacitet 
Med förlusttäckningskapacitet avses att eventuell kompensation för oförutsedda förluster till följd av risker som beaktas vid beräkningen av solvenskapitalkravet ges genom en minskning av de försäkringstekniska avsättningarna enligt 10 kap. eller de latenta skatterna eller båda samtidigt. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
16 § 
Förenklad beräkning av riskmoduler 
Försäkringsbolag får beräkna kapitalkravet för en eller flera sådana riskmoduler eller undergrupper av riskmoduler som avses i 8 § enligt en förenklad standardformel som bestäms av Europeiska kommissionen, om samtliga av följande förutsättningar uppfylls: 
1) arten och omfattningen av de risker som bolaget exponeras för motiverar användning av en förenklad beräkning, 
2) det vore oproportionerligt att kräva att bolaget ska tillämpa standardberäkningen, och 
3) det solvenskapitalkrav som följer av den förenklade beräkningen inte väsentligt understiger det solvenskapitalkrav som beräknats utan tillämpning av den förenklade beräkningen. 
Små och icke-komplexa försäkringsbolag kan dessutom använda en förenklad beräkning på riskmoduler eller undergrupper av riskmoduler, om de för Finansinspektionen minst vart femte år kan påvisa att följande förutsättningar är uppfyllda: 
1) kapitalkravet för varje enskild riskmodul eller undergrupp av en riskmodul för vilket en förenklad beräkning är avsedd att användas, utgör utan tillämpning av förenklingen, mindre än 2 procent av det primära solvenskapitalkravet, 
2) summan av alla kapitalkrav för riskmoduler eller undergrupper av riskmoduler för vilka en förenklad beräkning är avsedd att användas utgör, utan tillämpning av förenklingen, mindre än 10 procent av det primära solvenskapitalkravet. 
Om försäkringsbolagets andel av det primära solvenskapitalkravet för en riskmodul eller undergrupp av en riskmodul är högst fem procent, kan bolaget använda en förenklad beräkning för den riskmodulen eller den undergruppen av en riskmodul under en period på högst tre år vid beräkningen av det primära solvenskapitalkravet, om inte något annat följer av 1 mom. eller av 5 §. I sådana fall får summan av andelarna för sådana riskmoduler eller undergrupper av riskmoduler på vilka den förenklade beräkningen tillämpas inte överstiga tio procent av det primära solvenskravet. 
När den andel av det primära solvenskapitalkravet som utgörs av en riskmodul eller en undergrupp av en riskmodul beräknas i enlighet med 3 mom. ska det kapitalkrav som senast beräknades när riskmodulen eller undergruppen av en riskmodul beräknades utan att använda den förenklade beräkningen användas. 
Bestämmelser om hur, på vilka villkor och för vilka riskmoduler förenklad beräkning kan användas finns dessutom i avdelning I kapitel III avsnitt 6 och avdelning I kapitel V avsnitt 1 underavsnitt 6 i kommissionens förordning. 
25 § 
Kalibreringskrav 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Försäkringsbolaget kan i sin interna modell beakta effekten av kreditspreadfluktuationer på den volatilitetsjustering som avses i 10 kap. 8 a §, om 
1) metoden för att beakta effekten av kreditspreadfluktuationer på volatilitetsjusteringen för en valuta varken tar hänsyn till den bolagsspecifika justeringen av den riskkorrigerade spreaden eller, för euro, en eventuell ökning av volatilitetsjusteringen genom en makrovolatilitetsjustering, och 
2) solvenskapitalkravet inte är lägre än någotdera av följande:
a) ett teoretiskt solvenskapitalkrav beräknat som solvenskapitalkravet, dock så att effekten av kreditspreadfluktuationer på volatilitetsjusteringen beaktas i enlighet med den metod som Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten använder för offentliggörandet av de tekniska uppgifter om den riskkorrigerade spread som använts vid beräkningen av volatilitetsjusteringen,
b) ett teoretiskt solvenskapitalkrav beräknat i enlighet med underpunkt a, dock så att den representativa portfölj för en valuta som använts för att bestämma den riskkorrigerade spread som använts vid beräkningen av volatilitetsjusteringen fastställs på grundval av de tillgångar som försäkringsbolaget investerar i och inte på grundval av tillgångarna hos alla försäkringsbolag med försäkrings- eller återförsäkringsförpliktelser uttryckta i den valutan.
 
Vid tillämpning av 3 mom. 2 punkten ska fastställandet av den representativa portföljen för en viss valuta grundas på de av bolagets tillgångar som är uttryckta i den valutan och som används för att täcka den bästa skattningen för försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser uttryckta i den valutan. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
30 § 
Uppskattning av solvenskapitalkrav i enlighet med standardformeln 
Ett försäkringsbolag som använder en intern modell ska till Finansinspektionen lägga fram en uppskattning av det solvenskapitalkrav som utarbetats i enlighet med standardformeln vartannat år eller oftare om Finansinspektionen av grundad anledning kräver det. 
12 kap. 
Kapitalbasmedel vid solvensberäkning 
10 § 
Klassificering av vissa poster bland kapitalbasmedlen 
Om inte något annat följer av 7–9 § ska 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
3) eventuella framtida tilläggsavgifter som sådana fartygsägares ömsesidiga skadeförsäkringsbolag, vilkas avgifter kan variera och vilka endast försäkrar risker som hör till skadeförsäkringsklasserna 6, 12 eller 17 enligt lagen om försäkringsklasser, kan kräva in av försäkringstagardelägarna under de följande 12 månaderna, klassificeras som tillhörande nivå 2. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
12 a § 
Undantag från avdragen av ägarintressen från de kapitalbasmedel som får medräknas för täckning av solvenskapitalkravet 
Med undantag från vad som i kommissionens förordning föreskrivs om avdragen av ägarintressen från de kapitalbasmedel som får medräknas för täckning av solvenskapitalkravet kan Finansinspektionen i syfte att fastställa primärkapitalet enligt 2 § tillåta att ett försäkringsbolag inte drar av värdet av sina ägarintressen i ett kreditinstitut eller finansiellt institut, förutsatt att samtliga följande förutsättningar är uppfyllda: 
1) någon av följande omständigheter gäller för försäkringsbolaget:
a) kreditinstitutet eller det finansiella institutet och försäkringsbolaget tillhör samma grupp enligt 26 kap. 2 § och på vilken 3 § i det kapitlet om grupptillsyn tillämpas, och det anknutna kreditinstitutet eller finansiella institutet omfattas inte av det avdrag som avses i 24 d § i det kapitlet, eller
b) Finansinspektionen kräver eller tillåter att försäkringsbolag tillämpar tekniska beräkningsmetoder i enlighet med de bestämmelser som utfärdats med stöd av 20 § 5 mom. i lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat, och kreditinstitutet eller det finansiella institutet omfattas av samma bestämmelser om extra tillsyn i den lagen som försäkringsbolaget,
 
2) Finansinspektionen anser att nivån på den samordnade ledningen, riskhanteringen och internkontrollen avseende de företag som omfattas av tillämpningsområdet för bestämmelserna om den grupptillsyn som avses 1 punkten underpunkt a eller den extra tillsyn som avses 2 punkten underpunkt b är tillfredsställande, och 
3) ägarintresset i kreditinstitutet eller det finansiella institutet är en strategisk aktieinvestering enligt artikel 171 i kommissionens förordning. 
Försäkringsbolags ägarintressen i kreditinstitut och finansiella institut enligt 1 punkten är 
1) ägarintressen som försäkringsbolag har i
a) sådana kreditinstitut som avses i artikel 4.1.1 i förordningen om tillsynskrav för kreditinstitut och sådana finansiella institut som avses i artikel 4.1.26 i den förordningen, och
b) sådana värdepappersföretag som avses i 1 kap. 13 § 1 mom. 1 punkten i lagen om investeringstjänster, samt
 
2) primärkapitaltillskott som avses i artikel 52 i förordningen om tillsynskrav för kreditinstitut och supplementärkapitalinstrument som avses i artikel 63 i den förordningen samt primärkapitaltillskott och supplementärkapitalinstrument som avses i artikel 9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2033 om tillsynskrav för värdepappersföretag och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 575/2013, (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 806/2014, nedan förordningen om tillsynskrav för värdepappersföretag, som försäkringsbolaget innehar i sådana enheter som avses i 1 punkten i detta moment och i vilka de har ett ägarintresse. 
19 kap. 
Fusion och inlösen av minoritetsaktier 
6 § 
Finansinspektionens kallelse på försäkringsborgenärerna 
Om Finansinspektionen inte anser att en ansökan om fusion utan ytterligare utredning ska avslås, ska inspektionen utfärda en kallelse med anledning av fusionsansökan på sin webbplats. I kallelsen ska de försäkringsborgenärer i det överlåtande bolaget som önskar framställa anmärkningar mot ansökningen uppmanas att framställa dem till Finansinspektionen inom en av Finansinspektionen utsatt tid som ska vara minst en månad och högst två månader. 
Kallelse ska utfärdas också på försäkringsborgenärerna i det övertagande bolaget, om fusionen enligt det yttrande som avses i 3 § kan äventyra betalningen av bolagets skulder. 
Finansinspektionen ska förplikta det överlåtande bolaget att utan dröjsmål underrätta om kallelsen i åtminstone en tidning som utkommer på det överlåtande bolagets hemort samt dessutom enligt vad Finansinspektionen vid behov särskilt bestämmer. 
20 kap. 
Delning av försäkringsaktiebolag 
6 § 
Finansinspektionens kallelse på försäkringsborgenärerna 
Om Finansinspektionen inte anser att en ansökan om delning utan ytterligare utredning ska avslås, ska inspektionen utfärda en kallelse med anledning av ansökan om delning på sin webbplats. I kallelsen ska de försäkringsborgenärer i det ursprungliga bolaget som önskar framställa anmärkningar mot ansökningen uppmanas att framställa dem till Finansinspektionen inom en av Finansinspektionen utsatt tid som ska vara minst en månad och högst två månader. 
Finansinspektionen ska förplikta det ursprungliga bolaget att utan dröjsmål underrätta om kallelsen i åtminstone en tidning som utkommer på det ursprungliga bolagets hemort samt dessutom enligt vad Finansinspektionen vid behov särskilt bestämmer. 
20 a kap. 
Flyttning av hemorten 
5 § 
Finansinspektionens kallelse på försäkringsborgenärerna 
Om Finansinspektionen inte anser att en ansökan utan ytterligare utredning ska avslås, ska inspektionen utfärda en kallelse med anledning av ansökan om flyttning av hemorten på sin webbplats. I kallelsen ska de försäkringsborgenärer i det bolag som flyttar som önskar framställa anmärkningar mot ansökan uppmanas att framställa dem till Finansinspektionen inom en av Finansinspektionen utsatt tid som ska vara minst en månad och högst två månader. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
21 kap. 
Överlåtelse av försäkringsbeståndet 
5 § 
Finansinspektionens kallelse på försäkringsborgenärerna 
Om Finansinspektionen inte anser att en ansökan om överlåtelse av försäkringsbeståndet utan ytterligare utredning ska avslås, ska inspektionen utfärda en kallelse med anledning av ansökan på sin webbplats. I kallelsen ska de försäkringsborgenärer för försäkringar som ingår i det försäkringsbestånd som överlåts vilka önskar framställa anmärkningar mot ansökningen uppmanas att framställa dem till Finansinspektionen inom en av Finansinspektionen utsatt tid som ska vara minst en månad och högst två månader. 
Kallelse ska också utfärdas på övriga försäkringsborgenärer i det överlåtande bolaget, om överlåtelsen av försäkringsbeståndet enligt det yttrande som avses i 3 § kan äventyra betalningen av det överlåtande bolagets skulder. Kallelse ska också utfärdas på försäkringsborgenärerna i det övertagande bolaget, om överlåtelsen av försäkringsbeståndet enligt det yttrandet kan äventyra betalningen av det övertagande bolagets skulder. 
Finansinspektionen ska förplikta det överlåtande bolaget att utan dröjsmål underrätta om kallelsen i åtminstone en tidning som utkommer på det överlåtande bolagets hemort samt dessutom enligt vad Finansinspektionen vid behov särskilt bestämmer. 
22 kap. 
Ändring av bolagsform 
5 § 
Finansinspektionens kallelse på försäkringsborgenärerna 
Om Finansinspektionen inte anser att en ansökan om delning utan ytterligare utredning ska avslås, ska inspektionen utfärda en kallelse med anledning av den ansökan som avses i 4 § på Finansinspektionens webbplats. I kallelsen ska de försäkringsborgenärer som önskar framställa anmärkningar mot ansökan uppmanas att framställa dem till Finansinspektionen inom en av Finansinspektionen utsatt tid som ska vara minst en månad och högst två månader. Finansinspektionen ska förplikta bolaget att utan dröjsmål underrätta om kallelsen i åtminstone en tidning som utkommer på sökandens hemort samt dessutom enligt vad Finansinspektionen vid behov bestämmer. 
25 kap. 
Tillsynen över försäkringsbolag och försäkringsholdingsammanslutningar 
1 § 
Finansinspektionens tillsynsuppgifter 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Finansinspektionen ska särskilt övervaka att försäkringsbolaget uppfyller de krav som gäller 
1) ledning, företagsstyrningssystem, risk- och solvensbedömning, hantering av hållbarhetsrisker, aktuariefunktion och ansvarig försäkringsmatematiker samt placeringsverksamhet enligt 6 kap., 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Finansinspektionen ska också bedöma försäkringsbolagets förmåga att klara sådana oförmånliga förändringar som inverkar på bolagets finansiella situation och metoder med hjälp av vilka bolaget bereder sig för sådana situationer samt bolagets likviditet. Dessutom övervakar Finansinspektionen försäkringsbolagens marknadsföring och användning av avtalsvillkor. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
3 § 
Information som ska tillställas Finansinspektionen 
Utöver vad som föreskrivs i 18 § 1 mom. i lagen om Finansinspektionen ska försäkringsbolaget lämna Finansinspektionen de för tillsynen behövliga uppgifterna om bolagsledning, företagsstyrningssystem, ansvarig försäkringsmatematiker och placeringsverksamheten enligt 6 kap., uppgifter om de värderingsprinciper som bolaget använder samt om bolagets finansiella ställning enligt 10–12 kap. Av informationen ska framgå arten och omfattningen av försäkringsbolagets affärsverksamhet samt de risker som sammanhänger med den. Informationen ska vara jämförbar och enhetlig i förhållande till informationen under olika tider. Informationen ska presenteras i en konsekvent och lättbegriplig form. Försäkringsbolaget ska årligen lämna den information som avses i detta moment till Finansinspektionen senast 16 veckor efter utgången av bolagets räkenskapsår. Därtill ska försäkringsbolaget kvartalsvis lämna den information som avses i detta moment till Finansinspektionen senast fem veckor efter utgången av varje kvartal. Försäkringsbolaget ska ha ändamålsenliga system samt av bolagets styrelse godkända skriftliga verksamhetsprinciper och förfaranden som bolaget använder och iakttar för att säkerställa att de tillställda uppgifterna hela tiden är uppdaterade. 
Försäkringsbolaget ska tillställa Finansinspektionen resultaten av den risk- och solvensbedömning som avses i 6 kap. 12 § samt den plan för hantering av likviditetsrisker som avses i 10 b § i det kapitlet i samband med de uppgifter som enligt 1 mom. i denna paragraf behövs för tillsynen. Försäkringsbolaget ska tillställa Finansinspektionen risk- och solvensbedömningen, som godkänts av styrelsen, inom två veckor efter det att bedömningen färdigställts. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Bestämmelser om offentliggörande, väsentlighet, icke-offentliggörande av information, lägesrapporter, metoder för offentliggörande och om uppdateringar finns dessutom i avdelning I kapitlen XII och XIII i kommissionens förordning. 
3 a § 
Regelbunden tillsynsrapport 
Försäkringsbolaget ska vart tredje år lämna Finansinspektionen en regelbunden tillsynsrapport med information om försäkringsbolagets verksamhet och resultat, företagsstyrningssystem, riskprofil, värdering enligt 10 kap. och kapitalförvaltning. 
Den regelbundna tillsynsrapporten ska lämnas in senast 18 veckor efter utgången av försäkringsbolagets räkenskapsår. 
Med avvikelse från vad som föreskrivs i 1 mom. kan Finansinspektionen kräva att andra försäkringsbolag än små och icke-komplexa försäkringsbolag lämnar in den regelbundna tillsynsrapporten oftare än vart tredje år. 
Om Finansinspektionen i enlighet med 2 mom. beslutar att alla försäkringsbolag, förutom små och icke-komplexa försäkringsbolag, ska lämna in rapporten oftare än vart tredje år, kan försäkringsbolag ansöka om Finansinspektionens godkännande enligt 2 a kap. 14 § att lämna in rapporten vart tredje år. 
Med avvikelse från vad som föreskrivs i 1 mom. kan Finansinspektionen besluta att ett litet och icke-komplext försäkringsbolag kan lämna in den regelbundna tillsynsrapporten mer sällan än vart tredje år, dock minst vart femte år. 
3 b § 
Förlängning av tidsfrister under exceptionella omständigheter 
I händelse av en exceptionell hälsokris, en naturkatastrof eller en annan extrem händelse kan Finansinspektionen begära att Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten bedömer huruvida en sådan händelse väsentligt påverkar den operativa kapaciteten hos försäkringsbolag och hindrar dem från att lämna information inom de tidsfrister som anges i 3 § 1 mom. och 3 a § 2 mom. 
Bestämmelser om en sådan förlängning av tidsfrister som avses i 1 mom. finns i kommissionens delegerade förordning som antagits med stöd av artikel 304e .2 i Solvens II-direktivet. 
4 § 
Höjning av kapitalkrav 
Finansinspektionen kan besluta höja solvenskapitalkravet för ett försäkringsbolag enligt 11 kap. 2 § i följande exceptionella situationer: 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
4) om försäkringsbolagets företagsstyrningssystem avviker väsentligt från bestämmel-serna i 6 kap. och dessa avvikelser medför att bolaget inte korrekt kan identifiera, mäta, övervaka, hantera och rapportera de risker som det är exponerat för och att det är osan-nolikt att bristerna kan avhjälpas genom andra åtgärder inom utsatt tid; 
5) om försäkringsbolaget tillämpar den justering av räntesatsen för livförsäkring som avses i 11 § i lagen om ikraftträdande av en lag om ändring av försäkringsbolagslagen, förutsatt att försäkringsbolaget inte skulle efterleva solvenskapitalkravet utan tillämpning av justeringen och att det inte har lämnat in den plan som avses i 7 mom. i den paragrafen eller den årliga berättelse som avses i 8 mom. i den paragrafen, 
6) om försäkringsbolaget tillämpar det avdrag för försäkringstekniska avsättningar under övergångsperioden som avses i 12 § i lagen om ikraftträdande av en lag om ändring av försäkringsbolagslagen, förutsatt att försäkringsbolaget inte skulle efterleva solvenskapitalkravet utan tillämpning av avdraget och att det inte har lämnat in den plan som avses i 7 mom. i den paragrafen eller den årliga berättelse som avses i 8 mom. i den paragrafen. 
I sådana fall som avses i 1 mom. 1 och 2 punkten ska höjningen av kapitalkravet beräknas i enlighet med 11 kap. 2 § 2 mom. Höjningen av kapitalkravet ska i sådana fall som avses i 1 mom. 3–6 punkten i denna paragraf stå i rätt proportion till de till bristerna relaterade väsentliga risker som är anledningen till att Finansinspektionen har beslutat att höja kapitalkravet. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
5 a § 
Bristande uppfyllelse av solvenskapitalkravet när infasningsmekanismen för räntesatser används 
Om ett försäkringsbolag upptäcker att det inte uppfyller solvenskapitalkravet utan att använda den infasningsmekanism för räntesatser som avses i 7 a § 10 kap., ska det omedelbart underrätta Finansinspektionen om saken. Inom två månader från det att försäkringsbolaget upptäcker att det inte kommer att uppfylla solvenskapitalkravet ska försäkringsbolaget utarbeta en plan där det anges vilka åtgärder försäkringsbolaget ska vidta för att försöka öka sina medräkningsbara kapitalbasmedel som avses i 12 kap. eller för att försöka sänka bolagets riskprofil så att försäkringsbolaget uppfyller solvenskapitalkravet senast till slutdatumet för infasningsmekanismen. Planen kan vid behov uppdateras senare. 
Ett sådant försäkringsbolag som avses i 1 mom. ska årligen lämna in en rapport med information om de åtgärder som vidtagits till Finansinspektionen. I rapporten ska det också redogöras för de framsteg som gjorts när det gäller att uppnå målen. Om försäkringsbolaget har vidtagit åtgärder för att försöka sänka sin riskprofil i syfte att minska solvenskapitalkravet, ska det i rapporten också redogöras för dessa åtgärder och de framsteg som gjorts i fråga om dem. Om Finansinspektionen konstaterar att det utifrån rapporten är orealistiskt att bolaget kommer att uppfylla solvenskapitalkravet på slutdatumet för infasningsmekanismen, ska Finansinspektionen återkalla försäkringsbolagets rätt att använda infasningsmekanismen för räntesatser. 
6 § 
Bristande uppfyllelse av minimikapitalkravet 
Ett försäkringsbolag ska omedelbart underrätta Finansinspektionen om bolaget observerar att det inte längre uppfyller minimikapitalkravet enligt 11 kap. 4 § eller att det finns risk för detta under de följande tre månaderna. Finansinspektionen ska underrättas omedelbart, oavsett om observationen gjordes vid den tidpunkt för beräkning som avses i 11 kap. 5 § 1 mom. eller vid någon annan tidpunkt. 
Inom en månad från det att minimikapitalkravet inte uppfyllts eller från det att bolaget har observerat att det finns risk för att kravet inte uppfylls under de följande tre månaderna ska försäkringsbolaget till Finansinspektionen för godkännande överlämna en kortfristig finansieringsplan. Planen ska visa att bolaget, inom tre månader från att det observerat att kapitalkravet inte uppfylls eller att det finns risk för att kravet inte uppfylls, på nytt uppfyller minimikapitalkravet eller ändrar sin riskprofil så att det uppfylls. 
9 § 
Förbud mot överlåtelse och pantsättning 
I syfte att trygga de försäkrade förmånerna kan Finansinspektionen förbjuda ett finländskt försäkringsbolag att överlåta eller pantsätta sin egendom, om 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
2) försäkringsbolaget inte uppfyller minimikapitalkravet enligt 11 kap. 4 § och försäkringsbolaget inte inom två månader har försatts i likvidation enligt 23 kap. 2 § eller ett arbetspensionsförsäkringsbolag inte uppfyller minimikapitalkravet enligt 17 § 2 mom. i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag, eller om 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
25 § 
Begränsning av skyldigheten att ge regelbundna tillsynsrapporter när periodiciteten understiger ett år 
Om periodiciteten för skyldigheten att ge regelbundna rapporter understiger ett år, kan Finansinspektionen genom sitt beslut i ett enskilt fall begränsa rapporteringsskyldigheten, om följande förutsättningar uppfylls: 
1) överlämnandet av uppgifterna skulle vara alltför betungande mot bakgrund av arten och omfattningen av de inneboende riskerna i försäkringsbolagets affärsverksamhet, och 
2) uppgifterna rapporteras minst årligen. 
Den begränsning som avses i 1 mom. beviljas endast försäkringsbolag som sammanlagt representerar högst 20 procent av en medlemsstats liv- och skadeförsäkringsmarknad eller återförsäkringsmarknad. Andelen av skadeförsäkringsmarknaden beräknas på grundval av bruttopremieinkomsterna och andelen av livförsäkringsmarknaden på bruttobeloppet av de försäkringstekniska avsättningarna. Finansinspektionen ska ge prioritet till små och icke-komplexa försäkringsbolag när den bestämmer om i 1 mom. föreskrivna begränsningar. 
Finansinspektionen ska, när den beslutar om en begränsning enligt 1 mom., i fråga om små och icke-komplexa försäkringsbolag bedöma huruvida överlämnandet av uppgifter skulle vara alltför betungande med hänsyn till arten och omfattningen av de risker som bolaget exponeras för, med beaktande av åtminstone de marknadsrisker som företagets investeringar ger upphov till, riskkoncentrationsnivån, möjliga effekter av förvaltningen av bolagets tillgångar på den finansiella stabiliteten och de system och strukturer som bolaget inrättat för lämnandet av uppgifter samt de skriftliga verksamhetsprinciper som avses i 3 § 1 mom. 
Finansinspektionen ska, när den beslutar om en begränsning enligt 1 mom., i fråga om andra försäkringsbolag än små och icke-komplexa försäkringsbolag bedöma huruvida överlämnandet av uppgifter skulle vara alltför betungande med hänsyn till arten och omfattningen av de risker som bolaget exponeras för, med beaktande av åtminstone de omständigheter som avses i 3 mom. samt 
1) volymen av bolagets premier, försäkringstekniska avsättningar och tillgångar, 
2) volatiliteten i de anspråk och förmåner som bolaget täcker, 
3) det totala antalet livförsäkrings- och skadeförsäkringsklasser för vilka auktorisation beviljats, 
4) lämpligheten hos bolagets företagsstyrningssystem, 
5) beloppet på den kapitalbas som täcker solvenskapitalkravet och minimikapitalkravet, och 
6) huruvida bolaget är ett captivebolag för försäkring som endast täcker risker förknippade med den industri- eller handelsgrupp som det tillhör. 
26 § 
Begränsning av skyldigheten att ge regelbundna tillsynsrapporter samt befrielse från rapporteringsskyldigheten när tillgångarna redovisas post för post 
Finansinspektionen kan i enskilda fall begränsa ett försäkringsbolags skyldighet att ge regelbundna rapporter eller befria det från rapporteringsskyldigheten när tillgångarna redovisas post för post, om följande förutsättningar uppfylls: 
1) överlämnandet av uppgifterna skulle vara alltför betungande mot bakgrund av arten och omfattningen av de inneboende riskerna i försäkringsbolagets affärsverksamhet, 
2) överlämnandet av uppgifterna inte behövs för en effektiv tillsyn över försäkringsbolaget, 
3) undantaget inte försvagar de berörda finanssystemens stabilitet i Europeiska unionen, och 
4) försäkringsbolaget kan tillhandahålla dessa uppgifter från fall till fall. 
Den begränsning eller den befrielse som avses i 1 mom. beviljas endast försäkringsbolag som sammanlagt representerar högst 20 procent av en medlemsstats liv- och skadeförsäkringsmarknad eller återförsäkringsmarknad. Andelen av skadeförsäkringsmarknaden beräknas på grundval av bruttopremieinkomsterna och andelen av livförsäkringsmarknaden på bruttobeloppet av de försäkringstekniska avsättningarna. Finansinspektionen ska ge prioritet till små och icke-komplexa försäkringsbolag när den bestämmer huruvida dessa lättnader i rapporteringsskyldigheten kan tillämpas på försäkringbolag. 
Finansinspektionen ska, när den beslutar om en begränsning eller befrielse enligt 1 mom., i fråga om små och icke-komplexa försäkringsbolag bedöma huruvida överlämnandet av uppgifter skulle vara alltför betungande med hänsyn till arten och omfattningen av de risker som bolaget exponeras för, med beaktande av åtminstone de marknadsrisker som företagets investeringar ger upphov till, riskkoncentrationsnivån, möjliga effekter av förvaltningen av bolagets tillgångar på den finansiella stabiliteten och de system och strukturer som bolaget inrättat för lämnandet av uppgifter samt de skriftliga verksamhetsprinciper som avses i 3 § 1 mom. 
Finansinspektionen ska, när den beslutar om en begränsning eller befrielse enligt 1 mom., i fråga om andra försäkringsbolag än små och icke-komplexa försäkringsbolag bedöma huruvida överlämnandet av uppgifter skulle vara alltför betungande med hänsyn till arten och omfattningen av de risker som bolaget exponeras för, med beaktande av åtminstone omständigheterna enligt 3 mom. samt följande: 
1) volymen av bolagets premier, försäkringstekniska avsättningar och tillgångar, 
2) volatiliteten i de anspråk och förmåner som bolaget täcker, 
3) det totala antalet livförsäkrings- och skadeförsäkringsklasser för vilka auktorisation beviljats, 
4) lämpligheten hos bolagets företagsstyrningssystem, 
5) beloppet på den kapitalbas som täcker solvenskapitalkravet och minimikapitalkravet, och 
6) huruvida bolaget är ett captivebolag för försäkring som endast täcker risker förknippade med den industri- eller handelsgrupp som det tillhör. 
26 a § 
Befrielse för captivebolag för försäkring från rapporteringsskyldigheten när tillgångarna redovisas post för post 
Om periodiciteten för skyldigheten för ett captivebolag för försäkring att ge regelbundna rapporter understiger ett år, ska captivebolaget för försäkring befrias från rapporteringsskyldigheten när tillgångarna redovisas post för post, om bolaget uppfyller följande förutsättningar: 
1) samtliga av bolagets försäkrade och förmånstagare är
a) juridiska personer i den grupp där captivebolaget för försäkring ingår, eller
b) fysiska personer som får omfattas av den gruppens försäkringsavtal, förutsatt att den verksamhet som täcker dessa fysiska personer fortsätter att understiga 5 procent av de försäkringstekniska avsättningarna, och
 
2) bolagets försäkringsförpliktelser och försäkringsavtal som ligger till grund för återförsäkringsförpliktelserna avser inte någon obligatorisk ansvarsförsäkring. 
27 § 
Information som ska lämnas till Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten 
Finansinspektionen ska årligen lämna Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten uppgifter om den genomsnittliga höjningen av varje försäkringsbolags kapitalkrav samt om de höjningar som bestämdes året innan och som ska presenteras som procentandelar av solvenskapitalkravet. 
Finansinspektionen ska årligen separat lämna Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten uppgifter om antalet försäkringsbolag och grupper på vilka tillämpas begränsning av den regelbundna rapporteringsskyldigheten enligt 25 § eller 26 kap. 48 b §, separat antalet försäkringsbolag och grupper på vilka tillämpas befrielse från rapporteringsskyldigheten när tillgångarna redovisas post för post enligt 26 § i detta kapitel eller 26 kap. 48 b §, tillsammans med deras respektive volymer när det gäller kapitalkrav, premier, försäkringstekniska avsättningar och tillgångar, mätta som en procentandel av den totala volymen av medlemsstatens försäkringsbolags kapitalkrav, premier, försäkringstekniska avsättningar och tillgångar. 
Dessutom ska Finansinspektionen årligen lämna Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten uppgifter om 
1) det totala antalet försäkringsbolag, uppdelat på antalet små och icke-komplexa försäkringsbolag, antalet försäkringsbolag som använder andra proportionalitetsåtgärder, samt alla proportionalitetsåtgärder, uppdelat på antalet försäkringsbolag som använder en proportionalitetsåtgärd, och 
2) det totala antalet grupper, uppdelat på antalet små och icke-komplexa grupper och antalet grupper som använder andra proportionalitetsåtgärder, samt alla proportionalitetsåtgärder, uppdelat på antalet grupper som använder en proportionalitetsåtgärd. 
27 a § 
Information som ska lämnas till Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten och tillsynsmyndigheten i en annan EES-stat 
Om Finansinspektionen konstaterar försämringar av ett finländskt försäkringsbolags finansiella ställning eller om försäkringsbolaget orsakar andra framväxande risker, inbegripet sådana som rör konsumentskyddet, på grund av affärsverksamhet som bolaget bedriver i en annan EES-stat med stöd av rätten att fritt tillhandahålla tjänster eller etableringsfriheten, och den försämrade finansiella ställningen eller de framväxande riskerna kan ha gränsöverskridande effekter, ska Finansinspektionen underrätta Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten och tillsynsmyndigheten i den berörda mottagande EES-staten om saken. 
De underrättelser som avses i 1 Utskottet föreslår en strykning och 2  Slut på strykningsförslagetmom. ska vara tillräckligt utförliga och uttömmande. (Utskottet föreslår en ändring Nytt Slut på ändringsförslaget
Om tillsynsmyndigheten i den andra EES-staten begär sådan information av Finansinspektionen som den enligt Solvens II-direktivet eller någon annan bestämmelse har rätt att begära, ska Finansinspektionen lämna informationen inom 20 arbetsdagar på det officiella språket eller något av de officiella språken i EES-staten eller på ett annat språk som godkänns av tillsynsmyndigheten i EES-staten i fråga. Finansinspektionen kan begära en förlängning av tidsfristen, om den information som begäran gäller inte är lätt tillgänglig eller komplex att samla in. 
29 § 
Gemensam bedömning av koncession för ett försäkringsföretag som söker koncession i en annan EES-stat 
Om tillsynsmyndigheten i en annan EES-stat har samrått med Finansinspektionen i en situation där ett försäkringsföretag som har sökt koncession i den andra EES-staten blir ett dotterbolag till ett försäkringsbolag som har beviljats koncession i Finland eller dotterbolag till moderbolaget för ett försäkringsbolag som har beviljats koncession i Finland eller om det bestämmande inflytandet i ett försäkringsföretag som har sökt koncession i den andra EES-staten övergår till sådana fysiska eller juridiska personer som har bestämmande inflytande i ett försäkringsbolag som har beviljats koncession i Finland, får Finansinspektionen begära tillsynsmyndigheten i hemstaten för det företag som söker koncession om gemensam bedömning av ansökan om koncession. 
Betydande gränsöverskridande verksamhet 
30 § 
Identifiering av betydande gränsöverskridande verksamhet 
Med betydande gränsöverskridande verksamhet avses försäkringsverksamhet som bedrivs i en annan EES-stat av ett sådant försäkringsbolag som inte har klassificerats som litet och icke-komplext med stöd av rätten att fritt tillhandahålla tjänster eller etableringsfriheten och som uppfyller den ena av följande förutsättningar: 
1) de totala årliga tecknade bruttopremieinkomsterna motsvarande den verksamhet som bedrivs av bolaget i EES-staten med stöd av rätten att fritt tillhandahålla tjänster eller etableringsfriheten överstiger 15 000 000 euro, eller 
2) den verksamhet som bedrivs med stöd av rätten att fritt tillhandahålla tjänster eller etableringsfriheten anses vara relevant av tillsynsmyndigheten i EES-staten i fråga när det gäller den EES-statens marknad. 
Om Finansinspektionen av tillsynsmyndigheten i en annan EES-stat underrättas om en situation som avses i 1 mom. 2 punkten och inte instämmer i att den verksamhet som bedrivs av försäkringsbolaget i den andra EES-staten med stöd av rätten att fritt tillhandahålla tjänster eller etableringsfriheten är relevant, ska Finansinspektionen anmäla detta till tillsynsmyndigheten i EES-staten i fråga inom en månad från underrättelsen och ange skälen till detta. 
Finansinspektionen och tillsynsmyndigheten i den berörda EES-staten får hänskjuta ett i 2 mom. avsett ärende till Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten i enlighet med artikel 19 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/79/EG, nedan Europeiska försäkringstillsynsförordningen, och be den om hjälp om Finansinspektionen och tillsynsmyndigheten i den berörda EES-staten inte når en bilateral lösning. 
31 § 
Förstärkt samarbete mellan tillsynsmyndigheter när det gäller betydande gränsöverskridande verksamhet 
Om ett försäkringsbolag bedriver betydande gränsöverskridande verksamhet i en annan EES-stat, ska Finansinspektionen samarbeta med tillsynsmyndigheten i den mottagande EES-staten för att bedöma om försäkringsbolaget i fråga är väl medvetet om de risker som det exponeras för eller kan exponeras för i den mottagande EES-staten och hanterar dem på rätt sätt. 
Det samarbete som avses i 1 mom. ska stå i proportion till de risker som den betydande gränsöverskridande verksamheten medför och ska omfatta åtminstone 
1) företagsstyrningssystemet, inbegripet förmåga hos styrelsen att förstå de gränsöverskridande marknadernas särdrag, riskhanteringsverktyg, interna kontroller och efterlevnadsrutiner för den gränsöverskridande verksamheten, 
2) utläggning på entreprenad och distributionspartner, 
3) affärsstrategi och skadereglering, och 
4) konsumentskydd. 
32 § 
Information som ska lämnas till tillsynsmyndigheten i en annan EES-stat 
Om ett försäkringsbolag bedriver betydande gränsöverskridande verksamhet i en annan EES-stat, ska Finansinspektionen minst en gång per år på begäran av tillsynsmyndigheten i den mottagande EES-staten lämna tillsynsmyndigheten följande uppgifter: 
1) försäkringsbolagets solvenskapitalkrav och minimikapitalkrav, 
2) medräkningsbara kapitalbasmedel för att uppfylla försäkringsbolagets solvenskapitalkrav respektive minimikapitalkrav, och 
3) uppgifter om potentiella farhågor när det gäller försäkringsbolagets beräkning av försäkringstekniska avsättningar samt när det gäller omständigheter som avses i 1 och 2 punkten. 
Om Finansinspektionen i sin tillsyn över betydande gränsöverskridande verksamhet identifierar att ett försäkringsbolag har problem med efterlevnaden av lagar, förordningar eller administrativa föreskrifter i Finland eller i en annan EES-stat eller väsentliga problem som rör de aspekter som avses i 31 § 2 mom. och dessa problem påverkar eller sannolikt kommer att påverka bedrivandet av verksamheten i den mottagande EES-staten, ska Finansinspektionen utan dröjsmål underrätta tillsynsmyndigheten i den mottagande EES-staten om detta. 
Finansinspektionen ska utan dröjsmål underrätta tillsynsmyndigheten i den mottagande EES-stat där försäkringsbolaget bedriver betydande gränsöverskridande verksamhet, om inspektionen konstaterar försämringar av den finansiella ställningen eller en risk för att solvenskapitalkravet eller minimikapitalkravet underskrids inom de närmaste tre månaderna. 
Om tillsynsmyndigheten i den mottagande EES-staten begär annan än i 1–3 mom. avsedd information och denna information rör solvensen, företagsstyrningssystemet eller affärsmodellen för ett försäkringsbolag som bedriver betydande gränsöverskridande verksamhet, ska Finansinspektionen lämna denna information till tillsynsmyndigheten inom en rimlig tid. 
33 § 
Gemensam inspektion 
Om tillsynsmyndigheten i en annan EES-stat begär att en gemensam inspektion ska utföras på plats hos ett sådant försäkringsbolag som utövar betydande gränsöverskridande verksamhet i den EES-staten och som inte uppfyller eller sannolikt inte kommer att uppfylla solvenskapitalkravet eller minimikapitalkravet under de följande tre månaderna, ska Finansinspektionen godta eller avslå begäran inom en månad från mottagandet. 
Om Finansinspektionen godtar begäran om att utföra en gemensam inspektion på plats hos försäkringsbolaget ska den inbjuda Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten att delta i den inspektionen. 
När den gemensamma inspektionen har genomförts ska Finansinspektionen och den behöriga tillsynsmyndigheten i den andra EES-staten inom två månader komma fram till gemensamma slutsatser, inbegripet om lämpliga tillsynsåtgärder.  
Finansinspektionen och tillsynsmyndigheten i den berörda EES-staten kan inom två månader från utgången av den period som avses i 3 mom. hänskjuta ett ärende som avses i det momentet till Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten och begära myndighetens hjälp i enlighet med artikel 19 i Europeiska försäkringstillsynsförordningen, om Finansinspektionen och tillsynsmyndigheten i den berörda EES-staten inte når en bilateral lösning om slutsatserna. Ärendet får inte hänskjutas till Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten efter det att den tvåmånadersperiod som avses i 3 mom. i denna paragraf har löpt ut eller efter det att Finansinspektionen och tillsynsmyndigheten i den berörda EES-staten har nått en överenskommelse om gemensamma slutsatser. Hänskjutning av ärendet till Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten utgör inte ett hinder för Finansinspektionens användning av de befogenheter som avses i 5, 6 och 9 §. 
Om ett ärende som avses i 3 mom. har hänskjutits till Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten på det sätt som avses i 4 mom., ska Finansinspektionen uppskjuta antagandet av de slutgiltiga slutsatserna av den gemensamma inspektionen på plats hos försäkringsbolaget och invänta ett beslut som eventuellt fattas av Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten i enlighet med artikel 19.3 i Europeiska försäkringstillsynsförordningen. Finansinspektionen ska anta slutsatserna av den gemensamma inspektionen i enlighet med Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndighetens beslut. 
Om Finansinspektionen avslår begäran om en gemensam inspektion på plats hos försäkringsbolaget, ska den skriftligen ange skälen till avslaget för tillsynsmyndigheten i den mottagande EES-staten. Om Finansinspektionen och tillsynsmyndigheten i den berörda EES-staten är oeniga om skälen till avslaget, får de hänskjuta ärendet till Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten och begära myndighetens hjälp i enlighet med artikel 19 i Europeiska försäkringstillsynsförordningen inom en månad från det att Finansinspektionen meddelat sitt beslut. 
34 § 
Gemensam inspektion på begäran av Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten 
Om Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten begär Finansinspektionen att genomföra en gemensam inspektion på plats av försäkringsbolaget på grundval av allvarliga farhågor om negativa effekter för försäkringstagare i andra EES-stater och tecken på allvarliga brister i försäkringsbolaget för vilka inga korrigerande åtgärder eller endast otillräckliga åtgärder har vidtagits av Finansinspektionen, ska Finansinspektionen utan dröjsmål inleda inspektionen på plats hos bolaget och bjuda in Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten och berörda tillsynsmyndigheter i andra EES-stater att delta i den. På en sådan gemensam inspektion tillämpas 33 § 3, 4 och 5 mom. 
Samarbetsplattformar 
35 § 
Inrättande av en samarbetsplattform 
Finansinspektionen får inrätta en samarbetsplattform efter att ha kommit överens om saken med tillsynsmyndigheterna i samtliga andra berörda EES-stater. 
Finansinspektionen kan begära att Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten inrättar en samarbetsplattform. Om Finansinspektionen begär det, ska den beakta de omständigheter som avses i 27 a § 1 mom. Finansinspektionen kan delta i verksamheten för en samarbetsplattform som inrättats av Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten eller av tillsynsmyndigheter i andra berörda EES-stater. 
Finansinspektionen ska på eget initiativ och på begäran av Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten eller av tillsynsmyndigheten i en annan EES-stat i god tid lämna samarbetsplattformen alla behövliga, tillräckligt utförliga och uttömmande uppgifter. 
36 § 
Tillsynssamarbete och informationsutbyte på en samarbetsplattform 
Vad som föreskrivs i 31–34 § tillämpas också om Finansinspektionen deltar i verksamheten på en samarbetsplattform enligt 35 §, oberoende av om försäkringsbolaget bedriver betydande gränsöverskridande verksamhet. Den information som avses i 32 § ska även lämnas till Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten, om en samarbetsplattform har inrättats. 
Om Finansinspektionen och minst en annan tillsynsmyndighet i en deltagande EES-stat på en samarbetsplattform är oeniga om innehållet i eller förfarandet för en tillsynsåtgärd som ska vidtas, eller om underlåtenhet att vidta åtgärder, eller om Finansinspektionen har allvarliga farhågor om negativa effekter för försäkringstagare, får Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten bistå Finansinspektionen och tillsynsmyndigheten i den berörda EES-staten med att nå en överenskommelse i enlighet med artikel 19.1 i Europeiska försäkringstillsynsförordningen. 
25 a kap. 
Makrotillsyn 
1 § 
Identifiering och avhjälpande av betydande likviditetsrisker 
Om Finansinspektionen i samband med den tillsyn som avses i 25 kap. 1 § observerar att ett försäkringsbolag är exponerat för en betydande likviditetsrisk, ska Finansinspektionen underrätta försäkringsbolaget om detta och försäkringsbolaget ska lämna Finansinspektionen en beskrivning av hur det avser att hantera denna likviditetsrisk. 
Om försäkringsbolaget inte efter att ha underrättats enligt 1 mom. vidtar tillräckligt effektiva åtgärder för att sänka likviditetsrisken, får Finansinspektionen kräva att försäkringsbolaget vidtar åtgärder för att stärka bolagets likviditet tills försäkringsbolagets likviditet förbättras. Finansinspektionen ska se över situationen minst var sjätte månad. 
Finansinspektionen ska vid behov underrätta Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten om likviditetssvagheter. 
2 § 
Tryggande av de försäkrade förmånerna och av stabiliteten i det finansiella systemet 
Om ett försäkringsbolag exponeras för en sådan betydande likviditetsrisk som avses i 1 § 1 mom. och exponeringen utgör en direkt risk för de försäkrade förmånerna eller stabiliteten i det finansiella systemet, får Finansinspektionen tillfälligt 
1) begränsa eller tillfälligt stoppa utdelningar till aktieägare och andra efterställda borgenärer, 
2) begränsa eller tillfälligt stoppa andra utbetalningar till aktieägare och andra efterställda borgenärer, 
3) begränsa eller avbryta aktieåterköp och återbetalning eller inlösen av kapitalbasposter, och 
4) begränsa eller tillfälligt stoppa bonusar eller annan rörlig ersättning. 
När Finansinspektionen beslutar om en begränsning eller ett avbrott ska inspektionen ta hänsyn till en framåtblickande bedömning av försäkringsbolagets solvens och finansiella ställning som åtminstone ska inbegripa de omständigheter som avses i 6 kap. 12 § 1 mom. 1 och 2 punkten. 
En begränsning eller ett avbrott får vara i högst tre månader. Finansinspektionen får dock besluta att förnya begränsningen eller avbrottet, om de förutsättningar som anges i 1 mom. fortfarande uppfylls. Därtill får Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten ge Finansinspektionen ett utlåtande, på basis av vilket Finansinspektionen ska se över begränsningen eller avbrottet. 
3 § 
Förbud mot betalning av återköpsvärdet på livförsäkring 
Finansinspektionen får i en situation som avses i 2 § 1 mom. och som en sista utväg förbjuda ett försäkringsbolag att betala återköpsvärdet på livförsäkring till försäkringstagare och förmånstagare, om det ligger i det kollektiva intresset för försäkringstagarna och förmånstagarna. 
När Finansinspektionen fattar ett i 1 mom. avsett beslut ska den ta hänsyn till potentiella nationella och gränsöverskridande effekter på finansmarknaderna och på rättigheterna för bolagets försäkringstagare och förmånstagare, samt till en framåtblickande bedömning av försäkringsbolagets solvens och finansiella ställning som åtminstone inbegriper de omständigheter som avses i 6 kap. 12 § 1 mom. 1 och 2 punkten. 
Finansinspektionen ska offentliggöra förbudet samt skälen till det. 
Ett förbud får vara i högst tre månader. Finansinspektionen får besluta att förnya förbudet, om de förutsättningar som anges i 1 mom. fortfarande uppfylls. Därtill får Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten ge Finansinspektionen ett utlåtande, på basis av vilket Finansinspektionen ska se över förbudet. 
Om ett försäkringsbolag omfattas av förbudet, får försäkringsbolaget under den tid förbudet varar inte 
1) betala några utdelningar eller erlägga andra betalningar till aktieägare eller andra efterställda borgenärer, 
2) göra aktieåterköp eller återbetala eller inlösa någon kapitalbaspost, eller 
3) betala ut bonusar eller annan rörlig ersättning till bolagets ledning eller till personer som ansvarar för centrala funktioner. 
Om Finansinspektionen beslutar att påföra ett förbud i syfte att avvärja en risk för det finansiella systemets stabilitet, ska Finansinspektionen underrätta Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten och Europeiska systemrisknämnden om saken. 
4 § 
Exceptionella omständigheter som påverkar likviditeten på försäkringsmarknaden 
Om den exceptionella situation som avses i 2 § 1 mom. påverkar hela eller en betydande del av försäkringsmarknaden, får Finansinspektionen besluta att rikta en i 2 § avsedd begränsning eller ett i 2 § avsett avbrott och ett i 3 § avsett förbud på alla försäkringsbolag som påverkas av situationen. 
Finansinspektionen ska utan dröjsmål underrätta Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten om ett i 1 mom. avsett beslut. Om beslutet fattas i syfte att avvärja en risk för det finansiella systemets stabilitet, ska även Europeiska systemrisknämnden underrättas. Underrättelsen ska inbegripa en beskrivning av begränsningen, avbrottet eller förbudet, dess varaktighet samt skälen till beslutet, inklusive en motivering för varför Finansinspektionen anser att beslutet är ändamålsenligt och proportionerligt i förhållande till dess negativa effekter för försäkringstagarna. 
5 § 
Exceptionella sektorsomfattande chocker 
Finansinspektionen får under exceptionella sektorsomfattande chocker som hotar det finansiella systemets stabilitet eller ett försäkringsbolags finansiella ställning när det gäller ett försäkringsbolag med en särskilt sårbar riskprofil 
1) begränsa eller tillfälligt stoppa utdelningar till aktieägare och andra efterställda borgenärer, 
2) begränsa eller tillfälligt stoppa andra utbetalningar till aktieägare och andra efterställda borgenärer, 
3) begränsa eller avbryta aktieåterköp och återbetalning eller inlösen av kapitalbasposter, och 
4) begränsa eller tillfälligt stoppa bonusar eller annan rörlig ersättning. 
När Finansinspektionen fattar ett beslut som avses i 1 mom. ska den ta hänsyn till de risktoleransgränser som godkänts av försäkringsbolaget och tröskelvärdena i bolagets riskhanteringssystem. Dessutom ska Finansinspektionen ta hänsyn till en framåtblickande bedömning av försäkringsbolagets solvens och finansiella ställning som åtminstone inbegriper de omständigheter som avses i 6 kap. 12 § 1 mom. 1 och 2 punkten. 
Vad som föreskrivs i 1 mom. kan endast tillämpas på i 26 kap. 1 § 1 mom. 14 punkten avsedda transaktioner inom grupper, inklusive vinstutdelning inom grupperna, om en exceptionell sektorsomfattande chock utgör ett hot mot solvenssituationen eller likviditeten hos gruppen eller minst ett försäkringsbolag som ingår i gruppen. Om Finansinspektionen är tillsynsmyndighet för ett anknutet företag som ingår i en grupp vars grupptillsynsmyndighet är tillsynsmyndigheten i en annan EES-stat, ska inspektionen samråda med denna grupptillsynsmyndighet innan den tillfälligt stoppar eller begränsar transaktioner med resten av gruppen. 
En begränsning eller ett avbrott enligt 1 mom. gäller så länge som förutsättningarna föreligger. Finansinspektionen ska se över beslutet minst var tredje månad. 
26 kap. 
Grupptillsyn och beräkning av solvensen på gruppnivå 
1 § 
Definitioner 
I detta kapitel avses med 
1) moderföretag ett företag som har ett i 1 kap. 5 § i bokföringslagen avsett bestämmande inflytande över ett annat företag, ett företag som Finansinspektionen anser utöva faktiskt bestämmande inflytande över ett annat företag, också när detta bestämmande inflytande utövas genom centraliserad samordning över beslut i ett annat företag, samt ett företag som har valts till moderföretag i enlighet med 3 a §, 
2) dotterföretag ett företag över vilket ett moderföretag på det sätt som avses i 1 kap. 5 § i bokföringslagen har bestämmande inflytande och ett företag över vilket Finansinspektionen anser att ett moderföretag har ett faktiskt bestämmande inflytande samt ett företag som betraktas som dotterföretag i enlighet med 3 a §, 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
4) företag med ägarintresse ett moderföretag eller en juridisk person som har ägarintresse i ett annat företag eller som är knutet till ett annat företag genom ett sådant förhållande som avses i artikel 22.7 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG, nedan redovisningsdirektivet, 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
6) anknutet företag ett dotterföretag eller ett företag i vilket ett annat företag har ägarintresse eller som är knutet till ett annat företag genom ett sådant förhållande som avses i artikel 22.7 i redovisningsdirektivet, 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
9 a) försäkringsföretags holdingsammanslutning i tredjeland ett moderföretag som inte är ett försäkringsholdingsammanslutning eller ett konglomerats holdingföretag och vars huvudsakliga affärsverksamhet består i att förvärva och ha ägarintressen i dotterföretag som enbart eller huvudsakligen är försäkringsföretag i tredjeland, 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
14) transaktion inom gruppen en transaktion för att fullgöra ett åtagande där ett försäkringsföretag, ett försäkringsföretag i tredjeland, ett försäkringsholdingsammanslutning eller ett konglomerats holdingföretag direkt eller indirekt förlitar sig på andra företag inom samma grupp, eller på en fysisk person eller juridisk person som har i 1 kap. 10 § avsedda betydande bindningar till ett företag inom denna grupp, oavsett om fullgörandet av åtagande baserar sig på avtal eller inte och oavsett om fullgörandet av åtagande innebär en betalning eller inte, 
15) förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan en part som har det yttersta ansvaret för att ett försäkringsföretag följer lagar, förordningar eller administrativa föreskrifter, 
16) reglerat företag ett reglerat företag som avses i 2 § 1 mom. 5 punkten i lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat eller en tilläggspensionsanstalt som avses i 1 kap. 2 § 1 punkten i lagen om tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
2 § 
Försäkringsgrupper 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
En grupp består av 
1) ett försäkringsföretag, dess anknutna företag och företag med ägarintresse, av företag som är anknutna till anknutna företag och företag med ägarintresse samt av företag som leds av företaget med ägarintresse eller dess dotterföretag tillsammans med ett eller flera företag som inte ingår i gruppen, 
2) försäkringsföretag som är knutna till varandra genom avtal eller på annat sätt av varaktiga finansiella kopplingar, under förutsättning att något av företagen i fråga genom centraliserad samordning utövar ett faktiskt bestämmande inflytande över besluten i de andra företag som ingår i gruppen, att detta företag betraktas som moderföretag och de andra företagen som dotterföretag och att grupptillsynsmyndigheten på förhand fastställer uppkomsten av en sådan grupp; till en grupp som avses i denna punkt kan höra också andra ömsesidiga företag, eller 
3) en kombination av sådana grupper som avses i 1 och 2 punkten. 
Dessutom består en grupp av ett försäkringsföretag och minst ett annat företag som enligt Finansinspektionen eller en tillsynsmyndighet i en annan EES-stat står under gemensam ledning. Om inte alla dessa företag har sin hemort i Finland och Finansinspektionen verkar som den grupptillsynsmyndighet som avses i 5 §, ska Finansinspektionen höra de övriga behöriga tillsynsmyndigheterna i EES-staterna innan den konstaterar att företagen i fråga står under gemensam ledning. En grupp kan också bestå av en kombination av en grupp som avses i 2 mom. och en grupp som avses i detta moment. 
2 a § 
Kriterier för gruppbildning på grundval av faktiskt bestämmande inflytande eller gemensam ledning 
Vid identifiering av ett förhållande mellan minst två företag som avses i 2 § 3 mom. eller vid identifiering i enlighet med 1 § 1 mom. 1 punkten om ett företag har faktiskt bestämmande inflytande i ett annat företag ska Finansinspektionen beakta 
1) en fysisk persons eller ett företags kontroll över eller förmåga att påverka finansiella och andra beslut i ett annat företag, i synnerhet om det är en följd av innehav av kapital eller rösträtter, representation i förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorganet eller därför att personen är en av de personer som i praktiken leder ett företag eller som har andra centrala, kritiska eller viktiga funktioner, 
2) ett företags starka beroende av ett annat företag eller en annan juridisk eller fysisk person, på grund av förekomsten av väsentliga finansiella eller icke-finansiella funktioner eller väsentlig finansiell eller icke-finansiell verksamhet, så som utläggning på entreprenad och gemensam personal mellan företag, 
3) belägg för att finansiella beslut eller investeringsbeslut, inbegripet gemensamma investeringar i anknutna företag, samordnas mellan två eller flera företag, och 
4) belägg för samordnade och konsekventa strategier, verksamheter eller processer mellan två eller flera företag i samband med försäkringsdistributionskanaler, försäkringsprodukter eller försäkringsvarumärken, kommunikation eller marknadsföring samt andra motsvarande ting. 
Om en grupp bildas i enlighet med 2 § 3 mom. eller så att Finansinspektionen i enlighet med 1 § 1 mom. 1 punkten har ansett att ett företag är ett moderföretag på grundval av faktiskt bestämmande inflytande, ska Finansinspektionen i egenskap av grupptillsynsmyndighet ge moderföretaget och vid behov de behöriga tillsynsmyndigheterna i EES-stater en detaljerad redogörelse för de faktorer som identifieringen i fråga grundar sig på. 
Om en grupp bildas i enlighet med 2 § 3 mom. eller så att Finansinspektionen i enlighet med 1 § 1 mom. 1 punkten har ansett att ett företag är ett moderföretag på grundval av faktiskt bestämmande inflytande och om moderföretaget eller ett dotterföretag i gruppen också är yttersta moderföretag i en annan grupp som avses i 2 § 2 mom., ska grupperna i fråga anses vara en grupp. 
3 § 
Tillämpningsområde och yttersta moderföretag 
Om inte något annat följer av 7–9 § ska bestämmelserna om grupptillsyn tillämpas när gruppen består av 
1) försäkringsföretag med ägarintresse i enlighet med 11–24, 24 a–24 d, 25–27, 27 a, 28–31, 31 a–31 c, 32–39, 39 a och 39 b, 40–44, 44 a, 45–48, 48 a–48 c och 49 §, 
2) försäkringsföretag vars moderföretag är en försäkringsholdingsammanslutning eller ett konglomerats holdingföretag med hemort i en EES-stat, i enlighet med 11–24, 24 a–24 d, 25–27, 27 a, 28–31, 31 a–31 c, 32–39, 39 a och 39 b, 40–44, 44 a, 45–48, 48 a–48 c och 49 §, 
3) försäkringsföretag vars moderföretag är en försäkringsholdingsammanslutning eller ett konglomerats holdingföretag med hemort i ett tredjeland eller ett tredjelands försäkringsföretag, i enlighet med 51–54 §, 
4) försäkringsföretag vars moderföretag är ett mångbranschholdingföretag, i enlighet med 50 §. 
En i 1 mom. avsedd grupp ska identifieras i enlighet med 2 §. 
Med yttersta moderföretag avses 
1) ett försäkringsföretag med ägarintresse, en försäkringsholdingsammanslutning eller ett konglomerats holdingföretag, på gruppstrukturens högsta nivå, 
2) ett försäkringsföretag som enligt 2 § 2 mom. 2 punkten ska anses vara moderföretag och som har sin hemort i en EES-stat. 
Om ett försäkringsföretag med ägarintresse enligt 1 mom. 1 punkten, en försäkringsholdingsammanslutning enligt 1 mom. 3 punkten eller ett konglomerats holdingföretag självt är ett dotterföretag till ett sådant försäkringsföretag, en sådan försäkringsholdingsammanslutning eller ett sådant konglomerats holdingföretag som har sin hemort i en EES-stat, ska 11–24, 24 a–24 d, 25–27, 27 a, 28–31, 31 a–31 c, 32–39, 39 a och 39 b, 40–44, 44 a, 45–48, 48 a–48 c och 49 § tillämpas endast på det yttersta moderföretagets nivå. 
I en grupp ska det finnas endast ett yttersta moderföretag. Om det i en grupp finns flera moderföretag eller om försäkringsföretagens ömsesidiga ägar- eller avtalsförhållanden eller faktiska bestämmande inflytandeförhållanden utgör flera grupper, ska bestämmelserna om grupptillsyn tillämpas endast på nivån av det yttersta moderföretag som i försäkringsföretaget utövar bestämmande inflytande enligt 1 kap. 5 § i bokföringslagen. Det yttersta moderföretaget kan ha bestämmande inflytande tillsammans med ett eller flera av sina dotterföretag eller det yttersta moderföretagets dotterföretag kan ha bestämmande inflytande ensamt eller tillsammans med andra dotterföretag. 
3 a § 
Val av moderföretag för företag under gemensam ledning 
Om en grupp som avses i 2 § 2 mom. omfattas av grupptillsyn enligt 3 § 1 mom., ska gruppen välja ett av de företag som står under gemensam ledning till moderföretag, som ska ansvara för efterlevnaden av bestämmelserna i detta kapitel. De andra företagen i gruppen är dotterföretag. 
Om det val av moderföretag som gjorts på grundval av 1 mom. utgör betydande hinder för grupptillsynen, i synnerhet i sådana fall där det valda moderföretaget inte har sin hemort i Finland i de situationer där Finansinspektionen har fattat ett i 2 § 3 mom. avsett beslut, får Finansinspektionen efter att ha hört andra behöriga tillsynsmyndigheter i EES-staterna kräva att ett annat företag väljs till moderföretag. Finansinspektionen ska sända det motiverade beslutet till de företag som hör till gruppen och till övriga behöriga tillsynsmyndigheter i EES-staterna. 
Om gruppen inte väljer moderföretag på det sätt som avses i 1 mom., ska Finansinspektionen efter att ha hört andra behöriga tillsynsmyndigheter i EES-staterna välja det moderföretag för gruppen som ska ansvara för efterlevnaden av bestämmelserna i detta kapitel. De andra företagen i gruppen är dotterföretag. 
När Finansinspektionen gör ett sådant val som avses i 3 mom. ska den i fråga om varje företag beakta 
1) storleken på de försäkringstekniska avsättningarna, 
2) den årliga tecknade bruttopremieinkomsten, och 
3) antalet anknutna försäkringsföretag. 
Finansinspektionen ska åtminstone årligen bedöma om valet enligt 3 mom. fortfarande är lämpligt. Om valet inte längre är lämpligt, ska Finansinspektionen efter att ha hört de berörda tillsynsmyndigheterna i EES-staterna välja ett annat företag till moderföretag med ansvar för att bestämmelserna i detta kapitel efterlevs. 
8 § 
Beslut om att inte tillämpa bestämmelserna om grupptillsyn 
Finansinspektionen kan på ansökan av ett företag som hör till gruppen besluta att bestämmelserna i detta kapitel inte ska tillämpas på företaget, om 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
2) företaget är av ringa betydelse med hänsyn till grupptillsynens syften på ett sådant sätt att följande villkor uppfylls:
a) företaget är litet sett till det totala beloppet av tillgångar och beloppet av försäkringstekniska avsättningar i förhållande till andra företag i gruppen och gruppen som helhet,
b) ett undantagande av företaget från grupptillsyn skulle inte ha någon väsentlig inverkan på solvensen på gruppnivå,
c) de kvalitativa och kvantitativa risker, samt risker som härrör från transaktioner inom gruppen, som företaget utgör eller kan utgöra för hela gruppen är oväsentliga, eller
 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Om godkännandet av ett eller flera företags ansökan i enlighet med 1 mom. leder till en situation där grupptillsyn inte tillämpas med stöd av 3 § 1 mom. 1–3 punkten, ska Finansinspektionen höra Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten och vid behov andra behöriga tillsynsmyndigheter i andra EES-stater. I en situation som avses i detta moment får beslutet i fråga endast fattas under exceptionella omständigheter och beslutet ska motiveras på vederbörligt sätt för Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten och, vid behov, för övriga behöriga tillsynsmyndigheter i EES-staterna. Finansinspektionen ska åtminstone årligen bedöma om ett beslut i en situation som avses i detta moment fortfarande är lämpligt. Om Finansinspektionen på nytt börjar tillämpa grupptillsyn, ska den underrätta Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten och vid behov andra behöriga tillsynsmyndigheter i andra EES-stater om detta. 
Innan Finansinspektionen med stöd av 1 mom. 2 punkten beslutar att bestämmelserna i detta kapitel inte ska tillämpas på det yttersta moderföretaget ska Finansinspektionen höra Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten och vid behov övriga behöriga tillsynsmyndigheter i EES-staterna, och bedöma effekterna av att utöva grupptillsyn på nivån för ett mellanliggande företag med ägarintresse på gruppens solvenssituation. Finansinspektionen får inte godkänna ansökan, om det skulle leda till en väsentlig förbättring av gruppens solvenssituation. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Skyldigheter för försäkringsholdingsammanslutningar och konglomerats holdingföretag samt ingripande i hinder för grupptillsyn 
10 a § 
Skyldigheter för försäkringsholdingsammanslutningar och konglomerats holdingföretag 
I fall som avses i 3 § 1 mom. 2 punkten, när gruppens moderföretag är en försäkringsholdingsammanslutning eller ett konglomerats holdingföretag, ska moderföretaget säkerställa att gruppens interna arrangemang och uppgiftsfördelning är adekvata för efterlevnaden av bestämmelserna i detta kapitel och att det genom dem faktiskt är möjligt att 
1) samordna alla dotterföretag till försäkringsholdingsammanslutningen och konglomeratets holdingföretag, även genom en lämplig fördelning av arbetsuppgifter mellan företagen i fråga, 
2) förebygga och hantera intressekonflikter inom gruppen, och 
3) se till att de verksamhetsprinciper på gruppnivå som har fastställts av försäkringsholdingsammanslutningen eller konglomeratets holdingföretag efterlevs. 
Dessutom ska en försäkringsholdingsammanslutning och ett konglomerats holdingföretag säkerställa att organisationsstrukturen för gruppen inte motverkar eller på annat sätt hindrar en effektiv tillsyn över gruppen och de försäkringsföretag som är dotterföretag, med beaktande av 
1) placeringen av försäkringsholdingsammanslutningen eller konglomeratets holdingföretag inom en grupp med flera nivåer, 
2) ägarstrukturen, och 
3) den roll som försäkringsholdingsammanslutningen eller konglomeratets holdingföretag har inom gruppen. 
Om en försäkringsholdingsammanslutning eller ett konglomerats holdingföretag inte fullgör skyldigheterna enligt 1 mom., kan Finansinspektionen kräva att försäkringsholdingsammanslutningen eller konglomeratets holdingföretag ändrar de interna arrangemangen eller ansvarsfördelningen inom gruppen. 
Om en försäkringsholdingsammanslutning eller ett konglomerats holdingföretag inte fullgör skyldigheterna enligt 2 mom., ska Finansinspektionen utöva sina befogenheter enligt denna lag eller lagen om Finansinspektionen i syfte att återställa eller säkerställa kontinuiteten och integriteten i grupptillsynen och efterlevnaden av bestämmelserna i detta kapitel. 
10 b § 
Omorganisering av en grupp 
När Finansinspektionen i en situation som avses i 10 a § 1 mom. är grupptillsynsmyndighet och om de åtgärder som avses i 10 a § 4 mom. inte har varit effektiva, får den under exceptionella omständigheter kräva att en försäkringsholdingsammanslutning eller ett konglomerats holdingföretag organiserar gruppen så att Finansinspektionen faktiskt har möjlighet att utöva grupptillsyn. Innan detta beslut fattas ska Finansinspektionen höra Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten och vid behov behöriga tillsynsmyndigheter i övriga EES-stater. 
10 c § 
Etablering av ett holdingföretag för en grupp 
I de fall som avses i 3 § 1 mom. 1 och 2 punkten, där organisationsstrukturen för en grupp bestående av företag knutna till varandra genom ett sådant förhållande som avses i artikel 22.7 i redovisningsdirektivet och deras anknutna företag, eller av företag som identifieras som grupp på grundval av 2 § 3 mom. i denna lag, är sådan att den motverkar eller hindrar gruppen från att efterleva bestämmelserna om grupptillsyn, ska Finansinspektionen utöva sina befogenheter enligt denna lag eller lagen om Finansinspektionen för att kunna säkerställa kontinuiteten och integriteten i grupptillsynen och fullgörandet av skyldigheterna. 
Om Finansinspektionen är grupptillsynsmyndighet i en situation som avses i 1 mom., får den kräva etablering av en försäkringsholdingsammanslutning eller ett konglomerats holdingföretag i en EES-stat eller etablering i en EES-stat av ett företag som genom centraliserad samordning i praktiken utövar ett faktiskt dominerande inflytande över de finansiella och andra beslut som fattas av de försäkringsföretag som ingår i gruppen. Med stöd av detta moment etablerade försäkringsholdingsammanslutningar, konglomerats holdingföretag eller företag som faktiskt utövar centraliserad samordning ska ansvara för att bestämmelserna i detta kapitel efterlevs. 
Proportionalitetsåtgärder på gruppnivå 
10 d § 
Klassificering av grupper som små och icke-komplexa grupper 
En grupp kan klassificeras som liten och icke-komplex, om den uppfyller samtliga följande villkor på gruppnivå för de två senaste räkenskapsperioderna direkt före en sådan klassificering: 
1) gruppens årliga tecknade bruttopremieinkomster från försäkringar som utfärdas av försäkringsföretag som ingår i gruppen och vars hemstat är en annan EES-stat än grupptillsynsmyndighetens hemstat är lägre än något av följande:
a) 20 000 000 euro, eller
b) 10 procent av gruppens totala årliga tecknade bruttopremieinkomster,
 
2) gruppens årliga tecknade bruttopremieinkomster från försäkringar som utfärdas av gruppen i andra EES-stater än grupptillsynsmyndighetens hemstat är lägre än något av följande tröskelvärden:
a) 20 000 000 euro, eller
b) 10 procent av gruppens totala årliga tecknade bruttopremieinkomster,
 
3) summan av följande uppgår till högst 20 procent av det totala beloppet av investeringar, beräknat med utgångspunkt i sammanställda data:
a) det kapitalkrav för marknadsriskmodulen som avses i 11 kap. 12 §,
b) det kapitalkrav för motpartsriskmodulen som avses i 11 kap. 13 § och som gäller sådana exponeringar mot värdepapperiseringar, derivat, fordringar på förmedlare och andra investeringstillgångar som inte ingår i den räntemarginalrisk som avses i 11 kap. 12 § 2 mom. 4 punkten,
c) alla kapitalkrav som är tillämpliga på investeringar i immateriella tillgångar som inte täcks av marknadsrisk- och motpartsriskmodulerna,
 
4) gruppens årliga tecknade bruttopremieinkomster avseende återförsäkringsverksamhet uppgår till högst 50 procent av det totala beloppet av dess årliga tecknade bruttopremieinkomster, 
5) den skillnad som avses i 26 § 1 mom. när metoden baserad på koncernbokslut används, den skillnad som avses i 31 § 1 mom. när avdrags- och sammanräkningsmetoden används eller den skillnad som avses i 31 a § när en kombination av metoderna används är positiv, och 
6) om avdrags- och sammanräkningsmetoden eller en kombination av avdrags- och sammanräkningsmetoden och metoden baserad på koncernbokslut används, är varje företag på vilken avdrags- och sammanräkningsmetoden tillämpas klassificerat som litet och icke-komplext. 
Om minst ett av de försäkringsföretag som hör till gruppen inte är ett skadeförsäkringsföretag, ska gruppen utöver vad som föreskrivs i 1 mom. uppfylla följande kriterier för de två senaste räkenskapsperioderna direkt före klassificeringen: 
1) kapitalkravet för den ränterisk som avses i 11 kap. 12 § 2 mom. 1 punkten, beräknat med utgångspunkt i sammanställda data, uppgår till högst fem procent av beloppet av de sammanställda försäkringstekniska avsättningar för gruppen som avses i 10 kap., med undantag för de företag på vilka den avdrags- och sammanräkningsmetod som avses i 31 § i denna lag tillämpas, och 
2) gruppens sammanställda försäkringstekniska avsättningar enligt 10 kap. från livförsäkringsverksamhet överstiger inte 1 000 000 000 euro. 
Om minst ett av de försäkringsföretag som hör till gruppen inte är ett livförsäkringsföretag, ska gruppen utöver vad som föreskrivs i 1 mom. uppfylla följande kriterier för de två senaste räkenskapsperioderna direkt före klassificeringen: 
1) gruppens genomsnittliga totalkostnadsprocent för skadeförsäkringsverksamhet netto efter avdrag för återförsäkring för de tre senaste åren är mindre än 100 procent, 
2) gruppens årliga tecknade bruttopremieinkomster överstiger inte 100 000 000 euro, och 
3) summan av gruppens tecknade bruttopremieinkomster i klasserna 5–7, 11, 12, 14 och 15 enligt lagen om försäkringsklasser överstiger inte 30 procent av gruppens årliga tecknade bruttopremieinkomster för skadeförsäkringsverksamhet. 
På grupper i vilka endast den avdrags- och sammanräkningsmetod som avses i 31 § används tillämpas inte 1 mom. 3 punkten eller 2 mom. 1 punkten. 
10 e § 
Klassificering av grupper som små och icke-komplexa 
På klassificeringen av en grupp som liten och icke-komplex tillämpas vad som i 2 a kap. 8–10 § föreskrivs om anmälan, klassificeringsförfarande, Finansinspektionens rätt att motsätta sig klassificering och upphörande av klassificering. Dessa bestämmelser tillämpas på det försäkringsföretag, den försäkringsholdingsammanslutning eller det konglomerats holdingföretag som är yttersta moderföretag. 
10 f § 
Klassificering som små och icke-komplexa, om grupptillsyn har tillämpats i mindre än två år 
Om bestämmelser om grupptillsyn har tillämpats på en grupp i mindre än två år, ska det bedömas utifrån den senaste räkenskapsperiod som föregått klassificeringen om villkoren i 10 d § uppfylls. 
10 g § 
Grupper som aldrig får klassificeras som små och icke-komplexa 
Med avvikelse från vad som föreskrivs i 10 d § ska följande grupper aldrig klassificeras som små och icke-komplexa grupper: 
1) grupper som är finans- och försäkringskonglomerat enligt 3 § i lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat, 
2) grupper där minst ett dotterföretag är ett företag som avses i 24 §, 
3) grupper som använder en partiell eller fullständig intern modell för att beräkna sitt solvenskapitalkrav på gruppnivå. 
10 h § 
Proportionalitetsåtgärder för små och icke-komplexa grupper 
På en liten och icke-komplex grupp som uppfyller villkoren i 10 d § och som har klassificerats som liten och icke-komplex i enlighet med 10 c § ska 2 a kap. 11 § 1 mom. tillämpas. 
Finansinspektionen kan besluta att en liten och icke-komplex grupp inte får tillämpa vissa proportionalitetsåtgärder som avses i 2 a kap. 11 § 1 mom. i enlighet med 2 a kap. 11 § 2 mom. 
Små och icke-komplexa grupper ska lämna uppgifter till Finansinspektionen i enlighet med 2 a kap. 12 §. 
10 i § 
Proportionalitetsåtgärder för grupper som ansöks hos Finansinspektionen 
Om en grupp inte har klassificerats som en liten och icke-komplex grupp, kan gruppen ansöka om Finansinspektionens godkännande till att proportionalitetsåtgärder tillämpas i enlighet med 2 a kap. 13 §. På Finansinspektionens godkännande ska tillämpas 2 a kap. 14 §. 
15 § 
Finansinspektionens beslut om metoden 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Finansinspektionen får dock besluta att avdrags- och sammanräkningsmetoden enligt 31, 31 a–31 c, 32 och 33 § ska tillämpas i enlighet med 1 mom. endast på försäkringsföretag, försäkringsföretag i ett tredjeland, försäkringsholdingsammanslutningar, konglomerats holdingföretag och försäkringsföretags holdingföretag i ett tredjeland, om inte något annat följer av 24 §. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
16 § 
Beaktande av den proportionella andelen 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Med avvikelse från vad som föreskrivs i 1 och 2 mom. ska i ett fall där endast 24 § tillämpas med proportionell andel avses den andel av det tecknade kapitalet som direkt eller indirekt innehas av företaget med ägarintresse i det anknutna företaget. 
17 § 
Finansinspektionens bestämmande av den proportionella andelen 
Finansinspektionen ska i egenskap av grupptillsynsmyndighet, efter att ha hört gruppen och behöriga tillsynsmyndigheter i andra EES-stater, bestämma den proportionella andel som ska beaktas vid solvensberäkningen, om 
1) det inte finns några kapitalbindningar mellan vissa av företagen i gruppen, 
2) Finansinspektionen har beslutat att en direkt eller indirekt andel av rösträtten eller kapitalet i ett företag ska räknas som ägarintresse eftersom ett betydande inflytande utövas i företaget, 
3) Finansinspektionen har beslutat att ett företag är moderföretag till ett annat företag eftersom det utövar ett faktiskt bestämmande inflytande över det andra företaget, eller om 
4) Finansinspektionen har beslutat att minst två försäkringsföretag utgör en grupp som avses i 2 § 3 mom., eftersom de står under gemensam ledning. 
24 § 
Behandling av vissa finansiella anknutna företag 
Ett försäkringsföretag med ägarintresse ska vid beräkningen av solvensen på gruppnivå ta hänsyn till följande företags bidrag till gruppens medräkningsbara kapitalbas och till solvenskapitalkravet på gruppnivå: 
1) kreditinstitut som avses i artikel 4.1.1 i förordningen om tillsynskrav för kreditinstitut eller värdepappersföretag som avses i artikel 4.1.2 i den förordningen, 
2) sådana förvaltningsbolag för fondföretag som avses i artikel 2.1 b Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag), nedanfondföretagsdirektivet, och investeringsbolag som beviljats auktorisation i enlighet med artikel 27 i det direktivet, om de inte har utsett något förvaltningsbolag i enlighet med det direktivet, 
3) förvaltare av alternativa investeringsfonder som avses i artikel 4.1 b i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU om förvaltare av alternativa investeringsfonder samt om ändring av direktiv 2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 1095/2010, nedan direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder, 
4) andra företag än reglerade företag som bedriver en eller flera av de verksamheter som avses i bilaga I till direktivet om tillsyn av kreditinstitut, om dessa verksamheter utgör en betydande del av deras samlade verksamhet, 
5) tjänstepensionsinstitut som avses i artikel 6.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut, nedan direktivet om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut. 
24 a § 
Finansiella anknutna företags bidrag till gruppens medräkningsbara kapitalbas 
Bidraget till gruppens medräkningsbara kapitalbas från de företag som avses i 24 § ska beräknas som summan av de proportionella andelarna av respektive företags kapitalbas, och denna kapitalbas beräknas på följande sätt: 
1) i fråga om anknutna företag som avses i 24 § 1 punkten i enlighet med de relevanta särregler som avses i artikel 2.7 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/87/EG om extra tillsyn över kreditinstitut, försäkringsföretag och värdepappersföretag i ett finansiellt konglomerat och om ändring av rådets direktiv 73/239/EEG, 79/267/EEG, 92/49/EEG, 92/96/EEG, 93/6/EEG och 93/22/EEG samt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/78/EG och 2000/12/EG, nedan direktivet om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat, 
2) i fråga om anknutna företag som avses i 24 § 2 punkten i enlighet med artikel 2.1 l i fondföretagsdirektivet, 
3) i fråga om anknutna företag som avses i 24 § 3 punkten i enlighet med artikel 4.1 d i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder, 
4) i fråga om anknutna företag som avses i 24 § 4 punkten i enlighet med de relevanta särregler som avses i artikel 2.7 i direktivet om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat, om de är sådana reglerade enheter som avses i artikel 2.4 i det direktivet, 
5) i fråga om anknutna företag som avses i 24 § 5 punkten i enlighet med den disponibla solvensmarginal som avses i artikel 16 i direktivet om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut. 
Vid tillämpning av det som föreskrivs i 1 mom. ska det belopp för kapitalbasen i varje anknutet företag som motsvarar icke utdelningsbara reserver och andra sådana poster som Finansinspektionen i egenskap av grupptillsynsmyndighet fastställt ha en minskad förlusttäckningskapacitet samt preferensaktier, efterställda medlemskonton, efterställda skulder och uppskjutna skattefordringar, som ingår i den kapitalbas som överstiger de kapitalkrav som beräknats i enlighet med 24 b §, inte beaktas, såvida inte försäkringsföretaget med ägarintresse kan styrka för Finansinspektionen att dessa poster kan göras tillgängliga för att täcka solvenskapitalkravet på gruppnivå. Vid fastställandet av sammansättningen av den överskjutande kapitalbasen ska försäkringsföretaget med ägarintresse beakta att vissa krav för vissa anknutna företag endast får uppfyllas med kärnprimärkapital som avses i kapitel 2 i förordningen om tillsynskrav för kreditinstitut eller övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål som avses i kapitel 3 i den förordningen. 
24 b § 
Finansiella anknutna företags bidrag till solvenskapitalkravet på gruppnivå 
Bidraget till solvenskapitalkravet på gruppnivå från de anknutna företag som avses i 24 § ska beräknas som summan av den proportionella andelen av kapitalkravet eller det teoretiska kapitalkravet för varje anknutet företag.  
Det kapitalkrav eller detta teoretiska kapitalkrav som avses i 1 mom. ska i fråga om anknutna företag som avses i 24 § 1 punkten beräknas enligt följande: 
1) för varje värdepappersföretag som omfattas av kapitalbaskrav i enlighet med förordningen om tillsynskrav för värdepappersföretag, som summan av det krav som anges i artikel 11 i den förordningen samt som summan av de särskilda kapitalbaskrav som avses i artikel 39.2 a i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034 om tillsyn av värdepappersföretag och om ändring av direktiven 2002/87/EG, 2009/65/EG, 2011/61/EU, 2013/36/EU, 2014/59/EU och 2014/65/EU, nedan direktivet om tillsyn av värdepappersföretag, eller som summan av de lokala kapitalbaskraven i tredjeländer, 
2) för varje kreditinstitut, det högre av följande:
a) summan av det krav som anges i artikel 92.1 c i förordningen om tillsynskrav för kreditinstitut, inbegripet de åtgärder som avses i artiklarna 458 och 459 i den förordningen, av de särskilda kapitalbaskrav för att hantera andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet som avses i artikel 104 i direktivet om tillsyn av kreditinstitut samt av det kombinerade buffertkrav som avses i artikel 128 första stycket led 6 i det direktivet eller av de lokala kapitalbaskraven i tredjeländer,
b) summan av de krav som anges i artikel 92.1 d i förordningen om tillsynskrav för kreditinstitut, inbegripet de åtgärder som avses i artiklarna 458 och 459 i den förordningen, av de kapitalbaskrav för att hantera risken för alltför låg bruttosoliditet som avses i artikel 104 i direktivet om tillsyn av kreditinstitut, av det krav på bruttosoliditetsbuffert som anges i artikel 92.1a i förordningen om tillsynskrav för kreditinstitut eller av de lokala kapitalbaskraven i tredjeländer, i den mån dessa krav ska täckas med primärkapital.
 
Det kapitalkrav eller detta teoretiska kapitalkrav som avses i 1 mom. ska i fråga om anknutna företag som avses i 24 § 2 punkten beräknas i enlighet med artikel 7.1 a i fondföretagsdirektivet. 
Det kapitalkrav eller detta teoretiska kapitalkrav som avses i 1 mom. ska i fråga om anknutna företag som avses i 24 § 3 punkten beräknas i enlighet med artikel 9 i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder. 
Det kapitalkrav eller detta teoretiska kapitalkrav som avses i 1 mom. är i fråga om an-knutna företag som avses i 24 § 4 punkten det kapitalkrav som det anknutna företaget skulle behöva efterleva i enlighet med de relevanta särregler som avses i artikel 2.7 i direktivet om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat, om det var en reglerad enhet som avses i artikel 2.4 i det direktivet. 
Det kapitalkrav eller detta teoretiska kapitalkrav som avses i 1 mom. är i fråga om an-knutna företag som avses i 24 § 5 punkten, det högre av följande: 
1) den solvensmarginal som avses i artikel 17 i direktivet om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut, 
2) de totala kapitalkrav som åläggs enligt nationell rätt i den EES-stat där det anknutna företaget är registrerat eller har beviljats koncession. 
24 c § 
Behandling av en sådan undergrupp som består av finansiella anknutna företag och som omfattas av ett sammanställt kapitalkrav 
Om flera anknutna företag som avses i 24 § utgör en undergrupp som omfattas av ett sammanställt kapitalkrav i enlighet med ett direktiv eller en förordning som nämns i 24 b § och också om ett finansiellt holdingföretag som avses i artikel 4.1.20 i förordningen om tillsynskrav för kreditinstitut eller ett blandat finansiellt holdingföretag som avses i artikel 4.1.21 i den förordningen är ett dotterföretag i en grupp, får Finansinspektionen i egenskap av grupptillsynsmyndighet kräva att dessa anknutna företags bidrag till gruppens medräkningsbara kapitalbas beräknas som den proportionella andelen av undergruppens kapitalbas i stället för att 24 a § 1 mom. i denna lag tillämpas för varje enskilt företag som ingår i den undergruppen. 
I de fall som avses i 1 mom. ska försäkringsföretaget med ägarintresse även beräkna bidraget från dessa anknutna företag till solvenskapitalkravet på gruppnivå som den proportionella andelen av undergruppens kapitalkrav i stället för att tillämpa 24 b § för varje enskilt företag som ingår i den undergruppen. 
Alla sådana finansiella institut som avses i artikel 4.1.26 i förordningen om tillsynskrav för kreditinstitut och sådana anknutna företag som avses i artikel 4.1.18 i den förordningen och som omfattas av undergruppen ska inbegripas i beräkningen av undergruppens kapitalbas och kapitalkrav. 
Vid tillämpning av 1 mom. ska 24 a och 24 b § tillämpas på den specifika undergruppen, på grundval av dess konsoliderade situation som avses i artikel 4.1.47 i förordningen om tillsynskrav för kreditinstitut eller artikel 4.1.11 i förordningen om tillsynskrav för värdepappersföretag eller på grundval av dess konsoliderade ställning, beroende på vad som är lämpligt. 
24 d § 
Avdrag av ägarandelar från kapitalbasmedel som får medräknas vid fastställandet av solvensen på gruppnivå 
Med avvikelse från vad som föreskrivs i 24 § och 24 a–24 c § kan Finansinspektionen i egenskap av grupptillsynsmyndighet, på begäran av ett företag med ägarintresse eller på eget initiativ, besluta att de ägarandelar som avses i 24 § dras av från de kapitalbasmedel som får medräknas vid fastställandet av solvensen på gruppnivå. 
25 § 
Tillgång till nödvändiga data saknas 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Om det avdrag som avses i 1 mom. skulle förbättra gruppens solvenssituation jämfört med en situation där det anknutna företaget fortsatt tas med i beräkningen av solvensen på gruppnivå får avdraget inte göras. 
26 § 
Metod baserad på koncernbokslut 
Solvensen på gruppnivå för ett försäkringsföretag med ägarintresse ska beräknas med utgångspunkt i koncernbokslutet, som skillnaden mellan de medräkningsbara kapitalbasmedel som täcker solvenskapitalkravet och solvenskapitalkravet. 
Till de medräkningsbara kapitalbasmedel som avses i 1 mom. adderas de i 24 § avsedda anknutna företagens bidrag till gruppens medräkningsbara kapitalbas beräknat i enlighet med 24 a eller 24 c § och till det solvenskapitalkrav som avses i 1 mom. i denna paragraf adderas de i 24 § avsedda anknutna företagens andel av gruppens solvenskapitalkrav beräknad i enlighet med 24 b eller 24 c §. 
Vid tillämpning av 2 mom. ska ägarintressen i anknutna företag som avses i 24 § 1 mom. inte inbegripas i sammanställda data. 
På beräkningen av de medräkningsbara kapitalbasmedlen med utgångspunkt i koncernbokslutet för att täcka solvenskapitalkravet tillämpas 11 och 12 kap. 
27 § 
Solvenskapitalkravet med utgångspunkt i koncernbokslut 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Det sammanställda solvenskapitalkravet på gruppnivå ska uppgå till minst summan av 
1) minimikapitalkraven enligt 11 kap. 4 § för försäkringsföretag med ägarintresse, 
2) den proportionella andelen av minimikapitalkraven för de anknutna försäkringsföretagen som avses i 11 kap. 4 §, och 
3) den proportionella andelen av de kapitalkrav vid underskridande av vilka koncessionen skulle återkallas i fråga om anknutna försäkringsföretag i tredjeland. 
Minimibeloppet för det sammanställda solvenskapitalkravet på gruppnivå enligt 2 mom. ska täckas genom medräkningsbara medel i primärkapitalbasen som avses i 12 kap. 11 § 2 mom. Vid beslut om huruvida dessa poster av primärkapitalbasen får medräknas för att täcka minimibeloppet för det sammanställda solvenskapitalkravet på gruppnivå tillämpas 16–24 §, 24 a–24 d § samt 25 kap. 6 §. 
På fall där de medräkningsbara kapitalbasmedlen för täckning av solvenskapitalkravet, beräknade med utgångspunkt i sammanställda data, överstiger solvenskapitalkravet på gruppnivå, beräknat med utgångspunkt i sammanställda data, och minimibeloppet för det sammanställda solvenskapitalkravet på gruppnivå inte täcks, ska 25 kap. 5 § tillämpas. 
27 a § 
Förenklad metod 
Finansinspektionen får i egenskap av grupptillsynsmyndighet efter samråd med övriga behöriga tillsynsmyndigheter tillåta att ett försäkringsföretag med ägarintresse vid tillämpning av 26 och 27 § använder en förenklad metod för ägarintressen i anknutna företag som är oväsentliga. Anknutna företag betraktas som oväsentliga om dess bokförda värde motsvarar mindre än 0,2 % av gruppens tillgångar, beräknade med utgångspunkt i koncernbokslutet, och summan av de bokförda värdena för alla sådana företag motsvarar mindre än 0,5 % av gruppens tillgångar, beräknade med utgångspunkt i koncernbokslutet. 
Försäkringsföretag med ägarintresse ska för Finansinspektionen motivera användningen av den förenklade metod som avses i 1 mom. på ett eller flera anknutna företag, med beaktande av arten och omfattningen av riskerna i det eller de anknutna företagen. 
Försäkringsföretag med ägarintresse ska årligen bedöma om det fortfarande är motiverat att använda den förenklade metoden. Försäkringsföretag med ägarintresse ska i den rapport om solvens och finansiell ställning på gruppnivå som avses i 44 § offentliggöra en förteckning över de anknutna företag som omfattas av den förenklade metoden används och deras storlek. 
Försäkringsföretag med ägarintresse ska påvisa för Finansinspektionen att användningen av den förenklade metoden på ägarintressen i ett eller flera anknutna företag är tillräckligt försiktig för att undvika en underskattning av risker som härrör från dem vid beräkningen av solvensen på gruppnivå. 
När den förenklade metoden används i ett försäkringsföretag i tredjeland som har sin hemort i ett land som inte uppfyller villkoren som föreskrivs i 23 §, får användningen av den förenklade metoden inte leda till att det anknutna företagets bidrag till solvenskapitalkravet på gruppnivå är lägre än det kapitalkrav för det anknutna företaget som fastställts av det berörda tredjelandet. 
Den förenklade metoden tillämpas inte på ett anknutet försäkringsföretag i tredjeland, om försäkringsföretaget med ägarintresse inte har någon tillförlitlig information om kapitalkravet som fastställts i det tredjelandet. 
30 § 
Höjning av kapitalkravet på gruppnivå vid användning av en på koncernbokslut baserad metod 
Finansinspektionen ska när den utreder huruvida riskprofilen är relevant i förhållande till solvenskapitalkravet i egenskap av grupptillsynsmyndighet särskilt uppmärksamma sådana fall där avvikelser som avses i 25 kap. 4 § 1 mom. kan uppkomma på gruppnivå, framför allt om 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
31 § 
Avdrags- och sammanräkningsmetoden 
Solvensen på gruppnivå för ett försäkringsföretag med ägarintresse ska utgöras av skillnaden mellan 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
2) värdet som det anknutna företag som avses i 15 § 2 mom. och 24 § 1 mom. har i försäkringsföretag med ägarintresse samt det aggregerade solvenskapitalkravet för gruppen enligt 3 mom. 
Gruppens aggregerade medräkningsbara kapitalbasmedel som uppfyller solvenskapitalkravet är summan av 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
2) den proportionella andelen för försäkringsföretaget med ägarintresse av de kapitalbasmedel hos varje enskilt anknutet försäkringsföretag som får medräknas för täckning av solvenskapitalkravet, 
3) bidraget till gruppens medräkningsbara kapitalbas från anknutna företag som avses i artikel 24 §, när bidraget beräknas i enlighet med artikel 24 a och 24 c §. 
Gruppens samlade solvenskapitalkrav är summan av 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
2) den proportionella andelen av solvenskapitalkravet för varje enskilt anknutet försäkringsföretagen, 
3) bidraget till gruppens solvenskapitalkrav från anknutna företag som avses i artikel 24 §, om bidraget beräknas i enlighet med artikel 24 a och 24 c §. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
31 a § 
Kombination av metoden baserad på koncernbokslut och avdrags- och sammanräkningsmetoden 
Solvensen på gruppnivå för ett försäkringsföretag med ägarintresse ska utgöras av skillnaden mellan 
1) gruppens aggregerade medräkningsbara kapitalbasmedel som uppfyller solvenskapitalkravet enligt 2 mom., och 
2) det aggregerade solvenskapitalkravet för gruppen enligt 3 mom. 
Gruppens aggregerade medräkningsbara kapitalbasmedel som uppfyller solvenskapitalkravet är summan av 
1) för företag på vilka metoden baserad på koncernbokslut tillämpas, de kapitalbasmedel som får medräknas för täckning av solvenskapitalkravet, beräknade med utgångspunkt i sammanställda data, utan de i 24 § avsedda anknutna företagens bidrag, 
2) för varje anknutet försäkringsföretag på vilket avdrags- och sammanräkningsmetoden tillämpas, den proportionella andel som tillkommer försäkringsföretaget med ägarintresse av de kapitalbasmedel som får medräknas för täckning av det anknutna försäkringsföretagets solvenskapitalkrav, 
3) bidraget från anknutna företag som avses i 24 §, beräknat i enlighet med 24 a eller 24 c §. 
Gruppens samlade solvenskapitalkrav är summan av 
1) för företag på vilka tillämpas 26 § som gäller metoden baserad på koncernbokslut, det sammanställda solvenskapitalkravet på gruppnivå, beräknat i enlighet med 26, 27, 27 a, 28 och 29 § med utgångspunkt i sammanställda data, utan de i 24 § avsedda anknutna företagens bidrag, 
2) för varje anknutet försäkringsföretag på vilket tillämpas 31 § som gäller avdrags- och sammanräkningsmetoden, den proportionella andelen av dess solvenskapitalkrav, 
3) bidraget från anknutna företag som avses i 24 §, beräknat i enlighet med 24 b eller 24 c §. 
Vid tillämpning av 3 mom. 1 punkten på sådana företag som avses i 15 § 2 mom. och på vilka tillämpas 31 § som gäller avdrags- och sammanräkningsmetoden, ska de ägarandelar som överstiger den proportionella andelen av deras eget solvenskapitalkrav inbegripas i sammanställda data vid beräkning av tillgångars och skulders känslighet för förändringar i valutakursers nivå eller volatilitet. Värdet av dessa ägardelar ska dock antas inte vara känsligt för förändringar i nivåerna på marknadspriserna för aktier eller dessas volatilitet. 
Vid tillämpningen av 2 mom. 2 punkten och 3 mom. 2 punkten i denna paragraf ska 31 § 4 mom. dessutom tillämpas i tillämpliga delar. 
Om en ansökan om tillstånd att beräkna det sammanställda solvenskapitalkravet på gruppnivå och solvenskapitalkraven för försäkringsföretagen i en grupp med en intern modell inlämnas av ett försäkringsföretag och dess anknutna företag eller gemensamt av företag som är anknutna till en försäkringsholdingsammanslutning, ska 28 § tillämpas på behandlingen av ärendet. 
31 b § 
Minimibeloppet för det sammanställda solvenskapitalkravet på gruppnivå vid tillämpning av en kombination av metoden baserad på koncernbokslut och avdrags- och sammanräkningsmetoden 
Minimibeloppet för solvenskapitalkravet på gruppnivå på basis av en kombination av metoden baserad på koncernbokslut och avdrags- och sammanräkningsmetoden beräknas med iakttagande av vad som i 27 § föreskrivs om beräkning av det sammanställda solvenskapitalkravet på gruppnivå. 
Minimibeloppet för det sammanställda solvenskapitalkravet på gruppnivå ska täckas av det medräkningsbara primärkapital som fastställts i enlighet med 12 kap. 11 § 2 mom., beräknat med utgångspunkt i sammanställda data. Vid denna beräkning ska ägarintresse i anknutna företag som avses i 24 § i detta kapitel inte inbegripas i sammanställda data. 
Vid fastställandet av huruvida sådana kapitalbasmedel får medräknas för täckning av minimibeloppet för det sammanställda solvenskapitalkravet på gruppnivå ska 16–24, 24 a–24 d, 25 och 27 a § tillämpas. Även 25 kap. 6 § ska tillämpas i tillämpliga delar. 
På fall där de kapitalbasmedel som får medräknas för täckning av solvenskapitalkravet, beräknade med utgångspunkt i sammanställda data, överstiger solvenskapitalkravet på gruppnivå, beräknat med utgångspunkt i sammanställda data, och minimibeloppet för det sammanställda solvenskapitalkravet på gruppnivå inte täcks, ska 25 kap. 5 § om exceptionella störningar som omfattar branschen tillämpas. 
31 c § 
Långfristiga aktieinvesteringar på gruppnivå 
Om en grupp använder metoden baserad på koncernbokslut eller en kombination av metoden baserad på koncernbokslut och avdrags- och sammanräkningsmetoden, får försäkringsföretag, försäkringsholdingsammanslutningar och konglomerats holdingföretag tillämpa 11 kap. 12 a § på undergrupper av långfristiga aktieinvesteringar på gruppnivå. 
Bestämmelser om uppfyllandet av de villkor som avses i 11 kap. 12 a § och om beloppet för aktieinvesteringar som behandlas som långfristiga aktieinvesteringar finns dessutom i avdelning II kapitel I i kommissionens förordning. 
39 § 
Företagsstyrningssystem på gruppnivå 
En grupps företagsstyrningssystem ska omfatta alla företag som omfattas av grupptillsynen. Gruppens yttersta moderföretag svarar för att företagsstyrningssystemet på gruppnivå stämmer överens med kraven enligt 6 kap. 4, 8, 8 a, 9, 9 a, 10, 10 a, 10 b, 12, 12 a, 14–16 och 18–20 § samt för att riskhanteringen, den interna kontrollen och rapporteringen har ordnats konsekvent i alla företag som omfattas av grupptillsynen. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Gruppens riskhanteringssystem ska omfatta åtminstone all försäkringsverksamhet som bedrivs inom gruppen och väsentlig verksamhet som inte är försäkringsverksamhet samt de risker härrörande från verksamheten som gruppen är eller kan bli exponerad för och det inbördes beroendet mellan dessa. 
Gruppensyttersta moderföretag ska regelbundet övervaka alla anknutna företags verksamhet på det sätt som behövs med tanke på arten och omfattningen av de risker som de anknutna företagen genererar eller kan generera på gruppnivå. 
Gruppens yttersta moderföretag ska ha styrdokument på gruppnivå och ska säkerställa överensstämmelsen mellan styrdokumenten för alla reglerade företag som räknas in i gruppen och styrdokumentet på gruppnivå. Det ska också säkerställa att styrdokumentet på gruppnivå genomförs av alla reglerade företag som räknas in i gruppen. 
39 a § 
Gruppens ledning, personer som svarar för centrala funktioner samt hantering av intressekonflikter 
Gruppens yttersta moderföretag ska säkerställa att gruppen iakttar de bestämmelser som tillämpas på den. Förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorganet i gruppens yttersta moderföretag ska anses vara den som i praktiken leder gruppen. 
Gruppens yttersta moderföretag ska säkerställa att gruppens företagsstyrningssystem omfattar en tydlig organisationsstruktur med en väldefinierad, transparent och konsekvent ansvarsfördelning och åtskillnad mellan funktioner inom gruppen. Gruppens företagsstyrningssystem ska sträva efter att förebygga intressekonflikter eller, om detta inte är möjligt, hantera dem. 
Gruppens yttersta moderföretag ska identifiera de personer som svarar för centrala funktioner i gruppen. 
Om en medlem i förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorganet i gruppens yttersta moderföretag eller de personer som svarar för centrala funktioner i gruppen är medlemmar i förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorganet i ett eller flera försäkringsföretag som ingår i gruppen eller ansvarar för centrala funktioner i ett sådant försäkringsföretag som ingår i gruppen, ska det yttersta moderföretaget säkerställa att roller och ansvarsområden på gruppnivå är tydligt åtskilda från de roller och ansvarsområden som gäller på nivån för varje enskilt företag. 
39 b § 
Hantering av likviditetsrisker på gruppnivå samt makrotillsyn 
Gruppens yttersta moderföretag ska på gruppnivå utarbeta och uppdatera en plan för hantering av likviditetsrisker som omfattar en likviditetsanalys på kort sikt och, på Finansinspektionens begäran, även likviditetsanalys på medellång och lång sikt. På utarbetandet av planen för hantering av likviditetsrisker på gruppnivå tillämpas 6 kap. 10 b §. 
Med avvikelse från bestämmelserna i 6 kap. 10 b § ska ett försäkringsdotterföretag som med stöd av 3 § omfattas av tillämpningsområdet för grupptillsynen befrias från skyldigheten att utarbeta och uppdatera en plan för hantering av likviditetsrisker på företagsnivå, om den plan för hantering av likviditetsrisker som avses i 1 mom. i denna paragraf omfattar dotterföretagets likviditetsförvaltning och likviditetsbehov. 
Varje enskilt försäkringsföretag på vilket 2 mom. tillämpas ska till Finansinspektionen lämna in de delar av planen för hantering av likviditetsrisker som omfattar hela gruppens situation och företagets egen situation. 
Trots bestämmelserna i 2 mom. får Finansinspektionen kräva att ett försäkringsdotterföretag utarbetar en plan för hantering av likviditetsrisker på företagsnivå och uppdaterar den, om Finansinspektionen upptäcker en specifik likviditetssvaghet eller om planen för hantering av likviditetsrisker på gruppnivå inte innehåller sådan lämplig information som Finansinspektionen kräver att jämförbara företag tillhandahåller för övervakning av deras likviditetsposition. 
Vad som föreskrivs i 25 a kap. ska tillämpas på nivån för gruppens yttersta moderföretag i tillämpliga delar. 
40 § 
Risk- och solvensbedömning på gruppnivå 
Gruppens yttersta moderföretag ska göra en risk- och solvensbedömning på gruppnivå enligt 6 kap. 12 §. Risk- och solvensbedömningen på gruppnivå ska omfatta åtminstone all försäkringsverksamhet som bedrivs inom gruppen och väsentlig verksamhet som inte är försäkringsverksamhet samt de risker härrörande från verksamheten som gruppen är eller kan bli exponerad för och det inbördes beroendet mellan dessa. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
41 § 
Information om riskkoncentrationer och transaktioner inom en grupp 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Finansinspektionen ska när den anger de transaktioner som ska rapporteras, efter att ha hört övriga behöriga tillsynsmyndigheter i andra EES-stater och gruppen, bestämma sådana tröskelvärden för riskkoncentrationerna och transaktionerna som baseras på solvenskapitalkrav, försäkringstekniska avsättningar vid solvensberäkningen, medräkningsbara kapitalbasmedel, andra kvantitativa eller kvalitativa riskbaserade kriterier som anses lämpliga eller en kombination av de uppräknade faktorerna. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Utöver transaktioner inom gruppen får Finansinspektionen vid tillämpning av denna paragraf, om så är motiverat, kräva att grupper också rapporterar sådana transaktioner inom gruppen som gäller även andra företag än försäkringsföretag, försäkringsföretag i tredjeland, försäkringsholdingsammanslutningar och konglomerats holdingföretag. 
44 § 
Rapport om solvens och finansiell ställning på gruppnivå 
Gruppens yttersta moderföretag ska årligen senast 24 veckor efter utgången av företagets räkenskapsperiod offentliggöra en rapport om solvens och finansiell ställning på gruppnivå och lämna den till Finansinspektionen. Rapporten ska innehålla den information riktad till yrkesverksamma på marknaden som avses i 8 a kap. 2 § 2 mom. Dessutom ska försäkringsbolag, försäkringsholdingsammanslutningar och mångbranschholdingföretag årligen offentliggöra en rapport med uppgifter om gruppstrukturen. På rapporten ska dessutom tillämpas 8 a kap. om offentliggörande av uppgifter. 
Gruppens yttersta moderföretag kan med Finansinspektionens samtycke besluta lämna en enda rapport om solvens och finansiell ställning som ska innehålla 
1) information på gruppnivå, 
2) sådan information om varje dotterföretag inom gruppen som har specificerats separat för varje dotterföretag, inbegripet den information riktad till försäkringstagare och förmånstagare som avses i 8 a kap. 2 § 1 mom. och den information riktad till yrkesverksamma på marknaden som avses i 8 a kap. 2 § 2 mom. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Särskild revision på gruppnivå 
44 a § 
Granskning av den balansräkning som ingår i rapporten om solvens och finansiell ställning på gruppnivå 
Revisorn för gruppens yttersta moderföretag ska årligen granska den balansräkning som ingår i rapporten om solvens och finansiell ställning på gruppnivå. 
Revisorn ska ge bolagets styrelse en granskningsrapport om den granskning som avses i 1 mom. Rapporten ska innehålla en beskrivning av typen av revision och granskningsresultat. 
Gruppens yttersta moderföretag ska tillsammans med den rapport om solvens och finansiell ställning på gruppnivå som avses i 44 § till Finansinspektionen lämna den i 2 mom. avsedda granskningsrapporten som revisorn utarbetat. 
Om en grupp tillhandahåller endast en rapport om solvens och finansiell ställning, ska gruppens yttersta moderföretag också för varje dotterföretag lämna en i 7 kap. 8 a § 2 mom. avsedd granskningsrapport till Finansinspektionen. 
Bestämmelserna i 1–3 mom. tillämpas inte på det yttersta moderföretaget i små och icke-komplexa grupper. 
48 § 
Rätt att få och ge information 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
På utlämnande av information som behövs för Finansinspektionens grupptillsyn tillämpas 25 kap. 3 §. Gruppens yttersta moderföretag ska dock lämna den information som avses i den paragrafen årligen senast 22 veckor efter utgången av företagets räkenskapsperiod och, när informationen krävs kvartalsvis, senast 11 veckor efter utgången av varje kvartal. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
48 a § 
Regelbunden tillsynsrapport på gruppnivå 
Gruppens yttersta moderföretag ska lämna en regelbunden tillsynsrapport till Finansinspektionen när den är grupptillsynsmyndighet. Den regelbundna tillsynsrapporten ska lämnas in årligen senast 24 veckor efter utgången av företagets räkenskapsperiod. På inlämnandet av regelbundna tillsynsrapporter ska 25 kap. 3 a § 1 och 4 mom. tillämpas. 
Gruppens yttersta moderföretag får med Finansinspektionens tillstånd lämna in en enda regelbunden tillsynsrapport, som ska innehålla 
1) information på gruppnivå, och 
2) sådan information om gruppens varje försäkringsdotterföretag som har specificerats separat för varje dotterföretag och som inte är mindre än den information som försäkringsföretagen skulle lämna i enlighet med 25 kap. 3 a §. 
Innan Finansinspektionen ger ett tillstånd som avses i 2 mom. ska den vid behov höra de tillsynsmyndigheter som hör till tillsynskollegiet och till den del det är behövligt beakta deras synpunkter. Om en tillsynsmyndighet har en avvikande syn ska den motiveras. 
Om tillsynskollegiet i ett fall som avses i 3 mom. godkänner en enda regelbunden tillsynsrapport som avses i 2 mom., ska varje enskilt försäkringsföretag lämna in den enda regelbundna tillsynsrapporten till sin tillsynsmyndighet. Varje tillsynsmyndighet ska övervaka den del av den regelbundna tillsynsrapporten som gäller det dotterföretag som tillsynsmyndigheten har beviljat koncession. 
Finansinspektionen får återta det tillstånd som avses i 2 mom., om den anser att den i 2 mom. avsedda enda regelbundna tillsynsrapporten inte innehåller all behövlig information. 
Om den enda regelbundna tillsynsrapport som avses i 2 mom. inte innehåller information som förutsätts och om den information som utelämnats är betydande, har Finansinspektionen i egenskap av tillsynsmyndighet som beviljat dotterföretaget koncession rätt att kräva att dotterföretaget i fråga lämnar in behövlig ytterligare information. Om Finansinspektionen begär ytterligare information, ändringar eller förtydliganden av ett dotterföretag ska den informera tillsynskollegiet, och grupptillsynsmyndigheten för gruppen i fråga ska lämna in samma begäran också till gruppens yttersta moderföretag. 
Bestämmelser om den regelbundna tillsynsrapporten på gruppnivå finns dessutom i avdelning II kapitel VI i kommissionens förordning. 
48 b § 
Begränsning av skyldigheten att ge regelbundna tillsynsrapporter samt befrielse från rapporteringsskyldigheten när tillgångarna redovisas post för post 
Finansinspektionen kan i egenskap av grupptillsynsmyndighet begränsa skyldigheten att lämna regelbundna tillsynsrapporter eller bevilja befrielse från skyldighet att lämna rapporter när tillgångarna redovisas post för post, om den begränsning som avses i 25 kap. 25 § eller den befrielse eller begränsning som avses i 26 § innebär att samtliga försäkringsbolag inom en grupp skulle gynnas. Finansinspektionen ska när den fattar beslut om saken beakta arten och omfattningen av gruppens affärsverksamhet samt riskernas natur samt vid beslut om den befrielse eller begränsning som avses i 26 § dessutom de omständigheter som påverkar den finansiella stabiliteten. 
48 c § 
Förlängning av tidsfrister under exceptionella omständigheter 
I händelse av en exceptionell hälsokris, en naturkatastrof eller en annan extrem händelse kan Finansinspektionen begära att Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten bedömer huruvida händelsen väsentligt påverkar verksamhetsmöjligheterna hos försäkringsbolag, försäkringsholdingsammanslutning eller konglomerats holdingföretag och hindrar dem från att lämna information inom de tidsfrister som anges i 44 § 1 mom., 48 § 2 mom. och 48 a § 1 mom. 
Bestämmelser om sådan förlängning av tidsfrister som avses i 1 mom. finns i kommissionens delegerade förordning. 
49 § 
Finansinspektionens åtgärder 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Om Finansinspektionen konstaterar att en försäkringsholdingsammanslutning eller ett konglomerats holdingföretag inte uppfyller förpliktelserna enligt 10 a § 1 och 2 mom., ska Finansinspektionen vidta de åtgärder som avses i denna lag eller lagen om Finansinspektionen i syfte att återställa eller säkerställa kontinuiteten och integriteten i grupptillsynen och efterlevnaden av detta kapitel. 
Finansinspektionen kan dessutom i de situationer som avses i 1 och 3 mom. vidta följande åtgärder: 
1) avbryta användningen av rösträtter som är knutna till aktier i de försäkringsföretag som är dotterföretag till försäkringsholdingsammanslutningen eller konglomeratets holdingföretag, 
2) bestämma om påföljder enligt denna lag, lagen om Finansinspektionen eller någon annan lag för försäkringsholdingsammanslutningen, konglomeratets holdingföretag eller dessa företags förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan, 
3) kräva att försäkringsholdingsammanslutningen eller konglomeratets holdingföretag överför ägarintressena i sina försäkringsdotterföretag till sina aktieägare, 
4) på tillfällig basis utse en annan försäkringsholdingsammanslutning, ett annat konglomerats holdingföretag eller ett annat försäkringsföretag inom gruppen som ansvarigt för att säkerställa att kraven i detta kapitel efterlevs, 
5) begränsa eller förbjuda vinstutdelningar eller räntebetalningar till aktieägare, 
6) kräva att försäkringsholdingsammanslutningen eller konglomeratets holdingföretag avstår från sina andelar i försäkringsföretag eller sådana anknutna företag som avses i 24 § eller minskar antalet andelar, 
7) kräva att försäkringsholdingsammanslutningen eller konglomeratets holdingföretag lägger fram en plan för hur de utan dröjsmål ska återgå till att efterleva kraven. 
Finansinspektionen ska när de riktar åtgärder som avses i 3 och 4 mom. mot ett konglomerats holdingföretag beakta konsekvenserna för hela konglomeratet och dess anknutna reglerade företag. 
Finansinspektionen ska innan den vidtar de åtgärder som avses i 4 mom. höra behöriga tillsynsmyndigheter i andra EES-stater och Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten, om åtgärderna inverkar på företag med hemort i en annan EES-stat. 
50 § 
Rapportering om transaktioner inom en grupp 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Försäkringsföretaget ska anmäla transaktioner mellan försäkringsföretaget och moderföretaget samt försäkringsföretaget och moderföretagets anknutna företag till Finansinspektionen, om moderföretaget till ett försäkringsföretag är ett kreditinstitut, ett värdepappersföretag, ett finansiellt institut, ett förvaltningsbolag för fondföretag, en AIF-förvaltare, ett tjänstepensionsinstitut eller ett sådant icke reglerat företag som bedriver en eller flera av de verksamheter som avses i bilaga I till direktivet om tillsyn av kreditinstitut så att dessa verksamheter utgör en betydande del av dess samlade verksamhet. 
53 § 
Tillsyn i fall då likvärdighet inte föreligger 
I fråga om sådana försäkringsföretag i ett tredjeland som hör till en sådan grupp som avses i 2 § används metoder enligt lagen om Finansinspektionen och metoder enligt bestämmelserna om grupptillsyn i detta kapitel, dock inte metoder enligt 34–38 §. I enlighet med 4–6 mom. används dock någon annan metod, om 
1) en kontroll enligt 51 § visar att likvärdig tillsyns saknas, eller om 
2) ett försäkringsföretag vars balansomslutning är större än balansomslutningen för moderföretaget som är etablerat i ett tredjeland har etablerat sig i en EES-stat trots Europeiska kommissionens beslut om tillfällig likvärdighet. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Om bestämmelserna om grupptillsyn i lagen om Finansinspektionen och i detta kapitel, med undantag för 34–38 §, inte är effektiva med tanke på syftena med grupptillsynen, kan Finansinspektionen besluta tillämpa också andra effektiva metoder för att säkerställa en ändamålsenlig tillsyn över försäkringsföretagen i en grupp. Finansinspektionen ska höra övriga behöriga tillsynsmyndigheter när den beslutar om dessa metoder samt informera övriga behöriga tillsynsmyndigheter, Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten och Europeiska kommissionen om metoderna och motiveringen till dem. 
De metoder som avses i 4 mom. ska användas för att uppnå syftena med grupptillsynen i enlighet med detta kapitel och särskilt följande syften: 
1) bevarande av försäkringsföretagens kapitalallokering och sammansättningen av deras kapitalbas och förhindrande av väsentligt skapande av kapital inom gruppen, om ett sådant skapande av kapital inom gruppen finansieras med inkomster från skuldinstrument eller andra finansiella instrument som inte räknas som kapitalbasposter av moderföretaget, 
2) bedömning och övervakning av risker som härrör från företag både inom och utanför EES och begränsning av risken för spridning från dessa företag och från andra icke reglerade företag till försäkringsföretag och till en undergrupp där moderföretaget med det yttersta ägarintresset är ett företag som avses i 4 §. 
De metoder som avses i 4 mom. kan vara 
1) utseende av ett försäkringsföretag som ansvarigt för att kraven i detta kapitel efterlevs, om de försäkringsföretag som ingår i gruppen inte har ett gemensamt moderföretag i en EES-stat, 
2) krav på att en försäkringsholdingsammanslutning eller ett konglomerats holdingföretag med hemort i en EES-stat ska etableras, om de försäkringsföretag som ingår i gruppen inte har ett gemensamt moderföretag i en EES-stat, varvid detta kapitel tillämpas på den grupp som leds av sammanslutningen eller företaget i fråga, 
3) om flera försäkringsföretag som ingår i gruppen utgör en undergrupp vars moderföretag har sin hemort i en EES-stat, utöver tillämpning av detta kapitel på denna undergrupp, vidtagande av ytterligare åtgärder eller införande av ytterligare krav, inbegripet krav som föreskrivs i 4–5 punkten, samt information om riskkoncentrationer och transaktioner inom en grupp i enlighet med 41 § för att uppnå det syfte som avses i 5 mom. 2 punkten, 
4) krav på att medlemmarna av förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorganet för det yttersta moderföretaget i en EES-stat ska vara oberoende av moderföretaget i ett tredjeland, 
5) förbud mot, begränsning, inskränkning eller övervakning av eller krav på förhandsanmälan av transaktioner, inbegripet utdelningar och kupongutbetalningar på efterställda skulder, om sådana transaktioner utgör eller skulle kunna utgöra ett hot mot den finansiella ställningen eller solvenssituationen hos försäkringsföretag inom gruppen och involverar å ena sidan ett försäkringsföretag, en försäkringsholdingsammanslutning eller ett konglomerats holdingföretag med hemort i en EES-stat och å andra sidan ett företag som ingår i gruppen och som har sin hemort i ett tredjeland, 
6) krav på att få information om solvens och finansiell ställning, riskprofil och risktoleransgränser för moderföretag med hemort i ett tredjeland, i tillämpliga fall och vid behov rapporter om dessa frågor som lämnas in till förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorganet eller tillsynsmyndigheterna för dessa moderföretag i tredjeland. 
I en situation som avses i 5 mom. 4 punkten, om gruppen omfattar ett försäkringsföretag som är ett anknutet företag med hemort i en annan EES-stat än Finland, ska Finansinspektionen meddela sina iakttagelser till tillsynsmyndigheten i den EES-staten för vidtagande av lämpliga åtgärder. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
31 kap. 
Övriga bestämmelser om försäkringsbolags verksamhet 
4 § 
Koassurans inom gemenskapen 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
På sådana finländska ledande försäkringsbolag som avses i 1 mom. tillämpas 3 kap. 8–11 § samt 69 § och 70 § 1 mom. i trafikförsäkringslagen. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
13 § 
Beredskapsskyldighet 
Försäkringsbolagen ska genom deltagande i beredskapsplanering inom försäkringsbranschen och förberedande av verksamheten vid allvarliga störningssituationer och under undantagsförhållanden samt genom andra åtgärder säkerställa att deras uppgifter kan skötas så störningsfritt som möjligt också vid allvarliga störningssituationer under normala förhållanden och under undantagsförhållanden. Finansinspektionen kan bevilja undantag från denna skyldighet, om det är motiverat med hänsyn till försäkringsbolagets storlek eller verksamhetens art eller omfattning eller av någon annan särskild orsak. 
Med allvarliga störningssituationer under normala förhållanden enligt 1 mom. avses sådana störningssituationer som hotar samhällets funktion, som har omfattande konsekvenser för samhället och vars hantering utöver försäkringsbolagets egna åtgärder förutsätter samarbete mellan myndigheterna och särskilda åtgärder. 
Om de beredskapsuppgifter i anknytning till undantagsförhållanden som följer av 1 mom. förutsätter åtgärder som klart avviker från sådan verksamhet som ska anses vara sedvanlig för försäkringsbolag och som medför väsentliga merkostnader, kan dessa kostnader ersättas ur den försörjningsberedskapsfond som avses i lagen om tryggande av försörjningsberedskapen Utskottet föreslår en ändring och om Försörjningsberedskapscentralen Slut på ändringsförslaget (Utskottet föreslår en ändring 107/2026 Slut på ändringsförslaget). 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Den tidsfrist som föreskrivs i 2 a kap. 9 § 1 mom. i denna lag för Finansinspektionen att inte godkänna klassificering av ett försäkringsbolag som ett litet och icke-komplext försäkringsbolag är fyra månader i fråga om de anmälningar som Finansinspektionen tar emot senast den 30 juli 2027. Den tidsfrist som föreskrivs i 2 a kap. 14 § 1 mom. i denna lag för Finansinspektionen att behandla ansökningar är fyra månader i fråga om de ansökningar som Finansinspektionen tar emot senast den 30 juli 2027. 
Ett försäkringsbolag som har varit ett litet försäkringsbolag enligt den 1 kap. 3 b § som gällde vid ikraftträdandet av denna lag får fortsätta att tillämpa det 1 kap. 2 a § 2 mom. som gällde vid ikraftträdandet av denna lag under fyra räkenskapsperioder. 
Med avvikelse från bestämmelserna i 10 kap. 8 a § 1 mom. i denna lag, får ett försäkringsbolag som ett år före ikraftträdandet av denna lag har tillämpat volatilitetsjustering av riskfria räntesatser för relevanta durationer vid beräkning av bästa skattning fortsätta tillämpa volatilitetsjusteringen utan Finansinspektionens förhandstillstånd om bolaget iakttar villkoren för förhandstillstånd enligt det momentet från och med den dag då denna lag träder i kraft. 
Med avvikelse från bestämmelserna i 10 kap. 7 § i denna lag ska den första utjämningspunkten för euron den dag då denna lag träder i kraft ha en löptid på 20 år. 
Finansinspektionen har från och med den 1 juli 2026 befogenhet att godkänna 
1) användning av volatilitetsjustering i enlighet med 10 kap. 8 a § 1 mom. i denna lag, och  
2) användning av infasningsmekanismen för räntesatser i enlighet med 10 kap. 7 a § i denna lag. 
På koncessionsansökningar som har blivit anhängiga före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. 
 Slut på lagförslaget 

2. Lag om ändring av lagen om ikraftträdande av en lag om ändring av försäkringsbolagslagen 

I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i lagen om ikraftträdande av en lag om ändring av försäkringsbolagslagen (304/2015) 13 § 3 och 4 mom., 
ändras 11 § 1 och 6 mom. och 12 § 1 och 6 mom. samt 
fogas till 11 §, sådan den lyder delvis ändrad i lag 1515/2015, ett nytt 9 mom., till 12 §, sådan den lyder delvis ändrad i lag 1515/2015, ett nytt 9 mom. och till lagen en ny 12 a § som följer: 
11 § 
Justering av räntesatsen för livförsäkring 
Ett livförsäkringsbolag kan med Finansinspektionens förhandssamtycke justera räntesatsen enligt 10 kap. 7 § i försäkringsbolagslagen högst till och med den 1 januari 2032, om försäkringsbolaget inte tillämpar övergångsbestämmelsen för försäkringstekniska avsättningar enligt 12 § i denna lag. Finansinspektionen kan godkänna en justering efter den 30 januari 2027 endast om försäkringsbolaget under en period på sex månader före godkännandet har fått tillstånd att acceptera ett försäkringsbestånd av försäkrings- eller återförsäkringsavtal och om det överlåtande försäkringsbolaget tillämpade justeringen av de riskfria räntesatserna för relevanta durationer för det försäkringsbeståndet före överlåtelsen av försäkringsbeståndet. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Om försäkringsbolaget använder den justering som avses i denna paragraf, ska bolaget offentliggöra detta i den del som består av information riktad till yrkesverksamma på marknaden i den lägesrapport som avses i 8 a kap. 1 § i försäkringsbolagslagen. Av rapporten ska framgå vilken betydelse användningen av den anpassade räntesatsen har med tanke på bolagets ekonomiska situation, orsakerna till att justeringen tillämpas, om bolaget uppfyller solvenskapitalkravet utan att tillämpa den, samt en bedömning av bolagets beroende av justeringen och vid behov en beskrivning av de åtgärder som bolaget har vidtagit eller planerar att vidta för att minska eller undanröja beroendet. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Om försäkringsbolaget använder den justering som avses i denna paragraf och det avdrag som avses i 12 § eller den infasningsmekanism som avses i 10 kap. 7 a § i försäkringsbolagslagen, ska bolaget i den del som består av information riktad till yrkesverksamma på marknaden i den rapport som avses i 8 a kap. 1 § i försäkringsbolagen offentliggöra vilka kombinerade effekter det skulle få på dess finansiella ställning om infasnings- och övergångsåtgärderna inte tillämpades. 
12 § 
Avdrag för försäkringstekniska avsättningar under övergångsperioden 
Med Finansinspektionens förhandssamtycke får ett försäkringsbolag utnyttja ett avdrag på försäkringstekniska avsättningar enligt 10 kap. i försäkringsbolagslagen högst till och med den 1 januari 2032, om bolaget inte utnyttjar den justering av räntesatsen som anges i 11 §. Avdraget kan utnyttjas separat på varje grupp av försäkringsförpliktelser som avses i 10 kap. 4 § i försäkringsbolagslagen. Finansinspektionen kan godkänna utnyttjandet av ett avdrag efter den 30 januari 2027 endast om försäkringsbolaget under en period på sex månader före godkännandet har fått tillstånd att acceptera ett försäkringsbestånd av försäkrings- eller återförsäkringsavtal och om det överlåtande försäkringsbolaget tillämpade det tillfälliga avdraget för försäkringstekniska avsättningar för det försäkringsbeståndet före överlåtelsen av försäkringsbeståndet. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Om försäkringsbolaget utnyttjar det avdrag som avses i denna paragraf, ska bolaget offentliggöra detta i den del som består av information riktad till yrkesverksamma på marknaden i den lägesrapport som avses i 8 a kap. 1 § i försäkringsbolagslagen. Av rapporten ska framgå vilken betydelse utnyttjandet av avdraget har med tanke på bolagets ekonomiska situation, orsakerna till att avdraget tillämpas, om bolaget uppfyller solvenskapitalkravet utan att tillämpa det, samt en bedömning av bolagets beroende av avdraget och vid behov en beskrivning av de åtgärder som bolaget har vidtagit eller planerar att vidta för att minska eller undanröja beroendet. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Om försäkringsbolaget utnyttjar det avdrag som avses i denna paragraf och den justering som avses i 11 § eller den infasningsmekanism som avses i 10 kap. 7 a § i försäkringsbolagslagen, ska bolaget i den del som består av information riktad till yrkesverksamma på marknaden i den rapport som avses i 8 a kap. 1 § i försäkringsbolagen offentliggöra vilka kombinerade effekter det skulle få på dess finansiella ställning om infasnings- och övergångsåtgärderna inte tillämpades. 
12 a § 
Försäkringsgrupper 
Bestämmelserna i 6, 7 och 10 § samt 11 § 1 mom. och 12 § 1 mom. ska också tillämpas på de försäkringsgrupper som avses i 26 kap. i försäkringsbolagslagen. 
Om en försäkringsgrupp eller något av dess försäkringsdotterföretag tillämpar en i 11 § avsedd övergångsåtgärd i fråga om räntesatser eller en i 12 § avsedd övergångsåtgärd i fråga om försäkringstekniska avsättningar, ska gruppens yttersta moderföretag som en del av sin rapport om solvens och finansiell ställning på gruppnivå, som avses i 26 kap. 44 § i försäkringsbolagslagen, och utöver de offentliggöranden som avses i 11 § 6 mom. och 12 § 6 mom. offentliggöra kvantifieringen av effekterna på dess finansiella ställning av antagandet att de kapitalbasmedel som härrör från tillämpningen av denna övergångsåtgärd i praktiken inte kan göras tillgängliga för täckning av solvenskapitalkravet för det företag med ägarintresse för vilket solvensen på gruppnivå beräknas. 
Om en försäkringsgrupp i väsentlig grad förlitar sig på att använda de övergångsåtgärder som avses i 11 och 12 § på ett sådant sätt att det ger en felaktig bild av gruppens faktiska solvenssituation, även om solvenskapitalkravet på gruppnivå skulle efterlevas utan användning av dessa övergångsåtgärder, får Finansinspektionen i egenskap av grupptillsynsmyndighet vidta lämpliga åtgärder, inbegripet möjligheten att minska det belopp av kapitalbasen som härrör från användningen av dessa övergångsåtgärder och som får medräknas för täckning av solvenskapitalkravet på gruppnivå samt vidta andra motsvarande lämpliga åtgärder. 
På försäkringsgrupper som inte uppfyller solvenskapitalkravet enligt 26 kap. i försäkringsbolagslagen men som uppfyller kravet i fråga om minimibeloppet av det jämkade verksamhetskapitalet enligt det kapitel som gällde vid ikraftträdandet av ändringslagen ska 9 § i denna lag tillämpas. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

3. Lag om ändring av lagen om utländska försäkringsbolag 

I enlighet med riksdagens beslut 
fogas till lagen om utländska försäkringsbolag (398/1995) en ny 14 a §, i stället för den 14 a § som upphävts genom lag 1299/2018, samt nya 17 a–17 d § som följer: 
3 kap. 
Tillsyn 
14 a § 
Information och anmälningar som gäller utländska EES-försäkringsbolag 
Finansinspektionen kan begära sådan information som den med stöd av denna lag, försäkringsbolagslagen (521/2018) eller andra bestämmelser har rätt att få om ett utländskt EES-försäkringsbolags affärsverksamhet av den myndighet som utövar tillsyn över försäkringsverksamheten i försäkringsbolagets hemstat, och myndigheten i fråga ska lämna informationen på finska eller svenska eller ett annat av Finansinspektionen godkänt språk inom 20 arbetsdagar från det att begäran har mottagits, dock så att tidsfristen kan förlängas med 20 arbetsdagar. 
Om den myndighet som utövar tillsyn över försäkringsverksamheten i ett EES-försäkringsbolags hemstat inte lämnar informationen inom den tid som avses i 1 mom., får Finansinspektionen rikta begäran direkt till det utländska EES-försäkringsbolaget. Om Finansinspektionen riktar begäran direkt till ett utländskt EES-försäkringsbolag, ska den underrätta den myndighet som utövar tillsyn över försäkringsverksamheten i bolagets hemstat innan begäran framställs. Det utländska EES-försäkringsbolaget ska lämna informationen till Finansinspektionen utan dröjsmål. 
Finansinspektionen får underrätta Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten och den myndighet som utövar tillsyn över försäkringsverksamheten i ett utländskt EES-försäkringsbolags hemstat, om Finansinspektionen har allvarliga och motiverade farhågor i fråga om konsumentskydd när det gäller ett utländskt EES-försäkringsbolag. Underrättelsen ska vara tillräckligt detaljerad och uttömmande. 
17 a § 
Betydande gränsöverskridande verksamhet 
Med betydande gränsöverskridande verksamhet avses försäkringsverksamhet som bedrivs i Finland av ett utländskt EES-försäkringsbolag, som inte har klassificerats som litet och icke-komplext, med stöd av etableringsfriheten eller rätten att fritt tillhandahålla tjänster och som uppfyller någon av följande förutsättningar: 
1) de totala årliga tecknade bruttopremieinkomsterna motsvarande den verksamhet som bedrivs av bolaget i Finland med stöd av etableringsfriheten eller rätten att fritt tillhandahålla tjänster överstiger 15 000 000 euro, eller 
2) Finansinspektionen anser att den verksamhet som bedrivs av bolaget med stöd av etableringsfriheten eller rätten att fritt tillhandahålla tjänster är relevant när det gäller den finländska marknaden. 
Om Finansinspektionen anser att den verksamhet som ett EES-försäkringsbolag med stöd av etableringsfriheten eller rätten att fritt tillhandahålla tjänster bedriver i Finland är relevant på det sätt som avses i 1 mom. 2 punkten, ska Finansinspektionen anmäla detta till den myndighet som utövar tillsyn över försäkringsverksamheten i EES-försäkringsbolagets hemstat. Till anmälan ska fogas en motivering. 
Om Finansinspektionen och den myndighet som utövar tillsyn över försäkringsverksamheten i den berörda EES-staten är oeniga om huruvida den verksamhet som bedrivs av ett utländskt EES-försäkringsbolag i Finland med stöd av etableringsfriheten eller rätten att fritt tillhandahålla tjänster är relevant, får de i en situation som avses i 3 mom. hänskjuta ärendet till Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten i enlighet med artikel 19 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/79/EG, nedan Europeiska försäkringstillsynsförordningen, och be den myndigheten om hjälp. 
17 b § 
Förstärkt tillsynssamarbete mellan tillsynsmyndigheter när det gäller betydande gränsöverskridande verksamhet 
Om ett utländskt EES-försäkringsbolag bedriver betydande gränsöverskridande verksamhet i Finland, ska Finansinspektionen samarbeta med den myndighet som utövar tillsyn över försäkringsverksamheten i bolagets hemstat för att bedöma om det utländska EES-försäkringsbolaget i fråga är väl medvetet om de risker som det exponeras för eller kan exponeras för i Finland och hanterar dem på rätt sätt. 
Det samarbete som avses i 1 mom. ska stå i proportion till de risker som den betydande gränsöverskridande verksamheten medför och ska omfatta åtminstone 
1) företagsstyrningssystemet samt förmåga hos förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorganet att förstå de gränsöverskridande marknadernas särdrag, riskhanteringsverktyg, interna kontroller och efterlevnadsrutiner för den gränsöverskridande verksamheten, 
2) utläggning på entreprenad och distributionspartner, 
3) affärsstrategi och skadereglering, och 
4) konsumentskydd. 
Bestämmelserna i denna paragraf tillämpas också när Finansinspektionen deltar i verksamheten på en samarbetsplattform som avses i 25 kap. 35 § i försäkringsbolagslagen, oberoende av om det utländska EES-försäkringsbolaget bedriver betydande gränsöverskridande verksamhet. 
17 c § 
Information från myndigheter som utövar tillsyn över försäkringsverksamheten i andra EES-stater 
Om ett utländskt EES-försäkringsbolag bedriver betydande gränsöverskridande verksamhet i Finland, kan Finansinspektionen till den myndighet som utövar tillsyn över försäkringsverksamheten i EES-staten i fråga framställa en motiverad begäran om att få information om försäkringsbolagets solvens, företagsstyrningssystem och affärsmodell. 
Bestämmelserna i denna paragraf tillämpas också när Finansinspektionen deltar i verksamheten på en samarbetsplattform som avses i 25 kap. 35 § i försäkringsbolagslagen, oberoende av om det utländska EES-försäkringsbolaget bedriver betydande gränsöverskridande verksamhet. 
17 d § 
Gemensam inspektion 
Om ett utländskt EES-försäkringsbolag som bedriver betydande gränsöverskridande verksamhet i Finland inte uppfyller eller sannolikt inte kommer att uppfylla solvenskapitalkravet eller minimikapitalkravet under de följande tre månaderna, kan Finansinspektionen be den myndighet som utövar tillsyn över försäkringsverksamheten i bolagets hemstat att tillsammans med Finansinspektionen utföra en gemensam inspektion på plats hos det utländska ESS-försäkringsbolaget. 
När den myndighet som utövar tillsyn över försäkringsverksamheten i en annan EES-stat godkänner en gemensam inspektion och efter det att den gemensamma inspektionen har genomförts ska Finansinspektionen och den myndighet som utövar tillsyn över försäkringsverksamheten i den berörda EES-staten inom två månader komma fram till gemensamma slutsatser samt besluta om lämpliga tillsynsåtgärder. 
Finansinspektionen och den myndighet som utövar tillsyn över försäkringsverksamheten i den berörda EES-staten kan inom två månader från utgången av den period som avses i 2 mom. hänskjuta ett ärende som avses i det momentet till Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten och begära myndighetens hjälp i enlighet med artikel 19 i Europeiska försäkringstillsynsförordningen, om Finansinspektionen och den myndighet som utövar tillsyn över försäkringsverksamheten i den berörda EES-staten inte når en bilateral lösning om slutsatserna. Ärendet får inte hänskjutas till Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten efter det att tvåmånadersperioden har löpt ut eller efter det att Finansinspektionen och den myndighet som utövar tillsyn över försäkringsverksamheten i den berörda EES-staten har nått en överenskommelse om gemensamma slutsatser. 
Om den myndighet som utövar tillsyn över försäkringsverksamheten i en annan EES-stat avslår begäran om en gemensam inspektion på plats hos ett utländskt EES-försäkringsbolag och Finansinspektionen är av annan åsikt om skälen till avslaget, får Finansinspektionen och den myndighet som utövar tillsyn över försäkringsverksamheten i den berörda EES-staten hänskjuta ärendet till Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten och begära myndighetens hjälp i enlighet med artikel 19 i Europeiska försäkringstillsynsförordningen inom en månad från Finansinspektionens beslut. 
Bestämmelserna i denna paragraf tillämpas också när Finansinspektionen deltar i verksamheten på en samarbetsplattform som avses i 25 kap. 35 § i försäkringsbolagslagen, oberoende av om det utländska EES-försäkringsbolaget bedriver betydande gränsöverskridande verksamhet. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

4. Lag om ändring av lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag (354/1997) 1 § 3 mom. och 12 a §, sådana de lyder, 1 § 3 mom. i lag 1339/2022 och 12 a § i lag 983/2013, samt 
fogas till lagen en ny 31 a § som följer: 
1 § 
Lagens tillämpningsområde 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
På arbetspensionsförsäkringsbolag tillämpas dock inte 1 kap. 2 a, 3, 3 a–3 c, 4, 5, 8, 11 a eller 11 b §, 13 § 1 mom. eller 14–16, 16 a, 17, 19, 24 a–24 c eller 25 §, 2 kap. 1 a §, 3 § 1–5 mom., 4, 5 eller 5 a §, 6 § 2 eller 3 mom., 7 §, 9 a § 2 mom., 9 b §, 10 § 1 mom. 3 punkten eller 12, 16, 17, 18 a, 18 b, 19 eller 20 §, 2 a eller 3 kap., 4 kap. 2–6 §, 5 kap. 2 § 2 mom., 3, 6 a, 18 eller 18 a § eller 22 § 1 mom. 1 eller 2 punkten, 6 kap. 1, 2, 2 a, 3, 4, 4 a, 5, 7, 7 a, 8, 8 a, 9, 9 a, 10, 10 a, 10 b, 11, 12, 12 a–12 c, 14–17, 18 eller 20 a–20 f §, 21 § 1, 3 eller 5 punkten eller 22 §, 7 kap. 6 Utskottet föreslår en ändring och 8 a Slut på ändringsförslaget §, 8 kap. 24 eller 26 §, 8 a kap., 9 kap. 1–5, 5 a–5 d eller 7–12 § eller 13 § 2 punkten, 10–13 eller 13 a kap., 14 kap. 5 §, 16 kap. 2 § 2, 4 eller 6 mom., 5 § 3 mom., 6 § 4 mom. eller 8–10 och 13 §, 17 kap. 2 § 3 mom., 19 kap. 10 § 1 och 2 mom., 20 kap. 10 § 1 eller 2 mom., 20 a kap., 21 kap. 6 eller 7 §, 12 § 1 eller 2 mom. eller 17–21 §, 23 kap. 9 § 2 eller 3 mom. eller 31 § 3 mom., 24 kap., 25 kap. 1 §, 3 § 1, 2 eller 6 mom., 3 a eller 4, 5, 5 a, 6 eller 7 §, 16 § 1 mom. eller 25, 26, 26 a, 27, 27 a eller 29–36 §, 25 a eller 26 kap. eller 31 kap. 2, 4 eller 10 § i försäkringsbolagslagen. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
12 a § 
Holdingsammanslutningens ledning 
Trots vad som föreskrivs i 1 § 3 mom. tillämpas 6 kap. 2 § 2 mom., 4 § 7 mom. och 21 § 1 punkten i försäkringsbolagslagen på ett arbetspensionsförsäkringsbolags holdingsammanslutnings styrelse och verkställande direktör. 
Med ett arbetspensionsförsäkringsbolags holdingsammanslutning enligt 1 mom. avses ett moderföretag vars huvudsakliga funktion är att förvärva och inneha andelar i dotterföretag som är arbetspensionsförsäkringsbolag enligt denna lag. 
31 a § 
Information som ska tillställas Finansinspektionen 
Utöver vad som föreskrivs i 18 § 1 mom. i lagen om Finansinspektionen ska arbetspensionsförsäkringsbolag tillställa Finansinspektionen den för tillsynen behövliga information som Finansinspektionen begär om bolagsledning och företagsstyrningssystem enligt 4 kap. i denna lag, om ansvarig försäkringsmatematiker enligt 6 kap. 19 § i försäkringsbolagslagen, om placeringsverksamheten enligt 9 kap. i denna lag samt om bolagets finansiella ställning. Av informationen ska framgå arten och omfattningen av arbetspensionsförsäkringsbolagets affärsverksamhet samt de risker som är förknippade med den. Informationen ska vara jämförbar och enhetlig i förhållande till informationen under olika tider. Informationen ska presenteras i en konsekvent och lättbegriplig form. Arbetspensionsförsäkringsbolaget ska ha ändamålsenliga system samt av bolagets styrelse godkända skriftliga verksamhetsprinciper och förfaranden som bolaget använder och iakttar för att säkerställa att de uppgifter som ska tillställas hela tiden är uppdaterade. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

5. Lag om ändring av 20 § i lagen om Patientförsäkringscentralen 

I enlighet med riksdagens beslut 
fogas till 20 § i lagen om Patientförsäkringscentralen (949/2019) nya 2 och 3 mom. som följer: 
20 § 
Tystnadsplikt och rätt att lämna ut uppgifter 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Utöver vad som föreskrivs i 1 mom. och i patientförsäkringslagen har Patientförsäkringscentralen trots tystnadsplikten och andra begränsningar som gäller utlämnande av information rätt att till det försäkringsbolag som beviljat patientförsäkringen lämna ut följande uppgifter om ett skadefall som anmälts till Patientförsäkringscentralen: 
1) uppgift om den sjukdom, skada eller övriga orsak, till följd av vilken patienten sökte sig till vård eller undersökningar, 
2) uppgift om undersökning, behandling och vård eller någon annan motsvarande åtgärd eller försummelse av sådan, 
3) en beskrivning av skadefallet och orsakerna till det, patientskador till följd av det samt ersättningsbeslutet, 
4) uppgift om ersättningar som betalats för en patientskada, 
5) uppgift om andra patientskador som hänför sig till samma skadefall, 
6) andra än i 1–5 punkten avsedda nödvändiga med dessa jämförbara uppgifter om skadefallet. 
De uppgifter som avses i 2 mom. får lämnas ut till ett försäkringsbolag endast om uppgifterna är nödvändiga för att försäkringsbolaget ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt försäkringsbolagslagen. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

6. Lag om ändring av lagen om sjömanspensioner 

I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i lagen om sjömanspensioner (1290/2006) 193 b §, sådan den lyder i lag 1258/2023, samt 
ändras 174 § 4 punkten, 196 § 3 mom., 211 § 2 mom. och 211 a §, sådana de lyder i lag 1258/2023, som följer: 
174 § 
Fullmäktiges ordinarie möte 
Vid fullmäktiges ordinarie möte 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
4) väljs revisorer och eventuella revisorssuppleanter, 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
196 § 
Tillämpliga lagar 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
På pensionskassans bokslut och verksamhetsberättelse tillämpas inte bestämmelserna om registrering i 3 kap. 9 § i bokföringslagen och på skyldigheten att leverera kopior tillämpas inte bestämmelserna i 3 kap. 11 § i den lagen. På upprättande av pensionskassans bokslut tillämpas inte 5 kap. 2 a och 2 b § eller 7 a kap. i den lagen. 
211 § 
Tillsynen över pensionskassan samt de uppgifter som ska lämnas om verksamheten 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Pensionskassan ska årligen inom två veckor efter det att bokslutet och verksamhetsberättelsen fastställts till Finansinspektionen lämna en kopia av bokslutet, verksamhetsberättelsen och revisionsberättelsen samt en berättelse över sin verksamhet och sitt tillstånd. Berättelsen ska lämnas in till Finansinspektionen på en blankett enligt formulär som Finansinspektionen fastställt. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
211 a § 
Pensionskassans skyldighet att bevara och offentliggöra vissa handlingar 
Pensionskassan ska på det sätt som föreskrivs i 2 kap. i bokföringslagen bevara exemplar av de handlingar som avses i 211 § så att styrelseledamöternas och verkställande direktörens underskrifter och underskrifterna i revisionsberättelsen kan verifieras. Pensionskassan ska för allmänheten på sin webbplats avgiftsfritt tillgängliggöra kopior av de handlingar som avses i 211 §. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

7. Lag om ändring av lagen om pension för lantbruksföretagare 

I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006) 128 c §, sådan den lyder i lag 1259/2023, samt 
ändras 117 § 2 mom. 2 punkten, 126 § 3 mom., 131 § 1 mom. och 131 a §, sådana de lyder i lag 1259/2023, som följer: 
117 § 
Delegationens uppgifter och beslutsfattande 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Delegationen ska 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
2) välja en revisor och en eventuell revisorssuppleant, 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
126 § 
Bokföring, bokslut och verksamhetsberättelse 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
På registrering av pensionsanstaltens bokslut och verksamhetsberättelse tillämpas inte 3 kap. 9 § i bokföringslagen och på skyldigheten att ge kopior inte 11 § i det kapitlet. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
131 § 
Upplysningar som skall ges om pensionsanstaltens verksamhet 
Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt ska årligen inom två veckor efter det att bokslutet och verksamhetsberättelsen fastställts till Finansinspektionen lämna en kopia av bokslutet, verksamhetsberättelsen och revisionsberättelsen samt lämna en berättelse över sin verksamhet och sitt tillstånd 
1) till Pensionsskyddscentralen till den del det är fråga om annan verksamhet som avses i denna lag än grupplivförsäkring, 
2) till jord- och skogsbruksministeriet till den del det är fråga om verksamhet som avses i de lagar som gäller avträdelseförmåner för lantbruksföretagare, och 
3) till Finansinspektionen i fråga om hela sin verksamhet i enlighet med anvisningar som inspektionen meddelat. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
131 a § 
Pensionsanstaltens skyldighet att bevara och offentliggöra vissa handlingar 
Pensionsanstalten ska på det sätt som föreskrivs i 2 kap. i bokföringslagen bevara exemplar av de handlingar som avses i 131 § i denna lag så att styrelseledamöternas och verkställande direktörens underskrifter och underskrifterna i revisionsberättelsen kan verifieras. Pensionsanstalten ska för allmänheten på sin webbplats avgiftsfritt tillgängliggöra kopior av de handlingar som avses i 131 §. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors 3.6.2026 

I den avgörande behandlingen deltog

ordförande 
Vilhelm Junnila saf 
 
vice ordförande 
Pauli Aalto-Setälä saml 
 
medlem 
Noora Fagerström saml 
 
medlem 
Kaisa Garedew saf 
 
medlem 
Lotta Hamari sd 
 
medlem 
Timo Harakka sd 
 
medlem 
Miapetra Kumpula-Natri sd 
 
medlem 
Timo Mehtälä cent 
 
medlem 
Matias Mäkynen sd 
 
medlem 
Merja Rasinkangas saf 
 
medlem 
Heikki Vestman saml 
 
medlem 
Johannes Yrttiaho vänst. 
 

Sekreterare var

utskottsråd 
Maiju Tuominen.