Förslaget grundar sig på de så kallade Omnibus I-förslagen som Europeiska kommissionen publicerade den 26 februari 2025 och som också innehöll förslag till förenkling och effektivisering av mekanismen för koldioxidjustering. Förslagen godkändes genom förordning (EU) 2025/2083.
Ändringarna gällde bland annat ett nytt tröskelvärde för CBAM-import på 50 ton per importör istället för det tidigare försändelsespecifika tröskelvärdet på 150 euro, kalkylerade standardvärden för priset på kol betalat utanför EU och beräkning av inbäddade utsläpp, försäljning och återköp av CBAM-certifikat, tillämpningsområdet och beviljande av status som godkänd CBAM-deklarant.
Förordningen om ändring av förordningen om en mekanism för koldioxidjustering vid gränsen gör det dessutom möjligt att sänka påföljdsavgifterna. För det första är det möjligt att sänka påföljdsavgifterna om en godkänd CBAM-deklarant inte överlämnar rätt antal CBAM-certifikat till följd av felaktiga uppgifter från en tredje part, närmare bestämt en verksamhetsutövare, en kontrollör eller en oberoende person som intygar den koldioxidprisdokumentation som avses i artikel 9.2. Den behöriga myndigheten kan dessutom sänka påföljdsavgiften om en importör överskrider det enda viktbaserade tröskelvärdet med högst 10 procent eller i de fall som avses i artikel 17.7a i förordningen om en mekanism för koldioxidjustering vid gränsen.
Till skillnad från de andra ändringarna i förordningen, förutsätter flexibiliteten i påföljdsavgifterna att lagen om genomförande av Europeiska unionens förordning om inrättande av en mekanism för koldioxidjustering vid gränsen ändras, eftersom myndighetens prövning vid beslut om att inte påföra påföljdsavgift ska vara bunden till prövning så att påföljdsavgift inte ska påföras om de villkor som anges i lag uppfylls.
Sänkningen av påföljdsavgiften ska basera sig på en helhetsbedömning. I bedömningen kan det tas hänsyn till i vilken grad den som har försummat skyldigheten är villig att samarbeta och vidta åtgärder för att avhjälpa försummelsen, försummelsens upprepning, varaktighet, allvarlighetsgrad och omfattning samt försummelsens avsiktliga karaktär och oaktsamhet.
Vid utskottets sakkunnigutfrågning bemöttes den föreslagna regleringen i huvudsak positivt. I propositionen föreslås inte några ytterligare nationella bestämmelser, utan det är fråga om ett nationellt genomförande av förordningen om en mekanism för koldioxidjustering vid gränsen som möjliggör ett enhetligt genomförande och en enhetlig tillämpning av förordningen. Ekonomiutskottet anser att detta är viktigt för att säkerställa lika konkurrensvillkor. Å andra sidan har det påpekats att en minskning av den administrativa bördan inte ska genomföras på bekostnad av klimatmålen, och uppmärksamhet har fästs vid att det saknas en bedömning av förslagets miljökonsekvenser. Enligt utskottets uppgifter kan det inte antas att det aktuella förslaget har betydande miljökonsekvenser, men utskottet fäster mer allmänt kritisk uppmärksamhet vid bristerna i konsekvensbedömningarna av de senaste förslagen till EU-reglering som gäller ändring av mekanismen för koldioxidjustering vid gränsen (se även EkUU 12/2026 rd — U 19/2026 rd).
Sakkunniga har också påpekat att mekanismen medför betydande skyldigheter för företagen att samla in och rapportera data i synnerhet om leveranskedjorna i tredjeländer. Utskottet betonar att det framför allt behövs tydliga myndighetsanvisningar, riskbaserad tillsyn och rådgivning som stöder företagen för att genomförandet som helhet ska lyckas. Utskottet betonar behovet av tydliga anvisningar om den dokumentation som krävs, särskilt i fråga om felaktiga uppgifter från tredjeländer.
Ekonomiutskottet föreslår en teknisk justering av 1 a § 4 punkten, som följer av att nya 5–9 punkter fogas till paragrafen. I den nya 9 punkten föreslås en ändring av teknisk natur i den finska språkdräkten.
Ekonomiutskottet anser att lagförslaget behövs och är ändamålsenligt. Utskottet tillstyrker lagförslaget med smärre lagtekniska ändringar.