Bakgrund
Regeringsprogrammets skrivningar om medborgarskapslagen har genomförts stegvis i tre projekt vid inrikesministeriet. I den första fasen gjordes ändringar i boendetidsvillkoret. I den andra fasen genomfördes de ändringar enligt regeringsprogrammet som gällde utredd identitet, nationell säkerhet, oförvitlighet och försörjningsförutsättning samt förlust av medborgarskap. Förslagen i den aktuella propositionen gäller den tredje, dvs. sista, fasen av ändringarna i medborgarskapslagen.
I propositionen föreslås det att de allmänna förutsättningarna för naturalisation kompletteras med ett nytt krav på samhällskunskaper, det vill säga i princip ett godkänt avläggande av medborgarskapsprov. Den som ansöker om medborgarskap förutsätts i fortsättningen ha tillräckliga kunskaper i det finländska samhället på finska eller svenska.
Syftet med ändringen är att stärka påvisandet av lyckad integration som utgångspunkt för förvärv av medborgarskap. Propositionen syftar till att främja att de utlänningar som är intresserade av ett finskt medborgarskap sätter sig in i hur samhället fungerar och i sådana centrala grundprinciper som stöder ett aktivt deltagande i samhället och som behövs i samhället. Syftet med medborgarskapsprovet är att på ett tillförlitligt och jämlikt sätt testa deltagarnas kunskaper om det finländska samhället.
Förvaltningsutskottet anser det viktigt att de som ansöker om medborgarskap har grundläggande kunskaper om det finländska samhället och om rättigheterna och skyldigheterna. Samhällskunskapsvillkoret kan i bästa fall stödja integration, delaktighet och samhällelig förankring. Även i andra länder är det enligt utredning ett relativt allmänt krav att kunna påvisa uppgifter om samhället genom ett medborgarskapsprov.
Sammantaget anser utskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte och att den beretts väl. Utskottet tillstyrker förslagen, men med följande kommentarer.
Påvisande av samhällskunskaper
Propositionen utgår från att samhällskunskaperna ska påvisas genom medborgarskapsprov. Enligt propositionen förutsätts det i praktiken att samhällskunskaper ska påvisas av personer i arbetsför ålder. Enligt 17 b § 2 mom. gäller villkoret inte personer under 18 år eller personer som har fyllt 65 år. Avvikelse från villkoret kan dessutom göras, om sökanden på grund av sitt hälsotillstånd eller sin funktionsnedsättning inte kan uppfylla villkoret eller om det annars finns synnerligen vägande skäl att avvika från villkoret (17 b § 3 mom.).
Utöver medborgarskapsprovet kan samhällskunskaperna påvisas genom studentexamen eller högskoleexamen som avlagts på finska eller svenska. I högskoleexamina ingår både universitets- och yrkeshögskoleexamina som avlagts i Finland. Förvaltningsutskottet anser det motiverat att en person som redan har fått kunskaper som kan jämställas med de kunskaper som testas i medborgarskapsprovet inte behöver påvisa sina kunskaper på nytt genom medborgarskapsprov.
Medborgarskapsprov
Enligt den föreslagna 25 a § i medborgarskapslagen genomförs medborgarskapsprovet som flervalsprov. Enligt utredning till utskottet kan man självständigt förbereda sig för medborgarskapsprovet genom att studera de allmänt tillgängliga läromedlen för medborgarskapsprovet. Vid genomförandet av provet beaktas också den språkkunskapsnivå som krävs för naturalisation. Frågorna i provet ska enligt förslaget gälla den viktigaste finländska lagstiftningen, grundläggande fri- och rättigheter, mänskliga rättigheter, jämlikhet, jämställdhet samt Finlands historia och kultur.
Enligt utredning till utskottet hör det inte till uppgifterna för den som upprättar medborgarskapsprovet att producera helt nytt innehåll för provet. Avsikten är att läromedlen till innehåll och omfattning ska motsvara läromedlen i samhällsorientering, som har utarbetats uttryckligen för att främja integrationen av dem som deltar i samhällsorienteringen. Enligt erhållen utredning görs medborgarskapsprovet också upp inom ramen för den föreslagna 25 a § och till denna del görs ingen ändamålsenlighetsprövning i samband med utarbetandet av medborgarskapsprovet. Medborgarskapsprovet, dess läromedel och provets ämnesområden handlar om grundläggande kunskaper om det finländska samhällets funktion samt individens rättigheter och skyldigheter.
Enligt den föreslagna 25 b § i medborgarskapslagen ingår Migrationsverket ett avtal om skaffande av frågor, svarsalternativ och läromedel för medborgarskapsprovet med ett universitet eller någon annan aktör på universitetsnivå som har tillräcklig sakkunskap för uppdraget. En annan aktör på universitetsnivå kan till exempel vara flera universitet tillsammans eller ett universitet i samarbete med en yrkeshögskola.
Förvaltningsutskottet konstaterar att avläggandet av medborgarskapsprovet kommer att få en betydande roll i att förvärva finskt medborgarskap. Genom provet ska det vara möjligt att tillförlitligt testa deltagarens kunskaper om det finländska samhället samt om individens rättigheter och skyldigheter. Därför ser utskottet det som angeläget att den som utarbetar medborgarskapsprovet har bred sakkunskap på hög nivå, inte bara inom provets ämnesområde utan också om formuleringen av frågor och svar som baserar sig på informationen i läromedlet och om hur språket i provet och läromedlet anpassas till rätt nivå.
Särskilda arrangemang
Förvaltningsutskottet lyfter fram att den föreslagna 25 g § i medborgarskapslagen också beaktar personer som på grund av sjukdom, funktionsnedsättning, särskilda läs- och skrivsvårigheter eller av någon annan därmed jämförbar orsak är förhindrade att avlägga medborgarskapsprov på samma sätt som andra som avlägger prov. Förvaltningsutskottet anser det viktigt att provet i dessa situationer kan avläggas med hjälp av särskilda arrangemang.
Förvaltningsutskottet påpekar i detta sammanhang också att Migrationsverket i fortsättningen bedömer påvisandet av avsaknad av läs- och skrivkunnighet både för beviljande av de ovan nämnda särskilda arrangemangen i medborgarskapsprovet och för avvikelse från språkkunskapsvillkoret. Om en sökande på grund av avsaknad av läs- och skrivkunnighet i fortsättningen som särskilt arrangemang beviljas möjlighet att avlägga medborgarskapsprovet muntligen, anses han eller hon bevisligen sakna läs- och skrivkunnighet också i samband med ansökan om medborgarskap vid bedömningen av avvikelser från språkkunskapsvillkoret. Eftersom det är fråga om samma myndighets bedömning av påvisandet av avsaknad av läs- och skrivkunnighet enligt 18 b § 2 och 3 mom. i medborgarskapslagen är det motiverat att myndigheten, dvs. Migrationsverket, inte längre gör en ny bedömning av samma omständighet i ansökningsfasen, anser utskottet.
Omprövning
Det föreslås att 41 § i medborgarskapslagen kompletteras med nya 2 och 3 mom. där det föreskrivs om ett omprövningsförfarande. Enligt utredning till förvaltningsutskottet kommer medborgarskapsprovet att genomföras på ett sätt som innebär att det i princip inte finns något rum för tolkning när det gäller huruvida testresultatet är godtagbart. Förfarandet med begäran om omprövning behövs framför allt för att utreda om till exempel någon teknisk störningssituation utgjort ett hinder för att avlägga provet med godkänt resultat. Det föreslagna utlåtandeförfarandet är avsett för situationer där begäran om omprövning har framställts på grund av att flervalsfrågorna lämnat rum för tolkning. Utlåtande behöver således inte alltid begäras, utan Migrationsverket kan behandla till exempel omprövningsbegäranden som gäller en teknisk störningssituation utan sakkunnigutlåtande från sakkunnigkommissionen. Begäran om utlåtande beror således på innehållet i begäran om omprövning.
Resursfördelning
Enligt uppskattningar uppgår engångskostnaderna för de inledande investeringarna i medborgarskapsprovet enligt propositionen till sammanlagt cirka 4,2 miljoner euro och de bestående kostnaderna till cirka 2,35 miljoner euro. Ett eventuellt behov av tilläggsanslag bedöms i samband med beredningen av den andra tilläggsbudgeten för 2026. De bestående kostnaderna täcks med deltagaravgifterna under en längre tid. Ändringarna avses träda i kraft vid ingången av 2027.
Utskottet fäster särskild uppmärksamhet vid Migrationsverkets centrala roll vid genomförandet av reformen. I och med propositionen kommer verket att få nya uppgifter bland annat när det gäller beredning och ordnande av medborgarskapsprov, datasystem, betalningar och behandling av omprövningsbegäranden. För att dessa ska kunna skötas på behörigt sätt krävs tillräckliga personalresurser, ekonomiska resurser och datasystem.
Utskottet betonar att Migrationsverket redan tidigare har fått en hel del nya uppgifter. I regeringsprogrammet ingår ett omfattande reformpaket för att effektivisera tillståndssystemet och skärpa utlännings- och medborgarskapslagstiftningen. Utskottet har redan behandlat en stor del av paketet. Dessa ändringar har bedömts öka verkets arbetsbörda åtminstone i övergångsskedet, även om till exempel antalet asylansökningar på längre sikt kan väntas minska. Dessutom börjar lagstiftningen om reformen av EU:s migrations- och asylpolitik tillämpas sommaren 2026.
Utskottet ser det som nödvändigt att reformernas samlade konsekvenser beaktas i Migrationsverkets resurser. Otillräckliga resurser kan leda till längre behandlingstider och försvaga systemets funktion och de sökandes rättssäkerhet.
Utskottet anser det viktigt att resurserna fördelas på ett ändamålsenligt sätt vid Migrationsverket. Verket har satsat på automation och IKT-utveckling, vilket redan har gjort processerna smidigare. Det är motiverat att fortsätta med dessa åtgärder, inbegripet en utvidgning av användningen av artificiell intelligens. Utvecklingsåtgärderna ersätter dock inte tillräckliga basresurser. Utskottet anser dessutom att det är viktigt att möjligheterna att minska antalet ärenden som behandlas vid Migrationsverket aktivt utreds. Om det görs alltför stora besparingar i omkostnaderna finns det risk för att behandlingstiderna förlängs och den eftersträvade effektivitetsvinsten inte uppnås.
Utskottet betonar att Migrationsverkets resurser ska vara tillräckliga och förutsägbara både för beredningen och genomförandet av reformerna.