Senast publicerat 06-05-2026 14:51

Interpellation IP 3/2026 rd 
Tytti Tuppurainen sd m.fl. 
 
Interpellation om regeringens misslyckade ekonomiska politik

Till riksdagen

År 2023 satte regeringen upp följande centrala mål för sig själv: att bryta skuldsättningsutvecklingen, skapa 100 000 nya arbetsplatser under regeringsperioden, åstadkomma hållbar tillväxt samt förbättra finländarnas levnadsstandard. 

Efter regeringens sista egentliga ramförhandling ser situationen ut så här. 

Regeringen lovade att bryta skuldsättningen. Enligt finansministeriet växer den offentliga skulden kraftigt mot gränsen på 100 procent. Under regeringen Orpo-Purra skuldsätter sig Finland mer än under någon tidigare regering. 

Regeringens mål var att pressa ned underskottet i de offentliga finanserna till 1 procent i förhållande till BNP före år 2027. Nu är underskottet över 4 procent och det förutspås förbli högt. Enligt regeringens plan för de offentliga finanserna skulle staten ta ytterligare 64 miljarder i skuld under åren 2027—2030. 

Regeringen lovade 100 000 nya arbetsplatser under denna valperiod. Under regeringsperioden har arbetslösheten enligt Statistikcentralen ökat med 100 000 personer. Sysselsättningen har försvagats med nästan 80 000 personer. 

Enligt Eurostat har Finlands sysselsättningsutveckling varit den svagaste i EU och Finland har blivit landet med den högsta arbetslösheten i EU. Enligt Statistikcentralen närmar sig antalet långtidsarbetslösa redan nivån från recessionen på 1990-talet. Enligt UF-centret fanns det nästan 80 000 arbetslösa arbetssökande under 30 år. Långvarig arbetslöshet och exceptionellt hög ungdomsarbetslöshet lämnar långtgående spår i Finlands ekonomi. 

Enligt OECD var Finlands tillväxt år 2025 den svagaste bland de utvecklade länderna. Regeringen har genom sina egna åtgärder försvagat hushållens förtroende och den inhemska konsumtionsefterfrågan. Enligt EK:s konjunkturbarometer är svag efterfrågan klart det största hindret för tillväxt. 

Enligt Eurostat är Finland det enda landet där bostädernas värde fortsatt att sjunka. Detta har ökat hushållens osäkerhet. 

Regeringen har också misslyckats på många andra fronter. 

Statsminister Petteri Orpo lovade under regeringsförhandlingarna att ingen skulle krävas på oskäliga uppoffringar. Trots det drabbar regeringens nedskärningar i den sociala tryggheten särskilt barnfamiljer, ensamförsörjare och ensamboende. 

Regeringen eftersträvade att stärka familjernas välfärd. Enligt social- och hälsovårdsministeriets egen bedömning faller 31 000 nya barn under gränsen för låginkomst. Regeringens mål var att halvera antalet personer som får utkomststöd. I stället har antalet börjat öka. 

Regeringens mål var att avskaffa långtidsbostadslösheten före år 2027. Den länge sjunkande trenden för bostadslöshet har nu vänt uppåt. Enligt Centralen för statligt stött bostadsbyggande har antalet långtidsbostadslösa ökar med 29 procent jämfört med året innan. 

Kriser i världen påverkar också Finlands ekonomi. Men kriser har funnits tidigare också. I många tidigare kriser har Finland klarat sig i samma takt som sina jämförelseländer - nu skiljer vi ut oss på ett negativt sätt. Regeringens skyldighet vore att säkerställa att Finlands ekonomi och sysselsättning tas om hand i varje situation. Europas svaga konjunkturer påverkar inte bara Finland, ändå är det just Finland som sjunkit till botten i Europeiska unionen enligt de ekonomiska indikatorerna. 

”Det kommer man inte att uppnå”, konstaterade finansminister Riikka Purra (HS 20.4.) som svar på frågan om att stabilisera skuldsättningen. När regeringen själv medger att den har misslyckats är det inte längre en fråga om åsikter. 

Den tråkiga verkligheten är att regeringens siffror för skuldsättning, arbetslöshet och tillväxt hör till de svagaste i Europa. Mot bakgrund av siffrorna väcks frågan om regeringen längre har ett enda betydande mål som inte har misslyckats eller där regeringen kan presentera en trovärdig bedömning av att målet fortfarande är möjligt att nå. 

Finländarna förtjänar en regering som erkänner fakta och förmår korrigera sin kurs. 

Kläm 

På grundval av det ovanstående och med hänvisning till 43 § i Finlands grundlag framställer vi följande interpellation till den behöriga ministern:

Är regeringen beredd att ändra kursen för Europas mest misslyckade ekonomiska politik? 
Helsingfors 30.4.2026 
Tytti Tuppurainen sd 
 
Antti Lindtman sd 
 
Hanna Laine-Nousimaa sd 
 
Anna-Kristiina Mikkonen sd 
 
Jani Kokko sd 
 
Ville Skinnari sd 
 
Joona Räsänen sd 
 
Helena Marttila sd 
 
Timo Suhonen sd 
 
Lauri Lyly sd 
 
Johanna Ojala-Niemelä sd 
 
Johan Kvarnström sd 
 
Riitta Kaarisalo sd 
 
Johannes Koskinen sd 
 
Harry Harkimo liik 
 
Petri Honkonen cent 
 
Hannu Hoskonen cent 
 
Antti Kaikkonen cent 
 
Eeva Kalli cent 
 
Vesa Kallio cent 
 
Anne Kalmari cent 
 
Hilkka Kemppi cent 
 
Mauri Kontu cent 
 
Hanna Kosonen cent 
 
Mika Lintilä cent 
 
Markus Lohi cent 
 
Hanna-Leena Mattila cent 
 
Timo Mehtälä cent 
 
Olga Oinas-Panuma cent 
 
Jouni Ovaska cent 
 
Mikko Polvinen cent 
 
Mika Riipi cent 
 
Hanna Räsänen cent 
 
Mikko Savola cent 
 
Eerikki Viljanen cent 
 
Alviina Alametsä gröna 
 
Fatim Diarra gröna 
 
Tiina Elo gröna 
 
Bella Forsgrén gröna 
 
Atte Harjanne gröna 
 
Hanna Holopainen gröna 
 
Mari Holopainen gröna 
 
Inka Hopsu gröna 
 
Saara Hyrkkö gröna 
 
Krista Mikkonen gröna 
 
Jenni Pitko gröna 
 
Oras Tynkkynen gröna 
 
Sofia Virta gröna 
 
Timo Furuholm vänst 
 
Veronika Honkasalo vänst 
 
Jessi Jokelainen vänst 
 
Mai Kivelä vänst 
 
Minja Koskela vänst 
 
Pia Lohikoski vänst 
 
Aino-Kaisa Pekonen vänst 
 
Hanna Sarkkinen vänst 
 
Johannes Yrttiaho vänst 
 
Anette Karlsson sd 
 
Anna Kontula vänst 
 
Pia Viitanen sd 
 
Timo Harakka sd 
 
Piritta Rantanen sd 
 
Juha Viitala sd 
 
Tuula Haatainen sd 
 
Tuomas Kettunen cent 
 
Kimmo Kiljunen sd 
 
Laura Meriluoto vänst 
 
Eveliina Heinäluoma sd 
 
Lotta Hamari sd 
 
Pinja Perholehto sd 
 
Paula Werning sd 
 
Miapetra Kumpula-Natri sd 
 
Markku Siponen cent 
 
Antti Kurvinen cent