År 2023 satte regeringen upp följande centrala mål för sig själv: att bryta skuldsättningsutvecklingen, skapa 100 000 nya arbetsplatser under regeringsperioden, åstadkomma hållbar tillväxt samt förbättra finländarnas levnadsstandard.
Efter regeringens sista egentliga ramförhandling ser situationen ut så här.
Regeringen lovade att bryta skuldsättningen. Enligt finansministeriet växer den offentliga skulden kraftigt mot gränsen på 100 procent. Under regeringen Orpo-Purra skuldsätter sig Finland mer än under någon tidigare regering.
Regeringens mål var att pressa ned underskottet i de offentliga finanserna till 1 procent i förhållande till BNP före år 2027. Nu är underskottet över 4 procent och det förutspås förbli högt. Enligt regeringens plan för de offentliga finanserna skulle staten ta ytterligare 64 miljarder i skuld under åren 2027—2030.
Regeringen lovade 100 000 nya arbetsplatser under denna valperiod. Under regeringsperioden har arbetslösheten enligt Statistikcentralen ökat med 100 000 personer. Sysselsättningen har försvagats med nästan 80 000 personer.
Enligt Eurostat har Finlands sysselsättningsutveckling varit den svagaste i EU och Finland har blivit landet med den högsta arbetslösheten i EU. Enligt Statistikcentralen närmar sig antalet långtidsarbetslösa redan nivån från recessionen på 1990-talet. Enligt UF-centret fanns det nästan 80 000 arbetslösa arbetssökande under 30 år. Långvarig arbetslöshet och exceptionellt hög ungdomsarbetslöshet lämnar långtgående spår i Finlands ekonomi.
Enligt OECD var Finlands tillväxt år 2025 den svagaste bland de utvecklade länderna. Regeringen har genom sina egna åtgärder försvagat hushållens förtroende och den inhemska konsumtionsefterfrågan. Enligt EK:s konjunkturbarometer är svag efterfrågan klart det största hindret för tillväxt.
Enligt Eurostat är Finland det enda landet där bostädernas värde fortsatt att sjunka. Detta har ökat hushållens osäkerhet.
Regeringen har också misslyckats på många andra fronter.
Statsminister Petteri Orpo lovade under regeringsförhandlingarna att ingen skulle krävas på oskäliga uppoffringar. Trots det drabbar regeringens nedskärningar i den sociala tryggheten särskilt barnfamiljer, ensamförsörjare och ensamboende.
Regeringen eftersträvade att stärka familjernas välfärd. Enligt social- och hälsovårdsministeriets egen bedömning faller 31 000 nya barn under gränsen för låginkomst. Regeringens mål var att halvera antalet personer som får utkomststöd. I stället har antalet börjat öka.
Regeringens mål var att avskaffa långtidsbostadslösheten före år 2027. Den länge sjunkande trenden för bostadslöshet har nu vänt uppåt. Enligt Centralen för statligt stött bostadsbyggande har antalet långtidsbostadslösa ökar med 29 procent jämfört med året innan.
Kriser i världen påverkar också Finlands ekonomi. Men kriser har funnits tidigare också. I många tidigare kriser har Finland klarat sig i samma takt som sina jämförelseländer - nu skiljer vi ut oss på ett negativt sätt. Regeringens skyldighet vore att säkerställa att Finlands ekonomi och sysselsättning tas om hand i varje situation. Europas svaga konjunkturer påverkar inte bara Finland, ändå är det just Finland som sjunkit till botten i Europeiska unionen enligt de ekonomiska indikatorerna.
”Det kommer man inte att uppnå”, konstaterade finansminister Riikka Purra (HS 20.4.) som svar på frågan om att stabilisera skuldsättningen. När regeringen själv medger att den har misslyckats är det inte längre en fråga om åsikter.
Den tråkiga verkligheten är att regeringens siffror för skuldsättning, arbetslöshet och tillväxt hör till de svagaste i Europa. Mot bakgrund av siffrorna väcks frågan om regeringen längre har ett enda betydande mål som inte har misslyckats eller där regeringen kan presentera en trovärdig bedömning av att målet fortfarande är möjligt att nå.
Finländarna förtjänar en regering som erkänner fakta och förmår korrigera sin kurs.