Äktenskapslagen (234/1929) ändrades hösten 2025 utifrån proposition RP 51/2025 rd (982/2025). Syftet med propositionen var att föreskriva om tydliga preskriptionstider för de förmögenhetsrättsliga rättigheter som följer av äktenskap samt att underlätta utredningen av svåra arvsrättsliga situationer som beror på att avvittring inte har verkställts. Lagändringarna träder i kraft den 1 juni 2026. 

Lagens 86 § fick ett 4 mom. som var avsett att föreskriva att rådighetsbegränsningarna enligt 38 och 39 § inte längre tillämpas om det har förflutit mer än tio år från det att ett lagakraftvunnet beslut som gäller äktenskapsskillnad eller upphävande av äktenskap meddelades eller från det att äktenskapet upplöstes på grund av den ena makens död. Ändringarna träder i kraft med retroaktiv verkan. Syftet med övergångsbestämmelsen var att garantera en minimitid på fem år från lagens ikraftträdande. 

Efter att ändringslagen stiftades har det visat sig vara oklart hur 86 § 4 mom. och dess övergångsbestämmelse ska tillämpas vid lagakraftvunnen äktenskapsskillnad eller upphävande av äktenskap. I propositionen föreslås ändringar som syftar till att avhjälpa bristerna i den här lagändringen som riksdagen tidigare godkänt innan de träder i kraft. Syftet med detta är att säkerställa en korrekt tillämpning av bestämmelserna.  

Sammantaget anser lagutskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslaget utan ändringar.