2.1  Försörjningsberedskapscentralens och försörjningsberedskapsfondens mervärdesskattskyldighet

Bestämmelser om Försörjningsberedskapscentralens verksamhet och uppgifter finns i försörjningsberedskapslagen. Enligt 5 § i försörjningsberedskapslagen, som träder i kraft den 1 april 2026, har Försörjningsberedskapscentralen till uppgift att bland annat i statens säkerhetsupplag förvalta sådana material som är nödvändiga för tryggandet av försörjningsberedskapen och fullgörandet av förpliktelser enligt internationella avtal som är bindande för Finland samt genomföra planering, lagerhantering, affärstransaktioner, förvaltning och övervakning i anslutning till säkerhetsupplagring samt sköta de uppgifter som enligt annan lagstiftning ankommer på Försörjningsberedskapscentralen. Dessa uppgifter finansieras med stöd av 14 § 2 mom. ur försörjningsberedskapsfonden. Försörjningsberedskapscentralen utför de i 5 § specificerade transaktioner som hänför sig till materiell beredskap för fondens räkning, eftersom fonden inte har egna anställda. 

I 14 § i försörjningsberedskapslagen, som träder i kraft den 1 april 2026, konstateras det att det med medel ur fonden täcks kostnaderna för och investeringarna i den materiella beredskapen samt de ersättningar som någon annanstans i lagstiftningen föreskrivits att ska täckas med medel ur fonden. Dessutom får försörjningsberedskapsåtgärder i anslutning till Försörjningsberedskapscentralens programverksamhet samt andra investeringar än sådana som hänför sig till materiell beredskap och som är nödvändiga med tanke på försörjningsberedskapen samt kostnader i samband med krisåtgärder ersättas med medel ur fonden. I samma bestämmelse konstateras det att fondens kapital utgörs av både fast och lös egendom som krävs för den materiella beredskapen, och annan fast och lös egendom som är nödvändig med tanke på försörjningsberedskapen, av säkerhetsupplagrade varor samt av icke-placerade medel. Vinst och förlust som uppstått vid överlåtelse av säkerhetsupplagrade varor ska beaktas som en förändring av fondens kapital. 

Med materiell beredskap avses t.ex. säkerhetsupplagring av varor som är kritiska med tanke på försörjningsberedskapen. Sådana varor är bland annat olja, flytande gas, olika spannmål och läkemedel. Varor i säkerhetsupplag ska uppfylla vissa på förhand fastställda villkor för hållbarhet och användningsdatum. Varor som upplagras i säkerhetsupplag och som skaffas för att trygga den materiella försörjningsberedskapen kräver alltid cirkulation. I det skede då uppfyllandet av villkoren för hållbarhet och användningsdatum håller på att löpa ut i fråga om de i säkerhetsupplag upplagrade varorna ska transaktioner användas för att upprätthålla de upplagrade varornas säkerhetsnivå. Dessutom finns det transaktioner som hänför sig till anskaffning, hyrning och uthyrning samt underhåll av fastigheter, markområden, byggnader och konstruktioner. De upplag för materiell beredskap och de ovannämnda tillgångsposterna för den materiella beredskapen ska med stöd av 30 § i försörjningsberedskapslagen antecknas i fondens balansräkning från och med den 1 april 2026. 

Enligt 7 § 1 mom. i mervärdesskattelagen (1501/1993) är statliga affärsverk, Försörjningsberedskapscentralen, interventionsfonden för jordbruket, Finlands Bank och Folkpensionsanstalten särskilt skattskyldiga för sin verksamhet enligt 1 §. Enligt 2 mom. tillämpas vad som nedan i lagen föreskrivs om staten inte på inrättningar som avses i 1 mom. 

Enligt 1 § 1 mom. 1 punkten i mervärdesskattelagen ska mervärdesskatt betalas till staten på rörelsemässig försäljning av varor och tjänster i Finland. Enligt 6 § 1 mom. är staten skattskyldig för verksamhet som avses i 1 §. Med stöd av 1 § i mervärdesskattelagen är staten allmänt mervärdesskattskyldig när det gäller rörelsemässig försäljning av varor och tjänster. En uttrycklig bestämmelse om detta har för tydlighetens skull tagits in i 6 §. Rörelsemässig verksamhet betraktas inte som myndighetsverksamhet. 

Staten är av administrativa orsaker skattskyldig som en enda enhet. En statlig inrättning är således i regel inte skattskyldig för försäljning till en annan statlig inrättning, utan sådan försäljning betraktas som den skattskyldiges interna leverans. I 7 § i mervärdesskattelagen finns en förteckning över de statliga affärsverk och vissa med dem jämförbara inrättningar som vid mervärdesbeskattningen inte betraktas som en del av staten. Statliga affärsverk liksom vissa med dem jämförbara andra aktörer likställs av konkurrensneutralitetsskäl med privata företag. Var och en av dem är särskilt skattskyldig. På sådana särskilt skattskyldiga inrättningars försäljning och förvärv tillämpas skattesystemet enligt de allmänna bestämmelserna i mervärdesskattelagen. Sådana inrättningar och andra aktörer betalar skatt också på försäljning till andra statliga myndigheter och inrättningar. På motsvarande sätt ska andra statliga myndigheter och inrättningar enligt de allmänna reglerna för mervärdesskatt betala skatt på försäljning till sådana aktörer. En sådan särskilt skattskyldig inrättning får med stöd av bestämmelserna om avdragsrätt dra av den skatt som ska betalas på varor eller tjänster som inrättningen har köpt för skattepliktig rörelsemässig verksamhet av en annan skattskyldig. 

I förteckningen i 7 § 1 mom. i den gällande mervärdesskattelagen nämns Försörjningsberedskapscentralen. Försörjningsberedskapscentralen behandlas således som särskilt mervärdesskattskyldig vid mervärdesbeskattningen och betraktas inte som en del av staten. Försörjningsberedskapscentralen har således bl.a. haft rätt att dra av den mervärdesskatt som ska betalas på upphandlingar som hänför sig till Försörjningsberedskapscentralens rörelsemässiga materiella försörjningsberedskapsverksamhet. 

3.1  Försörjningsberedskapslagen

Syftet med denna proposition är att precisera 14 § 2 mom. i försörjningsberedskapslagen, som träder i kraft den 1 april 2026. För att precisera verkställigheten av försörjningsberedskapslagen och försörjningsberedskapsfondens mervärdesskattskyldighet bör försörjningsberedskapslagen, som träder i kraft den 1 april 2026, preciseras i fråga om fondens åtgärder som inbegriper rörelsemässig verksamhet. Därtill föreslås det att orden ”på det sätt som styrelsen har föreslagit” i 16 § 3 mom. 5 punkten stryks, eftersom fonden inte har någon styrelse. Bestämmelsen gäller bokslut, bokföring och revision. 

Ur försörjningsberedskapsfonden betalas även i fortsättningen kostnaderna för den materiella beredskapen. Det föreslås att 14 § 2 mom. i försörjningsberedskapslagen ändras så att bestämmelsen även gäller skötseln av sådan rörelsemässig anskaffning och försäljning som hänför sig till den materiella beredskapen samt transaktioner som hänför sig till anskaffning, hyrning, uthyrning och underhåll av fastigheter, markområden, byggnader och konstruktioner. Eftersom fonden inte har egna anställda gör Försörjningsberedskapscentralen sådana behövliga transaktioner som hänför sig till materiell beredskap för fondens räkning och de bokförs i fondens bokföring. 

Dessutom ersätts verbet ”täcks” i 14 § 2 mom. av tydlighetsskäl med verbet ”betalas”. 

3.2  Mervärdesskattelagen

Syftet med denna proposition är att ändra Försörjningsberedskapscentralens och försörjningsberedskapsfondens skattskyldighet i mervärdesbeskattningen. Försörjningsberedskapscentralen kommer genom försörjningsberedskapslagen att ombildas till ett statligt ämbetsverk och dess omkostnader kommer i fortsättningen att finansieras ur statsbudgeten. 

På grund av de ändringar i försörjningsberedskapslagen som gäller Försörjningsberedskapscentralen och fonden föreslås det att det till 7 § 1 mom. i mervärdesskattelagen fogas en bestämmelse om att försörjningsberedskapsfonden är särskilt skattskyldig för sådan rörelsemässig verksamhet som avses i 1 § i mervärdesskattelagen och att det som i mervärdesskattelagen föreskrivs om staten inte ska tillämpas på fonden. Om försörjningsberedskapsfonden betraktas som särskilt skattskyldig och införs i registret över mervärdesskattskyldiga, har fonden rätt att dra av den mervärdesskatt som ska betalas på varor eller tjänster som den köper för sin skattepliktiga rörelsemässiga verksamhet. 

På motsvarande sätt föreslås det att bestämmelsen om att Försörjningsberedskapscentralen är särskilt mervärdesskatteskyldig stryks i 7 § 1 mom. i mervärdesskattelagen på grund av att Försörjningsberedskapscentralen ombildas till ett statligt ämbetsverk. På den tillämpas således vad som i mervärdesskattelagen föreskrivs om staten. 

4.1  Konsekvenser för statsbudgeten

Den föreslagna ändringen bedöms i princip inte ha några ekonomiska konsekvenser. Försörjningsberedskapscentralen har för närvarande rätt att dra av den mervärdesskatt som ska betalas på upphandlingar som hänför sig till Försörjningsberedskapscentralens materiella försörjningsberedskapsverksamhet. Efter ändringen har försörjningsberedskapsfonden motsvarande rätt att dra av den mervärdesskatt som ska betalas på de upphandlingar som hänför sig till fondens materiella försörjningsberedskapsverksamhet. Ändringen och de avdrag som försörjningsberedskapsfonden gör bedöms således inte påverka inflödet av mervärdesskatt. 

Det är svårt att förutse antalet transaktioner som hänför sig till den materiella beredskapen. Om fonden exempelvis genomför betydande anskaffningar som hänför sig till den materiella beredskapen, kommer även beloppet av den mervärdesskatt som ingår i dem och som ska dras av att vara betydande. Till exempel enligt bokföringsuppgifterna för 2025 uppgick beloppet av den mervärdesskatt som skulle återbäras för affärsverksamheten till cirka 18 miljoner euro. 

Om det till 7 § 1 mom. i mervärdesskattelagen inte fogas en bestämmelse om att försörjningsberedskapsfonden är särskilt skattskyldig för sådan rörelsemässig verksamhet som avses i 1 § i mervärdesskattelagen, kan detta leda till ett behov av att ytterligare kapitalisera försörjningsberedskapsfonden ur statsbudgeten för att fondens verksamhets- och betalningsförmåga ska upprätthållas. Som mervärdesskattskyldig har fonden rätt att dra av mervärdesskatt på varor eller tjänster som fonden köper för sin skattepliktiga rörelsemässiga verksamhet. Avdragsrätten bedöms minska behovet att ytterligare kapitalisera fonden genom överföringar i statsbudgeten. 

6.1  Lagen om tryggande av försörjningsberedskapen och om Försörjningsberedskapscentralen

14 §.Försörjningsberedskapsfonden och försörjningsberedskapsavgift. I det föreslagna 2 mom. preciseras försörjningsberedskapsfondens roll som affärsidkare när det gäller materiell beredskap. Enligt det momentet betalas med medel ur fonden anskaffningarna och investeringarna i den materiella beredskapen samt de ersättningar som någon annanstans i lagstiftningen föreskrivits att ska täckas med medel ur fonden. Dessutom föreslås det att försörjningsberedskapsåtgärder i anslutning till Försörjningsberedskapscentralens programverksamhet samt andra investeringar än sådana som hänför sig till materiell beredskap och som är nödvändiga med tanke på försörjningsberedskapen samt kostnader i samband med krisåtgärder får ersättas med medel ur fonden. Verbet ”täcks” i 14 § 2 mom. i den försörjningsberedskapslag som träder i kraft den 1 april 2026 ändras av tydlighetsskäl till verbet ”betalas”. I momentet föreslås det en precisering, enligt vilken Försörjningsberedskapscentralen för fondens räkning sköter sådan rörelsemässig anskaffning och försäljning som behövs för den materiella beredskapen samt sådana transaktioner som hänför sig till anskaffning, hyrning, uthyrning och underhåll av fastigheter, markområden, byggnader och konstruktioner. Försörjningsberedskapsfonden har inga egna anställda, utan Försörjningsberedskapscentralens tjänstemän ska vidta behövliga åtgärder för fondens räkning, och de transaktioner som görs ska antecknas i fondens bokföring. Det föreslås dessutom att det i 14 § 2 mom. konstateras att till fonden intäktsförs de inkomster som hänför sig till ovannämnda funktioner. 

Försörjningsberedskapsfondens användningsändamål ska inte utvidgas jämfört med nuläget. Även hittills har transaktioner som hänför sig till den materiella försörjningsberedskapen betalats ur fonden. 

16 §.Bokslut, bokföring och revision. Det föreslås att 3 mom. 5 punkten ändras så att hänvisningen till att fondens styrelse ska lägga fram ett förslag till disponering av fondens resultat stryks. Fonden har ingen styrelse. 

6.2  Mervärdesskattelagen

7 §. Enligt 7 § 1 mom. i mervärdesskattelagen är statliga affärsverk, Försörjningsberedskapscentralen, Finlands Bank och Folkpensionsanstalten särskilt skattskyldiga för sin verksamhet enligt 1 §. Enligt 2 mom. tillämpas vad som nedan i lagen föreskrivs om staten inte på inrättningar som avses i 1 mom. Enligt 1 § 1 mom. 1 punkten i mervärdesskattelagen ska mervärdesskatt betalas till staten på rörelsemässig försäljning av varor och tjänster i Finland. Enligt 6 § 1 mom. är staten skattskyldig för verksamhet som avses i 1 §. 

Av de orsaker som nämns i avsnitt 2.1 i denna proposition och som hänför sig till de ändringar i fråga om Försörjningsberedskapscentralen och försörjningsberedskapsfonden som föreslås i försörjningsberedskapslagen föreslås det att det till 7 § 1 mom. i mervärdesskattelagen fogas en bestämmelse om att försörjningsberedskapsfonden är särskilt skattskyldig för sådan rörelsemässig verksamhet som avses i 1 § i mervärdesskattelagen, och på fonden tillämpas således inte vad som i mervärdesskattelagen föreskrivs om staten. 

På motsvarande sätt föreslås det att bestämmelsen om att Försörjningsberedskapscentralen är särskilt mervärdesskatteskyldig stryks i 7 § 1 mom. i mervärdesskattelagen på grund av de ändringar som nämns ovan i avsnitt 2.1 i propositionen. På den tillämpas således vad som i mervärdesskattelagen föreskrivs om staten.