Barn som med stöd av denna lag har placerats utom hemmet ska säkerställas en god vård och fostran, ägnas en med hänsyn till barnets ålder och utvecklingsnivå behövlig tillsyn och omsorg samt tryggas rätten till en balanserad utveckling och välfärd i enlighet med vad som föreskrivs i 1 § i lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt. Vikt ska särskilt fästas vid åtgärder genom vilka barnets psykiska och fysiska välfärd skyddas samt barnets sociala utveckling stöds. 

För att tillgodose barnets balanserade utveckling och skydd kan gränser ställas för barnet enligt ålder och utvecklingsnivå på motsvarande sätt som föräldrar kan sätta gränser i samband med sedvanlig fostran av barn. Gränserna ska i första hand diskuteras med barnet och barnets åsikt ska utredas på det sätt som föreskrivs i 20 § 1 mom. Barnet kan beröras fysiskt i samband med sedvanligt skydd och sedvanlig fostran, om det är nödvändigt för att trygga barnets bästa. Vården, fostran, tillsynen och omsorgen får inte vara undertryckande mot barnet eller annars kränka barnets människovärde. Vården, fostran, tillsynen och omsorgen får inte omfatta begränsningar som avses i 11 kap. Särskilda bestämmelser om förutsättningarna för bruk av och skyldigheten att fatta beslut om begränsningar finns i 11 kap. 

Den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter har till uppgift att övervaka praxis för fostran på placeringsplatsen som en del av tillgodoseendet av barnets bästa under placeringen. Dessutom ska socialarbetaren vid utarbetandet av en sådan klientplan som avses i 30 § diskutera med de aktörer som avses i 2 mom. i den paragrafen om tillvägagångssätt och principer för fostran samt om de regler och den praxis för fostran genom vilka vården, fostran och tillsynen av och omsorgen om barnet genomförs. 

Om ett barn innehar ämnen eller föremål som den som inte har fyllt 18 år inte får inneha med stöd av någon annan lag, får en familjevårdare, en anställd vid ett professionellt familjehem eller en person i barnskyddsanstaltens vård- och fostringspersonal ta dem ifrån barnet. Om ett barn innehar sådana andra ämnen eller föremål än de som avses ovan som används i berusningssyfte, eller redskap som särskilt lämpar sig för bruket av sådana ämnen, får också de tas ifrån barnet. 

Barnet får också fråntas andra än i 1 mom. avsedda ämnen och föremål vars egenskaper gör att de lämpar sig för att äventyra barnets eller någon annans liv, hälsa eller säkerhet, ordningen på placeringsplatsen eller för att skada egendom, om en person som avses i 1 mom. har grundad anledning att misstänka att barnet använder ämnena eller föremålen så att det äventyrar barnets eller någon annans liv, hälsa eller säkerhet eller ordningen på placeringsplatsen eller så att det skadar egendom. 

Dessutom får barnet fråntas penningtillgångar, betalningsmedel eller övriga med dessa jämförbara redskap, nyttigheter eller ägodelar, om användningen av dem sannolikt äventyrar barnets eller någon annans liv, hälsa eller säkerhet eller ordningen på placeringsplatsen, skadar egendom eller äventyrar uppnåendet av syftet med placeringen av barnet eller något annat barn. Om penningtillgångar, betalningsmedel eller övriga med dessa jämförbara redskap har fråntagits barnet, ska barnet ha möjlighet att under övervakning använda penningtillgångarna för godtagbara ändamål. 

Dessutom får barnet fråntas sådana anordningar eller andra redskap som är i barnets besittning som kan användas för kommunikation när vanlig begränsning av användningen av dem inte är tillräcklig, och om barnet använder anordningen eller redskapet så att barnets utveckling och välfärd äventyras. Dessutom får anordningar eller andra redskap fråntas barnet, om barnet använder en anordning eller ett redskap som kan användas för kommunikation så att det äventyrar barnets egen eller någon annans säkerhet eller ordningen på placeringsplatsen eller uppnåendet av syftet med placeringen av barnet eller något annat barn. Om de anordningar eller andra redskap som avses ovan har tagits ifrån barnet, ska barnets kontakter tryggas på andra sätt. Bestämmelser om begränsning av barnets kontakter finns i 62 och 63 §. 

Den socialarbetare som enligt 13 b § ansvarar för barnets angelägenheter eller någon annan behörig tjänsteinnehavare inom socialvården i välfärdsområdet ska utan dröjsmål underrättas om fråntagande av ämnen och föremål. 

Om fråntagande av ämnen och föremål som en begränsande åtgärd vid barnskyddsanstalter föreskrivs särskilt i 11 kap. 

Ett fråntagande får inte pågå längre än vad som är nödvändigt av skäl som avses i 4 b § och med avseende på barnets vård och fostran. Nödvändigheten av fråntagandet av ett ämne eller föremål ska omprövas regelbundet. 

Det ska fattas ett beslut om fråntagande av ett ämne eller föremål, om det fråntagna ämnet eller föremålet inte återlämnas till barnet genast när situationen upphört. Beslutet ska i fråga om barn som har placerats i familjevård fattas av den socialarbetare som avses i 13 b § och ansvarar för barnets angelägenheter eller av en annan behörig tjänsteinnehavare inom socialvården i välfärdsområdet. I fråga om barn som har placerats på en barnskyddsanstalt ska beslutet fattas av föreståndaren för anstalten eller av en av föreståndaren förordnad person i anstaltens vård- och fostringspersonal. 

På överlämnande eller förstöring av fråntagen egendom tillämpas vad som föreskrivs någon annanstans i lag. Sådana i alkohollagen (1102/2017) avsedda alkoholdrycker och sådana i 118 § i tobakslagen (549/2016) avsedda produkter som minderåriga inte får inneha får förstöras jämte förpackning, om ämnet eller produkten inte har något nämnvärt försäljnings- eller bruksvärde. 

Fråntagen egendom ska återlämnas till barnet senast när placeringen avslutas, om det inte i någon annan lag föreskrivs något annat om att återlämna eller förstöra egendomen. Om fråntagen egendom har förstörts med stöd av 3 mom. eller någon annan lag, ska förstöringen nämnas i det beslut som avses i 2 mom. 

Det välfärdsområde där ett barn eller en ung person har placerats som en stödåtgärd inom öppenvården eller i vård utom hemmet eller i eftervård (placeringsvälfärdsområde) ska i samarbete med det välfärdsområde som enligt 16 § 1 mom. eller 17 § ansvarar för ordnandet av barnskydd (placerarvälfärdsområde) och den kommun där barnets eller den unga personens placeringsplats finns eller boningskommunen för ett barn eller en ung person i eftervård ordna den service och de stödåtgärder för barnet eller den unga personen som behövs för omsorgen eller vården. Placeringsvälfärdsområdet har rätt till ersättning av placerarvälfärdsområdet för sina kostnader för servicen och stödåtgärderna. 

Placeringsvälfärdsområdet ska när det ordnar tjänster se till att tjänsterna samordnas till en ändamålsenlig helhet. Bestämmelser om samordnandet av tjänsterna finns i 10 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård. Sådana mest krävande social- och hälsovårdstjänster där uppgifter inom socialvården och hälso- och sjukvården tillsammans bildar den helhet som behövs för att genomföra tjänsterna ska samordnas i enlighet med 36 § 3 mom. 6 punkten i den lagen och de bestämmelser som utfärdats med stöd av 36 § 5 mom. i den lagen. Det välfärdsområde som ordnat en tjänst inom det mest krävande barnskyddet har rätt att ta ut kostnaderna som orsakats av placerarvälfärdsområdet. 

Bestämmelser om placeringsvälfärdsområdets skyldighet att i en situation som avses i 1 mom. ordna de hälso- och sjukvårdstjänster som behövs för ett barn eller en ung person som har placerats som en stödåtgärd inom öppenvården eller i vård utom hemmet eller i eftervård samt om ersättning för kostnaderna för hälso- och sjukvårdstjänster finns i 69 § i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010). 

Bestämmelser om skyldigheten för den kommun där ett barns placeringsplats finns och boningskommunen för ett barn i eftervård att ordna förskoleundervisning och grundläggande utbildning för ett barn som placerats som en stödåtgärd inom öppenvården eller i vård utom hemmet eller i eftervård finns i lagen om grundläggande utbildning (628/1998) och bestämmelser om ersättning för kostnaderna för detta finns i 38 § i lagen om statsandel för kommunal basservice (618/2021). Bestämmelser om ordnande av småbarnspedagogik för barn som placerats som en stödåtgärd inom öppenvården eller i vård utom hemmet eller i eftervård och om ersättning för kostnaderna för den finns i lagen om småbarnspedagogik (540/2018). 

Klientplanen ska, om det inte finns något uppenbart hinder för det, göras upp och ses över i samråd med barnet och vårdnadshavaren samt vid behov med en annan laglig företrädare för barnet, föräldrarna, någon annan person som svarar för barnets vård och fostran eller står barnet nära och någon som i väsentlig omfattning deltar i vårdnaden om barnet. I klientplanen ska antecknas de omständigheter och saker som målet är att påverka, barnets och familjens behov av stöd, tjänster och andra stödåtgärder genom vilka målet är att behovet av stöd ska mötas samt den tid inom vilken man uppskattar att målen kan uppnås. I klientplanen ska även antecknas de berördas avvikande meningar om behovet av stöd och ordnandet av tjänster och andra stödåtgärder. Klientplanen ska ses över vid behov, dock minst en gång om året. Med avvikelse från vad som föreskrivs ovan ska klientplanen ses över med minst fyra månaders mellanrum, om barnet är placerat för rehabilitering på en sådan sluten institution som avses i 49 a §. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Bestämmelserna i 49 a—49 e och 71 § träder i kraft den 1 januari 2027. 

På beslut som fattats före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde när beslutet fattades. 

På besvär samt på ansökningar som gäller omhändertagande och placering i vård utom hemmet med anledning av ett beslut som fattats före ikraftträdandet av denna lag eller på behandlingen av ett sådant ärende vid en högre besvärsinstans med anledning av besvär tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. 

Placeringsvälfärdsområdet ska när det ordnar tjänster se till att tjänsterna samordnas till en ändamålsenlig helhet. Bestämmelser om samordning av tjänster för kunderna finns i 10 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård. Sådana mest krävande social- och hälsovårdstjänster där uppgifter inom socialvården och hälso- och sjukvården tillsammans bildar den helhet som behövs för att genomföra tjänsterna ska samordnas i enlighet med 36 § 3 mom. 6 punkten i den lagen och de bestämmelser som utfärdats med stöd av 5 mom. i den paragrafen. Det välfärdsområde som ordnat tjänsten inom det mest krävande barnskyddet har rätt att ta ut kostnaderna för ordnandet av vården av placerarvälfärdsområdet enligt vad som föreskrivs i 4 mom. i denna paragraf. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Denna paragraf tillämpas inte när tjänsteproducenten är ett statligt sinnessjukhus, Försvarsmakten, Gränsbevakningsväsendet, Enheten för hälso- och sjukvård för fångar, ett statligt affärsverk, ett välfärdsområde, Helsingfors stad, HUS-sammanslutningen, Statens barnskyddsanstalt eller en självständig offentligrättslig inrättning. 

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024. För statens sinnessjukhus, Försvarsmakten, Gränsbevakningsväsendet, Enheten för hälso- och sjukvård för fångar, statliga affärsverk, välfärdsområdena, Helsingfors stad, HUS-sammanslutningen, Statens barnskyddsanstalt, självständiga offentligrättsliga inrättningar eller evangelisk-lutherska eller ortodoxa kyrkan eller en församling eller kyrklig samfällighet inom de kyrkorna träder dock 3 kap. i lagen i kraft den 1 januari 2028. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Statens barnskyddsanstalt är ett riksomfattande ämbetsverk vars verksamhetsområde omfattar hela landet. 

Anstalten består av barnskyddets verksamhetsenheter, en skola och fängelsets familjeavdelning samt deras gemensamma förvaltning. Skolan i anslutning till anstalten har sina verksamhetsställen i barnskyddets verksamhetsenheter. 

Anstaltens skola har en direktion som tillsätts av Institutet för hälsa och välfärd för fyra kalenderår åt gången. Direktionen består av en ordförande, en vice ordförande samt minst tre andra medlemmar och personliga ersättare för dem. 

Direktionen utnämner skolans ledande rektor tills vidare efter föredragning av direktören för anstalten. 

Anstalten leds av en direktör för Statens barnskyddsanstalt som utnämns av Institutet för hälsa och välfärd. Direktören för anstalten utnämns till tjänsten för en femårsperiod, om det inte av särskilda skäl finns grund för att utnämna för kortare tid. Av direktören med ansvar för verksamheten vid anstalten förutsätts en lämplig högre högskoleexamen, sådan mångsidig erfarenhet som uppgiften förutsätter, stark kännedom om vård utom hemmet inom barnskyddet, i praktiken visad ledarförmåga och erfarenhet av ledarskap. 

I en arbetsordning som godkänns av direktören för anstalten bestäms om anstaltens organisation, interna arbetsfördelning, behandling och avgörande av ärenden samt om den övriga organiseringen av verksamheten. 

Direktören för anstalten avgör vilken aktör som producerar tjänsten på fängelsets familjeavdelning och övriga ärenden som ska avgöras av ämbetsverket och som enligt vad som föreskrivs eller vad som bestäms i arbetsordningen inte ska avgöras av någon annan tjänsteman. 

Direktören för anstalten kan överta avgörandet av ett ärende som en tjänsteman vid ämbetsverket enligt arbetsordningen får avgöra. 

Anstalten har till uppgift att producera anstaltsvård enligt barnskyddslagen (417/2007) samt ordna grundläggande utbildning och utbildning som handleder för examensutbildning enligt vad som föreskrivs om dem i lagen om grundläggande utbildning (628/1998) och lagen om utbildning som handleder för examensutbildning (1215/2020) för sådana barn som är placerade i vård utom hemmet och som inte på ett ändamålsenligt sätt kan fostras och vårdas i någon annan vård utom hemmet och inte heller på grund av sjukdom behöver vård som ges någon annanstans. Vid behov kan också annan undervisning ordnas enligt vad som i övrigt föreskrivs om den undervisning som ska ordnas. Vid verksamhetsenheter för barnskydd kan också tillhandahållas sådana mentalvårdstjänster som avses i socialvårdslagen (1301/2014) eller hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010). 

Utöver vad som föreskrivs i 1 mom. ska minst en verksamhetsenhet för barnskydd producera sådan rehabilitering på en sluten institution som avses i 49 a § i barnskyddslagen. 

Barn kan med iakttagande av vad som föreskrivs i barnskyddslagen placeras på fängelsets familjeavdelning hos en förälder som avtjänar ett fängelsestraff eller är häktad. Familjeavdelningen stöder föräldrarna i deras föräldraskap och förmåga att hantera sin livssituation. Syftet är att stödja interaktionen mellan barn och föräldrar och att skapa en trygg vardag för barnet såväl fysiskt som psykiskt. Fängelsets familjeavdelning finns i anslutning till fängelset. 

Statens barnskyddsanstalt svarar för att producera den barnskyddstjänst som avses i 1 mom. 

Statens barnskyddsanstalt kan producera den tjänst som avses i 5 § själv eller helt eller delvis skaffa den som en köpt tjänst av en privat tjänsteproducent på grundval av avtal, om tjänsten behöver skaffas av en privat tjänsteproducent för att uppgiften ska skötas på ett ändamålsenligt sätt. Brottspåföljdsmyndigheten ska höras före valet av en producent av tjänster på fängelsets familjeavdelning. 

Statens barnskyddsanstalt ska underrätta välfärdsområdena och Helsingfors stad samt Brottspåföljdsmyndigheten om den privata tjänsteproducenten eller om byte av privat tjänsteproducent. 

Den privata tjänsteproducenten svarar för att tjänsten produceras i enlighet med lag och avtal. Bestämmelser om Statens barnskyddsanstalts och privata tjänsteproducenters ansvar för den tjänst som skaffas finns i 10 § i lagen om tillsynen över social- och hälsovården (741/2023). 

Bestämmelser om upphandlingsförfarandet när tjänster skaffas från en privat tjänsteproducent finns i lagen om offentlig upphandling och koncession (1397/2016), nedan  upphandlingslagen. 

Privata tjänsteproducenter av vilka Statens barnskyddsanstalt skaffar tjänster på det sätt som avses i 6 § ska uppfylla de förutsättningar som föreskrivs i lagen om tillsynen över social- och hälsovården. 

En privat tjänsteproducent ska ha tillräcklig kompetens med hänsyn till innehållet i och omfånget av tjänsten, ha den yrkesutbildade personal inom social- och hälsovården som verksamheten förutsätter samt även annars ha tillräckliga verksamhetsförutsättningar. Tjänsteproducenten ska vara tillräckligt solvent för att kunna sörja för verksamheten och dess kontinuitet och fullgöra sina lagstadgade skyldigheter. Tjänsteproducenten ska utse en ansvarsperson som svarar för verksamheten och tillräckligt många ansvarspersoner för de olika funktionerna med hänsyn till verksamhetens art och omfattning. Den ansvarsperson som svarar för verksamheten har till uppgift att säkerställa att kraven i denna lag och de avtalsförpliktelser som avses i 8 § uppfylls i praktiken i den privata tjänsteproducentens verksamhet. Den ansvarsperson som svarar för en funktion ska inom sitt ansvarsområde se till att de uppgifter som omfattas av avtalet i praktiken sköts i enlighet med lag. 

När Statens barnskyddsanstalt skaffar den tjänst som avses i 5 § från en privat tjänsteproducent ska anstalten säkerställa att det inte under de senaste tre åren har konstaterats allvarliga eller upprepade brister i klient- och patientsäkerheten i tjänsteproducentens tidigare verksamhet eller, om sådana brister har förekommit, att tillsynsmyndighetens tidigare anmärkningar och förelägganden har lett till att bristerna i verksamheten korrigerats och missförhållandena avhjälpts. 

Den privata tjänsteproducenten får inte vara försatt i konkurs. 

Vad som i 4 och 5 mom. föreskrivs om privata tjänsteproducenter gäller också den som genom ägande, avtal eller andra arrangemang utövar bestämmande inflytande för en privat tjänsteproducents räkning. 

I de situationer som avses i 3—5 mom. ska den privata tjänsteproducenten dock ges möjlighet att visa att det inte finns några hinder för dess verksamhet som privat tjänsteproducent. 

Vid anskaffning kan utöver 2—5 mom. även de lämplighetskrav som avses i 81 § 1 mom. i upphandlingslagen tillämpas. 

När Statens barnskyddsanstalt skaffar den tjänst som avses i 5 § på basis av avtal ska Statens barnskyddsanstalt säkerställa att den kan uppfylla sitt ansvar enligt 5 § 2 mom. när avtalet upphör att gälla och även vid eventuella avtalsbrott eller störningar i avtalets fullgörande och andra störningssituationer eller undantagsförhållanden. 

Utöver vad som föreskrivs i 123 § i upphandlingslagen och i 45 § i förvaltningslagen (434/2003) ska ett beslut av Statens barnskyddsanstalt om att skaffa den tjänst som avses i 6 § innehålla motiveringar om att förutsättningarna enligt den paragrafen för anskaffning av tjänster uppfylls. 

En privat tjänsteproducent ska i verksamhet som omfattas av denna lag iaktta förvaltningslagen, lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003), språklagen (423/2003), samiska språklagen (1086/2003) och teckenspråkslagen (359/2015), om inte något annat föreskrivs i denna lag eller någon annan lag. Dessutom ska tjänsteproducenten i sådan verksamhet iaktta vad som i lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda (424/2003) föreskrivs om verksamheten hos en myndighet som avses i 1 § 1 mom. i den lagen, om inte något annat föreskrivs i denna lag eller någon annan lag. 

Bestämmelser om handlingarnas offentlighet finns i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999). 

Bestämmelser om ordnande av informationshanteringen, informationssäkerhet, elektronisk överföring av informationsmaterial, ärendehantering och informationshantering i samband med tjänsteproduktion finns i lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen (906/2019). Bestämmelser om de digitala tjänsternas tillgänglighet och om digitala tjänster som myndigheterna ordnar för allmänheten finns i lagen om tillhandahållande av digitala tjänster (306/2019). 

På anställda hos en privat tjänsteproducent tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar i 40 kap. 1—3, 5, 7, 8, 8 a, 8 b, 9 och 10 § i strafflagen (39/1889), med undantag av avsättningspåföljden, när de sköter offentliga förvaltningsuppgifter som ingår i den tjänst som avses i 5 § i denna lag. 

Vad som föreskrivs i 1 mom. tillämpas också på medlemmar i de lagstadgade organen och ledningen för sammanslutningar, stiftelser och andra juridiska personer och på självständiga yrkesutövare när de sköter offentliga förvaltningsuppgifter som ingår i den tjänst som avses i 5 §. 

Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (412/1974). 

Statens barnskyddsanstalt ska styra och övervaka den tjänsteproduktion som omfattas av dess produktionsansvar. Statens barnskyddsanstalt har trots sekretessbestämmelserna rätt att av privata tjänsteproducenter avgiftsfritt få de uppgifter och utredningar som är nödvändiga för kontroll av förutsättningarna för att tjänsterna produceras på behörigt sätt och för att genomföra tillsynen. Bestämmelser om Statens barnskyddsanstalts och privata tjänsteproducenters egenkontroll finns i övrigt i lagen om tillsynen över social- och hälsovården. En privat tjänsteproducent ska utöver till det välfärdsområde där barnet eller den unga personen är placerad som stödåtgärd inom öppenvården eller placerad i vård utom hemmet eller i eftervård (placeringsvälfärdsområdet) och tillsynsmyndigheten lämna den anmälan som avses i 29 § 1 mom. i den lagen till Statens barnskyddsanstalt. En person som avses i 3 mom. i den paragrafen ska också alltid underrätta Statens barnskyddsanstalt om en omständighet som avses i 2 mom. i den paragrafen. Vad som i 25 § i den lagen föreskrivs om det förfarande som tjänsteanordnaren ska följa till följd av missförhållanden och brister som framkommit i egenkontrollen tillämpas på Statens barnskyddsanstalt när den skaffar den tjänst som avses i 5 § i denna lag av en privat tjänsteproducent. 

Placerarvälfärdsområdet ska övervaka att barnets placering på fängelsets familjeavdelning genomförs i enlighet med denna lag och barnskyddslagen och att barnet under den tid placeringen varar får de tjänster och stödåtgärder som det behöver och som placerarvälfärdsområdet och placeringsvälfärdsområdet i enlighet med 16 b § i barnskyddslagen ska ordna. 

Bestämmelser om placerarvälfärdsområdets skyldighet att styra och övervaka den tjänsteproduktion som omfattas av dess organiseringsansvar, rätt att av tjänsteproducenter få uppgifter och utredningar som är nödvändiga för tillsynen och rätt att inspektera tjänsteproducenters lokaler och utrustning finns i 10 § i lagen om välfärdsområden (611/2021). Vad som i 10 § 2 mom. i den lagen föreskrivs om välfärdsområdets rätt att få uppgifter och inspektionsrätt gäller också den tjänst som Statens barnskyddsanstalt och privata tjänsteproducenter producerar med stöd av denna lag. 

Bestämmelser om placerarvälfärdsområdets egenkontroll finns i övrigt i lagen om tillsynen över social- och hälsovården. Vad som i 23 § 2 mom. och 25 § i den lagen föreskrivs om välfärdsområdets skyldighet att styra och övervaka privata tjänsteproducenter samt om det förfarande som tjänsteanordnaren ska följa till följd av missförhållanden och brister som framkommit i egenkontrollen gäller också den tjänst som Statens barnskyddsanstalt och privata tjänsteproducenter producerar med stöd av denna lag. Vad som i den sistnämnda paragrafen föreskrivs om tjänsteanordnarens skyldighet att vidta åtgärder i enlighet med sitt avtal med tjänsteproducenten för att sänka ersättningen eller hålla inne betalningen av den eller för att säga upp eller häva avtalet gäller också Statens barnskyddsanstalt och dess avtal med privata tjänsteproducenter. 

Institutet för hälsa och välfärd svarar för resultatstyrningen av anstalten. Grundläggande utbildning och annan undervisning i anslutning till den styrs av Utbildningsstyrelsen. 

Välfärdsområdena och Tillstånds- och tillsynsverket utövar tillsyn över den verksamhet vid verksamhetsenheter för barnskydd och vid fängelsets familjeavdelning som det föreskrivs om i barnskyddslagen. Tillstånds- och tillsynsverket utövar också tillsyn över den undervisning och utbildning som ges av verksamhetsställena för skolan i anslutning till Statens barnskyddsanstalt. 

Bestämmelser om fängelsets familjeavdelnings egenkontroll finns dessutom i 13 §. 

Den dagordning som avses i 5 kap. 8 § i fängelselagen (767/2005) bereds av Brottspåföljdsmyndigheten i samarbete med personalen vid fängelsets familjeavdelning och fastställs av enhetschefen för fängelset. För att barnskyddet ska kunna genomföras ordnas diskussioner i enlighet med 31 § i barnskyddslagen. Om det sker sådana förändringar i förälderns situation som kan kräva justering i barnets klientplan, ska enhetschefen för fängelset utan dröjsmål meddela den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter om detta. 

Personalen vid familjeavdelningen vid Statens barnskyddsanstalt och personalen vid familjeavdelningen vid en privat tjänsteproducent som på det sätt som avses i 6 § producerar tjänsten vid fängelsets familjeavdelning har trots sekretessbestämmelserna rätt att av Brottspåföljdsmyndigheten få de uppgifter om ett barn som placerats på familjeavdelningen eller barnets förälder eller andra fångar, som är nödvändiga för att trygga tillgodoseendet av det på fängelsets familjeavdelning placerade barnets bästa och för att tillhandahålla tjänsten eller för att trygga tjänstens säkerhet. 

Personalen vid familjeavdelningen vid Statens barnskyddsanstalt och personalen vid familjeavdelningen vid en privat tjänsteproducent som på det sätt som avses i 6 § producerar tjänsten vid fängelsets familjeavdelning har trots sekretessbestämmelserna rätt att till tjänstemän vid Brottspåföljdsmyndigheten som deltar i verkställigheten av straffet för en fånge som placerats på familjeavdelningen lämna de uppgifter om ett barn som placerats på familjeavdelningen eller barnets förälder eller andra fångar, som är nödvändiga för att trygga tillgodoseendet av det på fängelsets familjeavdelning placerade barnets bästa och för att tillhandahålla tjänsten eller för att trygga tjänstens säkerhet. 

Personalen på familjeavdelningen ska omedelbart underrätta Brottspåföljdsmyndighetens tjänstemän om en fånge som placerats på familjeavdelningen äventyrar sin egen eller någon annan persons säkerhet, om fången inte klarar av att ta hand om sig själv eller sitt barn eller om fången lämnar den öppna anstalten utan tillstånd. Dessutom ska Brottspåföljdsmyndighetens tjänstemän utan dröjsmål underrättas om annat som är av betydelse med tanke på ordningen och säkerheten i fängelset. 

I fråga om ordnande av grundläggande utbildning och annan undervisning i anslutning till den samt utbildning som handleder för examensutbildning vid verksamhetsenheter för barnskydd tillämpas vad som föreskrivs i lagen om grundläggande utbildning eller i lagen om utbildning som handleder för examensutbildning. 

Utöver vad som föreskrivs i 60 § i barnskyddslagen, är behörighetsvillkor för anställda i vård- och fostringsuppgifter för uppgiften lämplig högskoleexamen eller sådan yrkesexamen på institutnivå som föregick yrkeshögskoleexamen. I fråga om behörighetsvillkoren för den övriga personalen gäller vad som föreskrivs om dessa någon annanstans i lag och med stöd av lag. 

Nattarbete kan också utföras av en person med grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen. Vad som föreskrivs ovan gäller inte nattarbete som utförs vid verksamhetsenheter för barnskydd som producerar sådan rehabilitering på en sluten institution som avses i 49 a § i barnskyddslagen. 

Bestämmelser om behörighetsvillkor för personalen vid anstaltens skola finns i de bestämmelser som utfärdats med stöd av 37 § 3 mom. i lagen om grundläggande utbildning. 

Närmare bestämmelser om behörighetsvillkor för personalen vid anstalten får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Lagens 4 § 2 mom. träder i kraft först den 1 januari 2027. 

Om det någon annanstans i lagstiftningen hänvisas till lagen om barnskyddsenheter som lyder under Institutet för hälsa och välfärd eller till förordningen om statens skolhem ska denna lag tillämpas i stället för den. 

Bestämmelser om personalens ställning finns i 5 a—5 c § i statstjänstemannalagen (750/1994). De bestämmelserna tillämpas även på anställda i arbetsavtalsförhållande. 

Avtal och andra förbindelser som ingåtts i under Institutet för hälsa och välfärd lydande barnskyddsenheters namn kan fortsätta att gälla när Statens barnskyddsanstalt inleder sin verksamhet. 

Teleföretag är skyldiga att till nödcentralen på dess begäran lämna ut lokaliseringsuppgifter om det abonnemang eller den terminalutrustning som används av ett barn som på det sätt som avses i 69 a eller 69 d § i barnskyddslagen (417/2007) utan tillstånd är frånvarande från en barnskyddsanstalt eller ett familjehem samt uppgifter om abonnemangets identifieringsuppgifter. En förutsättning för begäran är att placerarvälfärdsområdet eller motsvarande myndighet i landskapet Åland har grundad anledning att anta att barnets hälsa eller utveckling allvarligt äventyras genom att barnet använder berusningsmedel, begår en brottslig gärning som inte kan anses vara ringa eller genom något annat därmed jämförbart beteende eller genom risken för att barnet blir föremål för ett brott. 

De uppgifter som avses i 1 och 2 mom. ska lämnas ut trots den sekretess som avses i 136 § och trots de förutsättningar som gäller behandling av lokaliseringsuppgifter enligt 160 och 161 §, samt oberoende av vad abonnenten eller användaren har avtalat med teleföretaget om hemlighållande av uppgifter. 

En leverantör av mervärdestjänster har rätt att lämna ut uppgifter som avses i 1 och 2 mom. till de myndigheter som nämns där. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Rätten att få uppgifter ur de register som avses i 1 mom. 1—4 och 8 punkten är i fråga om datainnehållet och användningsändamålet begränsad enligt vad som föreskrivs om polismäns rätt att få och använda uppgifter, dock så att man också för räddningsväsendets enheter har rätt att ur det i 4 punkten avsedda registret få behövliga uppgifter om ägare eller innehavare av ett fordon inklusive adress och annan kontaktinformation samt tekniska data och identifieringsuppgifter om ett fordon. På motsvarande sätt gäller rätten att få uppgifter ur en räddningsmyndighets datasystem endast uppgifter som behövs för alarmering och bistående av räddningsenheter. 

Denna lag träder i kraft den 20.