Den största frågan som måste lösas för att Finland fortsättningsvis ska vara en välfärdsstat är den ekonomiska tillväxten, som uteblivit i nästan 20 år. Den här regeringen har tagit sitt ansvar och gjort en rad reformer för att sporra till just ekonomisk tillväxt, och dessa är och kommer att vara avgörande för vårt lands överlevnad. En av de skatter som hämmar tillväxten i Finland är arvsskatten. Regeringen har äntligen tagit ett steg i rätt riktning i denna fråga, då den skattefria andelen på ett arv höjdes från 20 000 till 30 000 euro, och den skattefria delen för gåvor höjdes från 5 000 till 7 500 euro. Även om dessa reformer är ytterst välkomna, är de tyvärr inte nog. 

Arvsskatten i dess nuvarande form drabbar inte bara den enskilda medborgaren, den utgör ett betydande hinder för kontinuiteten i finländskt företagande, särskilt i samband med generationsväxlingar. När ett familjeföretag övergår till nästa generation uppstår ofta en situation där arvtagaren tvingas betala omfattande arvsskatter baserade på företagets värde. Detta värde är ofta till stor del bundet i verksamheten och finns inte tillgängligt som likvida medel. Detta innebär att företagaren i praktiken kan tvingas sälja delar av verksamheten, ta lån eller avstå från nödvändiga investeringar enbart för att klara av att betala arvsskatt. 

Det här är en mycket negativ effekt, som leder till att finländska företag i värsta fall förlorar sin konkurrenskraft och innovationsförmåga. I stället för att återinvestera kapital i innovation, expansion och sysselsättning används resurser till att betala en engångsskatt vid generationsskiftet, vilket ofta är ett kritiskt skede i företagets livscykel. I värsta fall leder detta till att livskraftiga företag säljs till externa aktörer eller läggs ned, vilket medför negativa effekter för sysselsättningen och den finländska ekonomin. 

Det finns exempel från våra grannländer som bevisar att andra system är möjliga. Sverige reformerade sitt arvsskattesystem år 2004, vilket ofta lyfts fram som ett exempel på hur skattereformer kan underlätta långsiktigt ägande och företagande. Det svenska näringslivet har efter reformen präglats av ett ökat fokus på generationsöverskridande entreprenörskap och kapital som i högre grad stannar kvar i företagen, vilket lett till att verksamheten har kunnat expandera vilket lett till positiva dynamiska effekter för hela näringslivet. 

Ifall vi i Finland inte ändrar på vårt arvsskattesystem finns det en stor risk att många av våra familjeföretag inte finns kvar i Finland i framtiden. Företag kan bli tvungna att lägga ner sin verksamhet, flytta verksamheten till länder med mer gynnsamma skattesystem, eller sälja verksamheten till utländska investerare. Detta skulle få mycket negativa konsekvenser för den finländska ekonomin på sikt.