Vastauksena kysymykseen esitän seuraavaa:

Eläinten pitopaikoille asetettavista eläinsuojeluvaatimuksista on säädetty eläinsuojelulaissa (247/1996), eläinsuojeluasetuksessa (396/1996) ja eri eläinlajien pidolle asetettavista eläinsuojeluvaatimuksista annetuissa maa- ja metsätalousministeriön päätöksissä ja asetuksissa.

Eläinsuojeluasetuksen 1 §:n mukaan eläimen pitopaikka sekä pitopaikan rakenteet ja laitteet on suunniteltava, rakennettava ja huollettava siten, että pitopaikan palovaara on mahdollisimman vähäinen. Sikojen pidolle asetettavista eläinsuojeluvaatimuksista annetun maa- ja metsätalousministeriön asetuksen (14/EEO/2002) mukaan eläinten hoitajan on varauduttava hätätilanteisiin ja hänellä on oltava käytettävissään tarvittavaa pelastus- ja palontorjuntavälineistöä. Muiden tuotantoeläinten kuin sikojen pitoa koskevissa ministeriön päätöksissä ja asetuksissa on edellä mainittu vaatimus annettu suosituksena. Sikojen, nautojen (14/EEO/1997), lampaiden (4/EEO/1997) ja vuohien (5/EEO/1997) pidolle asetettavista eläinsuojeluvaatimuksista annetuissa maa- ja metsätalousministeriön asetuksessa ja päätöksissä edellytetään, että eläinsuojassa olevat eläimet on voitava hätätilanteessa poistaa nopeasti eläintiloista. Ministeriön asetuksissa ja päätöksissä on myös suosituksena, että eläinsuojassa on palovaroitin, jonka antama hälytys voidaan kuulla kaikkina vuorokaudenaikoina. Lisäksi useat vakuutusyhtiöt antavat alennusta maatilojen vakuutusmaksuista tai alentavat omavastuuta vahinkotapauksissa, jos eläinsuojaan on asennettu palohälytinjärjestelmä.

Ympäristöministeriön antamien yleisten paloturvallisuusmääräysten (Suomen rakentamismääräyskokoelma RakMK E2, rakennusten paloturvallisuusasiat) mukaan rakennusten palotekninen osastokoko riippuu rakennuksen suojaustasosta. Suojaustasoa voidaan parantaa muun muassa palohälytinjärjestelmällä. Kun tuotantorakennusta rakennetaan tai peruskorjataan valtion tai EU-osarahoituksen tuella tulee noudattaa tuettavaa rakentamista koskevista paloteknisistä vaatimuksista annettua maa- ja metsätalousministeriön asetusta (25/04), jonka 4 §:n mukaan on kotieläinrakennuksille laadittava pelastussuunnitelma. Tässä suunnitelmassa on selvitettävä tulipalon varhaiseen havaitsemiseen, alkusammutukseen ja eläinten pelastamiseen tarvittavat laitteet ja järjestelyt. Asetusta päivitetään parhaillaan palo-osastojen pinta-alavaatimuksien osalta. Maa- ja metsätalousministeriö, ympäristöministeriö ja sisäasiainministeriö seuraavat tarkkaan maatalousrakennusten kehitystä ja tekevät hyvää ja toimivaa yhteistyötä muun muassa Suomen Pelastusalan Keskusjärjestön ja Suomen Vakuutusyhtiöiden Keskusliiton kanssa.

Edellä mainittujen vaatimusten ja suositusten lisäksi hallitus pitää pelastussuunnitelmien tekemistä, tulipalojen ennaltaehkäisyä ja palohälytinjärjestelmien asentamista ja näiden tarpeellisuuteen liittyvää koulutusta ja tiedotusta erittäin tärkeänä eläinsuojapalojen ehkäisemiseksi. Maa- ja metsätalousministeriö osallistuu erilaisiin koulutustilaisuuksiin muun muassa koulutuksen antajana.

Som svar på detta spörsmål anför jag följande:

Bestämmelserna om djurskyddskraven i fråga om förvaringsutrymmen för djur ingår i djurskyddslagen (247/1996), djurskyddsförordningen (396/1996) samt i jord- och skogsbruksministeriets beslut och förordningar om djurskyddskrav vid hållning av olika slags djur.

I 1 § i djurskyddsförordningen sägs att ett förvaringsutrymme för djur samt dess konstruktioner och anordningar skall planeras, byggas och underhållas så att förvaringsutrymmet är tryggt för djuret och brandfaran så liten som möjligt. I jord- och skogsbruksministeriets förordning om djurskyddskrav vid svinhållning (14/VLA/2002) ingår kravet att djurskötaren skall vara beredd på nödsituationer och ha tillgång till nödvändig räddnings- och brandbekämpningsutrustning. I ministeriets beslut och förordningar som gäller hållning av andra produktionsdjur än svin har ovan nämnda krav meddelats som rekommendation. I jord- och skogsbruksministeriets beslut och förordning om djurskyddskrav vid hållning av svin, nötkreatur (14/VLA/1997), får (4/VLA/1997) och getter (5/VLA/1997) förutsätts det att i nödsituationer skall djuren i ett djurstall snabbt kunna utrymmas från förvaringsutrymmena. Ministeriets förordningar och beslut innehåller dessutom en rekommendation om att det i djurstallet skall finnas en brandvarnare vars alarm kan höras alla tider på dygnet. Ett flertal försäkringsbolag beviljar ytterligare gårdarna rabatt på försäkringsavgifterna eller sänker den egna avgiften vid en eventuell skada om ett system för brandalarm installerats i djurstallet.

Enligt kraven i miljöministeriets allmänna byggbestämmelser (Finlands byggbestämmelsesamling RakMK E2, Produktions- och lagerbyggnaders brandsäkerhet) skall byggnaderna uppdelas i brandsektioner som är till arealen begränsade enligt byggnadernas skyddsgrad. Skyddsgraden kan höjas med hjälp av bland annat ett system för brandalarm. När en produktionsbyggnad uppförs eller renoveras med statligt eller av EU delfinansierat stöd skall dessutom jord- och skogsbruksministeriets förordning om brandtekniska krav för byggnader som understöds (25/04) iakttas. 4 § i sagda förordning föreskriver att en räddningsplan för husdjursbyggnad skall göras upp. I planen skall klarläggas vilka anordningar och arrangemang som behövs för tidig upptäckt, första släckning och räddning av djuren. Förordningen uppdateras som bäst i fråga om hur stora arealer brandsektionerna får omfatta. Jord- och skogsbruksministeriet, miljöministeriet och inrikesministeriet följer noga utvecklingen när det gäller gårdarnas produktionsbyggnader och har ett gott och fungerande samarbete med bland annat Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland och Finska Försäkringsbolagens Centralförbund.

Förutom de ovan relaterade kraven och rekommendationerna poängterar regeringen vikten av räddningsplaner, brandbekämpning och av att man installerat ett system för brandalarm på gårdarna samt att det är synnerligen angeläget med behövlig utbildning och information i anslutning till dessa för att förhindra eldsvådor i djurstallen. Jord- och skogsbruksministeriet medverkar för sin del vid olika utbildningsdagar, bland annat i egenskap av utbildningens anordnare.