Vastauksena kysymykseen esitän kunnioittavasti seuraavaa:

Katiska on perinteinen pyydys, jota käytetään etenkin kesämökeillä. Niillä kalastetaan vuosittain yli 300 000 kotitaloudessa. Viime aikoina on katiskoita alettu käyttää myös hoitokalastushankkeissa niiden helppokäyttöisyyden vuoksi. Tärkeimmät saalislajit katiskoilla kalastettaessa ovat ahven, hauki ja särki.

Katiskoiden ja muiden pyydysten käyttöä säätelee kalastuslainsäädäntö. Kalastuslain 29 §:n mukaan kalastusta harjoitettaessa on vältettävä sellaisten pyydysten, laitteiden tai kalastustapojen käyttämistä, jotka tarpeettomasti vahingoittavat tai tuhoavat kaloja taikka vaarantavat kalakannan säilymistä vesistössä. Kalastusasetuksen 21 §:n mukaan kalastuksen päätyttyä on pyydykset sekä niihin kuuluvat merkit ja muut kalastukseen käytetyt tarvikkeet, jotka eivät kuulu vesistössä laillisesti olevaan kiinteään kalastuslaitteeseen, viipymättä poistettava vedestä. Samoin on poistettava tarpeettomaksi käynyt turo tai muu kalaveden hoidossa, kalanviljelyssä tai saaliin säilytyksessä käytetty laite tai rakennelma.

Pelkästään katiskoiden käyttöön liittyviä rajoituksia ei kalastussäädöksissä ole juuri annettu, vaan niiden käyttöä pyynnissä säätelevät pääasiassa kalastusoikeuden haltijan antamat määräykset. Ainoa poikkeus on kalastusasetuksen 13 §, jonka mukaan katiskaa, rysää tai muuta kalanpyydystä ei saa asettaa veteen niin, että sen nielu on avoinna veden pinnan yläpuolella eikä myöskään säilyttää siten, että riista- tai muut eläimet voivat siihen joutua.

Katiskoiden jättämistä pysyvästi vesistöihin ei ole koettu yleiseksi ongelmaksi. Koska minkkiverkkokatiskat ovat tuntuvasti rautalankakatiskoita kalliimpia, ei ole nähtävissä tällaisen ilmiön yleistymistäkään. Lisäksi katiska on helppo saada poistettua vesistöstä esim. naaraamalla, vaikka pyydykseen kiinnitetty naru katkeaisi.

Maa- ja metsätalousministeriö ei ole näillä näkymin muuttamassa lainsäädäntöä siten, että minkkiverkon käyttö katiskoiden valmistusmateriaalina kiellettäisiin, koska olemassa oleva lainsäädäntö antaa keinot puuttua kalastuksessa tapahtuviin väärinkäytöksiin. Sen sijaan ministeriö kannustaa ja ohjaa jatkossakin kala-alan järjestöjä valistus- ja tiedotustoimintaan, jonka tavoitteena on muun muassa edistää lainsäädännön, määräysten ja hyvien tapojen mukaisen pyynnin harjoittamista.

Som svar på detta spörsmål får jag vördsamt anföra följande:

Katsan är ett traditionellt fiskeredskap som framförallt används på sommarstugorna. Årligen fiskas det med katsor i över 300 000 hushåll. På grund av att katsorna är så lätta att använda har de under senare tider också börjat användas i samband med fiskevårdsprojekt. De viktigaste arterna som fiskas med katsa är abborre, gädda och mört.

Användningen av katsor och andra fångstredskap regleras av fiskelagstiftningen. Enligt 29 § lagen om fiske skall man vid bedrivande av fiske undvika användning av sådana redskap, anordningar och fiskemetoder som onödigt skadar eller förgör fisk eller äventyrar fiskbeståndet i vattendraget. Enligt 21 § förordningen om fiske skall fångstredskapen och till dessa hörande märken och andra för fiske använda tillbehör, vilka inte tillhör i vattendrag lagligen befintlig fast fiskeanordning ofördröjligen borttagas ur vattnet efter slutfört fiske. Likaså skall vase, som blivit obehövlig, eller annan anordning eller konstruktion som används för fiskevård, fiskodling eller uppbevaring av fångad fisk, avlägsnas.

Begränsningar som enbart gäller just användningen av katsor har inte getts i lagstiftningen om fiske, utan användningen av detta redskap vid fiske regleras närmast av de regler innehavaren av fiskerätten ger. Det enda undantaget är 13 § förordningen om fiske enligt vilken katsa, ryssja eller annat fiskeredskap inte får utsättas i vattnet så, att dess ingångsöppning är öppen ovan vattenytan, ej heller får förvaring av redskap ske på sådant sätt, att villebråd eller andra djur kan råka däri.

Lämnande av katsor permanent i vattendrag har inte upplevts som ett allmänt förekommande problem. Eftersom katsor av minknät är kännbart dyrare än katsor av järntrådsnät är det inte heller sannolikt att företeelsen får allmän spridning. Ytterligare kan en katsa lätt avlägsnas ur vattendraget, t.ex. genom att dragga, även om den vid fångstredskapet fästa reven råkar gå av.

Som det nu ser ut har jord- och skogsbruksministeriet inte för avsikt att ändra lagstiftningen så att användning av minknät som material vid tillverkning av katsor skulle förbjudas, eftersom nu gällande lagstiftning ger möjligheter att ingripa vid missbruk i anslutning till fisket. Däremot kommer ministeriet också i fortsättningen att sporra och styra organisationerna i fiskebranschen till en upplysnings- och informationsverksamhet som bland annat har som mål att främja ett fiske som iakttar gällande lagstiftning och föreskrifter samt god sed.