Vastauksena kysymykseen esitän seuraavaa:

Hallituksen asettama sosiaaliturvan uudistamiskomitea (SATA-komitea) jätti ehdotuksensa sosiaaliturvan uudistamisesta 18.12.2009. Komitea teki toimeksiantonsa mukaisesti useita ehdotuksia, joilla pyritään työn ja sosiaaliturvan parempaan yhteensovittamiseen ja jotka lisäävät työnteon kannustavuutta. Sen lisäksi komitea ja sen jaostot ovat tarkastelleet useita erilaisia malleja työnteon kannusteiden lisäämiseksi, mutta vain osa niistä päätyi varsinaisiin ehdotuksiin. Myös verotuksen vaikutus sosiaaliturvan ja työnteon yhteensovittamisessa oli tarkastelun kohteena.

Komitean ehdotuksiin sisältyy toimeentuloturvan kannustavuutta lisäävinä toimenpiteinä mm. työmarkkinatuen tarveharkinnasta luopuminen, toimeentulotuen etuoikeutettua tuloa koskevan määräaikaisen lain jatkaminen, ehdotus työttömyysturvan sovittelun yksinkertaistamiseksi sekä työllistymissetelikokeilun käynnistäminen. Talouden taantuma on vaikeuttanut ehdotusten toteuttamista. Työmarkkinatuen tarveharkinnan tulorajoja kuitenkin korotettiin merkittävästi joulukuussa 2010 ja toimeentulotuen etuoikeutettua tuloa koskevan lain voimassaoloa jatkettiin vuoden 2011 alusta.

Satunnaisia töitä tekevien asemaa on pyritty parantamaan sosiaaliturvassa jo pitkään monin eri tavoin. Työeläkejärjestelmässä työnsuhteen kestolla ei ole enää merkitystä, vaan kaikki työ kerryttää eläketurvaa. Työttömyysturvassa SATA-komitean esityksestä poistettiin sovitellun päivärahan enimmäisaika, laajennettiin muutosturvaa siten, että aiempaa useampi määräaikaisissa työsuhteissa työskennellyt tuli sen piiriin, poistettiin omaehtoisen opiskelun tukemisessa 10 vuoden työhistoriavaatimus sekä lyhennettiin työssäoloehtoa ja pidennettiin sen tarkastelujaksoa. Lisäksi mahdollisten maksuviiveiden vähentämiseksi ennakkomaksun käyttöä helpotettiin.

Sovitellun päivärahan nykyinen malli on siihen liittyvine ongelmineenkin oikeudenmukaisin vaihtoehto. Koska malli korvaa menetettyä ansiota, se suhteuttaa päivärahan määrän työttömyyttä edeltäneisiin ansioihin. Näin se myös tukee sitä, että aiempaa pienipalkkaisemmankin työn vastaanottaminen on kannattavaa. Sovitellun päivärahan kannustavuusongelmat liittyvät erityisesti työmarkkinatuen, asumistuen ja toimeentulotuen yhteensovittamiseen. Alle 1 100 euron tulotasolla työstä saatu tulonlisä jää pieneksi. Sen sijaan keskituloisen nettokorvausaste nousee puolipäivätyössä 85 prosenttiin kokoaikatyön ansioista. Pääsääntöisesti työtön siis aina hyötyy taloudellisesti työnteosta, vaikka osalla työttömistä hyöty jää pieneksi. Lyhytaikaisten töiden tekeminen on kuitenkin aina kannattavaa pitemmällä aikavälillä tarkastellen, koska niistä saatu työkokemus mahdollistaa työllistymisen pidempiaikaisesti tai pysyvästi.

Hallitus jatkaa SATA-komitean esitysten pohjalta sosiaaliturvan uudistamista, josta olennainen osa on kannustavuuden lisääminen ja kansalaisten aktiivisuuden tukeminen.

Som svar på detta spörsmål anför jag följande:

Den kommitté som tillsattes av regeringen för att planera en reform av den sociala tryggheten (SATA-kommittén) lämnade den 18 december 2009 in sitt förslag om reformen. Kommittén gav i enlighet med sitt uppdrag flera förslag med mål att förbättra samordningen av arbete och social trygghet och att öka incitamenten att arbeta. Kommittén och dess sektioner granskade dessutom flera olika modeller för hur incitamenten att arbeta kunde ökas, men bara en del av dem togs med i de egentliga förslagen. Även beskattningens inverkan vid samordningen av den sociala tryggheten och arbete granskades.

Kommitténs förslag innehåller åtgärder som ökar utkomstskyddets sporrande effekt, bl.a. att man slopar behovsprövningen av arbetsmarknadsstödet, förlänger giltighetstiden för den temporära bestämmelsen om privilegierad inkomst i fråga om utkomststöd, förenklar jämkningen av utkomstskyddet för arbetslösa och inleder ett försök med sysselsättningssedlar. Den ekonomiska recessionen har försvårat genomförandet av förslagen. Inkomstgränserna vid behovsprövningen av arbetsmarknadsstödet höjdes dock påtagligt i december 2010 och giltighetstiden för bestämmelsen om privilegierad inkomst i fråga om utkomststöd förlängdes från ingången av 2011.

När det gäller social trygghet har man sedan länge på många olika sätt försökt förbättra ställningen för dem som utför sporadiskt arbete. I arbetspensionssystemet har längden på anställningsförhållandet inte längre någon betydelse, utan allt arbete ger pensionsskydd. I fråga om utkomstskyddet för arbetslösa har det gjorts en del ändringar på förslag av SATA-kommittén: man har slopat maximitiden för jämkad dagpenning, utvidgat omställningsskyddet till att omfatta fler personer än tidigare med anställningsförhållande för viss tid, slopat kravet på 10 år i arbetslivet för stöd av frivilliga studier samt förkortat arbetsvillkoret och förlängt granskningsperioden för det. Dessutom har användningen av förskottsutbetalningar underlättats för att minska eventuella betalningsdröjsmål.

Den nuvarande modellen med jämkad dagpenning är det rättvisaste alternativet trots de problem som förknippas med den. Eftersom modellen ersätter förlorad inkomst, ställer den dagpenningens storlek i relation till inkomsterna före arbetslösheten. På så vis blir det lönsamt att ta emot också ett arbete med lägre lön än tidigare. Incitamentsproblemen med jämkad dagpenning ansluter sig särskilt till samordningen av arbetsmarknadsstödet, bostadsbidraget och utkomststödet. Om inkomstnivån ligger under 1 100 euro, blir inkomsttillägget av arbetet litet. Däremot stiger nettoersättningsgraden för en medelinkomsttagare i halvdagsarbete till 85 procent av inkomsten för heltidsarbete. I regel vinner en arbetslös således alltid ekonomiskt på arbete, även om nyttan blir liten för en del av de arbetslösa. Kortvariga arbeten är dock alltid lönsamma på längre sikt, eftersom den arbetserfarenhet de ger medför möjligheter till långvarigare eller stadigvarande sysselsättning.

Med SATA-kommitténs förslag som grund fortsätter regeringen att arbeta med reformen av den sociala tryggheten. En väsentlig del av reformen är att öka incitamenten och att stödja medborgarnas egen aktivitet.