KIRJALLINEN KYSYMYS 1072/2010 vp
KK 1072/2010 vp - Raija Vahasalo /kok
Tarkistettu versio 2.0
Työttömien kannustaminen lyhytkestoisiin
työsuhteisiin
Eduskunnan puhemiehelle
Nykyinen työttömyysturvajärjestelmä ei
kannusta työtöntä lyhytkestoisiin työsuhteisiin.
Työtön menettää nopeasti työttömyyspäivärahansa,
jos hän tekee satunnaista työtä. Jokainen
palkkaeuro vähentää peruspäivärahaa
50 sentillä. Järjestelmä ei kannusta
työhön, kun työtön ei hyödy
tekemästään työstä.
Satunnainenkin työ ylläpitää työttömän
työmotivaatiota tehokkaammin kuin toimettomana olo. Työkokemus
edistää samalla työttömän
työllistymistä tulevaisuudessa. Työttömän
mahdollisuuksia hyötyä tekemästään
satunnaisesta ja osa-aikaisesta työstä tulisi
kehittää työhön kannustaviksi.
Järjestelmän kehittäminen poistaa
samalla osan harmaasta taloudesta. Keikkaluonteinen työ jää valitettavan
usein ilmoittamatta verottajalle, koska tämä merkitsisi
suoraan omien etujen leikkaamista.
Edellä olevan perusteella ja
eduskunnan työjärjestyksen 27 §:ään
viitaten esitän asianomaisen ministerin vastattavaksi seuraavan
kysymyksen:
Aikooko hallitus esittää toimenpiteitä, joilla
työttömiä kannustetaan satunnaiseenkin
työhön ja joilla kehitetään
järjestelmää niin, että työtön
voi hyötyä tekemästään
työstä menettämättä tukiaan?
Helsingissä 3 päivänä tammikuuta
2011
Eduskunnan puhemiehelle
Eduskunnan työjärjestyksen
27 §:ssä mainitussa tarkoituksessa Te,
Herra puhemies, olette toimittanut asianomaisen ministerin vastattavaksi
kansanedustaja Raija Vahasalon /kok näin kuuluvan kirjallisen
kysymyksen KK 1072/2010 vp:
Aikooko hallitus esittää toimenpiteitä, joilla
työttömiä kannustetaan satunnaiseenkin
työhön ja joilla kehitetään
järjestelmää niin, että työtön
voi hyötyä tekemästään
työstä menettämättä tukiaan?
Vastauksena kysymykseen esitän seuraavaa:
Hallituksen asettama sosiaaliturvan uudistamiskomitea (SATA-komitea)
jätti ehdotuksensa sosiaaliturvan uudistamisesta 18.12.2009.
Komitea teki toimeksiantonsa mukaisesti useita ehdotuksia, joilla
pyritään työn ja sosiaaliturvan parempaan
yhteensovittamiseen ja jotka lisäävät työnteon
kannustavuutta. Sen lisäksi komitea ja sen jaostot ovat
tarkastelleet useita erilaisia malleja työnteon kannusteiden
lisäämiseksi, mutta vain osa niistä päätyi
varsinaisiin ehdotuksiin. Myös verotuksen vaikutus sosiaaliturvan
ja työnteon yhteensovittamisessa oli tarkastelun kohteena.
Komitean ehdotuksiin sisältyy toimeentuloturvan kannustavuutta
lisäävinä toimenpiteinä mm.
työmarkkinatuen tarveharkinnasta luopuminen, toimeentulotuen
etuoikeutettua tuloa koskevan määräaikaisen
lain jatkaminen, ehdotus työttömyysturvan sovittelun
yksinkertaistamiseksi sekä työllistymissetelikokeilun
käynnistäminen. Talouden taantuma on vaikeuttanut
ehdotusten toteuttamista. Työmarkkinatuen tarveharkinnan tulorajoja
kuitenkin korotettiin merkittävästi joulukuussa
2010 ja toimeentulotuen etuoikeutettua tuloa koskevan lain voimassaoloa
jatkettiin vuoden 2011 alusta.
Satunnaisia töitä tekevien asemaa on pyritty parantamaan
sosiaaliturvassa jo pitkään monin eri tavoin.
Työeläkejärjestelmässä työnsuhteen kestolla
ei ole enää merkitystä, vaan kaikki työ kerryttää eläketurvaa.
Työttömyysturvassa SATA-komitean esityksestä poistettiin
sovitellun päivärahan enimmäisaika, laajennettiin
muutosturvaa siten, että aiempaa useampi määräaikaisissa
työsuhteissa työskennellyt tuli sen piiriin, poistettiin
omaehtoisen opiskelun tukemisessa 10 vuoden työhistoriavaatimus
sekä lyhennettiin työssäoloehtoa ja pidennettiin
sen tarkastelujaksoa. Lisäksi mahdollisten maksuviiveiden vähentämiseksi
ennakkomaksun käyttöä helpotettiin.
Sovitellun päivärahan nykyinen malli on siihen
liittyvine ongelmineenkin oikeudenmukaisin vaihtoehto. Koska malli
korvaa menetettyä ansiota, se suhteuttaa päivärahan
määrän työttömyyttä edeltäneisiin
ansioihin. Näin se myös tukee sitä, että aiempaa
pienipalkkaisemmankin työn vastaanottaminen on kannattavaa.
Sovitellun päivärahan kannustavuusongelmat liittyvät erityisesti
työmarkkinatuen, asumistuen ja toimeentulotuen yhteensovittamiseen.
Alle 1 100 euron tulotasolla työstä saatu
tulonlisä jää pieneksi. Sen sijaan keskituloisen
nettokorvausaste nousee puolipäivätyössä 85
prosenttiin kokoaikatyön ansioista. Pääsääntöisesti
työtön siis aina hyötyy taloudellisesti
työnteosta, vaikka osalla työttömistä hyöty
jää pieneksi. Lyhytaikaisten töiden tekeminen
on kuitenkin aina kannattavaa pitemmällä aikavälillä tarkastellen,
koska niistä saatu työkokemus mahdollistaa työllistymisen pidempiaikaisesti
tai pysyvästi.
Hallitus jatkaa SATA-komitean esitysten pohjalta sosiaaliturvan
uudistamista, josta olennainen osa on kannustavuuden lisääminen
ja kansalaisten aktiivisuuden tukeminen.
Helsingissä 25 päivänä tammikuuta
2011
Sosiaali- ja terveysministeri Juha Rehula
Till
riksdagens talman
I det syfte som anges i 27 § i
riksdagens arbetsordning har Ni, Herr talman, till den minister
som saken gäller översänt följande
skriftliga spörsmål SS 1072/2010 rd undertecknat
av riksdagsledamot Raija Vahasalo /saml:
Ämnar regeringen lägga fram åtgärder som
uppmuntrar arbetslösa till även sporadiskt arbete,
och som utvecklar systemet så att en arbetslös
kan dra fördel av sitt arbete utan att förlora
sina stöd?
Som svar på detta spörsmål
anför jag följande:
Den kommitté som tillsattes av regeringen för
att planera en reform av den sociala tryggheten (SATA-kommittén)
lämnade den 18 december 2009 in sitt förslag om
reformen. Kommittén gav i enlighet med sitt uppdrag flera
förslag med mål att förbättra
samordningen av arbete och social trygghet och att öka
incitamenten att arbeta. Kommittén och dess sektioner granskade
dessutom flera olika modeller för hur incitamenten att arbeta
kunde ökas, men bara en del av dem togs med i de egentliga
förslagen. Även beskattningens inverkan vid samordningen
av den sociala tryggheten och arbete granskades.
Kommitténs förslag innehåller åtgärder
som ökar utkomstskyddets sporrande effekt, bl.a. att man
slopar behovsprövningen av arbetsmarknadsstödet,
förlänger giltighetstiden för den temporära
bestämmelsen om privilegierad inkomst i fråga
om utkomststöd, förenklar jämkningen
av utkomstskyddet för arbetslösa och inleder ett
försök med sysselsättningssedlar. Den
ekonomiska recessionen har försvårat genomförandet
av förslagen. Inkomstgränserna vid behovsprövningen av
arbetsmarknadsstödet höjdes dock påtagligt
i december 2010 och giltighetstiden för bestämmelsen
om privilegierad inkomst i fråga om utkomststöd
förlängdes från ingången av
2011.
När det gäller social trygghet har man sedan länge
på många olika sätt försökt
förbättra ställningen för dem
som utför sporadiskt arbete. I arbetspensionssystemet har
längden på anställningsförhållandet
inte längre någon betydelse, utan allt arbete
ger pensionsskydd. I fråga om utkomstskyddet för
arbetslösa har det gjorts en del ändringar på förslag
av SATA-kommittén: man har slopat maximitiden för
jämkad dagpenning, utvidgat omställningsskyddet
till att omfatta fler personer än tidigare med anställningsförhållande för
viss tid, slopat kravet på 10 år i arbetslivet
för stöd av frivilliga studier samt förkortat
arbetsvillkoret och förlängt granskningsperioden
för det. Dessutom har användningen av förskottsutbetalningar
underlättats för att minska eventuella betalningsdröjsmål.
Den nuvarande modellen med jämkad dagpenning är
det rättvisaste alternativet trots de problem som förknippas
med den. Eftersom modellen ersätter förlorad inkomst,
ställer den dagpenningens storlek i relation till inkomsterna
före arbetslösheten. På så vis
blir det lönsamt att ta emot också ett arbete
med lägre lön än tidigare. Incitamentsproblemen
med jämkad dagpenning ansluter sig särskilt till
samordningen av arbetsmarknadsstödet, bostadsbidraget och
utkomststödet. Om inkomstnivån ligger under 1 100
euro, blir inkomsttillägget av arbetet litet. Däremot
stiger nettoersättningsgraden för en medelinkomsttagare
i halvdagsarbete till 85 procent av inkomsten för heltidsarbete.
I regel vinner en arbetslös således alltid ekonomiskt
på arbete, även om nyttan blir liten för
en del av de arbetslösa. Kortvariga arbeten är
dock alltid lönsamma på längre sikt, eftersom
den arbetserfarenhet de ger medför möjligheter
till långvarigare eller stadigvarande sysselsättning.
Med SATA-kommitténs förslag som grund fortsätter
regeringen att arbeta med reformen av den sociala tryggheten. En
väsentlig del av reformen är att öka
incitamenten och att stödja medborgarnas egen aktivitet.
Helsingfors den 25 januari
2011
Social- och hälsovårdsminister Juha Rehula