7.1
Medborgarskapslagen
3 §.Migrationsverkets uppgifter. I paragrafen föreskrivs det om Migrationsverkets uppgifter i anslutning till medborgarskapslagen. Dessa är enligt 1 mom. beslutande om förvärv, behållande och förlust av finskt medborgarskap samt om bestämmande av medborgarskapsstatus. Dessutom ska verket enligt 2 mom. fastställa formulären för de blanketter som behövs för en medborgarskapsansökan eller en medborgarskapsanmälan.
Det föreslås att det till paragrafen fogas ett nytt 3 mom. där det föreskrivs om Migrationsverkets nya uppgifter i anslutning till medborgarskapsprovet. Enligt förslaget är dessa allmän förvaltning, kommunikation, utveckling och tillsyn vad gäller medborgarskapsprovet samt ansvar för helheten av informationssystem, och att ingå avtal som hänför sig till utarbetande och anordnande av medborgarskapsprovet. Enligt förslaget ska Migrationsverket i egenskap av myndighet sköta den allmänna förvaltningen, kommunikationen och helheten av informationssystem när det gäller det nya systemet med medborgarskapsprov och den allmänna tillsynen och utvecklingen av det. Verket ska ingå avtal om utarbetande av medborgarskapsprovet och anordnande av provtillfällen med sådana aktörer som uppfyller de föreslagna villkoren.
Migrationsverkets myndighetsuppgifter omfattar enligt förslaget allmän kommunikation om medborgarskapsprovet, skötsel av betalningsrörelsen i samband med provet, skötsel av behövliga informationssystem och beslut om eventuella specialarrangemang. Verket ska på sin webbplats informera om det läromedel som används för att förbereda sig för provet, hur man anmäler sig till provet samt hur man styrker sin identitet i samband med provtillfället.
I samband med anmälan tar Migrationsverket ut en avgift för deltagande i provet och beslutar om eventuell återbetalning av avgiften. Bestämmelser om avgiften för deltagande i provet och villkoren för återbetalning av den föreslås i den nya 25 i §.
Migrationsverket svarar för den helhet av informationssystem som behövs för provet. Verket ska se till att det i systemet för medborgarskapsprovet finns funktioner för anmälan till medborgarskapsprovet och för betalning av avgiften för deltagande i provet samt funktioner för att avlägga det elektroniska flervalsprovet som utarbetats utifrån läromedlet och för granskning av provprestationerna. Verket ska svara för registreringen av provprestationerna och för utnyttjandet av uppgifterna om provprestationen i samband med behandlingen av medborgarskapsansökningar. Verket ska också se till att de olika skedena i samband med deltagandet i provet genomförs på ett sätt som är tillgängligt för den som avlägger provet.
Migrationsverket behandlar begäranden om specialarrangemang som behövs vid ett provtillfälle och beslutar om beviljande av eventuella specialarrangemang. Bestämmelser om specialarrangemang föreslås i den nya 25 g §.
Som en av Migrationsverkets uppgifter i anslutning till medborgarskapsprovet nämns i lagen tillsyn. Verket ska centraliserat ge dem som anordnar medborgarskapsprovet anvisningar om fastställandet av provdeltagarnas identitet och övervakningen av provtillfället. Om störande eller svikligt förfarande upptäcks under provtillfället ska Migrationsverket utreda fallet och hörandet i anslutning till det. Verket beslutar om eventuellt underkännande av provprestationen. Det beslutar också om ett tillfälligt förbud att delta i provet och ser till att förbudet verkställs genom att till exempel anteckna detta i det informationssystem som används vid anmälan. Bestämmelser om påföljder för brott mot ordningen och svikligt förfarande föreslås i den nya 25 h §.
Migrationsverket ansvarar också för utvecklandet av medborgarskapsprovet. Verket har i egenskap av den myndighet som ansvarar för den allmänna förvaltningen av provet och helheten av informationssystem i anslutning till detta tillgång till olika statistiska uppgifter och andra uppgifter som kan utnyttjas vid utvecklandet av provet. För det allmänna utvecklandet av provet ska det enligt förslaget också finnas en sakkunnigkommission, vars ordförande är från Migrationsverket. Bestämmelser om sakkunnigkommissionen föreslås i den nya 25 h §.
I lagen nämns också som Migrationsverkets uppgift att avtala om anordnande och utarbetande av medborgarskapsprovet. Enligt förslaget genomförs systemet med medborgarskapsprov delvis genom köpta tjänster som verket skaffar. Utarbetandet av medborgarskapsprovet och anordnandet av provtillfällen avviker till sin natur från andra uppgifter som Migrationsverket har. Därför är det ändamålsenligt att anförtro dessa uppgifter till sådana aktörer som har den sakkunskap som behövs för detta samt lämpliga lokaler och förhållanden.
Verket avtalar om utarbetandet av medborgarskapsprovet och anordnandet av provtillfällen med aktörer som uppfyller vissa villkor. I den köpta tjänst som omfattar utarbetandet av medborgarskapsprovet ingår ett brett urval av provfrågor jämte svarsalternativ samt utarbetandet av läromedlet. De som anordnar provtillfällen ska igen erbjuda lokaler, förhållanden och övervakning som lämpar sig för det elektroniska medborgarskapsprovet. Bestämmelser om utarbetande av medborgarskapsprovet föreslås i den nya 25 b § och bestämmelser om uppgifter för den som utarbetar medborgarskapsprovet i den nya 25 c §. Bestämmelser om anordnande av medborgarskapsprovet föreslås i den nya 25 d § och bestämmelser om uppgifter för den som anordnar provtillfällen i den nya 25 e §.
I denna proposition föreslås det också att lagen om behandling av personuppgifter i migrationsförvaltningen ändras så att dess bestämmelser omfattar Migrationsverkets uppgifter i anslutning till det medborgarskapsprov som föreslås och som inbegriper behandling av personuppgifter.
13 §. Allmänna villkor för naturalisation. I paragrafen föreskrivs om villkoren för att en utlänning ska beviljas finskt medborgarskap på ansökan. Enligt den gällande lagen ingår i de allmänna villkoren för naturalisation bland annat boendetidsvillkoret, oförvitlighetsvillkoret och språkkunskapsvillkoret.
Det föreslås att det till 1 mom. fogas en ny 7 punkt där det föreskrivs om ett nytt samhällskunskapsvillkor. Momentets 5 och 6 punkter ändras samtidigt tekniskt så att ordet ”och” stryks i 5 punkten och punkten i slutet av 6 punkten ersätts med ett kommatecken varefter ordet ”och” läggs till.
Enligt artikel 6.3 i medborgarskapskonventionen ska varje konventionsstat i sin nationella lagstiftning medge möjlighet till naturalisation för personer som har legalt och varaktigt hemvist inom dess territorium. Vid uppställandet av villkor för naturalisation ska konventionsstaten inte fastställa längre tid än tio år för hemvist som ska ha förflutit innan ansökan kan göras. Enligt motiveringspromemorian till konventionen (s. 9) kan konventionsstaten utöver boendetiden förutsätta till exempel integration för naturalisation. I flera andra länder krävs det att man avlägger ett medborgarskapsprov eller på annat sätt visar motsvarande kunskaper till exempel genom genomförd utbildning för att förvärva medborgarskap. Medborgarskapsproven innehåller i allmänhet olika frågor om samhället. Enligt förslaget läggs samhällskunskapsvillkoret till också som ett villkor för beviljande av finskt medborgarskap på ansökan.
I och med det föreslagna villkoret krävs det att kunskap om samhället visas för att förvärva medborgarskap. För att finskt medborgarskap ska kunna beviljas på ansökan behöver den sökande visa att denne har förvärvat grundläggande kunskaper om hur det finländska samhället fungerar och om individens rättigheter och skyldigheter. Det nya villkoret kompletterar villkoren för naturalisation i den gällande lagen och ger uttryck för tanken att man ska känna till landets centrala förhållanden innan man förvärvar medborgarskap.
Det nya villkoret omfattar kunskap om det finländska samhället och bestämmelser om påvisande av denna kunskap föreslås i den nya 17 b §. Att samhällskunskapsvillkoret uppfylls kan visas bland annat genom att avlägga medborgarskapsprovet med godkänt resultat. Bestämmelser om detta föreslås i det nya 3 a kap. Frågorna i medborgarskapsprovet ska basera sig på det allmänt tillgängliga läromedlet och i provet testas att man behärskar den centrala information som ingår i läromedlet. Villkoret kan således uppfyllas efter att man förberett sig till provet genom att studera medborgarskapsprovets läromedel. Den som är intresserad av att ansöka om medborgarskap kan genom att jämföra sina egna kunskaper med läromedlet också själv bedöma och förutse huruvida villkoret kan uppfyllas.
Den nivå som krävs är enligt förslaget tillräckliga kunskaper. Med detta avses central och grundläggande kunskap om det finländska samhället och om individens rättigheter och skyldigheter. Det är inte fråga om mycket detaljerad kunskap, utan för medborgarskapet är det motiverat att snarare förutsätta sådan kunskap som kan anses behövlig för en kommande finsk medborgare. Såväl läromaterialet för medborgarskapsprovet som de provfrågor som utarbetas på basis av det är av central betydelse med tanke på en lämplig kravnivå.
I villkoret ingår att kunskapen om det finländska samhället ska påvisas på sådan finska eller svenska som förutsätts för att förvärva medborgarskap. I villkoren för naturalisation ingår redan att man ska ha nöjaktig förmåga i finska eller svenska. Kravet är således förenligt med språkkunskapsvillkoret. Det föreslagna medborgarskapsprovet kan avläggas på finska eller svenska. I påvisande av samhällskunskap på annat sätt ingår också ett krav om att det språk som använts i samband med påvisandet är finska eller svenska.
Villkoret ska uppfyllas i enlighet med ordalydelsen i gällande 13 § 1 mom. när ansökan avgörs. I praktiken ska en person som är intresserad av att förvärva medborgarskap först avlägga medborgarskapsprovet, om personen inte redan har avlagt någon annan sådan examen genom vilken man kan visa att samhällskunskapsvillkoret uppfylls. Den som avlagt medborgarskapsprovet med godkänt resultat uppfyller det nya villkoret och är således till denna del redo att ansöka om medborgarskap. Utgångspunkten är densamma som för det språkkunskapsvillkor och de andra villkoren för naturalisation som ingår i den gällande lagen, det vill säga att den sökande ska lämna en ansökan om medborgarskap när villkoren för naturalisation uppfylls. Med tanke på uppfyllandet av samhällskunskapsvillkoret har det i sig ingen betydelse efter hur lång tid från det att medborgarskapsprovet eller student- eller högskoleexamen har avlagts som personen ansöker om medborgarskap.
17 b §.Påvisande av samhällskunskap och undantag från samhällskunskapsvillkoret. Till medborgarskapslagen fogas enligt förslaget en ny 17 b § där det föreskrivs om hur man kan påvisa att det föreslagna samhällskunskapsvillkoret uppfylls, vem som omfattas av samhällskunskapsvillkoret och på vilka grunder man kan avvika från villkoret.
I 1 mom. ingår bestämmelser om de sätt på vilka den samhällskunskap som förutsätts för nationalisering kan visas. I 1 mom. 1 punkten föreskrivs det att man kan visa att samhällskunskapsvillkoret uppfylls genom att avlägga ett medborgarskapsprov med godkänt resultat. Bestämmelser om medborgarskapsprovet föreslås i det nya 3 a kap. Bestämmelser om innehållet i medborgarskapsprovet föreslås i den nya 25 a §.
I 1 mom. 2 punkten föreskrivs det att den kunskap som krävs också kan visas genom en finsk- eller svenskspråkig studentexamen. Studentexamen avläggs ofta som avslutning på en cirka treårig gymnasieutbildning. I gymnasieutbildningen ingår både obligatoriska och valfria studier i samhällslära. Syftet med samhällslära i gymnasiet är att fördjupa den studerandes uppfattning om det omgivande samhället och ge den studerande färdigheter att växa till en aktiv och deltagande medborgare som är intresserad av samhällsfrågor. I värdegrunden för gymnasiets samhällslära betonas de grundläggande utgångspunkterna för demokratin, inklusive jämställdhet och respekt för de mänskliga rättigheterna. Den som avlagt en finsk- eller svenskspråkig studentexamen uppfyller det nya samhällskunskapsvillkoret som föreslås för nationalisering. Samhällskunskapen kan påvisas genom studentexamen avlagd på finska eller svenska också då rätten att avlägga studentexamen grundat sig på 5 § i lagen om studentexamen. Den finsk- eller svenskspråkiga studentexamen ska ha avlagts i Finland.
Enligt 3 punkten kan uppfyllandet av villkoret dessutom visas genom en finsk- eller svenskspråkig högskoleexamen, det vill säga en universitets- eller yrkeshögskoleexamen. Av den som avlagt lägre eller högre högskoleexamen på finska eller svenska krävs således inte separat avläggande av medborgarskapsprov. Detta kan för sin del öka Finlands hållkraft när det gäller dem som avlagt högskoleexamen. Att villkoret uppfylls kan ändå inte påvisas genom en högskoleexamen som avlagts på engelska eftersom utgångspunkten för samhällskunskapsvillkoret är att de tillräckliga kunskaperna om samhället ska visas på finska eller svenska. Vid bedömningen är det viktigt huruvida det är fråga om en examen som avlagts inom ett utbildningsprogram på ett nationalspråk där examensspråket är finska eller svenska. I 10 § i universitetslagen och i 13 a § i yrkeshögskolelagen (932/2014) föreskrivs det om avgifter som tas ut för utbildning på främmande språk som leder till examen. Man kan inte visa att det föreslagna samhällskunskapsvillkoret uppfylls genom sådana examina på främmande språk som omfattas av tillämpningsområdet för skyldigheten att betala läsårsavgift.
När en sökande påvisar den samhällskunskap som krävs genom medborgarskapsprovet, får Migrationsverket information om att provet har avlagts genom sitt eget informationssystem. Uppgifter om student- och högskoleexamen får verket i sin tur via Utbildningsstyrelsens nationella integrationstjänst för studierätter och prestationer (Koski) och den tjänst för utlämnande av studie- och examensuppgifter som fungerar i anslutning till denna. Uppgifter om avlagda studentexamina förvaras i enlighet med 3 kap. i lagen om nationella studie-, utbildnings- och examensregister (884/2017) permanent i studentexamensregistret. I högskolornas riksomfattande datalager som avses i 5 kap. i den lagen lagras igen permanent bland annat uppgifter om examina som avlagts vid högskolorna. Med tanke på uppfyllandet av samhällskunskapsvillkoret har det ingen betydelse efter hur lång tid från det att medborgarskapsprovet eller student- eller högskoleexamen har avlagts som personen ansöker om medborgarskap.
I 2 mom. föreslås bestämmelser om vem samhällskunskapsvillkoret inte gäller. Samhällskunskap förutsätts inte av personer under 18 år. Barn är oftast medsökande i föräldrarnas ansökningar. Dessutom är barn som har sin vanliga vistelseort i Finland läropliktiga tills de fyller 18 år. Således är det inte ändamålsenligt att kräva att personer under 18 år separat ska visa sina samhällskunskaper. Om en medsökande fyller 18 år innan ansökan har avgjorts och kompletterar ansökan så att den gäller honom eller henne själv i enlighet med 25 § i lagen, förutsätts ändå inte visande av samhällskunskaper. Det föreslås att 25 § preciseras till denna del.
Samhällskunskap förutsätts inte heller av sökande som är 65 år eller äldre. Personer som har fyllt 65 år kan få ålderspension 2026. Även om en person som fyllt 65 år fortfarande kan arbeta eller studera, förutsätts det inte att en sökande i denna ålder kan uppvisa samhällskunskap för att förvärva medborgarskap. Denna gränsdragning är förenlig till exempel med bestämmelserna i medborgarskapslagen om försörjningsvillkoret.
I 3 mom. föreskrivs om de grunder på vilka avvikelse från samhällskunskapsvillkoret kan göras. Syftet med avvikelsen är att göra det möjligt att bevilja medborgarskap i situationer där det inte skäligen kan krävas att den sökande uppfyller samhällskunskapsvillkoret på grund av sitt hälsotillstånd, en funktionsnedsättning eller något annat synnerligen vägande skäl. Genom möjligheten till avvikelse säkerställs det att även sådana sökande som inte har någon faktisk möjlighet att uppfylla det nya samhällskunskapsvillkoret som föreslås i propositionen kan beviljas medborgarskap.
En avvikelse från samhällskunskapsvillkoret kan komma i fråga om avläggandet av medborgarskapsprov till exempel på grund av en funktionsnedsättning inte skäligen kan förutsättas ens med hjälp av specialarrangemang. Bestämmelser om specialarrangemang i samband med provet föreslås i den nya 25 g §. Syftet med specialarrangemangen är att sådana saker som sjukdom, funktionsnedsättning eller särskilda läs- och skrivsvårigheter inte ska utgöra ett hinder för avläggande av provet. Genom specialarrangemangen tryggas lika och rimliga möjligheter att avlägga medborgarskapsprovet för dem som är intresserade av att ansöka om medborgarskap. Utgångspunkten är att den samhällskunskap som krävs ska visas, vid behov med hjälp av specialarrangemang. Medborgarskapsprovet jämte behövliga specialarrangemang är ett skede som föregår ansökan om medborgarskap, medan en avvikelse från samhällskunskapsvillkoret kan begäras i samband med medborgarskapsansökan.
Förekomsten av eventuella grunder för avvikelse bedöms i situationer där den sökande inte visat att samhällskunskapsvillkoret uppfylls i enlighet med 1 mom. och den sökande inte är en sådan person som avses i 2 mom. Om den sökande i sin ansökan begär om avvikelse från samhällskunskapsvillkoret, ska man bedöma om det i den sökandes fall finns någon sådan grund för avvikelse som avses i 3 mom.
Avvikelse från samhällskunskapsvillkoret kan göras om det föreligger en sådan grund för avvikelse som hänför sig till den sökandes hälsotillstånd eller funktionsnedsättning och som gör att personen inte kan påvisa att villkoret uppfylls på det sätt som avses i det föreslagna 1 mom. Det är således fråga om sådana grunder på vilka man enligt 18 b § 1 mom. 3 punkten kan avvika från språkkunskapsvillkoret. Syftet är att i omfattande utsträckning täcka alla sådana situationer där den sökandes fysiska eller psykiska funktionsförmåga är så pass allvarligt och under en lång tid nedsatt av medicinska skäl att personen inte skäligen kan förväntas uppfylla samhällskunskapsvillkoret. I praktiken är det i synnerhet fråga om att bedöma om den sökande kan avlägga medborgarskapsprovet ens på lång sikt och om den sökandes hälsotillstånd eller funktionsnedsättning är sådan att det även i framtiden är mycket svårt och osannolikt för den sökande att uppfylla villkoret. I vissa situationer kan man utifrån en sådan bedömning komma fram till att det inte är skäligt att kräva att medborgarskapsprovet avläggs, varvid det finns skäl att avvika från samhällskunskapsvillkoret.
Orsaker som hänför sig till hälsotillståndet kan till exempel vara en psykisk eller fysisk kronisk sjukdom, intellektuell funktionsnedsättning, neuropsykiatrisk störning, CP-skada eller långvarig skada orsakad av en yttre faktor. Om den sökande i sin ansökan begär om avvikelse från samhällskunskapsvillkoret på grund av orsaker som hänför sig till hälsotillstånd eller en funktionsnedsättning, ska den sökande som stöd för sin begäran lägga fram en utredning om den sjukdom, funktionsnedsättning eller annan omständighet som hänför sig till hälsotillståndet och som åberopas. I praktiken handlar det om ett utlåtande av den läkare som behandlat sökanden och utlåtandet gäller den sökandes hälsotillstånd eller funktionsnedsättning. Av läkarintyget ska framgå om sökandens sjukdom eller funktionsnedsättning är av sådan karaktär att den under en lång tid hindrar sökanden från att avlägga medborgarskapsprovet. Av intyget ska också framgå på vilket sätt sjukdomen eller funktionsnedsättningen hindrar avläggandet av medborgarskapsprovet. Samma intyg kan innehålla en utredning om grunderna för att avvika från både språkkunskaps- och samhällskunskapsvillkoret.
Migrationsverket bedömer utifrån en medicinsk och eventuell annan utredning om det föreligger en sådan grund att avvika från samhällskunskapsvillkoret som föreskrivs i lagen. Migrationsverket fattar i sista hand beslut om huruvida det i den sökandes fall utifrån alla utredningar som finns tillgängliga är fråga om en sådan i lagen avsedd situation där sökanden på grund av sitt hälsotillstånd eller sin funktionsnedsättning de facto inte kan anses förmå uppfylla samhällskunskapsvillkoret. Om den sökande också åberopar en sådan grund för avvikelse som avses i 18 b § 1 mom. 3 punkten, ska en avvikelse från språkkunskaps- och samhällskunskapsvillkoret i regel bedömas tillsammans.
Utöver orsaker som hänför sig till sökandens hälsotillstånd eller funktionsnedsättning kan avvikelse från samhällskunskapsvillkoret göras om det annars finns synnerligen vägande skäl för detta. Grunden är avsedd att tillämpas i sådana exceptionella situationer där det annars skulle bli oskäligt att påvisa samhällskunskapen av andra orsaker som inte beror på sökanden. Syftet med grunden för undantag är att förhindra oskäliga situationer till exempel när det i den sökandes fall utifrån en helhetsbedömning av flera olika omständigheter finns grunder för att avvika från villkoret. Avvikelse på grund av annat synnerligen vägande skäl förutsätter alltid en helhetsprövning som beaktar sökandens särskilda situation. I praktiken kan det finnas synnerligen vägande skäl till avvikelse till exempel i en situation där omständigheter som hänför sig till sökandens hälsotillstånd eller funktionsnedsättning inte som sådana räcker som grund för avvikelse och personen trots flera försök inte har kunnat avlägga medborgarskapsprovet med godkänt resultat.
25 §.Ansökan som är anhängig när den sökande blir myndig. Paragrafen innehåller bestämmelser för situationer där en person blir myndig medan medborgarskapsansökan är anhängig. En sådan person kan inom skälig tid komplettera ansökan så att den gäller honom eller henne själv, om personen har varit medsökande, eller bekräfta ansökan, om den har gjorts på hans eller hennes vägnar. På en sådan person tillämpas till vissa delar bestämmelserna om barn.
Det föreslås att 3 mom. ändras så att det till det fogas en precisering om tillämpandet av bestämmelserna om samhällskunskapsvillkoret. Om en person på det sätt som avses i paragrafen har kompletterat ansökan så att den gäller honom eller henne själv eller bekräftat den, förutsätts inte att personen påvisar samhällskunskaper för att förvärva medborgarskap. Samhällskunskapsvillkoret gäller således inte personen.
3 a kap. Medborgarskapsprov
Enligt förslaget fogas ett nytt 3 a kap. till lagen. I kapitlet föreskrivs det om det nya medborgarskapsprovet och dess genomförande, såsom innehållet i medborgarskapsprovet, utarbetandet och anordnandet av det samt om uppgifterna för den som utarbetar och anordnar provet.
25 a §. Medborgarskapsprovets innehåll. Enligt förslaget fogas en ny 25 a § till medborgarskapslagen. I den föreskrivs om medborgarskapsprovets innehåll. Att avlägga medborgarskapsprov skulle enligt förslaget vara ett av sätten att visa att man uppfyller det nya samhällskunskapsvillkoret som föreslås för naturalisation. Provet ska avläggas för ansökan om medborgarskap innan medborgarskapsansökan lämnas.
I medborgarskapsprovet efterfrågas grundläggande kunskaper om hur det finländska samhället fungerar samt om individens rättigheter och skyldigheter. Frågorna gäller central och grundläggande kunskap om dessa ämnen. I provet testas inte hur man behärskar mycket detaljerad kunskap, utan med tanke på medborgarskapet är det motiverat att förutsätta sådan allmän kunskap som kan anses behövlig för en kommande finsk medborgare. Enligt förslaget ska frågorna behandla sådana teman som central lagstiftning i Finland, grundläggande och mänskliga rättigheter, jämlikhet, jämställdhet mellan könen samt Finlands historia och kultur.
Medborgarskapsprovet ska basera sig på läromedlet för medborgarskapsprovet. Läromedlet ska vara utarbetat utifrån det nationella läromedel som används vid den samhällsorientering som ordnas av kommunerna och det ska till innehåll och omfattning motsvara detta läromedel. Med stöd av 25 § i lagen om främjande av integration ska kommunen ordna samhällsorientering för integrationskunderna. I samhällsorienteringen ska ingå information om bland annat hur det finländska samhället fungerar och om individens rättigheter och skyldigheter. Enligt 56 § i lagen om främjande av integration hör upprätthållandet av läromedlet i samhällsorientering till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentrets uppgifter. Närmare bestämmelser om innehållet i samhällsorienteringen har utfärdats genom förordning av statsrådet.
Läromedlet för medborgarskapsprovet ska vara allmänt tillgängligt för förberedelse inför medborgarskapsprovet. Läromedlet ska vara offentligt, kostnadsfritt och tillgängligt. Frågorna i medborgarskapsprovet behandlar central information som ingår i det. Provet kan avläggas efter att man förberett sig genom att studera läromedlet. Då provet testar den kunskap som grundar sig på läromedlet, är det möjligt för den som är intresserad av att ansöka om medborgarskap att också själv bedöma och förutse sina möjligheter att avlägga provet. Genom ett kunskapsbaserat prov särbehandlas ingen till exempel på grund av övertygelse eller åsikt.
Enligt 2 mom. kan medborgarskapsprovet avläggas på finska eller svenska. För att avlägga provet behövs samma nivå av språkkunskaper som för att förvärva medborgarskap, det vill säga nöjaktiga kunskaper i finska eller svenska, som motsvarar språkkunskapsnivån B1 på skalan för den europeiska referensramen för språkkunskaper. Den som deltar i medborgarskapsprovet ska välja språk för provet i samband med anmälan till provet. Personer med funktionsnedsättning som använder sig av teckenspråk kan avlägga medborgarskapsprovet med hjälp av sådana specialarrangemang som det föreslås bestämmelser om i den nya 25 g §.
Medborgarskapsprovet avläggs vid ett provtillfälle som övervakas av den som anordnar medborgarskapsprov och i regel avläggs det elektroniskt. Även granskningen av provresultatet görs elektroniskt. Provresultatet delges deltagaren som ett elektroniskt meddelande i enlighet med lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003). I undantagsfall kan testet också genomföras på annat sätt än elektroniskt. En sådan situation kan ha att göra med någon teknisk störning som förhindrar att provet genomförs elektroniskt.
Enligt förslaget är medborgarskapsprovet ett flervalsprov som innehåller frågor och svarsalternativ som utarbetats utifrån läromedlet. Den som deltar i provet ska välja rätt svar bland alternativen. För en godkänd prestation krävs det att majoriteten av svaren är rätt. Alla svar behöver således inte vara rätt för att provprestationen ska vara godkänd. En godkänd prestation i medborgarskapsprovet förutsätter i olika länder att 50–80 procent av svaren är rätt. Enligt förslaget kan närmare bestämmelser om gränsen för en godkänd provprestation utfärdas genom förordning av statsrådet.
I 3 mom. ingår ett bemyndigande att utfärda förordning. Närmare bestämmelser om innehållet i och en godkänd prestation av medborgarskapsprovet får utfärdas genom förordning av statsrådet.
25 b §. Utarbetande av medborgarskapsprovet. Till medborgarskapslagen fogas enligt förslaget en ny 25 b § där det föreskrivs med vilket slag av aktör Migrationsverket kan ingå avtal om utarbetande av medborgarskapsprovet med. Utarbetandet av provet genomförs som en köpt tjänst som Migrationsverket skaffar. Det är motiverat att anförtro utarbetandet av medborgarskapsprovet och dess läromedel till en annan aktör än Migrationsverket. Detta för att säkerställa förutom tillräcklig sakkunskap även kraven på objektivitet och neutralitet.
I paragrafen föreslås bestämmelser om att avtal om att utarbeta medborgarskapsprovet kan ingås med ett universitet eller någon annan aktör på universitetsnivå som har tillräcklig sakkunskap för att utarbeta frågor, svarsalternativ och läromedel. Medborgarskapsprovet blir ett centralt sätt att visa att den som ansöker om medborgarskap uppfyller det föreslagna nya samhällskunskapsvillkoret. Avläggandet av medborgarskapsprovet är således i fortsättningen av betydelse med tanke på förvärvandet av finskt medborgarskap. Därför förutsätts det att den som utarbetar medborgarskapsprovet har tillräckligt hög sakkunskap.
Genom provet ska det vara möjligt att tillförlitlig testa deltagarens kunskaper om det finländska samhället samt om individens rättigheter och skyldigheter. De frågor jämte rätta svar som utarbetats utifrån det läromedel som används ska vara tillräckligt entydiga. Frågorna och svaren ska utarbetas så att de rätta svaren tydligt framgår i det läromedel som används för att förbereda sig inför provet. Samtidigt bör provet vara förutsägbart för den som förbereder sig inför det, och den kunskap som behövs för att besvara frågorna bör återspegla det centrala innehållet i läromedlet. Provfrågorna ska också utarbetas så att den finska eller svenska som används i dem till sin svårighetsgrad motsvarar det språkkunskapsvillkor som anges i lagen. Den språkkunskapsnivå som krävs för finskt medborgarskap är B1 på skalan för den europeiska referensramen för språkkunskaper.
Utarbetandet av medborgarskapsprovet förutsätter således mångsidig sakkunskap inte bara inom provets ämnesområde utan också om formuleringen av frågor och svar som baserar sig på informationen i läromedlet och om hur språket i provet och läromedlet anpassas till rätt nivå. Till utarbetandet av provet hör att testa provfrågorna innan provet tas i bruk. För detta behöver den som utarbetar provet se till att en representativ testgrupp samlas. Av den aktör som ansvarar för utarbetandet av provet krävs dessutom sådan statistisk kompetens som behövs för att utveckla provfrågorna.
Migrationsverket kan avtala om utarbetandet av provet och dess läromedel förutom med ett universitet även med en annan aktör på universitetsnivå som uppfyller villkoren. Provet kan således också utarbetas av till exempel ett högskolekonsortium som består av flera olika universitet eller av universitet och yrkeshögskolor. Det väsentliga är att det i utarbetandet av provet deltar ett universitet som kan samarbeta också med något annat universitet eller någon annan högskola för att utarbeta provet.
Bestämmelser om uppgifter för den som utarbetar medborgarskapsprovet föreslås i den nya 25 c §.
25 c §. Uppgifter för den som utarbetar medborgarskapsprovet. Till medborgarskapslagen fogas enligt förslaget en ny 25 c § där det föreskrivs om uppgifter för den som utarbetar medborgarskapsprovet. Utarbetandet av medborgarskapsprovet omfattar beredningen av provfrågorna och svaren på dem samt beredningen av läromedlet för medborgarskapsprovet utifrån läromedlet i samhällsorientering. Provet utarbetas utifrån läromedlet för medborgarskapsprovet så att det i provet testas hur man behärskar den centrala informationen som ingår i läromedlet.
Till uppgifterna för den som utarbetar medborgarskapsprovet hör för det första att utarbeta läromedlet för medborgarskapsprovet. Innehållet i läromedlet för medborgarskapsprovet ska grunda sig på läromedlet i den samhällsorientering som avses i integrationslagen. Den som utarbetar provet ska för medborgarskapsprovet utgående från läromedlet i samhällsorientering utarbeta ett läromedel som lämpar sig för självstudier. Även svårighetsgraden på det språk som används i läromedlet för provet ska samordnas med den språkkunskapsnivå som krävs för medborgarskap. Läromedlet för medborgarskapsprovet ska till sin omfattning motsvara läromedlet i samhällsorientering.
För det andra ska den som utarbetar medborgarskapsprovet bereda ett tillräckligt brett urval av provfrågor så att samma frågor inte upprepas i stor utsträckning vid provtillfällen som hålls vid olika tidpunkter. Avsikten är att man genom provet tillförlitligt ska kunna testa deltagarens kunskaper om det finländska samhället och om individens rättigheter och skyldigheter. För varje provfråga ska flera svarsalternativ beredas, varav endast ett är rätt. Vid utarbetandet av svarsalternativen bör uppmärksamhet fästas vid att valet av rätt svar ska vara tillräckligt entydigt.
Medborgarskapsprovet kan avläggas både på finska och svenska. Därför ska frågorna och svarsalternativen i provet samt läromedlet utarbetas med samma innehåll både på finska och svenska. Dessutom ska svårighetsgraden på språket i provet och läromedlet motsvara den språkkunskapsnivå som krävs för naturalisation, det vill säga B1 på skalan för den europeiska referensramen för språkkunskaper.
För det tredje ska den som utarbetar medborgarskapsprovet sköta testandet, uppdaterande och utvecklandet av provfrågorna, svarsalternativen och läromedlet. Det förutsätts utveckling och testning av provfrågorna och svarsalternativen redan innan medborgarskapsprovet tas i bruk, för att provet ska vara färdigt att avläggas. Därefter ska medborgarskapsprovet fortsättningsvis utvecklas kontinuerligt bland annat på basis av den frågespecifika statistiken och den inkomna responsen om provet.
De frågor och svarsalternativ som används vid provtillfällena ska motsvara informationen i det läromaterial som före tidpunkten för provtillfället finns allmänt tillgängligt för förberedelse inför provet. I och med eventuella uppdateringar av läromedlet behöver också frågorna och svarsalternativen i medborgarskapsprovet uppdateras och förenhetligas. Nya frågor och svarsalternativ behövs dessutom för att säkerställa att de frågor som redan använts inte upprepas i stor utsträckning vid olika provtillfällen.
För det fjärde ska den som utarbetar medborgarskapsprovet delta i sakkunnigkommissionen för medborgarskapsprovet som det föreslås bestämmelser om i 25 f §. Det finns behov att delta i sakkunnigkommissionen med tanke på utvecklandet av läromedlet och provfrågorna. Sakkunskapen hos den som utarbetar provet behövs också för att bedöma vissa begäranden om omprövning.
Medborgarskapsprovet avläggs elektroniskt genom att besvara flervalsfrågor. Även granskningen av provprestationen görs elektroniskt. Granskningen av resultaten av medborgarskapsprovet förutsätter således ingen separat bedömningsuppgift. Enligt det 3 mom. som enligt förslaget fogas till 3 § svarar Migrationsverket för bland annat helheten av informationssystem, inklusive att den elektroniska granskningen av provprestationerna fungerar tekniskt. Den som utarbetar provet svarar för sin del för att frågorna och svarsalternativen i provet är tydliga och att de rätta svaren är entydiga. Till uppgifterna för den som utarbetar provet hör inte att godkänna eller underkänna provprestationerna. Den som utarbetat provet ska dock i sakkunnigkommissionen framföra sin egen åsikt om enskilda flervalsfrågor, om den som deltagit i provet i sin begäran om omprövning har åberopat att de lämnar rum för tolkning. Sakkunnigkommissionen ska i en sådan situation ge Migrationsverket ett utlåtande om begäran om omprövning.
I 2 mom. föreslås en hänvisning till bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar. På personer som är anställda hos den som utarbetar provet tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när de utför uppgifter som avses i 1 mom.
I 3 mom. föreslås ett bemyndigande att utfärda förordning. Närmare bestämmelser om uppgifter för den som utarbetar medborgarskapsprovet och innehållet i avtalen får utfärdas genom förordning av statsrådet.
25 d §. Anordnande av medborgarskapsprov. Till medborgarskapslagen fogas enligt förslaget en ny 25 d § där det föreskrivs med vilket slag av aktörer Migrationsverket kan ingå avtal om anordnande av medborgarskapsprov. Anordnandet av provtillfällen genomförs som köpta tjänster som Migrationsverket skaffar.
Migrationsverket kan avtala om anordnande av medborgarskapsprov med sådana aktörer som har tillräcklig sakkunskap och förutsättningar att ordna provtillfällen. De som ordnar provtillfällena kan vara offentliga samfund eller andra sammanslutningar som uppfyller kraven. I praktiken kan provtillfällena för medborgarskapsprovet genomföras av ett nätverk som bildas av flera olika aktörer. Den som anordnar medborgarskapsprov ska ha lokaler och andra förhållanden som lämpar sig för provtillfällena samt den personal som behövs för övervakningen. De utrymmen som är avsedda för ordnande av provtillfällena ska vara tillgängliga. Verket kan avtala om ordnande av provtillfällen till exempel med utbildningsanordnare eller huvudmän för läroanstalter. Bestämmelser om uppgifter för dem som anordnar medborgarskapsprov och om rätten att få uppgifter föreslås i 25 e §.
När avtalen ingås ska det beaktas att provtillfällen erbjuds i en omfattning som är tillräcklig med beaktande av de regionala behoven samt tillräckligt ofta. Medborgarskapsprovet ska ordnas på olika orter. Vid bedömningen av hurdan regional täckning som är tillräcklig beaktas också efterfrågan på att avlägga medborgarskapsprovet och eventuella regionala skillnader i den. För avläggande av medborgarskapsprovet kan det av deltagaren förutsättas sådant resande som kan anses skäligt.
Medborgarskapsprovet ska dessutom ordnas tillräckligt ofta så att till exempel någon vars prestation i provet har underkänts kan delta i provet på nytt inom en rimlig tid. Det är också viktigt att man kan anmäla sig till provet utan betydande dröjsmål, om efterfrågan på medborgarskapsprov plötsligt ökar och det därför uppstår tillfällig kö till provtillfällena. Medborgarskapsprovet ska ordnas flera gånger per år.
25 e §. Uppgifter för den som anordnar medborgarskapsprov. Till medborgarskapslagen fogas enligt förslaget en ny 25 e § där det föreskrivs om uppgifter för den som anordnar medborgarskapsprov. Till dessa hör för det första att ordna provtillfällen i enlighet med villkoren i avtalet med Migrationsverket. Den som ordnar provet ska erbjuda tillgängliga lokaler och andra förhållanden som behövs för att avlägga medborgarskapsprovet och meddela om lediga platser för anmälan till provet.
För det andra ska anordnaren sörja för övervakningen av provet. Detta innebär både kontroll av provdeltagarnas identitet och kontroll av deltagarnas egen utrustning innan provet avläggs. Den som anordnar provet ska också övervaka att deltagarna börjar avlägga provet i det system som är avsett för ändamålet. Den som anordnar provet ska även sköta övervakningen under provtillfället.
För det tredje ska den som anordnar provet genomföra de specialarrangemang som Migrationsverket till exempel på grund av en funktionsnedsättning beviljat en person som deltar i provet. Bestämmelser om specialarrangemang föreslås i den nya 25 g §.
För det fjärde ska den som anordnar provet utan dröjsmål underrätta Migrationsverket om situationer på basis av vilka Migrationsverket bestämmer om påföljder för någon som deltagit i provet. Det kan vara fråga om en situation där någon som deltar i provet under provtillfället gör sig skyldig till brott mot ordningen och trots uppmaning av övervakaren inte upphör med det störande beteendet. Den som anordnar provet ska också underrätta Migrationsverket om svikligt förfarande som upptäckts vid provtillfället. Bestämmelser om påföljder för brott mot ordningen och svikligt förfarande föreslås i den nya 25 h §.
Uppgifterna för den som anordnar medborgarskapsprov omfattar inte bedömning av provprestationerna. Granskningen av det flervalsprov som avläggs elektroniskt genomförs elektroniskt. Även då provet avläggs med specialarrangemang är det ett flervalsprov och en godkänd prestation förutsätter att ett tillräckligt antal av svaren på frågorna i provet är rätt.
I 2 mom. föreslås bestämmelser om rätten för den som anordnar medborgarskapsprovet att få uppgifter. De som anordnar provtillfällen behöver uppgifter om dem som anmält sig till provet för att kunna kontrollera provdeltagarnas identitet och på detta sätt säkerställa att ingen utomstående person avlägger provet för någon som anmält sig till provet. Uppgifter om de personer som anmält sig till provtillfället är nödvändiga med tanke på ordnandet av provtillfället. Den som anordnar provtillfället ska ha rätt att få dessa uppgifter ur det informationssystem som Migrationsverket upprätthåller.
När Migrationsverket beviljar specialarrangemang till exempel på grund av en funktionsnedsättning för någon som deltar i provet, ska den som anordnar medborgarskapsprovet se till att dessa specialarrangemang genomförs. Det är således nödvändigt för den som anordnar medborgarskapsprovet att få uppgifter om till exempel omständigheter i anslutning till hälsotillståndet eller funktionsnedsättningen på basis av vilka den som anmält sig till provet behöver specialarrangemang.
Momentet innehåller också en uttrycklig bestämmelse om att det på den som anordnar medborgarskapsprov tillämpas sekretessplikten enligt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet när den sköter de uppgifter som nämns ovan.
Dessutom innehåller momentet enligt förslaget en hänvisning till bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar. På personer som är anställda hos den som anordnar medborgarskapsprov tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när de utför uppgifter som avses i 1 mom.
I 3 mom. föreslås ett bemyndigande att utfärda förordning. Närmare bestämmelser om uppgifter för den som anordnar medborgarskapsprov och innehållet i avtalen får utfärdas genom förordning av statsrådet.
25 f §. Sakkunnigkommission. Till medborgarskapslagen fogas enligt förslaget en ny 25 f § där det föreskrivs om den sakkunnigkommission som inrättas för medborgarskapsprovet. Detta nya sakkunnigorgan ska verka i anslutning till och tillsättas av Migrationsverket och dess ordförande ska vara från Migrationsverket. Ansvaret för den allmänna förvaltningen, kommunikationen, helheten av informationssystem, utvecklandet och tillsynen i anslutning till medborgarskapsprovet ligger hos Migrationsverket på det sätt som föreslås i denna proposition. Med tanke på medborgarskapsprovets karaktär och uppgiftsfördelningen inom systemet med medborgarskapsprov finns det ändå behov att som stöd för Migrationsverket ha en sakkunnigkommission med medlemmar vars representation är förvaltningsövergripande.
Till vice ordförande för kommissionen väljs i möjligaste mån en sakkunnig inom integration. Det är önskvärt att vice ordföranden företräder arbets- och näringsministeriets ansvarsområde, till vilket bland annat integrationen av invandrare hör enligt reglementet för statsrådet (262/2003). Tanken med det nya samhällskunskapsvillkoret och medborgarskapsprovet i anslutning till det är i hög grad den, att integration kan förutsättas av den sökande för beviljande av medborgarskap. Därför är det ändamålsenligt att vice ordföranden för den kommission som behandlar medborgarskapsprovet företräder sakkunskap inom integration. Således kunde vice ordföranden vara från arbets- och näringsministeriet. Utöver ministeriet har till exempel Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret sådan sakkunskap inom förvaltningsområdet som är viktig med tanke på medborgarskapsprovet och kommissionens uppgifter och syfte. Centret ansvarar med stöd av 56 § i lagen om främjande av integration om upprätthållandet av läromedlet i samhällsorientering.
Sakkunnigmedlemmarna ska också företräda sakkunskap inom utbildning. Finskt medborgarskap och villkoren för det hör till inrikesministeriets ansvarsområde, och även det nya medborgarskapsprovet som föreslås är en uppgift inom inrikesministeriets förvaltningsområde. Det är dock befogat att sakkunnigmedlemmarna företräder undervisnings- och kulturministeriets ansvarsområde, till vilket bland annat vetenskap och utbildning hör. Detta är motiverat med tanke på systemet med medborgarskapsprov som helhet, i synnerhet eftersom såväl utarbetandet av medborgarskapsprovet som ordnandet av provtillfällen enligt förslaget ska skötas av aktörer inom vetenskap och utbildning på basis av ett avtal med Migrationsverket. Det skulle vara nyttigt att företrädare för de aktörer som sköter dessa två uppgifter deltar i sakkunnigkommissionen. Således kunde till exempel företrädare för undervisnings- och kulturministeriet och Utbildningsstyrelsen ingå bland sakkunnigmedlemmarna utöver företrädare för den som utarbetar provet och den som anordnar provet.
Eventuella andra sakkunnigmedlemmar kan företräda till exempel några av de ovannämnda förvaltningsområdena.
I 2 mom. föreslås bestämmelser om sakkunnigkommissionens uppgifter. Syftet är att sakkunnigkommissionen ska stödja Migrationsverket i den allmänna utvecklingen av systemet med medborgarskapsprovet, något som i denna proposition föreslås höra till verkets ansvarsområde. Kommissionen kan behandla till exempel sådant som samordnande av efterfrågan och utbud när det gäller provtillfällen, behov av allmän kommunikation om medborgarskapsprovet som uppdagats samt information om hur läromedlet i samhällsorientering har utvecklats. Migrationsverket kan i egenskap av den myndighet som svarar för den allmänna förvaltningen av medborgarskapsprovet i sin egen verksamhet utnyttja kommissionens sakkunniga.
Sakkunnigkommissionen ger dessutom på begäran av Migrationsverket ett utlåtande om en begäran om omprövning som gäller medborgarskapsprovet. I propositionen föreslås det att det till 41 § fogas bestämmelser om begäran om omprövning av en underkänd provprestation. Migrationsverket ska av sakkunnigkommissionen begära ett utlåtande om begäran om omprövning, om någon begärt omprövning av resultatet i medborgarskapsprovets på grund av att provfrågorna lämnat rum för tolkning. Omprövningsförfarandet och begäran om utlåtande av sakkunnigkommissionen beskrivs närmare i specialmotiveringen till ändringen av 41 § i propositionen.
I 3 mom. ingår ett bemyndigande att utfärda förordning. Närmare bestämmelser om kommissionens sammansättning, behandling av ärenden och uppgifter får utfärdas genom förordning av statsrådet.
25 g §. Specialarrangemang som gäller avläggande av prov. Till medborgarskapslagen fogas enligt förslaget en ny 25 g § där det föreskrivs om specialarrangemang som används vid medborgarskapsprovet. Man kan begära specialarrangemang på grund av sjukdom, funktionsnedsättning, särskilda läs- och skrivsvårigheter eller någon annan därmed jämställbar orsak. Syftet med bestämmelserna är att för dem som avlägger medborgarskapsprovet trygga rimliga och lika möjligheter att avlägga provet.
Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ålägger bland annat att säkerställa att personer med funktionsnedsättning har rätt att förvärva och ändra medborgarskap och att inte fråntas detta godtyckligt eller på grund av funktionsnedsättning. Konventionen ålägger också att vidta alla ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa att skälig anpassning tillhandahålls. Skälig anpassning betyder nödvändiga och ändamålsenliga ändringar och anpassningar, som inte innebär en oproportionerlig eller omotiverad börda när så behövs i ett enskilt fall för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning på lika villkor som andra kan åtnjuta eller utöva alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Bestämmelser om rimliga anpassningar finns också i 15 § i diskrimineringslagen (1325/2014). Enligt den ska myndigheter, utbildningsanordnare, arbetsgivare och de som tillhandahåller varor eller tjänster göra sådana ändamålsenliga och rimliga anpassningar som behövs i det enskilda fallet för att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att på lika villkor som andra använda myndigheters tjänster samt att få utbildning och arbete samt varor och tjänster som tillhandahålls allmänheten och att klara av sina arbetsuppgifter och avancera i arbetet.
Enligt förslaget ska en person kunna avlägga medborgarskapsprovet med specialarrangemang i det fall att den som avlägger medborgarskapsprovet på grund av någon sådan orsak som nämns i bestämmelsen är förhindrad att avlägga medborgarskapsprovet på samma sätt som övriga som avlägger provet. En förutsättning är således att en sådan orsak annars skulle utgöra hinder för att avlägga medborgarskapsprovet eller allvarligt försvåra avläggandet av provet. Innehållet i de specialarrangemang som behövs påverkas både av karaktären på de orsaker som nämns i bestämmelsen och av graden av svårigheter som en sådan orsak medför den som avlägger provet. Det finsk- eller svenskspråkiga medborgarskapsprovet kan till exempel tolkas till teckenspråk, om den som avlägger provet är en person med funktionsnedsättning som använder teckenspråk. Man kan dock inte få specialarrangemang för medborgarskapsprovet enbart på grund av att den som anmält sig till provet inte har behövliga kunskaper i finska eller svenska, så provet kan inte avläggas tolkat till ett främmande språk.
I 2 mom. föreskrivs det enligt förslaget om möjligheten för sådana personer under 65 år som avses i 18 b § 2 och 3 mom. i medborgarskapslagen att avlägga medborgarskapsprovet muntligen. Trots språkkunskapsvillkoret i medborgarskapslagen förutsätts det inte att en person som inte är läs- och skrivkunnig ska visa muntliga och skriftliga språkkunskaper. En person som konstaterats sakna läs- och skrivkunnighet ska visa ett intyg över nivån på tal och förståelse i finska eller svenska eller att personen regelbundet har deltagit i undervisning i finska eller svenska. Syftet med bestämmelsen om avläggande av provet muntligen är att det i vissa begränsade fall räcker med muntliga kunskaper i språket för att avlägga provet.
Det nya samhällskunskapsvillkoret som föreslås i propositionen är separat från språkkunskapsvillkoret, vilket innebär att man måste visa att det uppfylls utöver språkkunskaperna. Bestämmelserna om visande av språkkunskap enligt medborgarskapslagen eller avvikande från språkkunskapsvillkoret ändras dock inte. En person som inte är läs- och skrivkunnig kan även i fortsättningen visa sina språkkunskaper i enlighet med 18 b § 2 och 3 mom. Således förblir den nämnda regleringen fortfarande betydelsefull med tanke på språkkunskapsvillkoret och visande av språkkunskap.
Medborgarskapsprovet avläggs muntligen på finska eller svenska. Genom att ordna ett muntligt prov beaktas möjligheten för en sådan person som saknar läs- och skrivkunnighet som avses i 18 b § 2 och 3 mom. att avlägga provet. Provprestationen förutsätter inte att provfrågorna och svarsalternativen läses själv. Vid ett muntligt prov som ordnas individuellt läses provfrågorna och svarsalternativen för den som avlägger provet och den som avlägger provet meddelar muntligen rätt svarsalternativ. På så sätt förutsätter provprestationen till exempel inte skrivande, vilket inte heller i enlighet med gällande bestämmelser krävs av en person som avses i 18 b § 2 och 3 mom. Det prov som läses för den som avlägger provet anpassas till sådan finska eller svenska att det till exempel till sin struktur och sitt innehåll är mer begripligt än allmänspråket. Lättläst är tillgängligare än allmänspråket, och då provet genomförs muntligen på detta sätt beaktas de särskilda språkliga behov som den som avlägger provet har.
Medborgarskapsprovet som avläggs muntligen motsvarar i övrigt det prov som avläggs i elektronisk form. Således behandlar till exempel frågorna samma ämnen som i medborgarskapsprovet i övrigt, och de grundar sig på läromedlet för medborgarskapsprovet. Läromedlet för medborgarskapsprovet ska också finnas tillgängligt som inspelning som går att lyssna på för förberedelse inför provet. Med läromedel som är tillgängligt för en person som saknar läs- och skrivkunnighet, det vill säga som går att lyssna på, ser man till att också en sådan person har möjlighet att avlägga medborgarskapsprovet utan skriftliga kunskaper i finska eller svenska, en kunskap som inte heller förutsätts av dem för att uppfylla språkkunskapsvillkoret.
Med tanke på förberedelserna inför medborgarskapsprovet har det också betydelse att ämnena i provet behandlas i den samhällsorientering som avses i 25 § i integrationslagen. Åtminstone en del av de som inte är läs- och skrivkunniga som avses i 18 b § 2 och 3 mom. i medborgarskapslagen ska ha genomfört den samhällsorientering som avses i 25 § i integrationslagen eller deltagit i annan sådan utbildning där det finländska samhället har behandlats. Enligt 25 § i integrationslagen ska en kommun ordna samhällsorientering för integrationskunden, i den mån det är möjligt på hans eller hennes modersmål eller på ett språk som han eller hon annars har goda kunskaper i. Under en boendetid på åtta år är det dessutom möjligt att avlägga även andra utbildningar vars syfte är att öka samhällskunskapen, läs- och skrivkunnigheten och språkkunskapen. Ett av målen med reformen av integrationstjänsterna är att tydligare i fortsättningen lära sig bland annat finska eller svenska. Detta främjar möjligheten att avlägga provet som endast förutsätter muntliga språkkunskaper. När det gäller förslaget bör det noteras att det i 18 b § 2 och 3 mom. i medborgarskapslagen inte är fråga om en situation där en person på grund av sitt hälsotillstånd eller en funktionsnedsättning inte kan lära sig språket. I propositionen föreslås det att man kan begära om avvikelse från samhällskunskapsvillkoret i sådana situationer där villkoret inte kan uppfyllas på grund av hälsotillstånd eller funktionsnedsättning.
I 3 mom. föreslås bestämmelser om beslut som gäller specialarrangemang. Beslut om beviljande av eventuella specialarrangemang fattas av Migrationsverket. Ett beslut om beviljande av specialarrangemang ska inte vara begränsat till endast ett visst provtillfälle. Specialarrangemang som kan beviljas är till exempel mera tid för att avlägga provet eller möjlighet att avlägga provet i en separat och tillgänglig provlokal. Arrangemangen kan också gälla delar som särskilt anknyter till det elektroniska provet och till exempel innehålla en möjlighet att använda större skärm eller större teckenstorlek. Specialarrangemang för personer med funktionsnedsättning kan dessutom omfatta olika hjälpmedel, möjlighet att använda egen dator eller motsvarande anordning tillsammans med de hjälpmedel som redan finns i den samt sådan personlig assistans som avses i lagen om funktionshinder. I enlighet med den föreslagna 25 e § 1 mom. 3 punkten ska de som anordnar provtillfällena genomföra de specialarrangemang som Migrationsverket beviljat. Bestämmelser om rätten för dem som anordnar provtillfällen att få uppgifter finns i 25 e § 2 mom.
Begäran om specialarrangemang ska lämnas in till Migrationsverket innan provet avläggs. Begäran ska motiveras och åtföljas av en utredning som gäller behovet av specialarrangemang. Utredningen kan vara till exempel ett läkarintyg eller något annat utlåtande av en sakkunnig som gäller tillståndet för den som anmäler sig till provet. Av utredningen ska framgå på vilket sätt den sjukdom, funktionsnedsättning, särskilda läs- och skrivsvårighet eller därmed jämställbara orsak som den som anmäler sig till provet har inverkar på avläggandet av medborgarskapsprovet. Även Folkpensionsanstaltens beslut om rätt till FPA:s tolktjänst som beviljats en teckenspråkig kan fungera som utredning. Medborgarskapsprovet kan på grund av avsaknad av läs- och skrivkunnighet avläggas muntligt endast om man på det sätt som avses i 18 b § 3 mom. i medborgarskapslagen visat att man inte är läs- och skrivkunnig.
Medborgarskapsprovet med eventuella specialarrangemang är ett skede som föregår ansökan om medborgarskap. Om medborgarskapsprovet inte rimligen kan avläggas ens med hjälp av specialarrangemang, kan man i samband med ansökan om medborgarskap med stöd av 17 b § begära avvikelse från samhällskunskapsvillkoret på grund av hälsotillstånd eller funktionsnedsättning.
25 h §. Påföljder för brott mot ordning och svikligt förfarande. Till medborgarskapslagen fogas enligt förslaget en ny 25 h § där det föreskrivs om vilka påföljder en deltagare i medborgarskapsprovet kan påföras på grund av brott mot ordningen eller svikligt förfarande.
Bestämmelserna i 1 mom. gäller situationer där den som avlägger medborgarskapsprovet gör sig skyldig till brott mot ordningen vid provtillfället. Brott mot ordningen är ett sådant beteende som stör provtillfället eller de andra som avlägger provet. Om den som beter sig på detta sätt trots uppmaning av övervakaren av provtillfället inte upphör med att bryta mot ordningen, är påföljden den att personens provprestation betraktas som underkänd.
I 2 mom. föreslås bestämmelser om påföljder som ska påföras på grund av svikligt förfarande. Provprestationen betraktas som underkänd om den som avlägger provet gör sig skyldig till svikligt förfarande, deltagande i sådant förfarande eller försök till det. Dessutom förlorar personen rätten att delta i ett provtillfälle för sex månader från provtillfället i fråga.
Som svikligt förfarande betraktas en oärlig gärning eller underlåtelse som har som syfte att ge en felaktig bild av de egna kunskaperna eller en annan persons kunskaper. Med det avses användning av förbjudna metoder eller hjälpmedel vid provet. Till svikligt förfarande hör bland annat luntande, samtal, anlitande av annan än på förhand godkänd eventuell hjälp av utomstående, avläggande av prov för någon annans räkning samt kopiering och inspelning av provet. Med svikligt förfarande jämställs deltagande i sådant förfarande eller försök till svikligt förfarande. Tidsfristen räknas från den provdag då det svikliga förfarandet, deltagandet i det eller försöket till det har ägt rum.
I vissa situationer kan det beslutas att den som avlägger provet förlorar sin rätt att delta i provtillfället för 12 månader från provtillfället i fråga. Detta kan göras när den som avlägger provet har upprepat det svikliga förfarandet eller det annars kan anses vara synnerligen grovt och skadligt. Det är fråga om synnerligen grovt och skadligt förfarande till exempel då någon annan de facto avlagt provet än den som anmält sig till provet.
I 3 mom. föreslås bestämmelser om beslut som gäller påföljder. Beslut om att påföra påföljder både på grund av brott mot ordning och på grund av svikligt förfarande fattas av Migrationsverket. Verket får kännedom om sådana situationer som avses i 1 och 2 mom. av dem som ordnar provtillfällen. Dessa meddelar verket i enlighet med den föreslagna 25 e § 1 mom. 4 punkten. Verket ska i egenskap av myndighet se till att det som skett vid provtillfället utreds i enlighet med 31 § 1 mom. i förvaltningslagen. Som en del av utredningen och behandlingen av ärendet ska verket också se till att den part som deltagit i provet hörs i enlighet med 34 § 1 mom. Därefter ska verket fatta beslut om eventuellt underkännande av provprestationen.
Om det är fråga om att den som deltagit i provet har gjort sig skyldig till svikligt förfarande, deltagande i sådant förfarande eller försök till det vid provtillfället, ska verket också besluta att personen i fråga förlorar rätten att delta i provet för en viss tid. Verket bedömer om det enligt bestämmelserna föreligger grunder för en tidsfrist på 12 månader. Efter att ha fattat beslutet ska verket se till att det tillfälliga förbudet att delta i provet verkställs till exempel genom att anteckna det för parten i fråga i anmälningssystemet för provet.
Migrationsverket kan också återkalla en anmälan till medborgarskapsprovet, om den som gjort sig skyldig till svikligt förfarande redan hunnit anmäla sig på nytt för att avlägga provet. I praktiken är det möjligt att den som deltagit i provet hinner anmäla sig till ett nytt prov medan ärendet utreds. Migrationsverket ska kunna återkalla anmälan i en sådan situation.
Beslutet om påföljder verkställs även om besvär har anförts, om inte förvaltningsdomstolen förbjuder verkställigheten. Detta gäller både då en provprestation betraktas som underkänd och då ett tillfälligt förbud att delta antecknas i informationssystemet.
25 i §. Provavgift. Till medborgarskapslagen fogas enligt förslaget en ny 25 i § där det föreskrivs om provavgiften för medborgarskapsprovet. Avgiften ska betalas i samband med att man anmäler sig till medborgarskapsprovet. Migrationsverket tar ut avgiften. Migrationsverket svarar för skötseln av betalningsrörelsen i samband med medborgarskapsprovet som en del av den allmänna förvaltningen av systemet med medborgarskapsprov.
Avgiften för medborgarskapsprovet grundar sig på självkostnadsprincipen. Utgångspunkten enligt 6 § 1 mom. i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) är att storleken på den avgift som staten tar ut för en offentligrättslig prestation ska motsvara beloppet av statens totalkostnader för prestationen. Med provavgifterna för medborgarskapsprovet täcks kostnaderna för systemet med medborgarskapsprov. Bestämmelser om provavgiftens belopp utfärdas genom inrikesministeriets förordning som gäller Migrationsverkets avgiftsbelagda prestationer.
I 2 mom. föreslås bestämmelser om återbetalning av provavgiften. Provavgiften återbetalas enligt förslaget till den som anmält sig till provet, om han eller hon är förhindrad att delta i provet på grund av egen sjukdom. En förutsättning är att Migrationsverket har informerats om förhindret före provtillfället. Det skulle till exempel kunna finnas en funktion för meddelande om förhinder i det system som används för anmälan till provet. Begäran om återbetalning ska göras hos Migrationsverket inom 14 dagar från tidpunkten för provtillfället. Sjukdom ska påvisas med ett läkarintyg som fogas till begäran. Den som är förhindrad på grund av sjukdom kan anmäla sig till ett nytt provtillfälle på samma sätt som vanligt, till exempel till en ledig provplats som framgår av det system som används för anmälan eller till kön.
41 §. Sökande av ändring. Paragrafens 1 mom. innehåller en informativ hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden.
Det föreslås att ett nytt 2 mom. med bestämmelser om begäran om omprövning av en underkänd provprestation ska fogas till paragrafen. Avläggandet av medborgarskapsprovet är en fas som föregår medborgarskapsansökan. Godkännande eller underkännande av en provprestation har inte direkt inverkan på någons rätt, skyldighet eller fördel. Ett beslut som gäller en provprestation utgör således inte ett sådant förvaltningsbeslut i vilket det ska vara möjligt att söka ändring genom besvär. I fråga om Migrationsverkets beslut om en underkänd provprestation får omprövning ändå begäras. Bestämmelser om omprövningsförfarandet finns i 7 a kap. i förvaltningslagen.
En godkänd prestation i medborgarskapsprovet förutsätter att den som deltar i provet väljer ett tillräckligt antal rätta svarsalternativ på frågorna i provet. Medborgarskapsprovet är enligt förslaget ett flervalsprov som avläggs elektroniskt och också granskningen görs elektroniskt. Den som deltagit i provet får information om antalet rätta och felaktiga svar och om huruvida prestationen har godkänts eller underkänts. Dessutom får personen information om hur de rätta och felaktiga svaren fördelas enligt ämnesområde. Utgångspunkten är att resultatet av provet och fördelningen av svaren ska delges deltagaren som ett elektroniskt meddelande i enlighet med lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet.
I provet ingår till exempel inga sådana delar där svar som provdeltagaren själv skrivit ska bedömas utifrån särskilda bedömningskriterier. Huruvida provresultatet är godkänt beror således inte på en individuell bedömning av varje prestation, och därför är också provdeltagarens behov av rättsskydd relativt litet. Omprövningsförfarandet behövs framför allt för att utreda om till exempel någon teknisk störning har förhindrat att provet avlagts med godkänt resultat.
Omprövning kan dessutom begäras på basis av ämnesvis specificerade flervalsfrågor som lämnar rum för tolkning. För att begäran om omprövning ska kunna framställas och motiveras behöver den som deltagit i provet i synnerhet information om vilka ämnens frågor som besvarats felaktigt. På så sätt kan den som avlägger provet bedöma om en oklar formulering av frågorna och svarsalternativen kan vara orsaken till fel svar, och då kan personen överväga att begära omprövning. Frågorna och svarsalternativen i provet ställs dock icke som sådana till förfogande för dem som deltagit i provet eftersom det är ändamålsenligt att förhindra att frågorna sprids utanför provtillfällena. På detta sätt tryggas både provets tillförlitlighet och likabehandlingen av dem som deltar i provet.
Migrationsverket ska i enlighet med 49 e § i förvaltningslagen behandla en begäran om omprövning skyndsamt. Ärenden som gäller omprövning av medborgarskapsprov är i princip relativt enkla också ur myndighetens synvinkel. Kravet på skyndsamhet enligt förvaltningslagen är således förenligt med den utredning som ärendet förutsätter.
Till paragrafen föreslås också ett nytt 3 mom. som innehåller en bestämmelse om utlåtandeförfarandet i anslutning till omprövningsbegäran, en hänvisning till förvaltningslagen samt besvärsförbud i fråga om beslut som fattats med anledning av begäran om omprövning.
Migrationsverket kan begära ett utlåtande om en begäran om omprövning av den sakkunnigkommission som avses i den föreslagna 25 f §. Förfarandet är avsett för situationer där begäran om omprövning har framställts på grund av att flervalsfrågorna lämnat rum för tolkning. Då förutsätter behandlingen av begäran om omprövning också en annan slags utredning än bara till exempel ett konstaterande om att en teknisk störning förekommit. Genom att begära ett utlåtande beaktar man att Migrationsverket inte har den sakkunskap som behövs för att bedöma innehållet i frågorna oh svarsalternativen. Syftet med förfarandet är således att trygga den sakkunskap som behövs för bedömningen av provets innehåll och flertydighet.
När någon som deltagit i provet kräver att Migrationsverket rättar provresultatet på grund av att personens felaktiga svar skulle ha berott på att flervalsfrågorna lämnade rum för tolkning, begär Migrationsverket ett utlåtande om begäran om omprövning av sakkunnigkommissionen. Utlåtande begärs om huruvida den fråga som specificeras enligt ämne i begäran om omprövning lämnar rum för tolkning och om motiveringarna som framförs i begäran om omprövning. Medlemmarna i sakkunnigkommissionen ger för utlåtandet sin syn på huruvida flervalsfrågan lämnar rum för tolkning. Bedömningen av huruvida frågan och dess svarsalternativ är ändamålsenliga görs också med hänsyn till informationen i läromedlet för medborgarskapsprovet. Om en flervalsfråga som specificeras i begäran om omprövning enligt kommissionens sakkunnigutlåtande ska anses ge rum för tolkning, ska Migrationsverket rätta beslutet om provresultatet.
Momentet innehåller också en hänvisning till förvaltningslagen. Syftet med hänvisningen är att förtydliga att förvaltningslagen ska tillämpas vid omprövningsförfarandet, med undantag för begäran om utlåtande av sakkunnigkommissionen.
Momentet innehåller dessutom en bestämmelse om besvärsförbud. I ett sådant beslut som fattats med anledning av en begäran om omprövning som avses i det föreslagna 2 mom. får ändring inte sökas genom besvär. Möjligheten att begära omprövning av provresultatet innebär ett särskilt rättsmedel för en sådan person som senare vill ansöka om medborgarskap. Migrationsverkets beslut om begäran om omprövning får inte överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen.
Besvärsförbudet ska begränsas till att gälla endast sådana beslut i anslutning till medborgarskapsprovet som Migrationsverket har meddelat med anledning av begäran om omprövning av ett beslut som gäller en underkänd provprestation i medborgarskapsprovet. Sådana beslut av Migrationsverket som gäller specialarrangemang enligt den föreslagna 25 g §, påföljder enligt 25 h § och återbetalning av avgifter enligt 25 i § får överklagas hos förvaltningsdomstolen i enlighet med lagen om rättegång i förvaltningsärenden.
42 §. Behandlingsavgift för begäran om omprövning. Till medborgarskapslagen fogas enligt förslaget en ny 42 § med bestämmelser om behandlingsavgift för begäran om omprövning som gäller ett medborgarskapsprov. Enligt 1 mom. är behandlingen av en begäran om omprövning avgiftsbelagd. Om beloppet av behandlingsavgiften för begäran om omprövning föreskrivs i inrikesministeriets förordning om Migrationsverkets avgiftsbelagda prestationer. Den utfärdas årligen med stöd av lagen om grunderna för avgifter till staten.
Enligt 2 mom. förutsätter en fortsatt behandling av en begäran som blivit anhängig att behandlingsavgiften för begäran om omprövning har betalats. Behandlingsavgiften ska betalas inom 30 dagar från det att begäran om omprövning blev anhängig. Om behandlingsavgiften inte betalas inom denna tid kan begäran om omprövning avvisas utan prövning.
Enligt 3 mom. återbetalas avgiften för behandlingen av en begäran om omprövning till den berörda parten, om Migrationsverket ändrar det beslut som ändringssökandet gäller så att prestationen i medborgarskapsprovet i stället för underkänd är godkänd. I en sådan situation är det motiverat att återbetala avgiften, eftersom begäran om omprövning visat sig motiverad.
44 §.Anhängiggörande av ansökan och anmälan. I 3 och 4 mom. föreslås tekniska ändringar genom att stryka författningsnumren för lagen om grunderna för avgifter till staten och förvaltningslagen. Det hänvisas första gången till lagen om grunderna för avgifter till staten i det föreslagna 25 i § 1 mom. och till förvaltningslagen i det föreslagna 41 § 3 mom. Samtidigt uppdateras i 3 mom. ”sisäasiainministeriö” till ”sisäministeriö” i den finska språkdräkten.
45 §.Bilagor till ansökan. I paragrafen föreskrivs det om fogande av en utredning om språkkunskaper och en redogörelse för försörjning samt eventuella utredningar som gäller grunder för avvikelse till medborgarskapsansökan.
Det föreslås att 1 mom. ändras så att det till momentet fogas ett omnämnande om en sådan utredning som påvisar samhällskunskaper som avses i 17 b §. Enligt den föreslagna 17 b § kan uppfyllandet av det nya samhällskunskapsvillkoret visas genom att avlägga ett medborgarskapsprov med godkänt resultat eller genom en finsk- eller svenskspråkig student- eller högskoleexamen. Till medborgarskapsansökan ska således fogas en utredning om att medborgaskapsprovet avlagts med godkänt resultat eller om en godkänd student- eller högskoleexamen. En utredning om påvisande av samhällskunskap behövs för att säkerställa att Migrationsverket för behandlingen av en medborgarskapsansökan får uppgift om att samhällskunskapsvillkoret uppfylls. Åtminstone på längre sikt kommer verket sannolikt att få uppgift om att villkoret uppfylls också direkt via ett informationssystem och då behöver utredningen i praktiken inte längre bifogas till ansökan.