Omkostnader
Beskickningarna
Utrikesministeriets beskickningsnät har en central betydelse när det gäller att främja Finlands intressen, stödja den ekonomiska tillväxten och ingå internationella partnerskap. Beskickningsnätverket har också en viktig roll när det gäller att trygga samhällets grundläggande funktioner om Finland utsätts för ett allvarligt hot utifrån.
Finland har för närvarande 92 verksamhetsställen och vid dem arbetar cirka 600 personer som sänts från Helsingfors. Vid de flesta beskickningar arbetar 2—4 utsända tjänstemän. Dessutom arbetar det vid beskickningarna cirka 1 000 personer som anställts i stationeringslandet.
I enlighet med de beslut som redan fattats stängs beskickningarna i Afghanistan, Myanmar och Pakistan under 2026. Dessutom är avsikten att under 2026 öppna ett konsulat i München, Tyskland. Konsulatet fokuserar på att främja export och handel. Dessutom bereder utrikesministeriet öppnandet av verksamhetsställen som överförts från Business Finland under Finlands ambassader i sådana städer där utrikesförvaltningen inte har någon beskickning. Sådana städer är bland annat Ho Chi Minh i Vietnam, Sydney i Australien, Istanbul i Turkiet, Palo Alto i Förenta staterna och Toronto i Kanada.
När det gäller beskickningarna betonar utrikesutskottet vikten av ett täckande och fungerande nätverk som på bred front främjar Finlands och finländarnas intressen inom olika sektorer av statsförvaltningen och samhället. Utskottet konstaterar att det är klart att de omkostnadsbesparingar som anvisats utrikesförvaltningen har en betydande inverkan på beskickningsnätet under de närmaste åren med beaktande av att beskickningsnätet utgör en betydande del av ministeriets omkostnader. När beskickningsnätet ses över är det dessutom viktigt att bedöma hur nätverket på bästa möjliga sätt svarar mot den geopolitiska omställningen och de ökade behoven när det gäller utrikespolitiken och att skapa handelsekonomiska relationer. Besluten om beskickningsnätverkets dimensionering ska fattas långsiktigt och överlagt. När det gäller beskickningsnätet bör man också överväga kostnadseffektiva lösningar som stöder samhällsekonomin och ta en titt på de andra nordiska länderna. Dessutom betonar utskottet sin långvariga ståndpunkt att beskickningsfastigheter som en del av statens fastighetsegendom måste skötas så att renoveringarna genomförs i rätt tid.
Krishantering
Utrikesutskottet lyfter fram krishanteringen som ett viktigt område för Finlands utrikes- och säkerhetspolitik och ett led i strävan att ta internationellt ansvar och bidra till den gemensamma säkerheten. Utskottet betonar vikten av att ha en övergripande syn på krishanteringen och trygga resurserna för såväl civil som militär krishantering.
Utskottet lyfter också fram deltagandet i övervakningsuppdrag inom krishanteringen och vid den möjlighet de erbjuder att på ett kostnadseffektivt sätt visa att Finland förbinder sig till det internationella regelbaserade systemet i olika krisområden. Också ett blygsamt deltagande i övervakningsuppdrag kan ge Finland betydande fördelar i fråga om tillgång till information och landets synlighet.
Tjänster för exportfrämjande för reformen av Team Finland
Utskottet fick en redogörelse för arbetet med att effektivisera Finlands offentligt finansierade exportfrämjande verksamhet. Enligt uppgifterna till utskottet överfördes Business Finlands utrikesfunktioner till utrikesförvaltningen den 1 januari 2026. I och med integrationen får företagen centraliserat de sammanslagna tjänster som utrikesförvaltningen och Business Finlands för närvarande erbjuder utomlands. Utrikesutskottet anser att det är viktigt att de finska företagens export och internationella tillväxt påskyndas särskilt i en föränderlig geoekonomisk omvärld och betonar vikten av att genomförandet av reformen fortsätter smidigt.
Under ramperioden är anslagen under momentet cirka 20,4 miljoner euro på årsnivå. Enligt erhållen utredning medför de samtidiga reformerna såväl vid livskraftscentralerna som vid utrikesministeriet och Business Finland en utmaning när det gäller att upprätthålla smidigheten i Team Finlands servicestig. De skärpta omkostnadsramarna i alla tre organisationer påverkar finansierings- och tillväxttjänsterna för företag.
Utvecklingssamarbete
Utrikesutskottet betonar utvecklingspolitikens betydelse som en del av Finlands utrikes- och säkerhetspolitik. Målen för utvecklingssamarbetet baserar sig på de mål för hållbar utveckling som Finland främjar. Utskottet anser att det är viktigt med kontinuitet i utvecklingspolitiken och att det är positivt att det i planen för de offentliga finanserna sägs att Finlands prioriteringar inte ändras. Prioriteringarna är kvinnors och flickors ställning, att stärka självbestämmanderätt och sexuella och reproduktiva hälsa samt utbildning och klimatåtgärder.
Enligt planen för de offentliga finanserna ligger beloppet för Finlands offentliga utvecklingssamarbete år 2027 på sammanlagt 1,105 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 0,37 procent av bruttonationalinkomsten. Andelen av bruttonationalprodukten beräknas sjunka till 0,33 procent under ramperioden.
Som ett led i åtgärderna för att balansera de offentliga finanserna har Finlands anslag för utvecklingssamarbete justerats fem gånger under momentet för egentligt utvecklingssamarbete under innevarande regeringsperiod. För perioden 2024—2028 är den procentuella minskningen i det egentliga utvecklingssamarbetet 40 procent i förhållande till budgetramarna för föregående period.
Dessutom föreslås det i den aktuella planen för de offentliga finanserna att anslaget för utvecklingspolitiska lån och investeringar, som förvaltas av utrikesministeriet, minskas med 35 miljoner euro per år 2027—2030.
Läget för den globala utvecklingsfinansieringen är överlag mycket allvarligt när flera västländer gör betydande nedskärningar i sina medel för utvecklingssamarbete. De betydande nedskärningar som Förenta staterna har riktat mot det internationella biståndet drabbar särskilt det humanitära biståndet och de stater som har det sämst ställt. Också i Europa har flera stater beslutat om stora besparingar i anslagen för utvecklingssamarbete.
Utskottet poängterar sin långvariga ståndpunkt att det i en situation där anslagen minskar är ytterst viktigt att Finland effektiviserar och driver sina utvecklingspolitiska mål också genom EU:s utvecklingspolitik, de internationella utvecklingsbankerna och FN-organen.
För att målen för hållbar utveckling ska nås krävs ett starkt internationellt samarbete samt en stärkt bas för utvecklingsfinansieringen också genom nya partner. Det är viktigt att finanssektorn förnyas kontrollerat och strategiskt och att andelen nya finansieringsformer ökar, inklusive privat finansiering. Utskottet betonar särskilt möjligheterna för låne- och investeringsinriktat utvecklingssamarbete att mobilisera privat kapital för att de utvecklingspolitiska målen ska nås. I anslutning till detta noterar utskottet Finnfunds sakkunnigyttrande, där det konstateras att dess verksamhetsmodell baserar sig på ett stabilt och förutsägbart huvudägande. Att återbetalningen av konvertibla skuldebrev inleds under de närmaste åren utan motsvarande kapitalisering eller konvertering skulle ge marknaden en negativ signal om att det statliga stödet försvagas. Utskottet föreslår att finansutskottet överväger att under den kommande regeringsperioden börja konvertera Finnfunds konvertibla skuldebrev till aktiekapital.
I fråga om utvecklingsfinansieringen noterar utskottet skrivningen i regeringsprogrammet för statsminister Orpo om att Finland historiskt sett har försökt nå den nivå på 0,7 procent av bruttonationalinkomsten för utvecklingsfinansieringen som FN rekommenderar, men att målet dessvärre inte har nåtts på 2000-talet.
Utskottet lyfter fram i synnerhet de finländska frivilligorganisationernas viktiga roll när det gäller att uppnå målen för Finlands utvecklingssamarbete. Det är bra att frivilligorganisationernas roll identifieras i planen för de offentliga finanserna. I enlighet med prioriteringarna i regeringsprogrammet och rambeslutet har finansieringen av frivilligorganisationerna ökat klart under regeringsperioden. Det utgör 20 procent av anslaget under momentet under ramperioden. Undersökningar visar att stödet till de finländska organisationerna mycket väl riktas till de mest sårbara samhällena i de minst utvecklade länderna. Även organisationernas utbildnings- och informationsarbete är viktigt.
När det gäller multilateralt samarbete betonar utskottet särskilt FN:s och dess underlydande organisationers betydelse när det gäller att främja målen för Finlands utvecklingspolitik och hållbar utveckling. Utskottet välkomnar den erhållna utredningen om att man i utvecklingssamarbetet och finansieringen av det fortfarande betonar vikten av arbetet inom FN:s befolkningsfond UNFPA, jämställdhetsorganisation UN Women och barnfond Unicef.
Ukraina är den största stödmottagaren i fråga om Finlands utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd under regeringsperioden. Under momentet för stöd till Ukraina föreslås ett anslag på cirka 57 miljoner euro för 2027, ett årligt anslag på cirka 58 miljoner euro för 2028—2029 och ett anslag på cirka 68 miljoner euro för 2030. Dessutom anvisas Ukraina minst 22 miljoner euro i humanitärt bistånd per år under ramperioden. Momentet minskas med 10,1 miljoner euro årligen 2027—2029 till följd av överföringen av finansiering till Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD). Kapitalökningen har från EBRD:s sida bundits vid fortsatt stöd till Ukraina under kriget och finansieringen av återuppbyggnaden av Ukraina.
Utskottet påpekar att den globala humanitära krisen fördjupas. Sakkunniga har påpekat att den globala humanitära krisen är ytterst allvarlig och att den globala finansieringen är på en ohållbar nivå i förhållande till hjälpbehovet.
Under momentet för egentligt utvecklingssamarbete har det budgeterats 55 miljoner euro för humanitärt bistånd 2027. Under det nya momentet Humanitär katastrofhjälp, som inrättades i enlighet med rambeslutet 2025, budgeteras dessutom ett anslag på 30 miljoner euro per år. Enligt uppgift har andelen humanitärt bistånd ökat till sammanlagt 20 procent av utrikesministeriets utvecklingsfinansiering. Utskottet anser att det är viktigt att Finland i sitt humanitära bistånd betonar vikten av att hjälpa de mest utsatta.