I propositionen föreslås ändringar i bestämmelserna om delgivning i tullagen (304/2016). Avsikten är att Tullens delgivningsförfarande ska motsvara den nuvarande digitala omvärlden och att elektronisk delgivning i fortsättningen ska vara det primära delgivningssättet också inom Tullen. Tullen delger årligen cirka 26 miljoner handlingar, av vilka nästan alla (99,88 %) redan nu delges elektroniskt. Unionens tullkodex (EU) nr 953/2013, som fastslogs 2013, förutsätter ett elektroniskt förfaringssätt, där alla förtullningar och köp behandlas elektroniskt. Andra än elektroniska metoder för informationsbehandling vid tullverksamhet används endast i särskilda situationer. Tullens kundkrets kan bedömas ha rätt bra förmåga att använda e-tjänster. 

Förvaltningsutskottet välkomnar målen att öka den elektroniska delgivningen. Prioritering av elektronisk delgivning i myndigheternas verksamhet gör behandlingen av ärenden snabbare, förbättrar informationssäkerheten, minskar den administrativa bördan och minskar arbetsmomenten. Den föreslagna regleringen är emellertid förenad med sådana risker som hänför sig till tillgodoseendet av kundernas rättsskydd och som måste kunna minimeras. Utskottet anser det vara viktigt att myndigheternas elektroniska kommunikationskanaler är så tydliga och enhetliga som möjligt. Samtidigt är det viktigt att se till att det finns tillräckligt med digitalt stöd och andra kanaler för att uträtta ärenden.  

Riksdagen antog i mars 2026 lagstiftning om prioritering av elektronisk delgivning i myndighetsverksamhet (FvUB 1/2026 rd — RP 124/2025 rd), som innebär att myndigheternas delgivningar i första hand ska sändas elektroniskt till de förvaltningskunder som har möjlighet att ta emot elektronisk delgivning. Det centrala innehållet i den lagstiftningen är sammanfattningsvis att det i fortsättningen, med vissa undantag, på myndighetsinitiativ öppnas ett konto i meddelandeförmedlingstjänsten (Suomi.fi-konto) åt en myndig person, när han eller hon identifierar sig i en e-tjänst inom den offentliga förvaltningen. Därefter kan myndigheterna sända elektroniska delgivningar till kontot i meddelandeförmedlingstjänsten utan personens uttryckliga samtycke. Delgivningen kan också sändas till myndighetens e-tjänst (t.ex. MittKanta, FPA:s e-tjänst och MinSkatt) eller till någon annan elektronisk adress. Lagstiftningen trädde i kraft den 14 april 2026, det vill säga efter det att den nu aktuella propositionen lämnades till riksdagen.  

Utskottet betonar att delgivningsförfarandet är en central del av behandlingen av ett förvaltningsärende. Bestämmelser om delgivning av förvaltningsbeslut och andra handlingar finns i förvaltningslagen (434/2003), där det bland annat finns allmänna bestämmelser om myndigheters delgivningar och om förfarandet vid delgivning. Bestämmelser om elektronisk delgivning finns särskilt i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003, nedan lagen om elektronisk kommunikation), som är en allmän lag om elektronisk kommunikation där det föreskrivs om myndigheternas och deras kunders rättigheter, skyldigheter och ansvar vid elektronisk kommunikation. De ändringar som nyligen gjorts i lagen om elektronisk kommunikation och lagen om förvaltningens gemensamma stödtjänster för e-tjänster (571/2016, nedan lagen om stödtjänster) gör det på det sätt som nämns ovan möjligt att prioritera elektronisk delgivning med beaktande av de begränsningar som anges i lagen. Förvaltningsutskottet påpekar att man bör förhålla sig restriktivt till avvikelser från den allmänna lagstiftning (GrUU 29/2026 rd) och att man bör sträva efter att undvika lagstiftning som överlappar den allmänna lagstiftningen. 

Bestämmelserna i förvaltningslagen, lagen om elektronisk kommunikation och lagen om stödtjänster tillämpas också inom Tullen, alltså är den föreslagna regleringen om delgivning i tullagen speciallagstiftning i förhållande till den allmänna lagstiftningen. Tullen är i likhet med andra ämbetsverk en sådan användarorganisation som avses i lagen om stödtjänster och som använder stödtjänster, det vill säga Suomi.fi-tjänster. När en fysisk person använder stark autentisering när han eller hon loggar in i Tullens e-tjänst, öppnas åt personen på myndighetsinitiativ ett konto i meddelandeförmedlingstjänsten. Med stöd av den allmänna lagstiftningen används meddelandeförmedlingstjänsten också i Tullens elektroniska delgivningsförfarande. Av propositionsmotiven framgår att de allmänna bestämmelserna om öppnande av ett konto i meddelandeförmedlingstjänsten på myndighetens initiativ inte till alla delar gäller Tullens kunder, eftersom majoriteten av Tullens kunder är juridiska personer, såsom företag. Enligt erhållen utredning behövs det särskilda bestämmelser om Tullens delgivning bland annat för att Tullens kunder i så stor utsträckning som möjligt ska omfattas av elektronisk delgivning. 

Utskottet konstaterar att det centrala syftet med lagstiftningen om prioritering av elektronisk delgivning har varit att öka antalet användare av meddelandeförmedlingstjänsten och därigenom uppnå betydande besparingar. Som utskottet konstaterat ovan används elektronisk delgivning redan nu i mycket stor utsträckning inom Tullen. I förhållande till det totala antalet ärenden är antalet delgivningar som Tullen utför per brev mycket litet (ca 30 500/år) och postkostnaderna ligger på cirka 320 000 euro på årsnivå. Antalet delgivningar per brev beräknas minska med cirka 20 procent i och med de föreslagna ändringarna, vilket innebär en årlig besparing på cirka 60 000 euro. Kostnaderna för reformen av Tullens informationssystem beräknas uppgå till 360 000 euro. Antalet ärenden som behandlas hos Tullen har ökat betydligt under de senaste åren och väntas fortsätta öka under den närmaste framtiden. Därför bör delgivningsförfarandet vara så smidigt som möjligt. 

Enligt erhållen utredning är informationssystemlösningen i Tullens e-tjänst ärendespecifik och därför kan uppgifter om kunden inte lagras i tjänsten så att de automatiskt finns tillgängliga i systemet också för kundens kommande ärenden. Det betyder enligt utskottets uppgifter att inte heller en elektronisk adress som kunden uppgett kan lagras i systemet för eventuella framtida ärenden som kunden sköter i tjänsten. Av samma orsak måste kunden separat vid varje ärende vägra elektronisk delgivning, vilket inte till alla delar kan anses ändamålsenligt. Ett konto i meddelandeförmedlingstjänsten stängs enligt lagen om stödtjänster på kundens begäran och öppnas på nytt när ett år har förflutit från att kontot stängdes, om användaren efter det uträttar ärenden i någon myndighets e-tjänst. Regleringslösningen för Tullen avviker till denna del också från bestämmelserna om delgivning inom Skatteförvaltningen (GrUU 60/2025 rd). Behovet av särskilda bestämmelser om Tullen beror delvis på en lösning för informationssystem som baserar sig på kraven i EU:s tullagstiftning. 

Sakkunniga har påpekat att de föreslagna bestämmelserna i 61 § i tullagen delvis överlappar den ovan nämnda allmänna lagstiftningen om prioritering av elektronisk delgivning och annan allmän lagstiftning. Dessutom kan den helhet som den allmänna lagstiftningen och den föreslagna speciallagstiftningen utgör vara svårbegriplig ur förvaltningskundernas synvinkel. Förvaltningsutskottet anser det vara ytterst viktigt att bestämmelserna om elektronisk delgivning är så tydliga och konsekventa som möjligt. Att delgivningsförfarandet fungerar på tillbörligt sätt är av central betydelse för tillgodoseendet av förvaltningskundernas rättsskydd. Också myndigheternas informationssystem bör utvecklas så att de möjliggör elektronisk delgivning på ett så enhetligt sätt som möjligt. Utskottet föreslår ändringar i lagförslaget för att förtydliga särskilt dess förhållande till den allmänna lagstiftningen. Utskottet tillstyrker lagförslaget, men med följande ändringar.