Allmänt
Bedömning av nuläget.
(1) Taxitjänsterna är en väsentlig del av tjänstefieringern av transporter och av hela transportsystemets funktion. De är nödvändiga mobilitetstjänster i vardagen för många användargrupper. Ofta fungerar taxin som den första eller sista länken i resekedjan och därför inverkar dess tillförlitlighet på hela servicekedjans funktion. Tillförlitligheten bör därför granskas ingående ur konsumentens, arbetstagarens, arbetsgivarens och samhällets synvinkel.
(2) Efter 2018 års reform har det framgått att problemen på marknaden, såsom oklarheter i prissättningen och utmaningar i anslutning till konsumentskyddet, framför allt gäller situationer där kunden tar en taxi ute på gatan utan att på förhand känna till priset eller tjänsteleverantören. Konsumenternas möjligheter att jämföra tjänsteproducenter är begränsade, och bristerna i tillsynen har bidragit till att öka den svarta ekonomin och försvagat kundernas trygghetskänsla.
(3) Ur konsumentens synvinkel är det viktigt att servicen är säker, att priset är förutsägbart och att tillgången är god. Utskottet anser det motiverat att skärpa behörighetsvillkoren för förare och innehavare av trafiktillstånd samt att stärka utbildningen och kompetensen. Dessa åtgärder ökar förtroendet för branschen och förbättrar tjänsternas kvalitet.
Propositionens syften.
(4) Utskottet välkomnar projektets primära mål att förbättra förtroendet och säkerheten. En del av förslagen har direkt syftat till att öka förtroendet och säkerheten. Sammantaget syftar förslagen till att öka förtroendet för taxibranschen och därigenom också till att öka konsumenternas trygghetskänsla. Avsikten med att precisera de krav som ställs på utbildningsorganisationer inom taxitrafiken är att förtroendet för utbildningen ska öka. Målet är också att öka tillsynens effekt och trovärdighet och att förebygga oärlig och olaglig verksamhet.
(5) Det är också ett bra mål att säkerställa att alla taxiaktörer följer samma regler genom att betala sina skatter, ta rätt betalt för resorna och även annars följa reglerna för taxiverksamhet. Syftet med den särskilda registreringsskylten i färg, dvs. taxiskylten, är att öka konsumenternas förtroende för taxisektorn, eftersom konsumenterna tillförlitligt kan identifiera taxibilar utifrån skylten.
Juridiska aspekter
(6) Ekonomiutskottet har i sitt utlåtande EkUU 13/2026 rd uppmanat kommunikationsutskottet att göra en bedömning av de juridiska risker som kan anknyta till att det finns vissa spänningar i förhållande till EU:s bestämmelser om etableringsfrihet och regleringens förenlighet med proportionalitetsprincipen. Kommunikationsministeriet anser att den föreslagna regleringen inte strider mot etableringsfriheten enligt artikel 49 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF). Enligt Europeiska unionens domstols (EU-domstolens) rättspraxis kan åtgärder som utan åtskillnad lämpar sig för inhemska tjänster och tjänster från andra medlemsstater motiveras med tvingande hänsyn till allmänintresset. Det kan till exempel handla om skattekontroll eller konsumentskydd. Kraven på taxametrar och taxiskyltar gäller alla innehavare av taxitrafiktillstånd och grundar sig framför allt på en effektiv skattekontroll och konsumentskydd. Taxametrar och taxiskyltar används också i många andra EU-länder. I fråga om propositionen har det gjorts en EU-anmälan i enlighet med direktiv (EU) 2015/1535 om ett informationsförfarande beträffande tekniska föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster. Varken kommissionen eller medlemsstaterna yttrade sig eller lämnade några synpunkter.
Förutsättningar och utbildning för att få körtillstånd för taxiförare
Kravet på gott anseende.
(7) I 8 § i lagen om transportservice anges när en person kan konstateras ha gott anseende och när detta villkor äventyras. I propositionen föreslås det att tillståndshavarens goda anseende i fortsättningen kan äventyras, om personen gör sig skyldig till sexualbrott eller brott mot liv eller hälsa. Brotten är mycket allvarliga brott mot en annan person, som visar att gärningsmannen förhåller sig likgiltig till den andra personens säkerhet och självbestämmanderätt och påverkar väsentligt personens tillförlitlighet. Därför är det motiverat att beakta dem när man bedömer en persons goda anseende.
(8) Det har också tidigare varit aktuellt att inkludera dessa brott i bedömningen av gott anseende. Vid behandlingen av det så kallade rörlighetspaketet framfördes det vid utfrågningen inför betänkande KoUB 28/2021 rd att kraven på gott anseende i lagen om transportservice behöver kompletteras särskilt i fråga om fängelsedomar för brott mot liv och hälsa eller bland annat sexualbrott som riktar sig mot en kund. I ett uttalande förutsatte riksdagen att statsrådet utreder och bedömer behoven att ändra bestämmelserna om gott anseende och körtillstånd i lagen om transportservice, särskilt när det gäller fängelsedomar för brott mot liv och hälsa eller bland annat sexualbrott mot en kund. Enligt erhållen utredning utgör eventuella brottmålsdomar för brott enligt 8 § 1 mom. inte automatiskt hinder för att få tillstånd. För att få tillstånd krävs det alltid också en bedömning av om domen visar att personen i fråga är uppenbart olämplig att bedriva yrkesmässig trafik. Det betyder också att begränsningen inte är absolut och att det inte är ett automatiskt hinder för näringsverksamhet att man gjort sig skyldig till brott.
Utbildning.
(9) Utskottet välkomnar att de samhälleliga målen för utbildningen av taxiförare är att återställa förtroendet, avsevärt öka säkerheten, främja trafik- och passagerarsäkerheten och förbättra konsumentskyddet.
(10) Syftet med ändringen av företagarutbildningen och företagarprovet inom taxitrafiken är att man i utbildningen fäster tillräcklig uppmärksamhet vid hanteringen av de färdigheter som behövs i det praktiska arbetet. Proven ska vara likvärdiga, kvaliteten ska kunna säkerställas och proven ska i verkligheten mäta de färdigheter som krävs inom branschen. Det är viktigt att provutbudet blir mer heltäckande i hela landet.
(11) Målen för utbildningen av taxiförare är att förbättra kompetens- och färdighetsnivån, att alla har möjlighet att få en enhetlig kunskaps- och färdighetsnivå, att stärka yrkesskickligheten, att påverka kundservicesituationer, att öka branschens uppskattning, att göra branschen mer attraktiv, att öka sysselsättningen och att ge möjligheter att övergå från deltidsarbete till heltidsarbete.
(12) Utskottet påpekar att taxiförare arbetar i ett kundserviceyrke. Till taxiförarens yrkesskicklighet hör språkkunskaper, mottagning av kunder, ärlighet, trafikbeteende, lokalkännedom och säkrande av utrustningens kvalitet.
Fusk i förarprov och företagarprov
(13) Utskottet betonar att förarprov och företagarprov är viktiga för att säkerställa kompetensen, säkerheten och kundernas förtroende inom taxibranschen. Enligt propositionen ska det i fortsättningen kunna fastställas en karens på sex månader för att delta på nytt i taxiföretagarprovet efter uppdagat fusk. I förarproven är det redan nu möjligt att meddela ett förbud på sex månader mot att på nytt delta i provet, om det konstateras att personen vid provtillfället har gjort sig skyldig till verksamhet som är att betrakta som fusk. Provprestationerna kan i fortsättningen underkännas också om fusket upptäcks i efterhand.
(14) Som fusk ska enligt propositionen betraktas en oärlig gärning eller underlåtelse som har som syfte att ge en felaktig bild av de egna kunskaperna eller en annan persons kunskaper. Utskottet anser att förslaget till reglering på lagnivå till denna del är tillräckligt och heltäckande, men menar att det med tanke på uppnåendet av regleringens mål är viktigt att möjligheterna till alla slags fusk minimeras genom praktiska arrangemang när proven ordnas. Utskottet konstaterar att proven genuint ska mäta den deltagande personens egen kompetens och tillräckliga språkkunskaper.
Bekämpning av svart ekonomi
(15) Risken för svart ekonomi inom branschen är enligt uppgift förhöjd, olika försummelser av offentliga förpliktelser är vanliga och det förekommer betydande störningar i den ekonomiska tillförlitligheten.
(16) Centrala förslag i anslutning till bekämpningen av svart ekonomi är i propositionen registrering av fordon för näringsverksamhet, fogande av trafiktillstånd till registreringsbeteckning, krav på taxametrar, registreringsskyltar i färg, utvidgning av gott anseende med nya brottsrubriceringar samt tillståndsplikt för utbildningsorganisationer inom taxitrafiken och utarbetande av fullgöranderapporter för att stödja den nya tillståndsprocessen.
(17) De data som samlas in i samband med taxiresor, bekämpningen av svart ekonomi och tillsynen över branschen är kopplade till kravet på taxameter. Utskottet ser det som viktigt att mätningen och anknytande data är tillförlitliga och att systemet stöder både myndighetstillsynen och företagens egen ekonomiförvaltning.
(18) Det är viktigt att utveckla tillsynen för att bekämpa svart ekonomi. Den nuvarande datainsamlingen är delvis splittrad och den bör utvecklas i en riktning där informationen är enhetligare och bättre kan nyttjas av myndigheterna.
(19) De föreslagna ändringarna stärker konkurrensställningen för företag som handlar hederligt genom att undanröja den ogrundade kostnadsfördel som uppstår genom svart ekonomi. Tillstånds- och tillsynsmyndigheternas verksamhetsförutsättningar kan bedömas bli bättre. Förslagen kan också bedömas ha en förebyggande effekt på svart ekonomi och minska den administrativa bördan.
(20) Utskottet noterar att utvecklingen av bekämpningen av svart ekonomi kräver uppmärksamhet också i framtiden.
Taxametrar i alla taxibilar
(21) Syftet med det krav på taxametrar som föreslås i propositionen är att stärka tillförlitligheten, transparensen och tillsynsmöjligheterna när det gäller taxitrafik samt att öka konsumenternas förtroende för taxitjänsterna. Enligt propositionen blir taxametern obligatorisk i alla taxibilar för att de uppgifter som behövs för tillsynen över alla taxitransporter ska kunna samlas in samordnat och tillförlitligt. Taxametern gör det möjligt att lagra de viktigaste uppgifterna om resan, såsom körsträcka, körtid, pris och tidpunkt samt fordonets totala kilometerantal, på ett sätt som stöder både myndighetstillsynen och kundens rättsskydd. Målet är att effektivisera bekämpningen av svart ekonomi, förbättra särskilt förutsättningarna för skattekontroll och underlätta myndigheternas möjligheter att övervaka efterlevnaden av bestämmelserna om taxitrafik. Utskottet anser att regleringens syften och huvudinriktning är motiverade.
(22) Under sakkunnigutfrågningen framfördes också kritik mot mätningskravets konsekvenser och det framfördes att inte enbart en taxameter kan förhindra svart ekonomi eller eliminera exempelvis problem med tillsynen. Sakkunniga har också föreslagit att man överväger att tillämpa olika bestämmelser på taxiresor som börjar från gatan och taxiresor som beställs till exempel med en app.
(23) Enligt uppgift föreslås det i propositionen att taxametern ska bli obligatorisk i första hand till stöd för skattekontrollen och insamlingen av de uppgifter som behövs för denna. Enligt utredning till utskottet har den nuvarande regleringen, som tillåter inte bara taxametrar utan också andra motsvarande system utan enhetliga tekniska krav, lett till problemsituationer bland annat i fråga om reseuppgifternas tillförlitlighet, spårbarhet och förhindrande av manipulation. Enligt utredning till utskottet är taxametern för närvarande den mest tillförlitliga utrustningen för att samla in och förvara data som behövs i skattekontrollen.
(24) Utskottet noterar att den föreslagna regleringen också påverkar ekonomin och verksamheten, särskilt i fråga om små taxiföretag och taxiföretagare på deltid. En obligatorisk taxameter ökar kostnaderna för anskaffning, installation, underhåll och också för eventuella inspektions- och uppdateringsskyldigheter. Utskottet anser att konsekvenserna kan vara relativt sett större för aktörer vars körvolym är liten eller vars verksamhet baserar sig på förhandsbokade skjutsar och avtalsprissättning. Sakkunniga har också ansett det möjligt att regleringen kan höja tröskeln för inträde i branschen och påverka konkurrensläget på marknaden särskilt i glesbygden, där tillgången till taxitjänster redan är en utmaning. Dessutom har det uttryckts oro över att taxameterkravet kan minska särskilt taxiverksamheten på deltid och på så sätt försämra tillgången till tjänster på vissa orter.
(25) Utskottet konstaterar dessutom att de praktiska konsekvenserna av kravet kan variera vid olika taxitransporter. Särskilda frågor kan gälla till exempel skolskjutsar, transporter som ordnas av välfärdsområdena samt andra avtalsbaserade körningar där prissättningen baserar sig på helheter som avtalats på förhand och inte på mätning av en enskild resa. I vissa situationer kan det direkta mervärdet av kravet vara begränsat i förhållande till kostnaderna och den administrativa bördan.
(26) Enligt erhållen utredning kan ett enhetligt krav på taxameter dock bedömas minska möjligheterna till missbruk. Dessutom kan kravet förbättra kundernas möjligheter att bedöma resans och prisets riktighet och föra eventuella oklarheter till myndigheten för behandling. Utskottet anser att kravets betydelse för kunderna särskilt anknyter till stärkt förtroende och transparens i prissättningen.
(27) Enligt erhållen utredning kan kravet på taxametrar bidra till att främja rättvisa konkurrensvillkor för hederliga företagare. Enhetliga tekniska skyldigheter kan minska osund konkurrens som grundar sig på bristfällig rapportering eller kringgående av reglering. Dessutom har sakkunniga framfört att kravet på taxameter kan bidra till att stärka hela branschens trovärdighet nu när konsumenternas förtroende för taxitjänster klart har försämrats under de senaste åren. Utskottet anser det ytterst viktigt att regleringen syftar till att återställa förtroendet för branschen och stärka kundernas trygghetskänsla.
(28) Utskottet konstaterar dock att taxameterkravet inte på ett heltäckande sätt kan förhindra exempelvis svart ekonomi. Trots kravet på taxametrar på lagnivå är det möjligt att taxametern inte alltid används eller att alla behövliga uppgifter inte matas in i den. Utskottet betonar därför att det med nödvändighet också krävs effektiv tillsyn för att regleringen ska fungera.
(29) Utskottet konstaterar att propositionens mål för taxameterkravet med tanke på bekämpningen av svart ekonomi, tillsynen över den och konsumentskyddet är godtagbara och välkomna. Vid konsekvensbedömningen i efterhand är det dock viktigt att säkerställa att regleringen inte i onödan begränsar utvecklingen av nya tekniska lösningar eller digitala servicemodeller. Inom taxitrafiken har det under de senaste åren blivit vanligare med appbaserade verksamhetsmodeller där prissättningen, beställningen och betalningen sker helt via digitala system. Samtidigt måste man vid den fortsatta bedömningen av regleringen se till att regleringen inte försämrar de konsumentfördelar som uppstår genom konkurrensen.
(30) Utskottet ser det som angeläget att genomförandet av taxameterregleringen, dess konsekvenser och eventuella problem följs upp noggrant som en del av konsekvensbedömningen. Vid uppföljningen ska särskild uppmärksamhet fästas vid taxameterkravets konsekvenser för bekämpningen av svart ekonomi, hur tillsynen fungerar, konsumentskyddet, förutsättningarna för avtalsbaserade transporter och företagande på deltid samt den regionala tillgången till taxitjänster.
Färgade registreringsskyltar för taxibilar
(31) Sammantaget anser utskottet att förslaget att införa en separat identifierbar registreringsskylt för fordon som används i taxitrafik är motiverat. Syftet med förslaget är att öka konsumenternas förtroende för taxitjänster, göra det lättare att skilja lovlig taxitrafik från olovlig verksamhet och förbättra tillsynen över taxitrafiken. Sakkunniga har dock betonat att skyltkravets betydelse i första hand hänför sig till att stärka konsumenternas förtroende och göra tjänsten identifierbar, medan dess direkta konsekvenser för myndighetstillsynen och bekämpningen av svart ekonomi kan bli mer begränsade.
(32) Enligt utskottets bedömning kan tydligt identifierbara taxiskyltar stärka kundernas trygghetskänsla särskilt i situationer där kunden tar en taxi ute på gatan eller vid en taxistation utan förhandsbokning. Enligt erhållen utredning accentueras däremot inte behovet av identifierbarhet i samma utsträckning vid skjutsar som beställs på förhand eller förmedlas via en app. Tillståndshavare som erbjuder företags- och representationskörningar får enligt propositionen avvika från skyltkravet vid den typen av körningar, om man på förhand har kommit överens om saken genom avtal.
(33) Förslaget om taxiskyltar kan också underlätta myndigheternas möjligheter att rikta tillsynen effektivt och identifiera fordon som används i tillståndspliktig verksamhet. Utskottet anser dock utifrån inkommen utredning att taxiskyltarnas betydelse i myndigheternas praktiska tillsynsarbete inte bör överskattas.
(34) Utskottet noterar också att förslaget medför en administrativ börda och kostnader för taxiföretagarna. I synnerhet för företagare som bedriver verksamhet i liten skala eller på deltid kan ändringarna i skyltkravet bli en extra börda. Enligt utredning till utskottet kan en taxiskylt i praktiken vara problematisk också i sådan verksamhet där fordonet en del av tiden används för något annat ändamål än taxi. Dessutom har sakkunniga framfört att kravet på taxiskyltar kan minska flexibiliteten i utvecklingen av nya företagsmodeller och plattformsbaserade tjänster.Utskottet anser att det krav på skyltar som föreslås i propositionen är motiverat i det rådande läget, där det är nödvändigt att vidta åtgärder för att återställa kundernas förtroende för taxibranschen.
(35) Utskottet betonar att skyltkravets konsekvenser för konsumenternas trygghetskänsla, tillgången till tjänster och en fungerande tillsyn måste följas upp noggrant i fortsättningen. Utskottet anser dock att det är viktigt att man vid bedömningen av regleringens konsekvenser i efterhand inte enbart bedömer enskilda krav separat från den övriga regleringen av taxibranschen, utan också regleringens sammantagna konsekvenser bör granskas samlat och heltäckande.
Uppföljning
(36) Utskottet konstaterar att sakkunniga har förhållit sig både mycket positiva och skeptiska till propositionen. Sammantaget anser utskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Det är dock nödvändigt att noggrant bevaka utfallet av målen. Utskottet ser det också som viktigt att statsrådet vidtar åtgärder för att förbättra ställningen för förare som arbetar inom plattformsekonomin och i anslutning till detta bland annat utreder behovet av att uppdatera lagstiftningen. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner ett uttalande där
riksdagen förutsätter att statsrådet noga följer hur propositionens mål uppnås och hur taxibranschen utvecklas och att statsrådet vid behov vidtar åtgärder för att säkerställa att målen uppnås. Övrigt
(37) Utskottet har vid sakkunnigutfrågningen också hört funktionshindersorganisationer och äldreombudsmannen. Utskottet fäster särskild uppmärksamhet vid ställningen för äldre och personer med funktionsnedsättning och vid tillgodoseendet av deras rättigheter. För dessa grupper med särskilda behov är taxitjänster ofta den enda möjliga möjligheten att röra sig och därför är det särskilt viktigt att man i utbildningen och på andra ställen fäster uppmärksamhet vid dessa gruppers särskilda behov.