1. Lagen om ändring av lagen om behandling av personuppgifter vid Brottspåföljdsmyndigheten
4 §. Register i Brottspåföljdsmyndighetens informationssystem.
Paragrafens 4 mom. kompletteras enligt propositionen så att brottspåföljdsregistret också kan innehålla personuppgifter om arbetsgivaren till en fånge eller till en person som avtjänar samhällspåföljd.
Lagutskottet noterar att det utlåtandeförfarande som avses i 16 a § utöver arbetsgivaren också gäller verksamhetsplatsen. Utifrån inkommen utredning ser utskottet det som viktigt att terminologin i bestämmelserna om behandling av personuppgifter är konsekvent. Därför föreslår lagutskottet att 4 § 4 mom. utöver arbetsgivare också nämner verksamhetsplats. Då är regleringen tydligare i fråga om att Brottspåföljdsmyndigheten också kan behandla uppgifter om kontaktpersonen på verksamhetsplatsen, det vill säga namn och kontaktuppgifter, på motsvarande sätt som uppgifter om arbetsgivaren. På behandlingen av personuppgifter för kontaktpersonen på verksamhetsplatsen tillämpas på motsvarande sätt som på behandlingen av arbetsgivarens uppgifter den allmänna dataskyddsförordningen (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679) och dataskyddslagen (1050/2018) som allmän lag.
7 §. Behandling av uppgifter vid utförande av uppgifter som rör verkställighet av samhällspåföljder.
Paragrafens 5 mom. preciseras enligt propositionen så att uppgifterna också får innehålla uppgifter om arbetsgivaren och dennes kontaktperson.
Av de orsaker som anges i detaljmotiven till 4 § föreslår lagutskottet att 5 mom. preciseras så att momentet utöver arbetsgivare också nämner verksamhetsplats.
8 §. Behandling av uppgifter vid utförande av uppgifter som rör verkställighet av fängelsestraff och verkställighet av häktning.
Paragrafens 3 mom. preciseras enligt propositionen så att uppgifterna också får innehålla uppgifter om arbetsgivaren och dennes kontaktperson.
Av de orsaker som anges i detaljmotiven till 4 § föreslår lagutskottet att 3 mom. preciseras så att momentet utöver arbetsgivare också nämner verksamhetsplats.
9 §. Behandling av uppgifter om socialvård (Ny).
Paragrafen innehåller bestämmelser om behandling av uppgifter inom socialvården. Regeringen föreslår inga ändringar i paragrafen.
Lagutskottet noterar att det i propositionen föreslås att 16 § om rätt att få uppgifter ändras bland annat så att formuleringen ”päihdehuollon palveluiden käytöstä” i 16 § 2 mom. 3 punkten i den finska språkdräkten ändras till ”päihdehoidon palveluiden käytöstä”. Utskottet anser att det i regleringen om behandling av personuppgifter är motiverat att terminologin är konsekvent å ena sidan i bestämmelserna om rätten att få uppgifter och å andra sidan i bestämmelserna om behandling av dessa uppgifter. Därför föreslår lagutskottet som teknisk ändring att också 9 § 4 mom. 4 punkten ändras så att man också där använder ”päihdehoito” i stället för ”päihdehuolto”. Ändringen påverkar inte den svenska språkdräkten. Den precisering som utskottet föreslår kräver också att lagförslagets ingress i ändras.
16 §. Rätt att få uppgifter av andra myndigheter och uppgiftsskyldiga.
Enligt propositionen ändras paragrafen bland annat så att ordet ”kommunala” stryks i det inledande stycket i 2 mom. Dessutom ändras i den finska språkdräkten ”terveysviranomaisilta” till ”terveydenhuollon viranomaisilta”. Ändringarna är av teknisk natur.
Enligt uppgifter till utskottet är syftet med den föreslagna ändring där den gällande ordalydelsen ”kommunala social- och hälsovårdsmyndigheter” ändras till ”social- och hälsovårdsmyndigheter” att beakta överföringen av kommunernas uppgifter till välfärdsområdena. Avsikten är att täcka in de myndigheter som ansvarar för ordnandet av social- och hälsovården i välfärdsområdena, Helsingfors stad och HUS-sammanslutningen. Avsikten är inte att utvidga rätten att få uppgifter till privata tjänsteleverantörer, och därför nämns i momentet uttryckligen fortfarande ”myndigheter”. Genom att stryka ordet ”kommunala” täcker den föreslagna ordalydelsen i fortsättningen in alla myndigheter inom social- och hälsovården, varvid det utöver de ovannämnda myndigheterna i välfärdsområdena, Helsingfors stad och HUS-sammanslutningen också kan vara fråga om statliga myndigheter.
Enligt uppgift från justitieministeriet utvidgar den föreslagna ändringen dock i praktiken inte Brottspåföljdsmyndighetens nuvarande rätt att få uppgifter. I momentet föreskrivs för det första att Brottspåföljdsmyndigheten ska specificera och motivera sin begäran om uppgifter. För det andra innehåller punkterna 1—3 i momentet en närmare förteckning över de uppgifter som Brottspåföljdsmyndigheten har rätt att få efter att ha specificerat och motiverat sin begäran. För det tredje omfattar de uppgiftsskyldiga som avses i 64 § i lagen om behandling av kunduppgifter inom social- och hälsovården (703/2023, nedan kunduppgiftslagen) redan enligt gällande lag både kommunala och statliga myndigheter.
I enlighet med det som sägs ovan föreskrivs det i det gällande 2 mom. dessutom om Brottspåföljdsmyndighetens rätt att få uppgifter av ”övriga instanser med skyldighet att lämna uppgifter enligt 64 § i lagen om behandling av kunduppgifter inom social- och hälsovården”. I propositionen föreslås ingen ändring i detta. Enligt uppgift från justitieministeriet motsvarar den gällande 64 § i kunduppgiftslagen sakligt sett det som det är ändamålsenligt att hänvisa till i 16 § 2 mom. i fråga om Brottspåföljdsmyndighetens rätt att få uppgifter. Enligt 64 § i kunduppgiftslagen är följande aktörer uppgiftsskyldiga: statliga och kommunala myndigheter samt andra offentligrättsliga samfund, Folkpensionsanstalten, Pensionsskyddscentralen, pensionsstiftelser och andra pensionsanstalter, försäkringsanstalter samt utbildningsanordnare. I 2 mom. i samma paragraf avses med uppgiftsskyldig också penninginstitut. Av de skäl som anförts ovan föreslår regeringen ingen ändring av hänvisningen. Enligt uppgift är det dock möjligt att Brottspåföljdsmyndighetens rätt att få uppgifter i denna del ändras om kunduppgiftslagen ändras, eftersom rätten att få uppgifter i den gällande regleringen delvis är kopplad till hänvisningar till uppgiftsskyldiga som räknas upp i en annan lag.
Lagutskottet anser utifrån inkommen utredning att det bör säkerställas att innehållet i Brottspåföljdsmyndighetens rätt att få uppgifter inte är beroende av det aktuella innehållet i 64 § i kunduppgiftslagen och att det därför är motiverat att precisera 16 § 2 mom. utöver det som föreslås i propositionen i fråga om de uppgiftsskyldiga som det i den gällande bestämmelsen hänvisas till genom en hänvisning till 64 § i kunduppgiftslagen. Lagutskottet föreslår således att det inledande stycket i 2 mom. ges följande lydelse: ”Brottspåföljdsmyndigheten har trots sekretessbestämmelserna rätt att för skötseln av sina uppgifter, efter specificering och motivering av sin begäran om information, få nödvändiga uppgifter av social- och hälsovårdsmyndigheter samt andra offentligrättsliga samfund, Folkpensionsanstalten, Pensionsskyddscentralen, pensionsstiftelser och andra pensionsanstalter, försäkringsanstalter, penninginstitut och utbildningsanordnare enligt följande:”.
16 a §. Rätt att begära utlåtande om ett företags eller en annan sammanslutnings lämplighet.
Paragrafen innehåller bestämmelser om Brottspåföljdsmyndighetens rätt att begära utlåtande om ett företags eller en annan sammanslutnings lämplighet. Enligt paragrafen kan Brottspåföljdsmyndigheten begära utlåtande av centralkriminalpolisen om eventuella kopplingar mellan ett företag eller en annan sammanslutning som föreslås bli arbetsgivare eller verksamhetsplats för en fånge eller en person som avtjänar samhällspåföljd och allvarlig och organiserad brottslighet, för att utreda om företaget eller sammanslutningen lämpar sig som arbetsgivare eller verksamhetsplats för fången eller den som avtjänar samhällspåföljden
Som framhålls ovan i utskottets överväganden säger grundlagsutskottet i sitt utlåtande (GrUU 12/2026 rd, s. 3) att det av bestämmelsen och dess motivering framgår att avsikten är att en begäran om utlåtande och själva utlåtandet ska kunna innehålla sekretessbelagda uppgifter. Att sekretessen bryts framgår dock inte av ordalydelsen i 16 a § och det kan inte enbart baseras på motiveringen. Enligt grundlagsutskottet bör lagutskottet därför ytterligare granska bestämmelsens ordalydelse. Samma behov av att justera bestämmelsens innehåll har påtalats också vid lagutskottets sakkunnigutfrågning. Utfrågade sakkunniga fäste också uppmärksamhet vid behovet av att tillräckligt specificera vilka uppgifter som ska lämnas ut.
Enligt uppgift från justitieministeriet ska utlåtandet från centralkriminalpolisen i princip vara sekretessbelagt i enlighet med 24 § 1 mom. 4 punkten i offentlighetslagen. Sekretessbelagda är enligt den punkten bland annat register som förs av polisen eller någon annan förundersökningsmyndighet för förebyggande eller utredning av brott och rapporter för att förebygga brott (se även RP, s. 31). Därför är det i fråga om utlåtandeförfarandet nödvändigt att föreskriva att centralkriminalpolisen kan ge utlåtande trots sekretessbestämmelserna, eftersom det i den gällande lagen inte föreskrivs om Brottspåföljdsmyndighetens rätt att få sådana uppgifter.
Utskottet noterar utifrån inkommen utredning att den bestämmelse som föreslås i propositionen är avgränsad till att gälla eventuella kopplingar till allvarlig och organiserad brottslighet hos ett företag eller någon annan sammanslutning som föreslås som arbetsgivare eller verksamhetsplats. Brottspåföljdsmyndigheten kan alltså begära utlåtande av centralkriminalpolisen endast om arbetsgivaren eller verksamhetsplatsen, inte om en enskild person. I praktiken ska Brottspåföljdsmyndighetens begäran om utlåtande innehålla arbetsgivarens eller verksamhetsplatsens namn och FO-nummer eller någon annan identifieringsuppgift. Brottspåföljdsmyndigheten kan inte begära utlåtande exempelvis om en viss person som arbetar i arbetsgivarföretaget. Inte heller personuppgifter om fången eller den som avtjänar samhällspåföljd behöver tas in i begäran om utlåtande. Bestämmelser om Brottspåföljdsmyndighetens rätt att få uppgifter av polisen i fråga om fångar och personer som avtjänar samhällspåföljd finns i 16 § 1 mom. 3 punkten. Begäran om utlåtande kan innehålla personuppgifter endast i det fall att arbetsgivaren eller verksamhetsplatsen i fråga är en privat näringsidkare, varvid den privata näringsidkarens namn och FO-nummer som specificeras i begäran om utlåtande är personuppgifter. Det som sägs ovan gäller också centralkriminalpolisens utlåtande.
Som det sägs ovan behöver det som föreslås i 16 a § kompletteras med en bestämmelse om brott mot sekretessen. Enligt uppgift från justitieministeriet bör bestämmelsen till denna del uttryckligen avgränsas till att gälla centralkriminalpolisens utlåtande i ärendet och uppgifterna i det. Brottspåföljdsmyndigheten har därmed inte rätt att få alla de sekretessbelagda uppgifter som centralkriminalpolisen kan behandla vid beredningen av utlåtandet. Själva utlåtandet kan dock trots detta innehålla sådana sekretessbelagda uppgifter för vilka det uttryckligen måste föreskrivas om utlämnande trots sekretessbestämmelserna. Med ett utlåtande av centralkriminalpolisen kan även avses det fall där centralkriminalpolisen i vissa situationer, efter att ha mottagit Brottspåföljdsmyndighetens begäran om utlåtande, svarar att den inte kan uttala sig i ärendet. En sådan situation kan uppstå till exempel om centralkriminalpolisen bedömer att ett utlåtande kan äventyra pågående informationsinhämtning.
Utifrån det som sägs ovan och justitieministeriets utredning föreslår lagutskottet att 16 a § kompletteras för det första så att det framgår av bestämmelsen att Brottspåföljdsmyndigheten trots sekretessbestämmelserna kan begära utlåtande av centralkriminalpolisen. Dessutom föreslår utskottet att paragrafen preciseras också i fråga om uppgifterna i utlåtandet, så att det till slutet av paragrafen fogas en ny mening enligt vilken centralkriminalpolisens utlåtande trots sekretessbestämmelserna kan innehålla de uppgifter som är nödvändiga för utredningen av ärendet och som gäller eventuella kopplingar mellan ett företag eller en annan sammanslutning som föreslås bli arbetsgivare eller verksamhetsplats och allvarlig och organiserad brottslighet. Dessutom föreslår utskottet att paragrafens rubrik ändras så att den bättre motsvarar paragrafens innehåll.
19 §. Utlämnande av uppgifter till en annan behörig myndighet som avses i dataskyddslagen avseende brottmål.
Paragrafen innehåller bestämmelser om utlämnande av uppgifter till en annan behörig myndighet som avses i dataskyddslagen avseende brottmål. I propositionen föreslås ett nytt 2 mom. enligt vilket Brottspåföljdsmyndigheten utöver vad som föreskrivs i 1 mom. trots sekretessbestämmelserna på begäran och även på eget initiativ får lämna ut sådana uppgifter till polisen som gäller en fånges kontakter till allvarlig och organiserad brottslighet, om uppgifterna behövs för bekämpning av allvarlig och organiserad brottslighet.
Som anges ovan i utskottets överväganden anser grundlagsutskottet (GrUU 12/2026 rd) att de föreslagna begränsningarna i och för sig kan anses styra utlämnandet av sekretessbelagda uppgifter. De sekretessbelagda uppgifter som får lämnas ut är dock inte helt uttömmande definierade i förslaget. Därför bör enligt grundlagsutskottet innehållet i de uppgifter som lämnas ut av konstitutionella skäl definieras mer uttömmande än vad som nu föreslås i bestämmelsen eller också bör det som villkor för utlämnande av uppgifter föreskrivas att uppgifterna är nödvändiga för att bekämpa allvarlig och organiserad brottslighet.
Enligt uppgift från justitieministeriet möjliggör det gällande 19 § 1 mom. redan nu att Brottspåföljdsmyndigheten lämnar ut uppgifter till andra myndigheter som avses i dataskyddslagen avseende brottmål. I det föreslagna nya 2 mom. är det alltså fråga om att förtydliga regleringen av utlämnande av sådana uppgifter för vilka det har konstaterats vara svårt att bedöma om de är nödvändiga och därmed kan utlämnas, särskilt om det sker på Brottspåföljdsmyndighetens eget initiativ. Vid beredningen har det särskilt i fråga om uppgifter som lämnas ut till polisen identifierats som en utmaning att bedöma om uppgifterna är nödvändiga, eftersom polisens uppgiftsfält är omfattande och det är svårt för en annan myndighet att bedöma vilka uppgifter polisen exempelvis redan har tillgång till och vilka uppgifter polisen behöver från andra myndigheter.
I den föreslagna bestämmelsen är en förutsättning för utlämnande av uppgifter att uppgifterna behövs i bekämpningen av allvarlig och organiserad brottslighet. Dessutom har de uppgifter som lämnas ut i bestämmelsen begränsats till att gälla fångens kontakter till allvarlig och organiserad brottslighet. Enligt 3 § 1 mom. 3 punkten avses med fånge den som avtjänar fängelsestraff, kombinationsstraff, förvandlingsstraff för böter eller arrest i fängelse med stöd av 74 § 4 mom. i lagen om militär disciplin och brottsbekämpning inom Försvarsmakten (89/2025) eller den som förpassats till fängelse på det sätt som avses i 26 § i lagen om övervakad frihet på prov (629/2013) eller den som tagits i förvar med stöd av 24 § i lagen om verkställighet av kombinationsstraff (801/2017). De uppgifter som får lämnas ut med stöd av 19 § 1 mom. har begränsats till att gälla personuppgifter som avses i 5 § 1 och 2 mom., 6 §, 7 § 2 mom. och 8 § 1 mom. Enligt uppgift är syftet med det föreslagna 2 mom. inte att utvidga mängden uppgifter som får lämnas ut enligt det gällande 1 mom. Syftet med förslaget är att göra det lättare att i så god tid som möjligt på eget initiativ lämna ut uppgifter som behövs för bekämpning av allvarlig och organiserad brottslighet till polisen, särskilt i situationer där Brottspåföljdsmyndigheten har svårt att bedöma om uppgifterna är nödvändiga ur polisens synvinkel.
Enligt uppgift från justitieministeriet kan de uppgifter som lämnas ut med stöd av det föreslagna 2 mom. i praktiken således för det första handla om fångens namn (5 § 1 mom.) och i fråga om kontakter antingen om en kontakt som observerats inne i fängelset eller om kontakt med en person utanför fängelset (8 § 1 mom.), där det är fråga om kontakt med en person som har samband med allvarlig och organiserad brottslighet. Vid sådana kontakter kan det vara fråga om till exempel uppgifter som avses i 8 § 1 mom. 2 och 7 punkten och som hänför sig till kontakter mellan fångar inom fängelset i samband med övervakning, upprätthållande av säkerheten eller ordningsförseelser. För det andra kan iakttagelser av kontakter gälla fångens kontakter utanför fängelset enligt 8 § 1 mom. 6 punkten, till exempel i fråga om brevväxling, telefonsamtal eller elektronisk kommunikation, eller andra motsvarande kontakter.
Enligt uppgift från justitieministeriet bör det noteras att Brottspåföljdsmyndigheten med stöd av det gällande 1 mom. även i vidare omfattning kan lämna ut uppgifter till polisen som gäller allvarlig och organiserad brottslighet, när uppgifterna är nödvändiga för polisens uppgifter, och att avsikten med det föreslagna 2 mom. således inte är att omfatta alla de uppgifter som gäller allvarlig och organiserad brottslighet och som Brottspåföljdsmyndigheten bör kunna lämna ut till polisen.
I ljuset av det som sägs ovan och också för att beakta det som sägs i grundlagsutskottets utlåtande föreslår lagutskottet utifrån justitieministeriets utredning att 2 mom. preciseras, dock så att momentet mer uttömmande lyfter fram den information som får lämnas ut. Lagutskottet föreslår att 2 mom. får följande lydelse: Utöver vad som föreskrivs i 1 mom. får Brottspåföljdsmyndigheten trots sekretessbestämmelserna på begäran och även på eget initiativ till polisen lämna ut följande uppgifter enligt 5 § 1 mom. och 8 § 1 mom. som gäller en fånges kontakter till allvarlig och organiserad brottslighet, om uppgifterna behövs för bekämpning av allvarlig och organiserad brottslighet: 1) iakttagelser som i fängelset gjorts i fråga om kontakter mellan fångar och som hänför sig till övervakning, upprätthållande av säkerheten eller ordningsförseelser, 2) iakttagelser som gäller fångens brevväxling, telefonsamtal eller elektroniska kommunikation utanför fängelset, 3) andra motsvarande kontakter som fången har till allvarlig och organiserad brottslighet än de som avses i 1 och 2 punkten.