Propositionens bakgrund och syften
Statens regionförvaltning reformerades från början av 2026. I och med reformen inrättades ett rikstäckande Tillstånds- och tillsynsverk och tio regionala livskraftscentraler. Samtidigt upphörde verksamheten vid de sex regionförvaltningsverken, Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och de femton närings-, trafik- och miljöcentralerna.
Kulturutskottet har vid behandlingen av lagstiftningen om statens regionförvaltningsreform (RP 13/2025 rd) ansett det vara viktigt att man i reformen ser till att den regionala sakkunskapen bevaras, att det finns ett tillräckligt nätverk av verksamhetsställen och att statens regionförvaltning kan utgöra en utvecklingspartner för kommunerna och landskapen (KuUU 2/2025 rd).
Innan regionförvaltningsreformen trädde i kraft föreskrevs det i idrottslagen att regionförvaltningsverken svarar för den regionala förvaltningen av idrotten och att varje regionförvaltningsverk som sakkunnigorgan har ett regionalt idrottsråd som tillsätts av landskapsförbundet. I den gällande idrottslagen föreskrivs det att Tillstånds- och tillsynsverket svarar för statsförvaltningens regionala uppgifter inom idrotten och att verket som sakkunnigorgan har ett regionalt idrottsråd som tillsätts av landskapsförbundet.
I den aktuella propositionen föreslås det att bestämmelsen om regionala idrottsråd upphävs. Det är inte nödvändigt att för Tillstånds- och tillsynsverket inrätta ett enda regionalt — i praktiken rikstäckande — idrottsråd eftersom statens idrottsråd enligt 6 § i idrottslagen också i fortsättningen är sakkunnigorgan vid undervisnings- och kulturministeriet. Det är inte heller möjligt att inrätta flera regionala idrottsråd för Tillstånds- och tillsynsverket, eftersom det nya ämbetsverket är rikstäckande och saknar regionala strukturer.
Kulturutskottet välkomnar lagförslaget och tillstyrker det utan ändringar.
Tryggande av det regionala perspektivet
De regionala idrottsrådens viktigaste uppgift har tidigare varit att ge utlåtanden om finansieringsplanerna för anläggningsprojekt som gäller idrottsanläggningar, men denna uppgift har slopats från ingången av 2025 genom en ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. I praktiken har ändringen inneburit att de regionala idrottsrådens verksamhet har minskat och deras roll i myndighetsverksamheten har blivit betydligt mindre redan före statens regionförvaltningsreform.
En del av dem som lämnat yttrande motsatte sig vid utskottets sakkunnigutfrågning att de regionala idrottsråden läggs ned, eftersom råden har haft en viktig roll när det gäller att främja lokalkännedomen och samarbetet. I några yttranden uttrycktes det också oro över att den regionala delaktigheten försvagas och att arbetet med att utveckla motion och idrott fjärmas från lokala aktörer. Kulturutskottet påpekar att regionala aktörer kan inrätta sådana expertnätverk och samarbetsmekanismer som de anser behövliga också utan någon lagstadgad skyldighet. Konsekvenserna av reformen och utvecklingsbehoven måste följas noggrant, och vid behov måste de regionala aspekterna på idrottspolitiken stärkas. Kommunerna är mycket olika till exempel när det gäller byggande av idrottsanläggningar.
Enligt det utkast till förordning som bifogats propositionen är avsikten att statsrådets förordning om främjande av idrott ska kompletteras så att det framgår att det regionala perspektivet ska beaktas också i den nya ämbetsverksstrukturen. I förordningen kommer det att föreskrivas att Tillstånds- och tillsynsverket ska begära och få utlåtande av landskapsförbunden om sådana projekt för byggande av kommunala idrottsanläggningar inom respektive landskaps område innan verket lämnar utlåtande om understöd som ska beviljas för anläggningskostnaderna i fråga om idrottsanläggningar som hör till undervisnings- och kulturministeriets behörighet. Kulturutskottet understöder de ändringar som syftar till att trygga beaktandet av det regionala perspektivet.
Nedläggningen av de regionala idrottsråden bedöms inte försämra Tillstånds- och tillsynsverkets möjligheter att beakta regionala förhållanden och idrottspolitiska behov. Enligt uppgift är Tillstånds- och tillsynsverkets tjänstemän inom idrottsväsendet multilokalt placerade runt om i Finland och de har en gedigen regional sakkunskap som går att utnyttja i myndighetsarbetet. När det gäller att upprätthålla den regionala sakkunskapen utnyttjas ämbetsverkets regionala, sektorsövergripande team som består av representanter från olika verksamhetsområden vid avdelningen för småbarnspedagogik, utbildning och kultur. I de sektorsövergripande teamen hörs vid behov olika regionala aktörer, och med hjälp av teamen kan man samla in heltäckande regional information från olika sektorer och utnyttja den i olika uppgifter inom idrottsväsendet.
Till tillstånds- och tillsynsverkets uppgifter hör bland annat att informera kommunerna och intressentgrupperna inom idrotten samt att ordna utbildning i de idrottspolitiska målen, åtgärderna och resurserna. I anslutning till detta ordnar verket nätverks-, intressentgrupps- och utbildningsevenemang både enskilt och i samarbete med olika aktörer, såsom regionala idrottsorganisationer. Vid evenemangen förs en dialog med kommunerna och intressentgrupperna för att upprätthålla regional lägesinformation. Dessutom finns verkets idrottsväsende representerat i nätverk och arbetsgrupper som olika aktörer samordnar. Kulturutskottet anser det vara viktigt att förståelsen för kommunernas och regionernas situation förblir stark vid Tillstånds- och tillsynsverket.
Såsom påpekats i ett sakkunnigyttrande är ett av målen med ämbetsverksreformen en enhetlig praxis samt smidiga och effektiva processer på riksnivå. Utskottet välkomnar att behandlingsprocesserna för statsunderstöd för idrottsväsendet har bedömts och gjorts enhetliga i syfte att säkerställa en lika och jämlik behandling av projekt av olika typer runt om i Finland.