Syftet med propositionen är att genomföra de ändringar i miljöskyddslagen som ändringen av industriutsläppsdirektivet förutsätter. Industriutsläppsdirektivet hör till de viktigaste EU-direktiv som syftar till att minska utsläppen till luft, vatten och mark och förebygga uppkomsten av avfall från stora industrianläggningar och stora svin- och fjäderfägårdar. Vid ändringen av industriutsläppsdirektivet utvidgades direktivets tillämpningsområde bland annat genom att tröskeln för tillämpningsområdet sänktes avsevärt när det gäller svin och fjäderfän. Till tillämpningsområdet fogades gruvverksamhet för metall- och industrimineraler och anläggningar för tillverkning av batterier (ackumulatorer). Sammantaget anser miljöutskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslaget, men med följande anmärkningar.
Det huvudsakliga innehållet i ändringarna i direktivet
Genom ändringen av industriutsläppsdirektivet kommer direktivet i Finland utöver de nuvarande att omfatta cirka 114 svin- och fjäderfägårdar, 9 gruvor för utvinning av metalliska mineraler och 5 anläggningar för metallbearbetning. Det sammanlagda antalet anläggningar som omfattas av tillämpningsområdet ökar således till något över 1 000 anläggningar. Tillämpningsområdet för det reviderade industriutsläppsdirektivet omfattar också tillverkning av batterier i storskaliga anläggningar, så kallade gigafactories, som tills vidare inte finns i Finland. För närvarande är cirka 275 svin- och fjäderfägårdar i Finland direktivanläggningar. Det uppskattas att antalet ökar till något under 400 gårdar till följd av ändringen av industriutsläppsdirektivet. Sammanlagt uppskattas tillämpningsområdet för direktivet med beaktande av strukturomvandlingen omfatta 300—400 direktivdjurstallar 2030.
De ändringar som regeringen föreslår och som behövs för att genomföra direktivet skärper kraven på tillämpning av bästa tillgängliga teknik (Best Available Technology, BAT) och vissa andra krav på verksamhetsutövare. Dessa krav genomförs huvudsakligen genom miljötillståndsförfaranden. Tillståndsprövningen gör det möjligt att samordna BAT-kraven och andra skyldigheter med anläggningens verksamhet, miljöförhållanden och lokala konsekvenser. Detta förutsätter att myndigheterna gör en djupare teknisk bedömning, jämförelser med BAT-slutsatserna samt en prövning från fall till fall. Syftet med ändringen är att minimera utsläppen från industrianläggningar under normala driftsförhållanden. Det är dock fortfarande möjligt att avvika från utsläppsnivåerna när kostnaderna är oskäliga i förhållande till de miljövinster som uppnås. De nya kraven ska iakttas senast 2036. Utskottet konstaterar att kraven är motiverade med tanke på miljöskyddet, men att de ökar arbetsbördan vid tillståndsbehandlingen. Utskottet välkomnar regleringen eftersom den betonar den övergripande miljöprestandan och stärker regleringens kopplingar till cirkulär ekonomi och koldioxidsnålhet.
I 74 a § i miljöskyddslagen föreslås bestämmelser om ett nytt krav på att ett miljöledningssystem ska tas i bruk i alla industrianläggningar fram till 2030. Miljöledningssystemet ska vara förenligt med BAT-slutsatserna för respektive sektor och det ska innehålla mål för att minska mängden avfall, optimera energieffektiviteten och återanvändningen av vatten och minska miljöriskerna för de farliga ämnen som används. Den största delen av direktivanläggningarna i Finland använder redan sig av någon form av miljöledningssystem.
Enligt 81 b § i lagförslaget ska industrianläggningarna också utarbeta omställningsplaner för perioden 2030—2050 och inkludera dem i miljöledningssystemet. Innehållet i planen bestäms genom en delegerad akt av kommissionen 2028. En industrianläggning ska i planen beskriva en trovärdig och genomförbar väg som visar hur verksamheten ska närma sig EU:s mål om klimatneutralitet 2050 och samtidigt minska andra miljökonsekvenser. Det är alltså fråga om en långsiktig investerings- och teknikplan och ett instrument som kompletterar BAT-systemet, och planen måste också kontrolleras. Den energiintensiva industrin ska lämna in omställningsplanerna i juni 2030 och göra dem till en del av anläggningens miljöledningssystem före slutet av 2031. Omställningsplanerna för övrig industri beaktas i det skede när de BAT-slutsatser som publicerats inom sektorn ska iakttas inom en tidsfrist på fyra år.
Bindande krav kan ställas på miljöprestanda i miljötillstånden när det gäller energi-, vatten- och materialeffektivitet, om dessa krav har ställts i slutsatserna om branschen. Ändringen förbättrar industrianläggningarnas miljöprestanda. Utöver lagändringarna behövs det ändringar till exempel i informationssystemen och de nuvarande anvisningarna.
Djurstallar
Genom ändringen av industriutsläppsdirektivet har direktivets tillämpningsområde utvidgats till att omfatta fler djurstallar än tidigare. Det föreslås ett skilt kapitel i miljöskyddslagen med bestämmelser om så kallade direktivdjurstallar. Sådana djurstallar utgörs av de största och mest förorenande svin- och fjäderfägårdar som omfattas av direktivets tillämpningsområde, och de kan jämställas med industrianläggningar. Utskottet påpekar att Tillstånds- och tillsynsverket föreslås bli tillståndsmyndighet när det gäller direktivdjurstallar, medan de övriga djurstallarna är antingen tillståndspliktiga eller anmälningspliktiga, och att Tillstånds- och tillsynsverket eller den kommunala miljövårdsmyndigheten är behörig myndighet. Eftersom storleksgränsen för de djurstallar som omfattas av direktivet har sänkts, kommer fler djurstallar än tidigare att omfattas av direktivets krav och den statliga tillståndsmyndighetens behörighet.
Kommissionen kommer att utfärda ett beslut om driftsregler för djurstallar som gäller de djurstallar som omfattas av tillämpningsområdet för industriutsläppsdirektivet. Enligt propositionen kommer de djurstallar som omfattas av industriutsläppsdirektivet att övergå till att omfattas av det statliga tillståndsförfarandet, eftersom de tillståndsvillkor som gäller dessa stallars verksamhet och kontrollen av den ska grunda sig på driftsreglerna. En grund för att vissa djurstallar som kräver anmälan ska omfattas av tillståndsplikten är också att anmälningsförfarandet överhuvudtaget lämpar sig dåligt för genomförandet av driftsreglerna, eftersom prövning från fall till fall inte är möjligt i ett anmälningsförfarande. På basis av beredningen av kommissionens driftsregler kan man förvänta sig att dessa regler innehåller ett större önskat handlingsutrymme när det gäller att ställa krav, så tillståndsförfarandet är sannolikt i praktiken ett lämpligare förfarande för en verksamhetsutövare än anmälningsförfarandet.
Driftsreglerna är fortfarande under beredning och det är således ännu inte möjligt att slutgiltigt bedöma deras inverkan på verksamheten. Utskottet anser det vara viktigt att Finland aktivt påverkar utarbetandet av driftsregler för att de ska vara tekniskt och ekonomiskt genomförbara. Det är också viktigt att säkerställa att djurens välbefinnande inte försämras. Den viktigaste nya ändringen för direktivdjurstallar är den skyldighet att kontrollera utsläpp som driftsreglerna sannolikt medför, och som kan gälla mängden kväve och fosfor som avges i synnerhet i stallgödsel, ammoniakutsläpp under uppfödningsperioden och lämnade av uppgifter om detta varje år till tillsynsmyndigheten.
I fråga om djurstallar utnyttjas den övergångsperiod som direktivet möjliggör fullt ut enligt propositionen. Därför är den uppdatering av tillstånden som driftsreglerna medför bunden till att dessa regler träder i kraft. Avsikten är att under övergångsperioden tillämpa den lagstiftning som gäller för närvarande, vilket skulle innebära att den gällande lagen skulle tillämpas på djurstallar som omfattas av statens tillståndsförfarande och djurstallar som omfattas av kommunens anmälningsförfarande också efter det att den nya lagen har trätt i kraft. Genomförandet kan vara flexibelt, vilket gör det möjligt för aktörerna att på eget initiativ tillämpa driftsreglerna och därmed även den nya lagstiftningen redan före övergångsperiodens utgång. Till exempel när det gäller nya direktivdjurstallar är det ändamålsenligt att genast ansöka om ett tillstånd som motsvarar driftsreglerna, varvid verksamhetsutövaren inte behöver uppdatera tillståndet i ett senare skede. En övergångsperiod ska alltid tillämpas när driftsreglerna ändras. Därför föreslås det i propositionen en övergångsbestämmelse bland de egentliga paragraferna medan det i slutet av lagförslaget finns andra övergångsbestämmelser som fastställer myndigheternas behörighet och tillämplig lagstiftning under övergångsperioden. Övergångsperioden fortsätter för de största direktivdjurstallarna fram till 2030, för nästa storleksklass fram till 2031 och för de minsta direktivdjurstallarna fram till 2032. Tillstånden för djurstallar (och anmälningsbesluten för de djurstallar som överförs) ska i fråga om driftsreglerna uppdateras senast två år före övergångsperiodens utgång, dvs. 2028, 2029 eller 2030 beroende på djurstallets storlek.
Behandlingstiden för tillstånd som gäller djurstallar beräknas enligt erhållen utredning vara cirka 4—5 månader, medan behandlingstiden för anmälningspliktiga djurstallar är högst 120 dygn. Det kan således inte heller förväntas någon större ändring i fråga om behandlingstiderna för tillstånd som gäller djurstallar.
Tillståndsavgifter för djurstallar
Sakkunniga har lyft fram ändringens inverkan på tillståndsavgifterna när anmälningspliktiga djurstallar börjar omfattas av tillståndsplikten. De avgifter som nu tas ut för kommunernas anmälningsförfarande varierar från kommun till kommun, men är allmänt taget mindre än statens tillståndsavgifter. Befintliga tillstånd eller anmälningsbeslut uppdateras till statliga miljötillstånd när de nya driftsreglerna har godkänts. Då är priset för behandling 30 procent av avgiften för behandling av tillstånd (23 100 euro), dvs. 6 930 euro. Dessutom får gårdarna kostnader för kontrollbesök och årsanmälningar i anslutning till tillsynen. Även de avgifter som tas ut för tillsyn bedöms vara högre hos staten, även om den lägre avgift som tas ut för tillsyn över mikroföretag enligt 206 § i miljöskyddslagen bedöms lämpa sig för tillsynen över flera av de djurstallar som överförs från det kommunala anmälningsförfarandet till det statliga tillståndsförfarandet. Utifrån utskottets sakkunnigutfrågning är det uppenbart att ändringen kan medföra betydande kostnader för gårdarna, vilket strider mot regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering.
Beredningen av driftsreglerna för djurstallar pågår ännu och kostnaderna för att genomföra dem kan i detta skede ännu inte uppskattas. Eftersom man vid de tillstånds- och anmälningspliktiga anläggningar som är förenliga med tillämpningsområdet redan tidigare har tillämpat kraven på bästa tillgängliga teknik, bedöms genomförandet inte i detta skede medföra nämnvärda merkostnader.
Utskottet konstaterar utifrån inkommen utredning också att jämförelsen inte är helt enkel, men i alla situationer är skillnaden mellan anmälnings- och tillståndsavgiften inte nödvändigtvis särskilt stor. Avgiften bestäms också enligt arbetsmängden, så spridningen kan vara betydande. De exempel som presenterats visar att det inte finns några mycket stora skillnader i taxorna mellan kommunens och statens sänkta tillståndsavgift. Det bör också beaktas att kommunernas nuvarande anmälningsbeslut om djurstallar gäller djurstallar som omfattas av det nationella förfarandet, så avgifterna är inte direkt jämförbara med Tillstånds- och tillsynsverkets avgifter för direktivdjur, eftersom beslutsfattandet om direktivdjurstallar kräver mer arbetstid. För närvarande är det inte heller känt hur många småskaliga djurstallar som kan jämställas med mikroföretag som i reformen övergår från anmälningsförfarandet till tillståndsförfarandet.
Trots det som sägs ovan anser utskottet att det är nödvändigt att lösningen för att dämpa de ökande kostnaderna för tillståndsavgifterna för djurstallar utreds skyndsamt, även om själva lagen verkställs först efter en övergångsperiod på flera år. När direktivdjurstallarna genom lagändringen börjar omfattas av tillstånd som beviljas av Tillstånds- och tillsynsverket, måste det säkerställas att tillståndsavgifterna inte av denna orsak stiger oskäligt mycket jämfört med nuläget. Under övergångsperioden bör det utredas om de djurstallar för direktivdjur som överförs kan omfattas av en mekanism för nedsättning av avgifterna som motsvarar den som gäller mikroföretag i enlighet med 206 § i lagen. Grunden för de nuvarande tillståndsavgifterna för djurstallar som omfattas av direktivets tillämpningsområde är det nuvarande tillståndsförfarandet, och i samband med genomförandet av driftsreglerna bedöms det att tillståndsförfarandet för djurstallar som omfattas av direktivet kommer att ta mindre arbetstid än för närvarande. Det kan inte anses godtagbart att tillståndsavgifterna för djurstallar mångdubblas. Tillståndsavgifterna för direktivdjurstallar bör sänkas för att de ska hållas på en skälig nivå. Utskottet ser det således som nödvändigt att regeringen under en övergångsperiod säkerställer att tillståndsavgifterna för direktivdjursstallar är skäliga genom att sänka Tillstånds- och tillsynsverkets tillståndsavgifter för direktivdjursstallar till exempel genom att föreskriva om det på lämpligt sätt. (Utskottets förslag till uttalande)
Offentliggörande av information
De miljötillståndsärenden som hör till den statliga tillståndsmyndighetens behörighet har av hävd publicerats på myndighetens webbplats tillsammans med de handlingar som hänför sig till dem. På grund av ändringen av direktivet kommer dock mängden uppgifter som publiceras att öka. Husdjurshållning hänför sig i allmänhet till några få personer, dvs. det är betydligt oftare fråga om verksamhet som drivs av personer än om verksamhet vid stora industrianläggningar. För närvarande har man emellertid i den kartbaserade tjänsten för publicering av utsläppsdata valt att i fråga om djurstallar inte alls offentliggöra verksamhetsutövarnas namn när namnen har karaktären av personuppgifter, och djurstallarnas exakta läge visas inte på kartan. Utskottet anser det vara viktigt att man också i den nya kartbaserade lägesinformationstjänsten använder samma typ av förfarande när det gäller att presentera lägesinformation och uppgifter av personuppgiftsnatur för djurstallar. Det är motiverat att begränsa offentliggörandet av uppgifter som utgör personuppgifter och affärshemligheter till det allra nödvändigaste för att skydda aktörerna.
Övergångsbestämmelser
Propositionen innehåller omfattande övergångsbestämmelser, där huvudregeln är att ändringarna tillämpas i det skede då miljötillståndet för en anläggning behöver ses över på grund av offentliggörandet av slutsatser som gäller anläggningens huvudsakliga verksamhet eller då tillståndet behöver ses över av vissa andra orsaker. Samtliga anläggningar ska iaktta de nya kraven senast den 1 september 2036. De nya kraven på miljöprestanda ska dock iakttas först efter offentliggörandet av de slutsatser som gäller den huvudsakliga verksamheten. I fråga om direktivdjurstallar innehåller propositionen egna övergångsbestämmelser enligt vilka de nya kraven iakttas etappvis utifrån djurstallets storlek efter det att driftsreglerna har offentliggjorts.
Europeiska kommissionen har den 10 december 2025 lämnat förslag till lagstiftning om ändring av innehållskraven i vissa direktiv och förordningar om miljöreglering för att minska den administrativa bördan för företagen (så kallade omnibusförslag). Genomförandet av dessa förslag undanröjer eller minskar sannolikt kraven enligt propositionen. Utskottet anser det vara ändamålsenligt att utgångspunkten i propositionen är att omnibusändringarna sätts i kraft i ett senare skede genom en separat proposition efter det att den nya EU-lagstiftningen har publicerats och det är säkert vad den innehåller.
På grund av osäkerheten kring regleringen och för att minska konsekvenserna för företagen föreslås det dock i propositionen att tidsfristen för införandet av miljöledningssystemet ändras från den 1 juli 2027 som anges i det ändrade direktivet till den 1 juli 2030 i enlighet med kommissionens förslag till miljöomnibus. Därmed ges industrianläggningar ytterligare tre år för att införa systemet. Utskottet anser att förslaget är befogat.
Utskottet betonar att ändringarna i miljöskyddslagen genomförs genom de miljötillstånd som beviljas anläggningarna, och att de ändringar som ingår i propositionen inte kommer att iakttas förrän tillstånden uppdateras genom de förfaranden som närmare anges i övergångsbestämmelserna. Om det redan i detta skede görs ändringar i lagen enligt kommissionens förslag, kommer de att tillämpas i tillstånden från och med lagens ikraftträdande. Om det under förhandlingarna sker ändringar i kommissionens förslag, måste dessa nyligen beviljade miljötillstånd genast uppdateras på nytt. I denna situation bedöms det ändamålsenligt att iaktta motsvarande tillvägagångssätt som i lagen om ändring av miljöskyddslagen 423/2015, med vilken 71 § om översyn av tillståndsvillkor för miljötillstånd upphävdes. I samband med denna ändring upphävdes genom övergångsbestämmelsen tillståndsvillkoren och andra skyldigheter i fråga om översyn av miljötillstånd. Ett liknande tillvägagångssätt i fråga om omnibuslagstiftningen kan anses fungera, eftersom kommissionens förslag sannolikt kommer att undanröja eller inskränka vissa skyldigheter. På så sätt kan man undvika onödiga uppdateringar av miljötillstånd och avsevärt minska den administrativa bördan i samband med genomförandet. Ändringen av industriutsläppsdirektivet innehåller också ett nytt krav på att uppdaterade tillståndsvillkor ska utarbetas vid behov och i praktiken senast i det skede då tillståndet nästa gång uppdateras och tillståndsvillkoren ändras. Därmed kommer eventuella tillståndsvillkor som ställs med stöd av det aktuella lagförslaget, och som upphävs eller inskränks med stöd av den ändring av miljöskyddslagen som görs i enlighet med omnibuslagstiftningen, också att upphävas i tillståndsvillkoren för miljötillstånd senast då tillståndet uppdateras följande gång. De stannar alltså inte kvar i tillståndsvillkoren utan grund.
Konsekvenser för tillståndsbehandlingen och myndighetsresurserna
Utvidgningen av tillämpningsområdet och den tätare uppdateringscykeln för BAT-slutsatserna kräver snabbare och mer omfattande introduktion och därmed tillräckliga resurser både vid Tillstånds- och tillsynsverket och Finlands miljöcentral. Behovet av tilläggsresurser vid Finlands miljöcentral beror på att den utvidgade BAT-regleringen i direktivet avsevärt ökar uppgifterna inom analys, rapportering och EU-samordning. Myndigheternas arbetsmängd kommer dock, enligt uppskattning, att öka i början av 2030-talet på grund av översynen av tillstånden för de nya sektorer som genom propositionen fogas till tillämpningsområdet för lagen. Av relevans bland dem är de nya djurstallar, gruvor och översyner av miljötillstånd för avstjälpningsplatser som fogas till tillämpningsområdet. I propositionen bedöms det att behandlingen av miljötillstånd sannolikt kommer att bli överbelastad 2030—2036. Därmed ska kraven i fråga om cirka 400 anläggningar införas antingen i samband med andra ändringar av ett tillstånd eller genom separat ansökan före tidsfristen 2036. Det är då möjligt att flera hundra tillståndsansökningar blir anhängiga samtidigt vid Tillstånds- och tillsynsverket och orsakar anhopningar av tillståndsansökningar. Antalet separata ansökningar som blir anhängiga kan bedömas närmare först i början 2030-talet närmare det utsatta datumet. Tillstånds- och tillsynsverket hinner dock förbereda sig på en anhopning av ansökningar, eftersom den kommer att infalla först 2035—2036.
Behandlingen av miljötillstånd är ett krävande sakkunnigarbete som baserar sig på prövning från fall till fall. En anhopning av ansökningar förlänger sannolikt behandlingstiderna och inverkar också på andra uppgifter vid miljöavdelningen än de tillstånd som behöver granskas på grund av lagändringen. Det måste säkerställas att Tillstånds- och tillsynsverkets har tillräckliga resurser för dess tillståndsuppgifter för att under en anhopning trygga en snabb behandling av tillståndsförfarandena för investeringsprojekt. De nya skyldigheter i anslutning till datainsamling och publicering av uppgifter som ingår i propositionen gäller myndigheten och förutsätter tillräckliga resurser också för utveckling och underhåll av informationssystemen. Utskottet betonar behovet av att trygga tillräckliga resurser för Tillstånds- och tillsynsverket för att undvika risken för att tillståndshandläggningen blir överbelastad och att målen för regleringen fördröjs.