4.2.1
Ekonomiska konsekvenser
Patent- och registerstyrelsen
Utfärdandet och administrationen av LEI-koder har i regel motsvarat de kostnader som orsakats Patent- och registerstyrelsen, då de avgifter som tagits ut har täckt utgifterna för verksamheten. Patent- och registerstyrelsen bestämmer avgifterna på företagsekonomiska grunder, eftersom det inte enbart är fråga om verksamhet som hör till myndigheten. Verksamheten ska således inte bara uppfylla kravet på kostnadsmotsvarighet, utan också ett krav på avkastning.
För närvarande är behandlingsavgiften för ansökan 87,85 euro (inkl. moms), inklusive registrering för de första 12 månaderna. Årsavgiften (förnyelseavgiften) efter de första 12 månaderna är 37,65 euro. För överföring av administrationen av en LEI-kod från en annan tjänsteleverantör och för aktivering av koden tar Patent- och registerstyrelsen ut 37,20 euro för vardera åtgärden.
Åren 2022–2024 gjordes årligen cirka 3 000 ansökningar om LEI-kod. Antalet anmälningar om ändringar som gäller utfärdade LEI-koder har i genomsnitt varit cirka 1 500. Antalet betalare av årsavgift (förnyelseavgift) uppgick 2022 till cirka 29 600 och 2024 till cirka 33 600. Antalet betalare av årsavgift beräknas öka också i fortsättningen, om skötseln av uppgiften är Patent- och registerstyrelsens lagstadgade skyldighet.
Beräknat enligt den formel som Patent- och registerstyrelsen tillämpat vid kostnadsberäkningen har över-/underskottet av utfärdande och administration av LEI-koder varit följande:
År | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 (prognos) | 2026 (prognos) |
Intäkter | 1 130 910 | 1 115 220 | 1 170 200 | 1 218 663 | 1 265 000 | 1 310 000 |
Utgifter | 1 039 864 | 1 197 548 | 1 134 881 | 1 187 811 | 1 239 197 | 1 347 697 |
Överskott/underskott | 91 046 | -82 328 | 35 318 | 30 852 | 25 803 | -37 697 |
Kumulativ | | | | | | 62 994 |
Intäkterna består av behandlingsavgifter för ansökan om LEI-kod samt årsavgifter. Utgifterna består av kostnader för behovet av personalresurser i anslutning till utfärdande och administration av LEI-koderEnligt Patent- och registerstyrelsen är behovet av personalresurser i anslutning till uppgiften 2 årsverken. Det är främst fråga om registrering, skanning och behandling av LEI-ansökningar, fakturering av ansöknings- och årsavgifter samt underhåll av informationssystemet., men i synnerhet av kostnaderna för underhåll och utveckling av det tekniska systemet. Ett eventuellt överskott står till Patent- och registerstyrelsens förfogande under de två följande budgetåren.
Beräknat enligt den formel som används i rapporteringen till GLEIF avviker siffrorna avsevärt från kostnadsmotsvarighetskalkylen så att verksamheten enligt tabellen nedan verkar uppvisa ett betydande överskott. Enligt Patent- och registerstyrelsen avviker överföringen av samkostnader dock avsevärt från den kostnadsberäkningsformel som Patent- och registerstyrelsen och statsförvaltningen använderEnligt Patent- och registerstyrelsen avviker beräkningsmodellen från den kostnadsmotsvarighetskalkyl som upprättas för Patent- och registerstyrelsens bokslut bland annat på så sätt att i GLEIF:s modell bestäms de indirekta samkostnaderna utifrån de direkta kostnaderna med hjälp av koefficienter. I den beräkningsmodell som Patent- och registerstyrelsen använder överförs samkostnaderna på resultatenheterna på basis av arbetstid. Den kalkyl som lämnas till GLEIF upprättas inte heller för räkenskapsperioden, utan för ackrediteringsperioden, som vid Patent- och registerstyrelsen är februari-januari. I kostnadsmotsvarighetskalkylen periodiseras dessutom investeringar så att de dras av som avskrivningar, inte som årskostnader..
År | 2021/22 | 2022/23 | 2023/24 | 2024/25 | 2025/26 (prognos) | 2026/27 (prognos) |
Intäkter | 1 086 140 | 1 124 460 | 1 169 910 | 1 232 540 | 1 274 000 | 1 319 000 |
Utgifter | 806 847 | 1 327 802 | 928 391 | 846 863 | 911 360 | 1 118 966Inbegriper kostnaderna för förnyande av hanterings- och e-tjänstsystemet 125 000 euro |
Överskott/underskott | 279 293 | -203 342 | 241 519 | 385 677 | 362 640 | 200 034 |
Kumulativ | | | | | | 1 265 821 |
När uppgiften upphör är det möjligt att inte förnya hanterings- och e-tjänstsystemet för LEI-koder. Detta medför en besparing på uppskattningsvis sammanlagt 500 000–600 000 euro 2026. Även om verksamheten i huvudsak har motsvarat kostnaderna, finns det i fortsättningen inte heller i övrigt något behov av att rikta resurser till verksamheten, vare sig i fråga om personalen eller i fråga om hanterings- och e-tjänstsystemet.
Avsikten är att det nya hanterings- och e-tjänstsystemet ska vara i bruk vid ingången av 2027. För genomförandet av systemet har Patent- och registerstyrelsen anvisats 125 000 euro under arbets- och näringsministeriets moment för utveckling av digitaliseringen, och ämbetsverket finansierar själv den överstigande delen. Om uppgiften upphör, bör man enligt Patent- och registerstyrelsen utöver en besparing av engångsnatur beakta att Patent- och registerstyrelsen i egenskap av LEI-utfärdare också under kommande år måste genomföra alla de kvalitativa och andra reformer av informationssystemet som GLEIF kräver. Tillsynen är mycket sträng och i praktiken tillåts inga avvikelser. Avvikelser leder till ett eskaleringsförfarande, vilket har skett flera gånger under de senaste åren.
Det bör noteras att Patent- och registerstyrelsen har uppskattat att det till följd av kundkontakter och annan kundservice i samband med att utfärdandet LEI-koder upphör och administrationen av LEI-koder överförs uppstår en kostnad på cirka 200 000 euro, vilket minskar den direkta besparing som kan nås.
Finansinspektionen
Finansinspektionen har de facto inte längre deltagit i tillsynen över och styrningen av de tjänsteleverantörer som utfärdar LEI-koder i Finland, utan detta har skötts av GLEIF. Finansinspektionens roll har begränsats till att delta i ROC:s myndighetssamarbete, som stöder och övervakar GLEIF:s verksamhet. Enligt Finansinspektionen kan myndigheten själv besluta om deltagande i myndighetssamarbetet, utan att det föreskrivs om saken i lagstiftningen.
Av finländska ackrediterade tjänsteleverantörer har det årligen tagits ut 10 000 euro i tillsynsavgift. Avgiften har tagits ut av två aktörer. Enligt förslaget ska avgiften inte längre tas ut.
Juridiska personer
Juridiska personer som i fortsättningen behöver en LEI-kod ska ansöka om den hos andra tjänsteleverantörer. Enligt uppgifter från Patent- och registerstyrelsen ska de LEI-koder som den redan har utfärdat och administrerar överföras av GLEIF till andra tjänsteleverantörer, vilket innebär att det inte uppstår något mellanläge för företag och sammanslutningar.
Patent- och registerstyrelsen ska kontakta innehavarna av LEI-koder innan utfärdandet eller administrationen av LEI-koder upphör. Innehavarna har möjlighet att överföra koden på egen bekostnad till en valfri LEI-utfärdare. Alla återstående koder överförs efter tidsfristen som en massåtgärd av GLEIF till andra LEI-utfärdare, och Patent- och registerstyrelsen tar inte ut någon avgift för överföringen. GLEIF beslutar till vilka LEI-utfärdare koderna överförs vid massöverföringenDen största LEI-utfärdaren GMEI (Business Entity Data B.V) upphörde med sin verksamhet för några år sedan och nästan alla dess cirka 500 000 LEI-koder överfördes i en massöverföring till cirka 10 utfärdare.. I samband med massöverföringen behöver LEI-koden förnyas först när nästa granskningsdag infaller.
Information om priserna på tjänsterna finns på tjänsteleverantörernas webbplatser. En finländsk juridisk person kan ansöka om LEI-koder åtminstone hos de tjänsteleverantörer som framgår av tabellen nedan. Enligt de uppgifter som för närvarande finns tillgängliga är andelen privata tjänsteleverantörer som utfärdar LEI-koder liten. Det bör noteras att dessa e-tjänster inte själva utfärdar LEI-koder, utan tjänsterna förmedlar ansökningarna till en av GLEIF ackrediterad tjänsteleverantör som administrerar e-tjänsten. Syftet med jämförelsen är endast att presentera olika tjänsteleverantörers prissättning, och syftet är inte att styra juridiska personer att bli kunder hos vissa tjänsteleverantörer eller att på något annat sätt ta ställning till deras verksamhet.
Tjänsteleverantörer | Patent- och registerstyrelsen, refererat 19.2.2026.https://www.prh.fi/fi/hinnastot/lei-tunnuksen-hinnasto-ja-maksuohjeet.html | SuomiLei , refererat 19.2.2026. Ackrediterad tjänsteleverantör EQS Group GmbH.https://suomilei.fi/ | LeiRekisteri, refererat 19.2.2026. Ackrediterad tjänsteleverantör Ubisecure Oy.https://www.leitunnus.fi/ | NordLei, refererat 19.2.2026. Ackrediterad tjänsteleverantör Nordic Legal Entity Identifier AB. På tjänsteleverantörens webbplats är det möjligt att välja svenska som kontaktspråk.https://sv.nordlei.org/ |
Registrering (inkl. 1 års giltighet) | 70 euro | 79 euro | 65 euro | 99 euro |
Registrering (inkl. 3 års giltighet) | - | 195 euro (65 euro/år) | 165 euro (55 euro/år) | 225 euro (75 euro/år) |
Registrering (inkl. 5 års giltighet) | - | 240 euro (48 euro/år) | 245 euro (49 euro/år) | 325 euro (65 euro/år) |
Förnyelse (1 år) | 30 euro | 65 euro | 69 euro | 79 euro |
Förnyelse (3 år) | - | 55 euro/år | 60 euro/år | 65 euro/år |
Förnyelse (5 år) | - | 49 euro/år | 50 euro/år | 60 euro/år |
Anmälan om ändring av uppgifter | Kostnadsfri | Kostnadsfri | Uppgifter saknas | Uppgifter saknas |
Överföring av hanteringen av en LEI-kod från en annan tjänsteleverantör till tjänsteleverantören | 30 euro | Uppgifter saknas | Kostnadsfri | Kostnadsfri |
Överföring av administrationen av en LEI-kod från tjänsteleverantören till en annan tjänsteleverantör | Kostnadsfri | Uppgifter saknas | Uppgifter saknas | Uppgifter saknas |
De avgifter som ovannämnda tjänsteleverantörer tar ut har beaktats utan mervärdesskatt. Sett i absoluta tal varierar de avgifter som tas ut för behandling och registrering av ansökan om LEI-kod inte särskilt kraftigt, men proportionellt sett är det fråga om tiotals, till och med hundratals procent. Den avgift som Patent- och registerstyrelsen tar ut för att förnya en LEI-kod för ett år är klart förmånligast. Det näst förmånligaste priset är mer än dubbelt så högt. Skillnaden blir dock mindre om koden förnyas för flera år på en gång. En LEI-kod som administreras av Patent- och registerstyrelsen kan förnyas endast för ett år i sänder. Patent- och registerstyrelsen är dock också här den klart förmånligaste tjänsteleverantören. Även om antalet LEI-koder som utfärdats till finländska juridiska personer är rätt litet med tanke på helheten, ger slopandet av uppgiften mer utrymme för andra aktörer, eftersom Patent- och registerstyrelsen för närvarande administrerar 85 procent av de LEI-koder som utfärdats till finländska juridiska personer.
Årligen har cirka 3 000 juridiska personer ansökt om LEI-kod hos Patent- och registerstyrelsen. Med den prissättning som de jämförda tjänsteleverantörerna tillämpar innebär detta en kostnadsökning på cirka 33 000 euro när ansökningarna fördelas jämnt, om LEI-koden inte förnyas för flera år i samband med registreringen(3 000 * 81 euro) - (3 000 * 70 euro) = 33 000 euro . Det lägsta priset för den första registreringen, i vilken ingår registrering och fem års giltighetstid, är 240 euro hos privata tjänsteleverantörer, medan priset för samma tidsperiod är 190 euro hos Patent- och registerstyrelsen (70 euro +4 * 30 euro). Då är den årliga kostnadsökningen för en juridisk person 10 euro för de första fem åren.
Om de befintliga LEI-koderna även i fortsättningen förnyas endast för ett år i sänder och med beaktande av de cirka 37 000 aktiva LEI-koder som administreras av Patent- och registerstyrelsen, är kostnadseffekten för de juridiska personerna cirka 1,52 miljoner euro, om ansökningarna fördelas jämnt mellan de nämnda tjänsteleverantörerna(37 000 * 71 euro) - (37 000 * 30 euro) = 1,517 miljoner euro. Den årliga genomsnittliga kostnadseffekten per juridisk person är 41 euro (från 35 euro till 49 euro). Beräknat enligt den förmånligaste privata tjänsteleverantören är den totala årliga kostnadseffekten 1,295 miljoner euro (37 000 * 35 euro).
I det fall att de juridiska personerna förnyar befintliga LEI-koder för fem år är kostnadseffekten cirka 851 000 euro per år, beräknat enligt tjänsteleverantörernas genomsnittliga debitering (37 000 * 53 euro) - (37 000 * 30 euro) = 0,851 miljoner euro. Den årliga genomsnittliga kostnadseffekten per juridisk person är 23 euro (beloppet varierar mellan 19 och 30 euro). Beräknat enligt den förmånligaste privata tjänsteleverantören är den totala årliga kostnadseffekten 703 000 euro (37 000 * 19 euro).
I ovannämnda beräkningar har det inte beaktats att de juridiska personerna utnyttjar möjligheten att på egen bekostnad överföra administrationen av LEI-koden till en valfri privat tjänsteleverantör före massöverföringen av koderna. Då debiterar Patent- och registerstyrelsen inte några kostnader, men det är möjligt att den mottagande tjänsteleverantören tar ut kostnader av de juridiska personerna. Massöverföringen till en annan tjänsteleverantör är avgiftsfri för innehavarna av en LEI-kod.
Utifrån antagandet att LEI-koderna i huvudsak överförs som massöverföring och att de fördelas jämnt mellan de jämförda tjänsteleverantörerna, kan den årliga kostnadsökningen för de juridiska personerna uppskattas uppgå till sammanlagt cirka 900 000 euro. Här har man beaktat en kostnadsökning på 33 000 euro för dem som registrerar en LEI-kod första gången och en kostnadsökning på i genomsnitt 851 000 euro till följd av förnyelse av koden, när koden förnyas med fem års mellanrum.
Banker
Finanssiala ry har i sitt utlåtande om utkastet till proposition konstaterat att utöver de kostnader som orsakas innehavare av LEI-koder orsakas också företag inom finansbranschen kostnader i egenskap av tjänsteleverantörer för dessa kunder. Enligt utlåtandet uppstår i praktiken dessa kostnader och ett behov av tilläggsresurser för företagen bland annat på grund av det behov av systemuppdateringar i anslutning till verifieringen av LEI-koder som ändringen medför.
I samband med den fortsatta beredningen av propositionen har Finanssiala ry ombetts lämna en ytterligare utredning om konsekvenserna för bankerna. Finanssiala ry har vidareförmedlat en bedömning av ändringsbehoven som en central bank i Finland har gjort, och Finanssiala ry anser att bedömningen åtminstone delvis beskriver också andra aktörers situation.
Enligt bedömningen förutsätter regleringen att en företagskund ska ha en giltig LEI-kod för handelsrapporteringen. Om LEI-koden inte är i kraft eller om kodens status inte är uppdaterad uppstår det fel i myndighetsrapporteringen, vilket utsätter aktören för reglerings och kontrollrisker. LEI-koden har betydelse också i fråga om de skyldigheter som gäller kundkontroll, förhindrande av penningtvätt och hantering av kreditrisker.
Om administrationen av LEI-koder inte längre omfattas av de finländska myndigheternas system, är det enligt bedömningen nödvändigt att ta fram ett nytt gränssnitt i GLEIF-systemet eller någon annan centraliserad källa. Detta innebär enligt bedömningen i praktiken:
ändringar i flera interna system
planering och genomförande av nya gränssnitt
omfattande testning (inkl. rapporteringskedjor)
driftsättning och implementationsstyrning
En sådan helhet förutsätter enligt bedömningen ett betydande ändringsprojekt som beräknas pågå längre än ett år och vars kostnader kan uppskattas uppgå till hundratusentals euro per enskild stor aktör inom finansbranschen. Det är svårt att exakt uppskatta kostnaderna innan man har mer detaljerad information om den slutliga genomförandemodellen och om vilka krav som ställs.
Även om juridiska personer redan nu har möjlighet att överföra administrationen av LEIkoder från en tjänsteleverantör till en annan, är det enligt bedömningen en väsentlig skillnad mellan en omfattande och strukturell förändring i datakällorna och enskilda kundspecifika överföringar.
Den föreslagna övergångsperioden på 18–24 månader hänför sig ur de finansiella aktörers synvinkel särskilt till att
nya gränssnitt ska planeras och tas fram
systemändringarna ska testas på ett heltäckande sätt före produktionssättning
rapporteringsskyldigheterna ska säkerställas under hela övergångsperioden
antalet kunder är mycket stort i handelsrapporteringen, och manuella eller temporära lösningar kan inte utnyttjas i praktiken
Enligt bedömningen måste det nya gränssnittet vara i fullt bruk innan enskilda kundrelationer börjar överföras eller en massöverföring inleds. Detta gäller både när kunderna på eget initiativ övergår till en valfri tjänsteleverantör och när en slutlig massöverföring genomförs. I bedömningen har det dessutom betonats att för att rapporteringskedjor och uppgiftshistoria ska förbli enhetliga och för att det inte ska uppstå felaktiga tolkningar i rapporteringen måste LEI-koden förbli densamma trots eventuella administrativa överföringar.
I bedömningen har det hänvisats till att den aktör som lämnat bedömningen kontrollerar LEI-kodernas giltighet via Suomen Asiakastieto (SAT), som enligt bedömningen i sin tur hämtar uppgifter ur Patent- och registerstyrelsens system. Enligt de uppgifter som inkommit i samband med beredningen av propositionen har Suomen Asiakastieto redan nu också GLEIF:s databas som informationskälla. Databasen omfattar alla LEI-koder centraliserat, medan endast de koder som Patent- och registerstyrelsen själv har utfärdat finns tillgängliga i det företags- och organisationsdatasystem som förvaltas av Patent- och registerstyrelsen.
LEI-utfärdare
Ovan i denna proposition framgår det att av alla LEI-koder som utfärdats till finländska juridiska personer har 85 procent, och i fråga om aktiva koder 90 procent, utfärdats av Patent- och registerstyrelsen. När Patent- och registerstyrelsens lagstadgade uppgift att utfärda LEI-koder upphör, ska Patent- och registerstyrelsens andel fördelas till andra tjänsteleverantörer. Patent- och registerstyrelsen årliga intäkter av att tillhandahålla och administrera LEI-koder har under de senaste åren uppgått till cirka 1,2 miljoner euro. Beroende på prissättningen kan de privata tjänsteleverantörernas omsättning beräknas öka åtminstone med detta belopp. För Patent- och registerstyrelsen har verksamheten något så när motsvarat kostnaderna. GLEIF följer prissättningen årligen, eftersom den innehåller krav på kostnadsmotsvarighet och effektiv verksamhet, dock så att prissättningen är hållbar också ur tjänsteleverantörens synvinkel. I propositionen tas det inte ställning till var ett eventuellt resultat visas, men för närvarande är en av de ackrediterade privata tjänsteleverantörerna registrerad i Finland. I vilket fall som helst har de privata aktörernas prissättning varit högre än Patent- och registerstyrelsens prissättning. I egenskap av LEI-utfärdare kan Patent- och registerstyrelsen i viss mån också anses ha nytta av den infrastruktur som byggts kring den övriga lagstadgade registerföringen.
4.2.2
Konsekvenser av ändringarna i informationshanteringen
Vid lagberedning ska konsekvenserna av förändringar i informationshanteringen bedömas i enlighet med lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen (906/2019), nedan informationshanteringslagen, när de bestämmelser som bereds påverkar informationsmaterial och informationssystem. Enligt 3 kap. 8 § i informationshanteringslagen ska det ministerium som ansvarar för verksamhetsområdet göra en bedömning enligt 5 § 3 mom. då bestämmelser som är under beredning återverkar på informationsmaterial och informationssystem. Dessutom ska ministeriet bedöma de planerade bestämmelsernas konsekvenser för handlingsoffentligheten och handlingssekretessen. I samband med finansministeriet verkar Informationshanteringsnämnden för den offentliga förvaltningen. Informationshanteringsnämnden har gett en rekommendation om bedömning av förändringar i informationshanteringen (finansministeriets publikationer 2024:21).
I fortsättningen beviljar inte Patent- och registerstyrelsen längre LEI-koder och de lagras inte heller längre i företags- och organisationsdatasystemet. Den föreslagna ändringen hänför sig till anpassningen av den offentliga ekonomin genom att Patent- och registerstyrelsens lagstadgade uppgift, som kan skötas av privata tjänsteleverantörer, slopas. Finländska företag har redan nu möjlighet att ansöka om LEI-kod hos någon annan än hos Patent- och registerstyrelsen, även om ämbetsverkets andel har varit anmärkningsvärt hög och uppgått till cirka 37 000 aktiva koder. De LEI-koder som administreras av Patent- och registerstyrelsen överförs och fördelas av GLEIF till andra tjänsteleverantörer. Detta gäller också sådana passiva koder för vilka förnyelseavgift inte har betalats. Före massöverföringen ges de juridiska personerna möjlighet att på egen bekostnad överföra administrationen av LEI-koden till en valfri tjänsteleverantör.
Eftersom antalet LEI-koder som ska överföras är betydligt och överföringen berör tiotusentals juridiska personer, ska det reserveras tillräckligt med tid för överföringen av administrationen för att Patent- och registerstyrelsen, de juridiska personerna och GLEIF ska hinna förbereda sig för och genomföra överföringen. Detta möjliggörs genom att Patent- och registerstyrelsen först slutar utfärda nya LEI-koder och därefter överförs de koder som den administrerar till andra tjänsteleverantörer. GLEIF ska underrättas om att verksamheten upphör ett år före upphörandet, så det är inte möjligt att genast sluta utfärda LEI-koder, och detta bör beaktas i ikraftträdandet. Enligt Finanssiala ry:s utlåtande måste också bankerna ges tillräckligt med tid för att förbereda sig på ändringen.
LEI-koderna har i företags- och organisationsdatasystemet varit offentliga och tillgängliga för alla. Eftersom det inte längre kommer att vara möjligt att få LEI-koder av Patent- och registerstyrelsen, kommer uppgifter om koderna således inte heller att finnas tillgängliga i företags- och organisationsdatasystemet. Detta har inte ansetts ha särskilt stor betydelse, eftersom LEI-koder som utfärdats av andra tjänsteleverantörer inte heller för närvarande registreras i företags- och organisationsdatasystemet. De koder som administreras av Patent- och registerstyrelsen raderas ur företags- och organisationsdatasystemet efter det att de har överförts från Patent- och registerstyrelsen. Koderna finns dock också i fortsättningen tillgängliga centralt, refererat 31.10.2025https://search.gleif.org/#/search/simpleSearch= på GLEIF:s webbplats. LEI-koder används i regel i myndighetsrapporteringen. LEI-koden har inte tidigare haft särskilt stor betydelse för enskilda användare, med undantag för aktörer inom värdepappersbranschen som ska säkerställa att en juridisk person som har för avsikt att handla på värdepappersmarknaden har en LEI-kod. Användningsområdet för LEI-koden har dock utvidgats eller ska utvidgas på det sätt som framgår av avsnitt 2.1 till exempel vid bekämpning av penningtvätt.
Patent- och registerstyrelsen skulle kunna avstå från att använda det hanterings- och e-tjänstsystem för LEI-koder som är i slutet av sin livscykel och inte behöva skaffa ett ersättande system. Detta medför en besparing på cirka 0,5–0,6 miljoner euro. Upphörandet av verksamheten och överföringen av administrationen av LEI-koder beräknas medföra kostnader på cirka 0,2 miljoner euro, men kostnaderna är av engångsnatur Det finns en anvisning om begäran till finansministeriet om utlåtande om bedömning av förändringar inom statsförvaltningen enligt 9 § i informationshanteringslagen (). I anvisningen konstateras bland annat att till de offentliga förvaltningens eller statens gemensamma informations- och kommunikationstekniska tjänster eller informationslager som avses i 2 § i statsrådets förordning (1301/2019) hör till exempel det företags- och organisationsdatasystem som avses i företags- och organisationsdatalagen (244/2001). De uppskattade kostnaderna för utfärdande av LEI-koder överskrider inte gränsvärdet i den ovannämnda förordningen av statsrådet. Utgångspunkten är att anpassningsåtgärden ska minska både Patent- och registerstyrelsens kostnader och kostnaderna inom de offentliga finanserna i övrigt. VN/14976/2019-VM-13. Efter överföringen av LEI-koderna ansvarar Patent- och registerstyrelsen inte längre för informationshanteringen av koderna, utan ansvaret ligger hos de tjänsteleverantörer som tar emot dem.
Juridiska personer behöver en LEI-kod för att kunna bedriva värdepappershandel. Således är ändringen, i praktiken överföringen av administrationen av LEI-koder, av väsentlig betydelse för de juridiska personer vars LEI-kod för närvarande administreras av Patent- och registerstyrelsen. För att de juridiska personerna ska kunna fortsätta med värdepappershandeln måste överföringen till andra tjänsteleverantörer ske utan avbrott. Detta är en viktig aspekt som Patent- och registerstyrelsen bör fästa uppmärksamhet vid i övergångsskedet. Med tanke på kontakterna är det viktigt att de juridiska personernas kontaktuppgifter är uppdaterade. Detta hör till de juridiska personernas eget ansvar.
För att det ska finnas tillräckligt med tid för de systemtekniska ändringar som propositionen förutsätter också för de aktörer som använder LEI-koden i sin verksamhet, i synnerhet bankerna, avses lagen träda i kraft först två år efter det att den har antagits och blivit stadfäst. Det bör dock noteras att GLEIF administrerar ackrediteringen av LEI-utfärdare, vilken är oberoende av att utfärdande av LEI-koder är Patent- och registerstyrelsens lagstadgade uppgift. Om ackrediteringen av någon orsak upphör, kan Patent- och registerstyrelsen inte bevilja nya LEI-koder. Detta är fallet oberoende av denna proposition.
Sammanfattningsvis kan det konstateras om de olika skedena när utfärdandet av LEI-koder upphör att efter det att lagen har antagits och blivit stadfäst ska Patent- och registerstyrelsen senast ett år innan lagen träder i kraft underrätta GLEIF om att Patent- och registerstyrelsen upphör att utfärda LEI-koder vid tidpunkten för lagens ikraftträdande. Information om att verksamheten upphör ska ges via Patent- och registerstyrelsens kommunikationskanaler. Innehavarna av LEI-koder ska ges möjlighet att överföra koden till en valfri tjänsteleverantör på egen bekostnad före den avgiftsfria massöverföringen. En massöverföring görs åtminstone inte före lagens ikraftträdande, utan för överföringarna reserveras 18 månader efter lagens ikraftträdande, och tiden kan ännu kan förlängas med 12 månader, om överföringen av administrationen av LEI-koder har fördröjts av orsaker som inte beror på Patent- och registerstyrelsen. Beslut om allokeringen av LEI-koder till andra tjänsteleverantörer fattas av GLEIF, men för att överföringen ska lyckas förutsätts det att Patent- och registerstyrelsen aktivt deltar. När en LEI-kod har överförts till en annan tjänsteleverantör stryks anteckningen om den ur företags- och organisationsdatasystemet.