8.1
Bokföringslagen
3 kap. Bokslut och verksamhetsberättelse
8 §.Upprättandeav bokslut och verksamhetsberättelse som fysiska handlingar eller i digital form. Paragrafen är ny. Den gäller de ”räkenskapshandlingar” som avses i bolagsrättsdirektivet, dvs. resultaträkningen, balansräkningen, noterna och en eventuell finansieringsanalys samt den verksamhetsberättelse som eventuellt ska fogas till bokslutet. Om revisionsanteckning föreskrivs separat i 3 kap. 4 § i revisionslagen.
Paragrafens 1 mom. förtydligar att de handlingar som omfattar bokslutet och verksamhetsberättelsen kan upprättas antingen som fysiska handlingar eller i digital form. Det är även i nuläget tillåtet att använda båda formerna. Rättsläget förändras dock i och med skyldigheten enligt 2 mom.
I första meningen i 2 mom. föreskrivs det att ett aktiebolags bokslut och verksamhetsberättelse uteslutande ska upprättas i digital form. Det är fråga om juridiska personer som är införda i handelsregistret uttryckligen som aktiebolag. Vid sidan av aktiebolag utsträcks samma skyldighet att iaktta den digitala formen också att gälla personbolag (dvs. öppna bolag och kommanditbolag), vars samtliga ansvariga bolagsmän är aktiebolag eller öppna bolag eller kommanditbolag, vars samtliga ansvariga bolagsmän är aktiebolag.
Skyldigheten grundar sig på bolagsrättsdirektivet. Artiklarna 14a, 16.6 och 19b samt bilaga IIB förutsätter att även personbolags bokslutshandlingar offentliggörs i maskinläsbart och sökbart format eller som strukturerade data.
Bolagsrättsdirektivet gäller förpliktande enligt artikel 14a k sådana bokslutshandlingar som ska offentliggöras av personbolag i enlighet med direktiven 86/635/EEG, 91/674/EEG och 2013/34/EU. Detta avser endast de personbolag som har ett aktiebolag som ansvarig bolagsman; ett öppet bolag eller ett kommanditbolag, som har ett öppet bolag som ansvarig bolagsman eller ett kommanditbolag, som har ett aktiebolag som ansvarig bolagsman. Detta överensstämmer med skyldigheten att registrera bokslutet och verksamhetsberättelsen enligt 3 kap. 9 § 1 mom. 2 och 3 punkten i bokföringslagen.
De aktiebolag och personbolag som avses ovan kallas enligt definitionen i momentet ”digitalt rapporterande bokföringsskyldig”. Definitionen främjar lagtekniskt läsbarheten av de relevanta bestämmelserna.
Skyldigheten ska inte som tvingande gälla t.ex. andelslag, bostadsaktiebolag, stiftelser eller föreningar eller andra privaträttsliga juridiska personer.
Med stöd av 4 mom. faller också kreditinstitut och försäkringsbolag (inkl. arbetspensionsbolag) utanför tillämpningsområdet. Om dessa former av juridisk person föreskrivs separat och deras verksamhet är föremål för särskild myndighetstillsyn.
Bestämmelser om inlämnande av bokslut och verksamhetsberättelse för en digitalt rapporterande bokföringsskyldig till handelsregistret finns i förslaget till 9 § 6 mom. nedan. Med stöd av 6 mom. i den paragrafen får också andra bokföringsskyldiga – såsom andelslag, föreningar och bostadsaktiebolag – använda det digitala formatet vid registeranmälan. Detta förutsätter dock att Patent- och registerstyrelsen meddelar ett beslut som styr förfarandet i fråga om respektive typ av juridisk person.
Ett i lagens 7 kap. avsett hållbarhetsrapporterande företag är redan i den gällande lagen skyldigt att iaktta det digitala formatet. Andra meningen i 3 mom. omfattar en hänvisning till det nämnda kapitlet, som tillämpas uttömmande på hållbarhetsrapporterande företag både när det gäller upprättande och registrering av handlingar. Således gäller detta moment och de övriga bestämmelser som föreslås bli fogade till 3 kap. inte hållbarhetsrapporterande företag.
Bestämmelser om i Finland etablerade filialers skyldighet att lämna bokslutsuppgifter till registermyndigheten finns i handelsregisterlagen. I enlighet med denna systematik föreslås separata bestämmelser om digital form för uppgifter som gäller filialer i handelsregisterlagen. I informativt syfte omfattar tredje meningen i 3 mom. en laghänvisning om detta.
Ikraftträdandebestämmelsen som föreslås nedan graderar skyldigheten att övergå till digital form tidsmässigt så att den först gäller digitalt rapporterande bokföringsskyldiga som ska ha en revisor; för dem gäller övergången räkenskapsperioder som börjar den 1 juli 2027 eller därefter. I det andra skedet, dvs. för räkenskapsperioder som börjar den 1 juli 2028, ska också andra digitalt rapporterande bokföringsskyldiga tillämpa den digitala formen. Bestämmelser om utvidgning av skyldigheten till andra juridiska personer utfärdas eventuellt senare separat.
8 a §.Den digitala formens innehåll. Paragrafen är ny. Bestämmelsen är likartad vad som föreskrivs om hållbarhetsrapporterande företag i 7 kap. 22 § 2 och 3 mom. samt 23 § 1 och 2 mom.
För att underlätta registreringen av bokslut utfärdar Patent- och registerstyrelsen, i egenskap av nationell registermyndighet, närmare bestämmelser om de tekniska omständigheterna. I detta syfte förpliktas i 1 mom. också andra än hållbarhetsrapporterande företag som avses i 7 kap. att använda det datatekniska XHTML-språket som digitalt format.
Genom registermyndighetens försorg fastställs också PRS-identifieringar (på iXBRL-märkspråket) för genomförandet av bolagsrättsdirektivet och ändringarna i det på bokföringsskyldiga som rapporterar digitalt. Denna behörighet omfattar inte börsnoterade företag för vilka det i Esef-förordningen redan finns uttömmande bestämmelser om den elektroniska formen för bokslutsrapportering, med undantag av att ett börsnoterat moderföretags eget bokslut ska märkas med digitala PRS-identifieringar, såsom framgår av det gällande 7 kap. 23 § 3 mom.
Ett myndighetsbeslut om PRS-identifiering benämns ett beslut om boksluts- och verksamhetsberättelsetaxonomin, som är en strukturerad och standardiserad datamodell för digital form.
Paragrafens 2 mom. bemyndigar registermyndigheten att upprätta s.k. PRS-identifieringar i ändamålsenlig omfattning, vilket innebär att alla punkter i bokslutet eller verksamhetsberättelsen inte specificeras med PRS-identifieringar. Bemyndigandet är lika omfattande som det som föreskrivs om hållbarhetsrapporterande företag i 7 kap. 23 § 2 mom.
Avsikten med bemyndigandet i 3 mom. är att bereda sig på en situation där XHTML-formatet eventuellt inte längre är användbart eller ändamålsenligt till följd av den datatekniska utvecklingen.
I 4 mom. begränsas registermyndighetens behörighet i fråga om uppdateringar av boksluts- och verksamhetsberättelsetaxonomin. För att de bokföringsskyldiga som rapporterar digitalt och programvaruleverantörerna ska få information om PRS-identifieringarna i tillräckligt god tid publicerar Patent- och registerstyrelsen sitt beslut om boksluts- och verksamhetsberättelsetaxonomin före utgången av juni året före respektive kalenderår som ska rapporteras. Bestämmelsen är dock inte avsedd att vara helt undantagslös. För att genomföra tvingande EU-lagstiftning eller annan nationell lagstiftning kan man avvika från tidsfristen så att den gällande taxonomin kompletteras eller preciseras till behövliga delar. Detsamma gäller en eventuell ändring av beskattningsförfarandet. Möjligheten till undantag hjälper på så sätt företaget att anpassa sin rapportering enligt de nya tvingande förpliktelserna inom den tidsplan som förutsätts av det.
8 b §.Omvandlingstjänst.Paragrafen är ny. I 1 mom. föreskrivs det om den omvandlingstjänst som Patent- och registerstyrelsen tillhandahåller. Som ett alternativ till det moderna utnyttjandet av en programvara för ekonomiförvaltning kan mindre företag omvandla sina bokslut till digital form i den avgiftsfria tjänst som Patent- och registerstyrelsen tillhandahåller. Andra handlingar som hänför sig till bokslutet, såsom verksamhetsberättelsen eller revisionsberättelsen, omvandlas inte till digital form med hjälp av omvandlingstjänsten.
Tjänsten begränsas till sådana mikro- och småföretag som avses i bokföringslagen, så att den inte på ett mer än obetydligt sätt ska påverka verksamhetsförutsättningarna för företagsverksamhet som gäller programvarutjänster inom ekonomiförvaltning. Sålunda ska företag som är större än mikro- och småföretag själva använda en programvara för ekonomiförvaltning eller anlita revisionsbyråernas tjänster för att producera det digitala bokslutet. Ett företag som omfattas av omvandlingstjänsten kan också välja att handla på motsvarande sätt. På så sätt övergår alla aktiebolag och personbolag – oavsett företagsstorlek – från förfarandet där boksluten lämnas in i icke-strukturerad form till Patent- och registerstyrelsen.
Paragrafens 2 mom. innehåller en förtydligande bestämmelse om att ett digitalt bokslut som skapats med hjälp av omvandlingstjänsten ännu separat ska ges in för registrering i enlighet med 3 kap. 9 §. Omvandlingstjänsten genomför således inte i sig några registreringsåtgärder, utan de hör till varje bokföringsskyldigs uppgifter. Således ersätter omvandlingstjänsten inte upprättandet av bokslutet eller inlämnandet av bokslutet för registrering.
Enligt 3 mom. utfärdas närmare bestämmelser om användningen av omvandlingstjänsten genom beslut av Patent- och registerstyrelsen.
8 c §.Noter till digitalt rapporterande bokföringsskyldigas bokslut och koncernbokslut. Paragrafen är ny. Till kapitlet fogas en bestämmelse om de särskilda krav på noterna för en digitalt rapporterande bokföringsskyldig som ska registreras separat digitalt så att de är allmänt tillgängliga i EU:s system för sammankoppling av handelsregister (eng. Business Register Interconnection System, nedan även kallat ”Bris”) enligt artikel 22 i bolagsrättsdirektivet. I egenskap av nationell registermyndighet i Finland har Patent- och registerstyrelsen till uppgift att se till att dessa uppgifter upprätthålls i systemet. Registrerade uppgifter finns tillgängliga genom den europeiska e-juridikportalen (eng. European e-Justice Portal) och genom ingångar som inrättats av medlemsstaterna.
Genom bolagsrättsdirektivet (EU) 2017/1132 och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1042 föreskrivs det om Bris, som har varit i funktion sedan den 8 juni 2017. Systemet gör det möjligt att på EU-nivå få tillgång till företagsuppgifter och handlingar som lagrats i medlemsstaternas handelsregister via den europeiska e-juridikportalen. Genom Bris kan handelsregistren också utbyta information med varandra, t.ex. om gränsöverskridande företagsomstruktureringar och filialer.
I enlighet med den gällande bokföringslagstiftningens systematik föreskrivs det om krav på noter dels i bokföringsförordningen (1339/1997), dels i förordningen om uppgifter som ska tas upp i små- och mikroföretags bokslut (1753/2015). Förslaget avviker från denna systematik. Eftersom bestämmelsen är viktig vid presentationen av digitala uppgifter är det dock motiverat att föreskriva om den på lagnivå. Lösningen är också lagtekniskt ändamålsenlig. Om man inte skulle förfara på detta sätt, skulle man vara tvungen att föreskriva om samma sak separat i de båda ovannämnda förordningarna.
Paragrafens 1 mom. förpliktar till att i noterna ange EUID-koden och antalet anställda hos en digitalt rapporterande bokföringsskyldig. Dessa krav grundar sig på artiklarna 16.1 och 19.2 i bolagsrättsdirektivet.
Den EUID-kod som avses i 1 punkten (eng. European Unique Identifier) är EU-omfattande och möjliggör identifiering av företag och kontakter mellan handelsregister i olika EU-länder via Bris, vilket minskar överlappningar och fel i uppgifterna. I Finland bildas EUID-koden av landskoden ”FI”, handelsregistrets kod och FO-numret. Ett företag får i Finland automatiskt en EUID-kod när det registreras i handelsregistret.
Det krav på uppgifter om antalet arbetstagare som avses i 2 punkten motsvarar det som föreskrivs i den gällande 2 kap. 8 § 1 mom. 1 punkten i bokföringsförordningen. Det föreslås dock inte att den nämnda punkten i förordningen upphävs i och med den nu föreslagna bestämmelsen, eftersom det inte är fråga om överlappande reglering. Punkten behöver hållas kvar i förordningen för att tillgodose informationsbehoven som hänför sig till andra än digitalt rapporterande bokföringsskyldiga. Detsamma gäller 3 kap. 11 § om personal i förordningen om uppgifter som ska tas upp i små- och mikroföretags bokslut.
Paragrafens 2 mom. om digitalt rapporterande bokföringsskyldigas moderföretag inom EES-området baserar sig på artikel 19b.1 a led i i bolagsrättsdirektivet. Informationskraven är förenliga med den artikeln.
Det föreslagna 3 mom. gäller en situation där en digitalt rapporterande bokföringsskyldig har bestämmande inflytande i ett företag som är beläget i Finland eller i en annan EES-stat enligt den gällande 1 kap. 6 §. I och med sin ställning som moderföretag som grundar sig på bestämmande inflytande är en digitalt rapporterande bokföringsskyldig skyldig att uppge EUID-koderna och andra uppgifter om de dotterföretag som har sammanställts med koncernbokslutet och som det föreskrivs om i momentet i överensstämmelse med artikel 19b.1 b led i i bolagsrättsdirektivet.
Paragrafens 4 mom. gäller situationer där moderföretaget till en digitalt rapporterande bokföringsskyldig är beläget utanför EES-området. Informationskraven härrör från artikel 19b.1 a led ii i bolagsrättsdirektivet med samma innehåll. I den föreslagna bestämmelsen förutsätts ingen uppgift om EUID-kod, eftersom den inte är i bruk utanför EES-området.
I en situation som avses i 5 mom. är en digitalt rapporterande bokföringsskyldig ett dotterföretag till ett annat finskt företag eller ett annat EES-företag som i sin tur som dotterföretag hör till ett moderföretag utanför EES-området, och detta yttersta moderföretag (1 kap. 10 §) inte själv upprättar ett koncernbokslut. Då ska det företag i Finland eller någon annanstans inom EES som utövar bestämmande inflytande över en digitalt rapporterande bokföringsskyldig i egenskap av ”mellanliggande moderföretag” upprätta ett koncernbokslut enligt bokslutsdirektivet. Detta mellanliggande moderföretags EUID och övrig information som förutsätts i artikel 19b.1 a led ii i bolagsrättsdirektivet ska med stöd av den föreslagna bestämmelsen anmälas i den digitalt rapporterande bokföringsskyldigas eget bokslut.
I 6 mom. åläggs en digitalt rapporterande bokföringsskyldig att på det sätt som förutsätts i artikel 19b.1 b led ii i bolagsrättsdirektivet lämna uppgifter också om sådana dotterföretag som är belägna utanför EES-området. Eftersom EUID inte används någon annanstans än inom EES-området, krävs det inte i den föreslagna bestämmelsen.
Paragrafens 7 mom. är en förtydligande bestämmelse om Patent- och registerstyrelsens uppgift som Finlands nationella registermyndighet i Bris. I denna uppgift ansvarar verket i enlighet med artikel 19b.3 i bolagsrättsdirektivet för att informationen om varje digitalt rapporterande bokföringsskyldig uppdateras i enlighet med det senaste bokslutet som den digitalt rapporterande bokföringsskyldiga har gett in för registrering.
9 §.Inlämnande av bokslut och verksamhetsberättelse för registrering. Paragrafens 1 mom. ändras så att det motsvarar skyldigheterna i det andra digitaliseringsdirektivet. Bokslutet och verksamhetsberättelsen ska således lämnas in för registrering i digital form, om det är fråga om en digitalt rapporterande bokföringsskyldig.
I 2 mom. föreskrivs det om de bokföringsskyldiga som kan ge in sitt bokslut och sin verksamhetsberättelse som fysiska handlingar för registrering. I 3 mom. preciseras att för koncernens moderföretag bestäms storleksgränserna enligt 2 mom. 4 punkten utifrån koncernbokslutet.
Paragrafens 4 mom. motsvarar vad som tidigare föreskrivits i 2 mom. om den registreringsskyldighet för hållbarhetsrapporterande företag som föreskrivs särskilt i 7 kap.
Paragrafens 5 mom. motsvarar det tidigare 4 mom. och tidsfristerna för att ge in bokslut och verksamhetsberättelse för registrering ändras inte.
Paragrafens 6 mom. möjliggör dessutom att förutom aktiebolag och andra digitalt rapporterande bokföringsskyldiga också andelslag och andra bokföringsskyldiga kan använda digital form i sin registreringsanmälan: detta förutsätter dock för ordningens skull att Patent- och registerstyrelsen separat beslutar om att tillåta förfarandet. Det är också fråga om de berörda bokföringsskyldigas val enligt egen prövning: de kan fortsättningsvis hålla sig till den nuvarande verksamhetsmodellen, där en kopia av bokslutet och verksamhetsberättelsen som upprättats i form av fysiska handlingar ges in till registermyndigheten.
Ordalydelsen i 7 mom. preciseras, jämfört med det tidigare 5 mom., så att det motsvarar terminologin i de föreslagna 8–8 c § för att förtydliga att momentet gäller handlingars digitala form.
7 kap – Hållbarhetsrapport
24 §.Digital form för revisionsberättelsen och hållbarhetsgranskningsberättelsen. I den gällande paragrafen föreskrivs det om digital form för hållbarhetsrapporterande företags revisionsberättelse och hållbarhetsgranskningsberättelse. Det är dock ändamålsenligt att flytta innehållet i bestämmelsen i fråga till revisionslagen.
Ikraftträdandebestämmelse
Med stöd av den föreslagna ikraftträdandebestämmelsen tillämpas lagen på räkenskapsperioder som börjar den 1 juli 2027 i fråga om sådana digitalt rapporterande bokföringsskyldiga som är skyldiga att välja en revisor för att granska bokslutet och verksamhetsberättelsen samt ett eventuellt koncernbokslut.
Med val av revisor avses utöver grunden för revisionsskyldigheten enligt 2 kap. 2 § i revisionslagen också andra eventuella fall där en revisor ska väljas (t.ex. på basis av bolagsordningen eller genom föreskrift av Patent- och registerstyrelsen).
I fråga om sådana digitalt rapporterande bokföringsskyldiga som inte är skyldiga att välja revisorer tillämpas lagen på räkenskapsperioder som börjar den 1 juli 2028 eller därefter.