Syftet med denna lag är att säkerställa att användningen av kärnenergi är säker med tanke på människor, miljö och egendom och att användningen även i övrigt är förenlig med samhällets helhetsintresse. Syftet med denna lag är dessutom att säkerställa att användningen av kärnenergi inte främjar spridningen av kärnvapen. 

På användningen av kärnenergi tillämpas de internationella överenskommelser på kärnenergiområdet som är förpliktande för Finland. På användningen av kärnenergi tillämpas dock inte 1974 års internationella konvention om säkerheten för människoliv till sjöss (FördrS 11/1981). På förvärv av kärnämnen och på kärnämneskontroll tillämpas dessutom vad som föreskrivs om dem i Euratomfördraget och i förordningar som utfärdats med stöd av det. 

Bestämmelser om export, överföring och transitering av kärnmaterial finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 om upprättande av en unionsordning för kontroll av export, förmedling, transitering och överföring av samt tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden, nedan EU-förordningen om exportkontroll, och i lagen om kontroll av export av produkter med dubbla användningsområden (500/2024), nedan lagen om exportkontroll. Om kärnmaterialet samtidigt är kärnavfall enligt denna lag, tillämpas dock denna lag på export, överföring och transitering av avfallet. 

Bestämmelser om ansvaret vid atomskada finns i atomansvarighetslagen (484/1972). På tillsynen över efterlevnaden av atomansvarighetslagen tillämpas denna lag. 

På användningen av kärnenergi tillämpas strålsäkerhetslagen (859/2018) i enlighet med vad som föreskrivs i denna lag. 

På transport av kärnämnen och kärnavfall tillämpas också vad som någon annanstans föreskrivs om transport av farliga ämnen. 

På tryckbärande anordningar i kärnanläggningar samt på tryckbärande anordningar som används vid transport av kärnämnen eller kärnavfall tillämpas dessutom vad som i lagen om tryckbärande anordningar (1144/2016) föreskrivs om dem samt om besiktning och övervakning av dem. På kärnanläggningars elektriska utrustning tillämpas dessutom elsäkerhetslagen (1135/2016) och på brandskyddsanordningar lagen om vissa brandskyddsanordningar (191/2024). 

På kärnanläggningar tillämpas bygglagen (751/2023), 4 och 12 kap. i den lagen dock i enlighet med vad som föreskrivs i denna lag. 

Bestämmelser om skyldigheten för arbetstagare att delta i hälsoundersökning finns i 13 § i lagen om företagshälsovård (1383/2001). 

Bestämmelser om behandlingen av personuppgifter finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan den allmänna dataskyddsförordningen. 

Vid planering, uppförande, drift och avveckling eller förslutning av kärnanläggningar ska det iakttas vad som någon annanstans i lag föreskrivs om skyldighet att förhindra skador på människor, miljön eller egendom, dock så att skyldigheterna enligt någon annan lag i fråga om hälsa, säkerhet och miljöskydd ska fullgöras på ett sätt som inte äventyrar kärnanläggningarnas säkerhet. 

Närmare bestämmelser om de ämnen som avses i 1 mom. 8 punkten underpunkt b, om de komponenter, aggregat och delar som avses i 1 mom. 8 punkten underpunkterna c och d samt om informationsmaterial om kärnenergiområdet får utfärdas genom förordning av statsrådet i enlighet med vad genomförandet av Europeiska unionens lagstiftning och uppfyllandet av förpliktelserna enligt internationella överenskommelser på kärnenergiområdet som är bindande för Finland förutsätter. 

Vad som i denna lag föreskrivs om atområbränsle tillämpas inte på sådant avfall eller sådana biprodukter som innehåller uran eller torium och som uppkommer i samband med gruvdrift enligt 1 § 1 mom. 4 punkten i gruvlagen, vid malmanrikning, vid tillvaratagande av kärnämne eller vid metallförädling eller därmed jämförbar verksamhet eller till följd av dessa, om avfallet eller biprodukten inte överförs till kärnenergianvändning. 

Om kärnämnen, kärnavfall, radioaktiva ämnen innehållande avfall eller sådana ämnen, komponenter eller aggregat som avses i 5 § 1 mom. 8 punkten underpunkterna b—d med stöd av denna lag samtidigt utgör flera än en eller ett av det nämnda ska respektive bestämmelser i denna lag tillämpas separat på dem. 

På forskningsreaktorer och andra kärnanläggningar som har en kärnreaktor som grundar sig på fission tillämpas vad som föreskrivs om kärnkraftverk. På en kärnanläggning som uppförs för att användas som fortskaffningsmedel enbart i Finland eller som används i ett sådant fortskaffningsmedel eller som dess kraftkälla tillämpas vad som föreskrivs om kärnanläggningar. Om ett sådant fortskaffningsmedel som är avsett att användas någon annanstans än i Finland tillverkas och tas i bruk i Finland eller om ett sådant fortskaffningsmedel som används någon annanstans förs till Finland för reparation eller underhåll, tillämpas på det, medan det är i Finland, vad som föreskrivs om kärnanläggningar. 

Vad som i denna lag föreskrivs om kärnavfall som uppkommit i Finland tillämpas också på sådant kärnavfall som uppkommer vid behandling av det förstnämnda kärnavfallet någon annanstans än i Finland. 

Användningen av kärnenergi ska, med beaktande av dess olika verkningar, vara förenlig med samhällets helhetsintresse. 

Användningen av kärnenergi ska vara säker och får inte orsaka skada på människor, miljö eller egendom. 

Åtgärderna för säkerställande av säkerheten ska dimensioneras och riktas så att de står i rätt proportion till de risker som användningen av kärnenergi medför. 

En kärnanläggning ska vara så säker som skäligen genom praktiska åtgärder kan förverkligas. Säkerheten vid kärnanläggningen ska granskas som en helhet med hänsyn till mänskliga, organisatoriska och tekniska aspekter samt deras gemensamma inverkan på säkerheten. 

Tillståndshavaren ska sörja för kärnanläggningens säkerhet och säkerställa att det finns tillräckliga förutsättningar för att upprätthålla säkerheten. Denna skyldighet kan inte överföras på någon annan. Uppfyllandet av de krav som gäller säkerheten ska visas på ett tillförlitligt sätt. Säkerheten ska förbättras i rätt tid i enlighet med vad som på grundval av erfarenheterna av driften av kärnanläggningar och säkerhetsforskningen samt med beaktande av den vetenskapliga och tekniska utvecklingen kan anses som motiverat med tanke på säkerheten vid kärnanläggningen samt i enlighet med åtgärder som skäligen kan genomföras genom praktiska åtgärder. 

Tillståndshavaren ska i fråga om sin verksamhet sörja för kärnavfallshanteringen och svara för de kostnader som hänför sig till den. 

På anläggningar för kärnämnestillvaratagande, innehavare av tillstånd för dem och hantering av avfall som uppkommer vid driften av anläggningar och som innehåller naturliga radioaktiva ämnen tillämpas vad som i 1—3 mom. föreskrivs om kärnanläggningar, tillståndshavare och kärnavfallshantering. 

Användningen av kärnenergi och skyddsåtgärderna är berättigade, om den uppnådda helhetsnyttan är större än de olägenheter som uppstår. 

För att optimera strålskyddet ska den yrkesmässiga exponeringen och exponeringen av allmänheten för joniserande strålning vid användning av kärnenergi hållas så låg som det skäligen är möjligt genom praktiska åtgärder. 

Vid användningen av kärnenergi får den stråldos som en arbetstagare eller en enskild individ ur allmänheten utsätts för inte vara högre än dosgränsen. 

Vid användningen av kärnenergi ska det sörjas för att spridning av kärnvapen och andra kärnladdningar förhindras. 

Användningen av kärnenergi ska planeras och verkställas så att spridning av kärnvapen och andra kärnladdningar förhindras och att skyldigheterna avseende kärnämneskontroll uppfylls. 

Kärnanläggningar och anläggningar för kärnämnestillvaratagande ska skyddas mot lagstridig och annan uppsåtlig verksamhet som äventyrar säkerheten. 

Vid användning av kärnenergi ska kärnämnen och andra kärnmaterial samt kärnavfall skyddas på deras hanterings- och lagringsställen mot lagstridig verksamhet och försvinnande samt från att på annat sätt komma i händerna på utomstående personer. 

Vid kärnanläggningar, anläggningar för kärnämnestillvaratagande samt vid transport av kärnämnen och kärnavfall ska det genom förhandsarrangemang finnas beredskap för att begränsa följderna av olyckor och händelser som försämrar säkerheten. 

Statsrådet avgör i enlighet med bestämmelserna i denna lag principbeslut och tillståndsärenden som gäller kärnanläggningsprojekt samt sköter övriga uppgifter som enligt denna lag ankommer på statsrådet. 

Den högsta ledningen och styrningen av tillsynen över efterlevnaden av denna lag utövas av arbets- och näringsministeriet. Ministeriet är också den behöriga myndighet i Finland som avses i Euratomfördraget och övervakar att bestämmelserna om reservering av medel för kostnader för kärnavfallshantering iakttas och sköter övriga uppgifter som enligt denna lag ankommer på ministeriet. 

Utrikesministeriet är behörig myndighet vid export och överföring av kärnmaterial från Finland när det är fråga om sådana produkter med dubbla användningsområden som inte samtidigt är kärnavfall enligt denna lag. 

Strålsäkerhetscentralen har tillsyn över efterlevnaden av bestämmelserna i denna lag till övriga delar än de som anges i 14 § samt sköter övriga uppgifter som enligt denna lag ankommer på centralen. Strålsäkerhetscentralen förvaltar det nationella systemet för kärnämneskontroll och, till den del tillsynen inte ankommer på arbets- och näringsministeriet, har tillsyn över efterlevnaden av sådana förpliktelser avseende kärnämneskontroll, och sådana andra förpliktelser enligt internationella överenskommelser på kärnenergiområdet, som är förpliktande för Finland och som satts i kraft genom lag. 

Tullen ska övervaka import och export av kärnmaterial, kärnavfall och produkter med dubbla användningsområden samt transitering av dem genom finskt territorium. Vid tillsyn som utövas av Tullen tillämpas tullagen (304/2016). 

Statens kärnavfallshanteringsfond är en fond utanför statsbudgeten som har till uppgift att sörja för reserveringen av medel för kostnader för kärnavfallshantering, att finansiera forskning som gäller kärnanläggningars säkerhet och kärnavfallshanteringen samt att sköta fondens övriga uppgifter enligt denna lag. 

Närmare bestämmelser om tillsättning av kärnsäkerhetsdelegationen och delegationen för skyddsarrangemang på kärnenergiområdet samt om delegationernas sammansättning, mandatperiod och uppgifter får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

För genomförande av kärnämneskontrollen är verksamhetsutövaren skyldig att ha på tillförlitligt material baserad material- och driftsbokföring över kärnmaterial som verksamhetsutövaren innehar och har ansvar för samt att anmäla, lämna uppgifter om och rapportera om kärnmaterialen till Strålsäkerhetscentralen. 

Verksamhetsutövaren är också skyldig att till Strålsäkerhetscentralen anmäla, lämna uppgifter om och rapportera om de platser som verksamhetsutövaren har i sin besittning eller ansvarar för och där innehav, tillverkning, produktion, överlåtelse, hantering, användning eller lagring av kärnmaterial bedrivs eller är avsedd att bedrivas (plats därkärnenergi används). 

En kärnanläggning eller annan plats där kärnenergi används får inte ha sådana lokaler, material eller verksamheter av betydelse med tanke på kärnämneskontrollen som inte ingår i de uppgifter som lämnats. 

En verksamhetsutövare vars verksamheter eller en del av dem har godkänts av Strålsäkerhetscentralen som en sådan mindre innehavare vid nationell lokal på annan plats som avses i artikel 37.1 i förordningen om Euratoms kärnämneskontroll är skyldig att upprätthålla ett system för bokföring och kontroll av kärnämnen i enlighet med artiklarna 9—11 i den förordningen. Strålsäkerhetscentralen svarar för att uppgifter om mindre innehavare lämnas till Europeiska kommissionen i enlighet med 15 § 2 mom. 2 punkten.  

Strålsäkerhetscentralen godkänner verksamhetsutövarens verksamheter eller en del av dem som mindre innehavare, om dessa innehar små mängder atområbränsle eller särskilt klyvbart material och godkännandet inte medför olägenhet för genomförandet av tillsynen enligt denna lag eller förordningen om Euratoms kärnämneskontroll. 

Kärnmaterial får överlåtas endast efter att mottagaren har gett sitt samtycke till detta och mot mottagningsbevis. Överlåtaren ska se till att mottagaren får tillgång till väsentliga delar av material- och driftsbokföringen över de kärnmaterial som överlåts eller tillgång till en kopia av den. Överlåtaren ska dessutom före överlåtelsen säkerställa att mottagaren har tillstånd, om ett sådant krävs enligt denna lag. 

En verksamhetsutövare som överlåter sådant kärnmaterial eller någon annan sådan produkt med anknytning till användningen av kärnenergi som omfattas av en ursprungslandsbegränsning ska underrätta mottagaren om detta. Även mottagaren är skyldig att av den verksamhetsutövare som överlåtit sådant kärnmaterial eller någon sådan annan produkt ta reda på vilka skyldigheter och begränsningar som gäller kärnmaterialet eller produkten på grund av ursprungslandsbegränsningen och att iaktta dem. 

Verksamhetsutövaren ska utan dröjsmål underrätta Strålsäkerhetscentralen om händelser och observationer som kan vara av väsentlig betydelse med tanke på kärnämneskontrollen. 

Verksamhetsutövaren ska för fullgörande av skyldigheterna i fråga om kärnämneskontrollen ha tillräckligt med personal som har behövlig utbildning, erfarenhet och lämplighet samt faktisk möjlighet att sköta sina uppgifter. Verksamhetsutövaren ska systematiskt utveckla personalens kompetens i enlighet med vad skyldigheterna i fråga om kärnämneskontrollen kräver. 

På skyddsarrangemangen på den plats där kärnenergi används tillämpas dessutom bestämmelserna om skyddsarrangemang för kärnanläggningar i enlighet med 16 kap. 

Skyddsarrangemangen samt åtgärderna för säkerhet vid användning av kärnenergi och för kärnämneskontroll ska utgöra en sammanhängande helhet. 

Verksamhetsutövaren ska ha en handbok för kärnämneskontroll som innehåller de förfaranden, ansvar och skyldigheter som behövs för iakttagande av skyldigheterna i fråga om kärnämneskontrollen, så att iakttagandet av de skyldigheter i fråga om kärnämneskontrollen som verksamhetsutövaren ansvarar för kan fullgöras och verifieras på ett tillförlitligt sätt utifrån handboken. 

Handboken ska redan finnas innan verksamheten i samband kärnämneskontrollen inleds eller, om det enligt förordningen om Euratoms kärnämneskontroll ska göras en redovisning av den grundläggande tekniska beskrivningen av projektet, innan den grundläggande tekniska beskrivningen redovisas för första gången. Handboken ska hållas uppdaterad. Verksamhetsutövaren ska se till att den uppdaterade versionen av handboken finns tillgänglig för Strålsäkerhetscentralen. 

Genom förordning av statsrådet kan det föreskrivas om undantag från iakttagandet av de skyldigheter som gäller handboken, om verksamheten är av ringa betydelse med tanke på kärnämneskontrollen och det inte är behövligt att iaktta skyldigheten i fråga med tanke på uppnåendet av lagens syfte eller internationella förpliktelser som är bindande för Finland. 

Det ska skapas beredskap att iaktta de skyldigheter i fråga om kärnämneskontroll som hänför sig till planering, uppförande, idrifttagning, drift samt avveckling eller förslutning av kärnanläggningar och anläggningar för kärnämnestillvaratagande. För beredskapen ska den som ansöker om och den som innehar tillstånd för uppförande eller drift av en kärnanläggning eller en anläggning för kärnämnestillvaratagande ha en av Strålsäkerhetscentralen godkänd plan för hur kärnämneskontrollen organiseras. 

Ett godkännande förutsätter att planen innehåller en beskrivning av tidsplanen för projektet till den del den är av betydelse med tanke på kärnämneskontrollen samt en redogörelse för åtgärderna för beredskapen att iaktta skyldigheterna i fråga om kärnämneskontroll i de olika faserna av anläggningens livscykel. 

Planen ska hållas uppdaterad fram till idrifttagningen av kärnanläggningen eller anläggningen för kärnämnestillvaratagande. 

För sådan användning av kärnenergi som hänför sig till kärnmaterial ska det finnas verksamhetstillstånd eller något annat tillstånd eller så ska en verksamhetsanmälan eller någon annan anmälan göras om den enligt vad som föreskrivs nedan. 

Sådan användning av kärnenergi som hänför sig till kärnmaterial och som enligt 5 kap. kräver tillstånd eller verksamhetsanmälan får bedrivas endast av sådana sammanslutningar eller stiftelser som avses i 2 § 1 mom. och 3 § 1 mom. 2 punkten i näringsverksamhetslagen (565/2023). 

Om någon annan än innehavaren av ett tillstånd för en kärnanläggning eller en anläggning för kärnämnestillvaratagande innehar, framställer, producerar, överlåter, hanterar, använder eller lagrar kärnämnen, tillämpas på strålsäkerheten i verksamheten vad som i strålsäkerhetslagen föreskrivs om verksamhetsutövare, radioaktiva ämnen och strålningsverksamhet. På dessa kärnämnen tillämpas vad som i den lagen föreskrivs om strålkällor som innehåller radioaktiva ämnen. På radioaktivt avfall som uppkommer i verksamheten tillämpas vad som i den lagen föreskrivs om radioaktivt avfall. 

Utöver vad som i strålsäkerhetslagen föreskrivs om strålsäkerhet ska en i 1 mom. avsedd verksamhetsutövare säkerställa att en okontrollerad kedjereaktion inte inträffar. En sådan verksamhetsutövare ska dessutom i den säkerhetsbedömning av strålningsverksamhet som avses i 26 § i strålsäkerhetslagen beskriva åtgärderna för hantering av kedjereaktioner. 

Strålsäkerhetscentralen får också meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om hanteringen av kedjereaktioner i annan verksamhet än verksamheten vid en kärnanläggning eller anläggning för kärnämnestillvaratagande. 

För verksamheten krävs dock inte verksamhetstillstånd, om det är fråga om sådan verksamhet av ringa betydelse med tanke på kärnämneskontrollen som det ska göras en verksamhetsanmälan om. 

Närmare bestämmelser om de komponenter, aggregat och stater som avses i 1 mom. får utfärdas genom förordning av statsrådet i enlighet med de internationella överenskommelser inom kärnenergiområdet som är bindande för Finland. 

Verksamhetsanmälan ska lämnas in i tillräckligt god tid innan verksamheten inleds. Om det för verksamheten krävs en handbok för kärnämneskontroll, ska handboken lämnas in till Strålsäkerhetscentralen senast när verksamhetsanmälan görs. Strålsäkerhetscentralen ska utan dröjsmål underrättas om förändringar som skett i de uppgifter som uppgetts i verksamhetsanmälan. 

Närmare bestämmelser om den ringa mängd som avses i 1 mom. och 2 och 3 punkten får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Den som exporterar eller överför kärnmaterial från Finland ska anmäla saken till Strålsäkerhetscentralen inom två veckor från exporten eller överföringen, om det i Finland krävs verksamhetstillstånd eller verksamhetsanmälan för överlåtelse av kärnmaterialet i fråga. 

Den som svarar för verksamheten ska i tillräckligt god tid innan verksamhet enligt 6 § 1 mom. inleds göra en anmälan till Strålsäkerhetscentralen, om det enligt den plan som gäller verksamheten årligen ansamlas mer än 500 kilogram uran eller torium i avfallet eller biprodukten så att den genomsnittliga halten av uran och torium i avfallet eller biprodukten i fråga överskrider de föreskrivna koncentrationsgränserna för uran- eller toriumhaltig malm. Om detta framkommer först under verksamheten, ska saken anmälas till Strålsäkerhetscentralen utan dröjsmål. Den som svarar för verksamheten ska dessutom göra en anmälan till Strålsäkerhetscentralen, om det i det avfall eller den biprodukt som avses ovan överlåts mer än 500 kilogram uran eller torium till en annan aktör på en gång eller under samma kalenderår. Anmälan ska göras inom en månad från överlåtelsen. 

En anmälan enligt 34—36 § ska göras elektroniskt och innehålla de uppgifter som behövs för tillsynen över verksamheten. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om tidpunkten för lämnande av anmälan enligt 34—36 §, om elektronisk anmälan, om innehållet i anmälningarna och om de utredningar och uppgifter som ska fogas till anmälan. 

Strålsäkerhetscentralen kan godkänna att avvikelse görs från den tidsfrist som anges i 35 och 36 § och fastställa en ny tidsfrist. 

Ett godkännande förutsätter att ansökan om det gjorts före utgången av tidsfristen, att det finns grundad anledning till avvikelsen och att överskridandet av tidsfristen inte inverkar negativt på iakttagandet av förpliktelserna enligt de internationella överenskommelser på kärnenergiområdet som är bindande för Finland. 

Verksamhetsutövaren ska samtidigt lämna Strålsäkerhetscentralen de uppgifter som verksamhetsutövaren med tanke på kärnämneskontrollen lämnar till Europeiska kommissionen med stöd av Euratomfördraget. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om lämnande till centralen av de uppgifter som avses i 1 mom. 

I tulldeklarationen ska dessutom anges numret på det verksamhetstillstånd eller den verksamhetsanmälan som berättigar till import eller export, om tillstånd eller anmälan krävs enligt denna lag. 

Tullen ska innan försändelsen överlåts från ett tullkontor kontrollera att mottagaren har ett verksamhetstillstånd för importen eller att en verksamhetsanmälan om importen har gjorts, om tillstånd eller anmälan krävs enligt denna lag. 

Närmare bestämmelser om de uppgifter som ska ingå i tulldeklarationen får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Befrielse enligt 1 mom. 1—3 och 7 punkten från tillämpningen av bestämmelserna om kärnämneskontroll förutsätter också att det förfarande enligt förordningen om Euratoms kärnämneskontroll som tillämpas på punkten i fråga har iakttagits. 

Befrielse enligt 1 mom. 8 punkten från tillämpningen av bestämmelserna om kärnämneskontroll förutsätter dessutom att Strålsäkerhetscentralen på ansökan har bedömt att förutsättningen enligt 8 punkten underpunkt a eller b uppfylls och godkänt befrielse från tillämpningen av bestämmelserna om kärnämneskontroll. Ansökan ska lämnas till Strålsäkerhetscentralen senast 30 dagar innan den åtgärd som avses i den punkten avses bli genomförd. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om sådan avgränsning av tillämpningen av bestämmelserna om kärnämneskontroll för kärnmaterial som föreskrivs i 1 mom. 8 punkten. 

Närmare bestämmelser om sensitiva kärnämnen får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Verksamhetstillstånd eller verksamhetsanmälan krävs inte, om kärnmaterial överlåts till en tillståndshavare och de kommer att användas i den verksamhet som avses i kärnanläggningstillståndet. 

Vad som i 1 och 2 mom. föreskrivs om tillståndshavare tillämpas också på innehavare av tillstånd för en anläggning för kärnämnestillvaratagande. 

Strålsäkerhetscentralen får i egenskap av myndighet bedriva verksamhet som hänför sig till kärnmaterial utan verksamhetstillstånd eller verksamhetsanmälan. Detsamma gäller Internationella atomenergiorganet och Europeiska kommissionen när de utövar tillsyn enligt 35 kap. 

Tillståndshavaren svarar för att i detta kapitel föreskrivna skyldigheter som gäller vid transport iakttas, om transporten anknyter till verksamhet vid tillståndshavarens kärnanläggning och tillståndshavaren sörjer för ordnandet av transporten. I annat fall är det innehavaren av godkännande för transport som svarar för att skyldigheterna iakttas, och på denne tillämpas vad som i detta kapitel föreskrivs om tillståndshavaren. 

På transport av andra radioaktiva ämnen och kärnavfall än de som avses i 1 mom. tillämpas vad som i strålsäkerhetslagen och lagen om transport av farliga ämnen (541/2023) föreskrivs om transport av radioaktiva ämnen, dock så att på tillståndshavare och på innehavare av godkännande för transport tillämpas vad som i strålsäkerhetslagen föreskrivs om verksamhetsutövare samt på strålningsarbetare och strålningsarbete vad som i den lagen föreskrivs om strålningsarbetare och strålningsarbete. 

Ju större sannolikhet för en störnings- eller olyckssituation det är fråga om, desto mindre ska den potentiella exponeringen av allmänheten vara. 

Närmare bestämmelser om restriktioner samt följder av potentiell exponering av allmänheten vid olika störnings- och olyckssituationer som kan leda till begränsningar i användningen av mark- och vattenområden får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om olika störnings- och olyckssituationer och om gränser för möjligheten av utsläpp av radioaktiva ämnen i anslutning till sådana samt om bedömning av potentiell exponering och av konsekvenserna av nämnda utsläpp. 

På strålningsexponering som orsakas av en kärnanläggning tillämpas vad som med stöd av 8 § och 10 § 2 mom. i strålsäkerhetslagen föreskrivs om dosgränser. På grunderna för beräkning och fastställande av exponering för strålning tillämpas vad som föreskrivs med stöd av 10 § 1 mom. i den lagen. 

Tillståndshavaren ska fastställa dosrestriktioner för yrkesmässig exponering, dosrestriktioner för kollektiv yrkesmässig exponering och restriktioner för potentiell yrkesmässig exponering med hänsyn till särdragen i kärnanläggningens verksamhet så att exponeringen beräknas underskrida dosgränsen som ett resultat av optimeringen av strålskyddet. De restriktioner som gäller potentiell yrkesmässig exponering ska grunda sig på sådana identifierade strålsäkerhetsincidenter som kan orsaka betydande strålningsexponering. Dosrestriktioner för yrkesmässig exponering av externa arbetstagare ska fastställas med de externa arbetstagarnas arbetsgivare. 

Dessutom ska tillståndshavaren fastställa dosrestriktionerna för yrkesmässig exponering så att den sammanlagda stråldosen av samtliga kärnanläggningar och anläggningar för kärnämnestillvaratagande samt verksamheter som kräver säkerhetstillstånd med stöd av strålsäkerhetslagen beräknas bli lägre än dosgränsen. Detsamma gäller fastställande av dosrestriktioner för allmänheten. 

Närmare bestämmelser om dosrestriktioner för allmänheten får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om fastställande av dosrestriktioner för kollektiv yrkesmässig exponering. 

Utöver vad som i 12 kap. i strålsäkerhetslagen föreskrivs om strålskydd för arbetstagare ska tillståndshavaren ha behövliga lokaler, anordningar, utrustningar och systematiska förfaranden för bedömning och uppföljning av strålningsförhållandena vid kärnanläggningen samt för ett säkert genomförande av de åtgärder som vidtas vid kärnanläggningen i syfte att förhindra eller begränsa exponering för strålning. Dessa åtgärder ska anpassas till mängden av och sannolikheten för strålningsexponering. Tillståndshavaren ska också regelbundet följa upp strålningsexponeringen för andra arbetstagare än strålningsarbetare, om deras exponering trots de åtgärder som begränsar strålningsexponeringen är större än dosrestriktionen för allmänheten. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om de zoner som avses i 1 mom. 6 punkten och om de lokaler, anordningar, utrustningar och förfaranden som avses i 2 mom. 

Kärnanläggningar ska planeras och drivas så att de utsläpp av radioaktiva ämnen till miljön och till spillvattenavlopp enligt lagen om vattentjänster (119/2001) som orsakas av anläggningens verksamhet hålls så små som det skäligen genom praktiska åtgärder är möjligt med beaktande av den strålningsexponering som de medför. För detta ändamål ska det finnas behövliga system och arrangemang. 

Tillståndshavaren ska se till att utsläpp av radioaktiva ämnen från kärnanläggningen systematiskt begränsas. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om de system och arrangemang som begränsar utsläpp av radioaktiva ämnen och om begränsning av den exponering för strålning som orsakas av utsläpp till spillvattenavlopp. 

Tillståndshavaren ska ha sådana gränsvärden för utsläpp av radioaktiva ämnen som Strålsäkerhetscentralen har godkänt och som tillämpas på kärnanläggningen. Godkännandet förutsätter att exponeringen av allmänheten inte överstiger dosrestriktionen enligt gränsvärdena. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om omständigheter som ska beaktas när gränsvärden för utsläpp fastställs. 

Tillståndshavaren ska fastställa målvärden för de årliga utsläppen av radioaktiva ämnen från kärnanläggningen innan driften av anläggningen inleds. Målvärdena ska grunda sig på en planerad, störningsfri verksamhet vid anläggningen och de ska vid behov ändras. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om fastställandet av målvärden för radioaktiva utsläpp och om bedömning av behovet att ändra värdena. 

Innan driften av en kärnanläggning inleds ska en statusrapport avseende miljön utarbetas, i vilken utgångsläget för radioaktivitet i miljön innan verksamheten inleds är beskrivet på grundval av strålningsmätningar och bestämning av radioaktiva ämnen. De åtgärder och resultat som hänför sig till utarbetandet av statusrapporten avseende miljön ska dokumenteras. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om hur statusrapporter avseende miljön ska utarbetas och vad de ska innehålla. 

Tillståndshavaren ska se till att uppföljning av utsläpp av radioaktiva ämnen från kärnanläggningen ordnas så att utsläppen tillförlitligt kan verifieras. De faktiska utsläppen av radioaktiva ämnen ska jämföras med de gränsvärden som avses i 52 § och de målvärden som avses i 53 §. Om de gränsvärden som avses i 52 § eller de målvärden som avses i 53 § överskrids, ska tillståndshavaren bedöma orsakerna till överskridandet och vid behov vidta åtgärder för att hantera eller minska utsläppen. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om ordnandet av uppföljning av utsläpp av radioaktiva ämnen. 

Tillståndshavaren ska se till att strålningsövervakning av miljön vid kärnanläggningen ordnas så att de strålningsexponeringsleder som är mest betydande med tanke på exponering av allmänheten följs upp för att verifiera att dosrestriktionerna iakttas. Tillståndshavaren ska också se till att de förändringar i nivån av radioaktivitet i miljön vid anläggningen som anläggningens verksamhet orsakar identifieras. Tillståndshavaren ska vid strålningsövervakningen dessutom beakta andra tillgängliga uppgifter om radioaktivitet i miljön. 

Tillståndshavaren ska ha en av Strålsäkerhetscentralen godkänd plan för ordnande av strålningsövervakning av miljön vid kärnanläggningen. Godkännandet av planen förutsätter att de krav som föreskrivs i 1 mom. uppfylls. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om hur strålningsövervakningen av miljön ska ordnas och om planen för ordnande av strålningsövervakning av miljön. 

Tillståndshavaren ska se till att exponering av allmänheten i miljön vid kärnanläggningen följs upp för att övervaka att dosrestriktionerna iakttas. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om ordnandet av uppföljning av exponeringen av allmänheten. 

När det gäller transporter ska tillståndshavaren iaktta vad som i 15 kap. i strålsäkerhetslagen föreskrivs om verksamhetsutövarens skyldigheter i fråga om att begränsa exponering av allmänheten. 

På begränsning av yrkesmässig exponering och exponering av allmänheten till följd av transport tillämpas också vad som föreskrivs om det i 8 och 9 § i strålsäkerhetslagen samt med stöd av 10 § i den lagen. 

Vid kärnanläggningar och transporter ska strålsäkerhetsexperter anlitas för att planera, genomföra och övervaka arbetstagarnas och allmänhetens strålskydd. 

På strålsäkerhetsexperter tillämpas vad som i 32 § i strålsäkerhetslagen föreskrivs om anlitande av strålsäkerhetsexperter samt vad som i 6 kap. i den lagen föreskrivs om behörighetsvillkor och strålskyddskompetens. 

För säkerställande av strålskyddet för arbetstagare och miljön vid kärnanläggningar ska det finnas tillräckliga anvisningar som omfattar det administrativa, operativa och tekniska genomförandet av strålskyddet. Vid kärnanläggningar och transporter ska arbetstagare ha tillgång till de strålsäkerhetsanvisningar som gäller arbetet och andra behövliga informationsmaterial som gäller arbetstagarnas strålsäkerhet. 

På bevarande av handlingar och därmed jämförbara informationsmaterial som gäller strålsäkerhet tillämpas vad som i 31 § 2 mom. och med stöd av 31 § 3 mom. i strålsäkerhetslagen föreskrivs om bevarande av dokument som gäller säkerheten i strålningsverksamhet och därmed jämförbara data. 

På utbildning, introduktion och kompetensupprätthållande fortbildning i fråga om arbetstagarnas strålsäkerhet vid kärnanläggningar och transporter tillämpas 33 och 34 § i strålsäkerhetslagen. På tillståndshavare tillämpas vad som i den lagen föreskrivs om verksamhetsutövare. 

Vid kärnanläggningar ska det genomföras tillräckliga strålningsmätningar i syfte att säkerställa arbetstagarnas och allmänhetens strålsäkerhet samt att följa upp kärnanläggningens strålningsförhållanden. Vid strålningsmätningarna ska för ändamålet lämpliga och tillförlitliga strålmätningssystem användas. 

På dosimetritjänster som används vid kärnanläggningar och på strålningsmätningar i samband med transporter tillämpas 9 kap. i strålsäkerhetslagen. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om i 1 och 2 mom. avsedda strålmätningssystem och om säkerställande av strålningsmätningars tillförlitlighet och om deras kalibrering, mätprecision, användning och lämplighet för användningsändamålet. 

När det gäller utsläppsprov av radioaktiva ämnen, prov inom strålningsövervakningen av miljön och prov som hänför sig till utredning av det grundläggande tillståndet för radioaktivitet i miljön samt kemiska och radiokemiska mätningar och analyser som är viktiga för strålsäkerheten och som grundar sig på annan än kontinuerlig mätning får mätningarna och analyserna utföras av ett provningsorgan som konstaterats vara behörigt. 

Strålsäkerhetscentralen kan godkänna att i 1 mom. avsedda mätningar och analyser utförs även annanstans än vid ett provningsorgan som konstaterats vara behörigt, om det finns en grundad anledning till detta och lämpligheten hos använda metoder och kvaliteten på resultaten tillförlitligt säkerställs på något annat sätt. 

Förläggningsplatsen för en kärnanläggning ska vara lämplig för den planerade verksamheten så att kärnanläggningen kan drivas och avvecklas eller förslutas på ett säkert sätt på förläggningsplatsen med beaktande av de lokala naturförhållandena, närmiljöns funktioner och allmänheten samt de yttre säkerhetshoten mot anläggningen och andra eventuella yttre händelser. 

Vid valet av förläggningsplats för en slutförvarsanläggning ska också långtidssäkerheten beaktas. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om förläggningsplatsens lämplighet. 

En kärnanläggning ska ha en skyddszon. Skyddszonen ska vara minst lika stor som anläggningsområdet, som ska vara beläget inom skyddszonen. 

Skyddszonen för kärnanläggningen ska vara sådan så att det i händelse av olyckssituationer med stor säkerhet inte uppstår sådant behov av att evakuera allmänheten utanför skyddszonen som beror på förhindrande eller begränsande av allvarliga skadliga effekter som strålningen direkt medför för hälsan. Evakueringen från skyddszonen ska kunna genomföras effektivt. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om säkerhetszonens egenskaper och om de behövliga åtgärder som tillståndshavaren ska vidta för att förhindra och begränsa skadliga effekter. 

En kärnanläggning ska ha en beredskapszon. 

Beredskapszonen för kärnanläggningen ska vara sådan att det i händelse av en olyckssituation med stor säkerhet inte behövs brådskande åtgärder utanför beredskapszonen för att begränsa sådana skadliga effekter på allmänhetens hälsa som orsakas av strålning och som följer senare. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om beredskapszonens egenskaper och om bedömning av de behövliga åtgärder som tillståndshavaren ska vidta för att begränsa skadliga effekter. 

Lämpligheten hos förläggningsplatsen för en kärnanläggning ska bedömas. För bedömning av lämpligheten ska förläggningsplatsens egenskaper, allmänna uppgifter om planerade kärnanläggningar på anläggningsplatsen och verksamheter i anslutning till dem och uppgifter om genomförbarheten av beredskapsarrangemang, skyddsarrangemang och transportarrangemang på förläggningsplatsen utredas samt förläggningsplatsens närmiljö kartläggas. Vid bedömningen ska tillförlitliga metoder för undersökning, beräkning och bedömning samt tillräcklig sakkunskap och kvalitetsledning användas. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om utredning av förläggningsplatsens egenskaper, om bedömning av förläggningsplatsens lämplighet, om de egenskaper som påverkar långtidssäkerheten vid förläggningsplatsen för en slutförvarsanläggning och om den sakkunskap och kvalitetsledning som krävs. 

Utlåtande om lämpligheten hos förläggningsplatsen för en kärnanläggning ges av Strålsäkerhetscentralen. Lämplighetsutlåtandet om förläggningsplatsen för en slutförvarsanläggning behandlas och avgörs samtidigt som det utlåtande som ges utifrån bedömningen av slutförvarsanläggningens i 81 § avsedda kärnanläggningskoncept. 

I lämplighetsutlåtandet om förläggningsplatsen för kärnanläggningen ska det på grundval av de planer och den bedömning som sökanden har lagt fram tas ställning till huruvida kraven på skyddszon, på beredskapsområde, på kärnanläggningens och transporters skyddsarrangemang och på kärnanläggningens beredskapsarrangemang uppfylls samt till genomförbarheten av transport av kärnämnen och kärnavfall. 

I lämplighetsutlåtandet om förläggningsplatsen för kärnanläggningen kan det tas ställning till vilka av de saker som behandlats vid den utredning eller bedömning som avses i 67 § som ska utredas närmare vid en kompletterande granskning. 

På grundval av bedömningen av lämpligheten hos förläggningsplatsen för en kärnanläggning ska de konstruktionsförutsättningar som beror på förläggningsplatsen fastställas så att en kärnanläggning som planerats enligt dem är säker på förläggningsplatsen. I fråga om en slutförvarsanläggning ska de konstruktionsförutsättningar som beror på förläggningsplatsen dessutom fastställas så att långtidssäkerheten och de naturliga barriärernas säkerhetsegenskaper beaktas preliminärt. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om fastställandet av konstruktionsförutsättningar. 

Strålsäkerhetscentralen ska i ett bindande utlåtande fastställa de konstruktionsförutsättningar som beror på förläggningsplatsen för en kärnanläggning. Givandet av ett utlåtande förutsätter att 64 och 67 § har iakttagits vid bedömningen av förläggningsplatsen och att de målsättningar som föreskrivs i 69 § uppfylls. 

Egenskaperna hos förläggningsplatsen för en slutförvarsanläggning och förändringar i dem ska följas upp fram till slutförvarsanläggningens permanenta förslutning. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om uppföljning av förläggningsplatsens egenskaper. 

En kärnanläggning ska planeras så att den är säker.  

Det primära målet för planeringen med tanke på säkerheten är att förebygga olyckor. Vid planeringen av en kärnanläggning samt av dess system, strukturer och komponenter ska beredskap inför störnings- och olyckssituationer vid kärnanläggningen skapas. Beredskapen förutsätter skydd mot externa och interna händelser, hantering av åldrandet samt hantering av mänskliga faktorer som har att göra med säkerheten. Ju allvarligare följder en olycka skulle kunna ha för människor, miljön eller egendom, desto mindre ska sannolikheten vara för att en olycka inträffar. Som grund för säkerhetsplaneringen ska de begränsningar av potentiell exponering av allmänheten som avses i 46 § användas. 

Kärnanläggningen ska dessutom planeras så att anläggningen och dess system, strukturer och komponenter samt den organisation som driver och skyddar anläggningen fungerar tillförlitligt som helhet med tanke på kärnanläggningens säkerhet. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om konstruktionsförutsättningarna för en kärnanläggning, beredskapen inför störnings- och olyckssituationer samt inför interna och externa hot, hanteringen av mänskliga faktorer som har att göra med säkerheten, planeringen av den helhet som utgörs av kärnanläggningen och den organisation som driver och skyddar anläggningen samt andra omständigheter som ska beaktas vid planeringen. 

Vid säkerställandet av kärnanläggningens säkerhet ska i första hand sådana naturliga säkerhetsegenskaper utnyttjas som kan uppnås genom planeringslösningar. Kärnanläggningen ska ha säkerhetsfunktioner genom vilka hanteringen av störningssituationer säkerställs, uppkomsten och framskridandet av olyckssituationer förebyggs och följderna av olyckor lindras. 

Kärnanläggningens säkerhet ska säkerställas genom på varandra följande och av varandra oberoende skydd. För att säkerställa säkerhetsfunktionernas tillförlitlighet ska det i behövlig omfattning användas parallella och från varandra åtskilda delsystem eller komponenter samt sinsemellan olika system och komponenter.  

En kärnanläggning ska ha system, strukturer och komponenter som skyddar kärnanläggningen och dess säkerhetsfunktioner mot externa och interna händelser.  

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om konstruktionsförutsättningarna för säkerhetsfunktionerna och skyddet av dem och om genomförandet av säkerhetsfunktionerna, om på varandra följande och av varandra oberoende skydd samt om hur säkerställandet av säkerhetsfunktionernas tillförlitlighet ska genomföras vid kärnanläggningen. 

För styrningen av kärnanläggningen och för övervakningen och hanteringen av dess tillstånd ska det finnas sådana system, förfaranden och lokaler som behövs vid vanlig drift samt i störnings- och olyckssituationer. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om de system, förfaranden och lokaler som avses i 1 mom. 

En kärnanläggning ska planeras så att det i samband med eller till följd av dess verksamhet i fråga om radioaktiviteten och volymen uppkommer så lite kärnavfall som det skäligen genom praktiska åtgärder är möjligt med beaktande av omfattningen av kärnanläggningens verksamhet och de krav i fråga om säkerheten som anges i denna lag.  

En kärnanläggning ska ha de system, förfaranden och lokaler som behövs för en säker hantering och lagring av anläggningens kärnbränslen och kärnavfall. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om planeringslösningar som gäller begränsning av uppkomsten av kärnavfall samt om de system, förfaranden och lokaler som är avsedda för hanteringen och lagringen av kärnbränslen och kärnavfall. 

Kärnanläggningens lokaler samt placeringen av system, strukturer och komponenter i lokalerna ska planeras så att personalens exponering för strålning är så liten som möjligt. Genom valet av material för systemen, strukturerna och komponenterna samt genom andra planeringslösningar ska oavsiktlig uppkomst, spridning och ansamling av radioaktiva ämnen begränsas.  

De system, strukturer, komponenter och lokaler i kärnanläggningen där det kan samlas eller uppstå radioaktiva ämnen i sådana mängder som är betydande med tanke på personalens exponering för strålning ska kunna rengöras från radioaktiva ämnen i den mån det är ändamålsenligt och det skäligen med praktiska åtgärder är möjligt. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om de system, strukturer och komponenter som är avsedda för att begränsa strålningsarbetarnas exponering för strålning samt kärnanläggningens övriga planeringslösningar som behövs för det. 

Kärnanläggningens system, strukturer och komponenter ska planeras, tillverkas, byggas, installeras och användas på det sätt som krävs med tanke på deras betydelse för kärnanläggningens säkerhet. Detsamma gäller de underhållsåtgärder, kontroller och tester som ska utföras på dem. Det ska också finnas beredskap för upprätthållandet av funktionsdugligheten och hanteringen av åldrandet hos de system och till dem hörande strukturer och komponenter som är viktiga med tanke på säkerheten vid kärnanläggningen. Dessutom ska det finnas beredskap för hanteringen av åldrandet hos de byggnader i kärnanläggningen som är viktiga med tanke på säkerheten vid anläggningen. 

Kärnanläggningens system, strukturer och komponenter ska klassificeras utifrån deras betydelse för genomförandet av säkerhetsfunktionerna (säkerhetsklassificering). Dessutom ska de klassificeras utifrån kraven på tålighet hos dem vid genomförandet av säkerhetsfunktioner vid jordbävning (seismisk klassificering). De strukturer vid en slutförvarsanläggning som är avsedda som barriärer och strukturer med direkt anknytning till dem ska klassificeras enligt vilken betydelse de har vid genomförandet av långtidssäkerheten (klassificering enligt kravnivå). 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om genomförande av det säkerhetsmål som avses i 1 mom., om beredskapen för upprätthållandet av funktionsdugligheten och för hanteringen av åldrandet samt om säkerhetsklassificering, seismisk klassificering och klassificering enligt kravnivå av system, strukturer och komponenter och om hur klassificeringen påverkar tillämpningen av de krav som gäller kärnanläggningen. 

Vid planeringen och driften av kärnkraftverk, kärntekniska anläggningar och produktionsanläggningar för kärnbränsle ska en säker avveckling av anläggningen förberedas. Avvecklingen ska också planeras så att mängden kärnavfall som uppkommer blir så liten som det skäligen med praktiska åtgärder är möjligt. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om planeringen av avvecklingen av en kärnanläggning. 

En slutförvarsanläggning ska planeras så att utsläpp av radioaktiva ämnen i livsmiljön förhindras så effektivt som möjligt efter den permanenta förslutningen av slutförvarsanläggningen så länge som säkerheten kräver det. Planeringen av en slutförvarsanläggning ska basera sig på sådana säkerhetsfunktioner som behövs för långtidssäkerheten genom vilka kärnavfallet isoleras från livsmiljön och det begränsas att radioaktiva ämnen frigörs och sprids i miljön. Dessa säkerhetsfunktioner ska genomföras med barriärer som kompletterar varandra. Långtidssäkerheten vid en slutförvarsanläggning får inte vara beroende av att en enskild för långtidssäkerheten behövlig säkerhetsfunktion eller barriär fungerar. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om konstruktionsförutsättningarna för slutförvarsanläggningars säkerhetsfunktioner och barriärer för långtidssäkerhet. 

Vid planeringen av en kärnanläggning ska det skapas beredskap att följa skyldigheterna i fråga om kärnämneskontroll, nödsituationer med strålrisk och i 173 § 1 mom. avsedda beredskapssituationer samt andra i denna lag föreskrivna skyldigheter i fråga om kärnanläggningar.  

Strålsäkerhetscentralen ger sökanden ett utlåtande utifrån bedömningen av kärnanläggningskonceptet. I utlåtandet ska det tas ställning till om den kärnanläggning som planeras med stöd av konceptet kan bedömas uppfylla de krav på kärnanläggningens säkerhet som föreskrivs i denna lag och om konceptet har planerats tillräckligt färdigt för att uppfylla förutsättningarna för anhängigblivande av ansökan om tillstånd för uppförande. I utlåtandet ska också nämnas de lösningar som framkommit vid bedömningen vilka kräver att kärnanläggningskonceptet ändras innan tillstånd för uppförande ansöks för att kraven på säkerhet ska uppfyllas. 

Strålsäkerhetscentralen kan avvisa en ansökan om bedömning av ett kärnanläggningskoncept, om det av skäl som hänför sig till samhällets helhetsintresse eller av andra särskilda skäl är osäkert om en kärnanläggning enligt kärnanläggningskonceptet kan genomföras i Finland. Strålsäkerhetscentralen ska vid behov begära utlåtande i ärendet av arbets- och näringsministeriet. 

Utlåtandet om kärnanläggningskonceptet för en slutförvarsanläggning behandlas och avgörs samtidigt som lämplighetsutlåtandet om förläggningsplatsen för anläggningen. 

Strålsäkerhetscentralen kan på ansökan ge ett förhandsbesked om till vilka delar ett system, en struktur eller en komponent som har planerats för en kärnanläggning, eller en helhet som dessa bildar, eller det förfarande som används för att påvisa säkerheten uppfyller kraven enligt denna lag. En ansökan om förhandsbesked kan behandlas och avgöras när ett utlåtande om kärnanläggningskonceptet har getts i ärendet. 

Helhets- och systemplaneringen av en kärnanläggning ska vara godkänd av Strålsäkerhetscentralen. Godkännandet förutsätter att kärnanläggningen uppfyller kraven enligt denna lag på säkerheten vid kärnanläggningen och övriga krav enligt denna lag på kärnanläggningen och dess förläggningsplats även med beaktande av det som framförs i utlåtandena om fastställandet av de konstruktionsförutsättningar som beror på förläggningsplatsen och om kärnanläggningskonceptet. 

Sådana ändringar i konstruktionsförutsättningarna som beror på förläggningsplatsen för en kärnanläggning, eller ändringar i andra centrala konstruktionsförutsättningar för en kärnanläggning, ska vara godkända av Strålsäkerhetscentralen. 

Sådan systemplanering av system eller byggnader som preciserar den i 1 mom. avsedda principiella planen ska vara godkänd av Strålsäkerhetscentralen. 

En plan för sådana ändringar i en kärnanläggning som görs under driften ska vara godkänd av Strålsäkerhetscentralen, om ändringarna väsentligen kan påverka skyddet av säkerhetsfunktioner mot yttre eller inre händelser eller utförandet av säkerhetsfunktioner i systemet eller systemen eller byggnaderna. 

En plan för ändringar i ett annat system vid en kärnanläggning än ett i 62 § 1 mom. avsett strålmätningssystem som styr säkerhetsfunktioner ska vara godkänd av Strålsäkerhetscentralen, om ändringarna väsentligen påverkar strålmätningssystemets tillförlitlighet eller principer. 

Ett sammandrag av andra än i 85—87 § avsedda ändringar, som under uppförandet eller driften av en kärnanläggning görs i system som är betydande för säkerheten, ska innan ändringarna genomförs lämnas till Strålsäkerhetscentralen för kännedom. Detsamma gäller andra ändringar i kärnanläggningens strålmätningssystem än de som avses i 85—88 §. 

En plan för ändring av en med systemen vid en kärnanläggning jämförbar viktig helhet när det gäller kärnanläggningens drift ska vara godkänd av Strålsäkerhetscentralen, om ändringen kan ha någon annan än ringa inverkan på kärnanläggningens säkerhet eller genomförandet av kärnavfallshanteringen. 

Strålsäkerhetscentralen godkänner ändringarna i de konstruktionsförutsättningar som avses i 84 §, den ändringsplan som avses i 85, 87, 88 och 90 § samt den principplan som avses i 86 § och den systemplanering som preciserar den, om förutsättningarna enligt 83 § uppfylls. 

Tillståndshavaren ska se till att för iakttagande av de krav som gäller kärnämneskontroll, åldringshantering av kärnanläggningens system, strukturer och komponenter, nödsituationer med strålrisk, skyddsarrangemang, i 173 § 1 mom. avsedda beredskapssituationer och avveckling samt övriga krav enligt denna lag görs de ändringar som behövs på grund av de ändringar i kärnanläggningen och dess system som avses i 84—90 §. 

Tillståndshavaren kan ansöka om ändring av säkerhetsklassificeringen av system, strukturer och komponenter och ändring av den seismiska klassificeringen också annars än som en del av de ändringar i en kärnanläggning och dess system som avses i 84—88 och 90 §. På ändring av säkerhetsklassificeringen och den seismiska klassificeringen tillämpas 77 §. 

Om planeringen av en slutförvarsanläggning ändras eller preciseras på det sätt som avses i 84—88 § under uppförandet eller driften av anläggningen, tillämpas vid godkännandet av planeringen av slutförvarsanläggningen 91 § så att konsekvenserna också bedöms med tanke på långtidssäkerheten vid slutförvarsanläggningen. 

Tillståndshavaren får också annars än som en del av de ändringar som avses i 84—88 § ansöka om ändring av klassificeringen enligt kravnivå av de strukturer som är avsedda som slutförvarsanläggningens barriärer och av strukturer som har direkt anknytning till sådana barriärer. På ändring av klassificeringen enligt kravnivå tillämpas 77 §. 

Det ska utarbetas en säkerhetsanalys av kärnanläggningen, som innehåller de uppgifter om kärnanläggningen, dess system, byggnader, strukturer, komponenter, förläggningsplats, principer för driften samt påvisande av säkerheten som behövs för bedömning av kärnanläggningens tekniska säkerhet. 

Säkerhetsanalysen av kärnanläggningen ska hållas uppdaterad under uppförandet och driften av kärnanläggningen. I säkerhetsanalysen ska inkluderas de ändringar som gjorts i kärnanläggningen så att en tillräcklig helhetsuppfattning om kärnanläggningens säkerhet bevaras. 

Tillståndshavaren ska hålla en allmän beskrivning av anläggningen och de säkerhetsprinciper som iakttas vid den framlagda till allmänt påseende. 

Bestämmelser om sekretess för informationsmaterialen finns i 449 §. 

Kärnanläggningars byggnader ska planeras och uppföras och deras strukturer väljas eller planeras och tillverkas samt installeras i kärnanläggningarna så att kärnanläggningarnas säkerhet inte äventyras. Dessutom ska vad som i eller med stöd av 29, 31—34, 39 och 40 § i bygglagen föreskrivs om väsentliga tekniska krav för uppförande och konstruktioner iakttas. Till övriga delar tillämpas 4 kap. i bygglagen inte på kärnanläggningars byggnader eller strukturer. 

Strålsäkerhetscentralen kan godkänna avvikelse från ett mer detaljerat tekniskt krav enligt en bestämmelse som utfärdats med stöd av 31—34, 39 och 40 § i bygglagen, om avvikelsen är motiverad med tanke på de krav på säkerheten vid kärnanläggningen som föreskrivs i denna lag och iakttagandet av det aktuella väsentliga tekniska krav som avses i bygglagen inte äventyras. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om de tekniska lösningar som säkerheten vid kärnanläggningen kräver vid uppförandet av en kärnanläggning och i fråga om dess strukturer. 

Kärnanläggningars komponenter samt plattformar för automatiserade system ska väljas eller planeras och tillverkas samt installeras i kärnanläggningarna så att kärnanläggningarnas säkerhet inte äventyras. 

Dessutom tillämpas på kärntekniska tryckbärande anordningar vad som i lagen om tryckbärande anordningar föreskrivs om kraven på säkerhet för dem. Kärntekniska maskiner ska uppfylla hälso- och säkerhetskraven enligt EU:s maskinförordning till den del iakttagandet av kraven inte äventyrar säkerheten vid kärnanläggningar. Målet för hälsa och säkerhet enligt den förordningen ska till övriga delar genomföras på ett sådant sätt att säkerheten vid kärnanläggningar inte äventyras. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om de tekniska lösningar i kärntekniska mekaniska komponenter som säkerheten vid kärnanläggningar förutsätter samt om lämpligheten och monteringen av elkomponenter, automatiska komponenter och komponenter i systemplattformar för automatiska system i kärnanläggningar. 

Tillståndshavaren ska se till att bedömningen av huruvida kärnanläggningens strukturer, komponenter och systemplattform för automatiska system är kravenliga görs i enlighet med vad som föreskrivs nedan. 

Dessutom tillämpas vad som någon annanstans i lag eller i förordningar av Europeiska unionen föreskrivs om krav på strukturer och komponenter samt om bedömning av överensstämmelse med kraven. 

De krav och tillämpningsanvisningar som ska tillämpas på kärnanläggningars sådana strukturer och komponenter som påverkar säkerheten, de tekniska egenskaper som strukturerna och komponenterna förutsätts ha med tanke på kärnanläggningarnas säkerhet samt de behövliga förfarandena för bedömning av överensstämmelse med dessa krav, tillämpningsanvisningar och tekniska egenskaper ska specificeras (allmänna kravspecifikationer). De allmänna kravspecifikationerna ska hållas uppdaterade. 

De allmänna kravspecifikationerna ska vara godkända av Strålsäkerhetscentralen. En förutsättning för godkännande är att de krav, tillämpningsanvisningar, förutsatta tekniska egenskaper och förfaranden som tillämpas på kärnanläggningarnas strukturer eller komponenter bildar en konsekvent helhet på grundval av vilken strukturerna eller komponenterna kan bedömas fungera tillförlitligt som en del av kärnanläggningen. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om de helheter av frågor som ska ingå i de allmänna kravspecifikationerna och om grunderna för bedömningen av de allmänna kravspecifikationerna. 

En detaljerad teknisk plan för en kärnanläggnings sådana strukturer, komponenter samt systemplattformar för automatiska system som påverkar säkerheten ska utarbetas och i planen ska den godkända helhets- och systemplaneringen av kärnanläggningen och de ändringar och preciseringar som godkänts i den samt de godkända allmänna kravspecifikationerna för strukturen eller komponenten i fråga iakttas. I planen ska strukturen, komponenten eller systemplattformen, konstruktionsförutsättningarna och de egenskaper som grundar sig på dess användningsplats samt de förfaranden som tillämpas för att säkerställa iakttagande av planen beskrivas. I planen ska det också redogöras för hur strukturen fungerar som en del av kärnanläggningen eller komponenten som en del av kärnanläggningens system, så att säkerheten vid kärnanläggningen inte äventyras. 

När de allmänna kravspecifikationerna innehåller de uppgifter som avses i 1 mom. och Strålsäkerhetscentralen har godkänt avvikelse från kravet på en detaljerad teknisk plan som en del av godkännandet av de allmänna kravspecifikationerna krävs ingen detaljerad teknisk plan för de strukturer eller komponenter i kärnanläggningen som påverkar säkerheten. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om de helheter av frågor som ska inkluderas i detaljerade tekniska planer. 

Ett besiktningsorgan som har godkänts av Strålsäkerhetscentralen utför andra granskningar, bedömningar och besiktningar än i 1 mom. avsedda granskningar av detaljerade tekniska planer, bedömningar av överensstämmelse med kraven samt idrifttagningsbesiktningar, om det förutsätts att sådana utförs på en kärnanläggnings strukturer eller komponenter som påverkar säkerheten. 

Strålsäkerhetscentralen fastställer fördelningen av behörigheten för detaljerad besiktning av kärnanläggningens strukturer och komponenter på grundval av de uppgifter som lämnats om helhets- och systemplaneringen av kärnanläggningen eller ändring av planeringen. Strålsäkerhetscentralen kan i beslutet om fastställande godkänna att besiktningsorganet utför den i 1 mom. 1 punkten underpunkterna a och b avsedda granskningen av den detaljerade tekniska planen, de i 1 mom. 2 punkten avsedda bedömningarna av överensstämmelse med kraven eller de i 1 mom. 3 punkten avsedda idrifttagningsbesiktningarna till den del det utifrån en helhetsbedömning av kärnanläggningens säkerhet inte finns något hinder för detta. Strålsäkerhetscentralen kan i beslutet om fastställande också godkänna att ett av Strålsäkerhetscentralen godkänt i 436 § avsett egenbesiktningsorgan får utföra besiktningarna av en detaljerad kärnteknisk plans i 2 mom. avsedda kärntekniska strukturer och mekaniska komponenter samt bedöma överensstämmelsen med de krav som hänför sig till dem, om strukturens eller komponentens betydelse för kärnanläggningens säkerhet inte förutsätter en oberoende besiktning. Strålsäkerhetscentralen kan efter att ha hört tillståndshavaren ändra den fastställda behörighetsfördelningen i besiktningsverksamheten, om det är motiverat med stöd av nya uppgifter om komponentens eller strukturens betydelse för säkerheten. 

Vid granskningen av detaljerade tekniska planer ska det utredas om kraven enligt 102 § uppfylls och om planerna även i övrigt har gjorts upp på ett ändamålsenligt sätt med tanke på målsättningen för säkerheten vid kärnanläggningarna och med beaktande av vad Strålsäkerhetscentralen har godkänt i den tillämpliga allmänna kravspecifikationen och i fråga om kärnanläggningarnas system i helhets- och systemplaneringen och ändringar som gjorts i den. De detaljerade tekniska planerna för kärntekniska strukturer och mekaniska komponenter granskas som en del av bedömningen av överensstämmelse med kraven. När Strålsäkerhetscentralen granskar en detaljerad teknisk plan, fattas utifrån granskningen ett beslut där det tas ställning till de frågor som har utretts vid granskningen och till de ändringar som krävs i planen. 

Tillverkningen av kärntekniska strukturer eller mekaniska komponenter som är viktiga för säkerheten vid kärnanläggningar får inledas först när Strålsäkerhetscentralen vid granskningen av de detaljerade tekniska planerna för strukturerna eller komponenterna har konstaterat att planerna uppfyller de föreskrivna kraven, om inte Strålsäkerhetscentralen av grundad anledning i de allmänna kravspecifikationerna har godkänt avvikelse från kravet. Detta begränsar dock inte utförandet av sådana åtgärder med anknytning till tillverkningen som inte har någon betydande inverkan på den färdiga strukturens eller komponentens säkerhet. 

Om avvikelse från en granskad detaljerad teknisk plan görs så att detta inverkar på kärnanläggningens säkerhet, ska planen till denna del granskas på nytt i enlighet med denna lag. Övriga avvikelser ska delges den instans som är behörig enligt 103 §. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om bedömningen av inverkan på säkerheten av de i 3 mom. avsedda avvikelserna och om förfarandena för anmälningar av avvikelser. 

Tillståndshavaren ska i enlighet med behörighetsfördelningen enligt 103 § lämna Strålsäkerhetscentralen eller besiktningsorganet de uppgifter, planer och grunder för dem som behövs för bedömningen av överensstämmelse med kraven samt ordna tillräckliga förutsättningar för Strålsäkerhetscentralen eller besiktningsorganet att övervaka tillverkningen och få uppgifter av tillverkaren. 

Sådana kärntekniska strukturer och mekaniska komponenter vars överensstämmelse med kraven har bedömts i enlighet med denna lag får installeras och användas endast i sådana kärnanläggningar som de enligt de allmänna kravspecifikationerna och de detaljerade tekniska planerna lämpar sig för. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om påvisande av överensstämmelse med kraven och om de uppgifter som behövs för det. 

Om strukturens eller komponentens överensstämmelse med kraven har bedömts i enlighet med 1 mom. och samma tillverkare tillverkar en annan kärnteknisk struktur eller mekanisk komponent, behöver den i 1 mom. 1 punkten avsedda bedömningen inte göras på nytt, om inte det finns särskild anledning till det med hänsyn till kärnanläggningens säkerhet. Dessutom förutsätts det att tillståndshavaren årligen bedömer att de kvalitetssystem och ledningssystem som tillverkaren och de provningsorgan som tillverkaren använder uppfyller kravet enligt den punkten samt sammanställer ett sammandrag av resultaten av bedömningarna. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om förfarandena för bedömning av kärntekniska strukturers och mekaniska komponenters överensstämmelse med kraven och om det i 1 mom. 1 punkten avsedda ledningssystemet. 

Tillståndshavaren ska årligen utvärdera det kvalitetssystem som tillverkaren av den struktur eller komponent som avses i 1 mom. har och påvisandet av behörigheten hos de provningsorgan som tillverkaren anlitar samt upprätta ett sammandrag av resultaten av bedömningarna. 

Överensstämmelse med kraven för systemplattformar för automatiserade system som är viktiga för säkerheten vid kärnanläggningar ska bedömas av ett sådant certifieringsorgan för typöverensstämmelse som fastställts vara behörigt. 

Vid i 1 mom. avsedd bedömning kontrolleras att tillverkaren har ett ändamålsenligt ledningssystem och andra förutsättningar att planera och tillverka systemplattformen i enlighet med kraven samt typgodkänns de delar som ingår i systemplattformen och säkerställs att de överensstämmer med den godkända typen. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om förfarandet för bedömning av överensstämmelse med kraven för systemplattformar för automatiska system. 

Kärnanläggningars sådana strukturer, komponenter och systemplattformar för automatiska system som påverkar säkerheten får tas i drift när de genomgått idrifttagningsbesiktning. Vid idrifttagningsbesiktningen säkerställs att strukturer, komponenter och systemplattformar har installerats på användningsplatsen så att de inte äventyrar kärnanläggningens säkerhet. Vid idrifttagningsbesiktningen säkerställs också att kraven enligt denna lag för detaljerade tekniska planer och även i övrigt för strukturer, komponenter eller systemplattformar har iakttagits. 

På idrifttagningsbesiktning av tryckbärande anordningar i kärnanläggningar tillämpas dessutom vad som föreskrivs om detta i lagen om tryckbärande anordningar. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om innehållet i idrifttagningsbesiktningen. 

På förläggningsplatsen för en kärnanläggning får arbeten som hänför sig till kärnanläggningens strukturer inte utföras förrän tillståndet att uppföra kärnanläggningen har vunnit laga kraft, om inte något annat har bestämts med stöd av 467 §. 

Vid uppförandet av kärnanläggningar ska de planer som Strålsäkerhetscentralen har godkänt följas. 

Vad som i detta kapitel i fråga om kärnanläggningars strukturer och komponenter samt systemplattformar för automatiska system föreskrivs om krav, bedömning av överensstämmelse med kraven, allmänna kravspecifikationer, detaljerade tekniska planer och idrifttagningsbesiktningar tillämpas också när strukturerna, komponenterna eller systemplattformarna repareras eller ändras på så sätt att det kan ha betydelse för säkerheten vid kärnanläggningarna. 

Kärnbränsle samt delar i fast form avsedda för hantering av en kedjereaktion (styrelement) ska planeras så att de kan användas på ett säkert sätt i reaktorn i det kärnkraftverk där de är avsedda att användas. Dessutom ska kärnbränslet och styrelementen planeras så att transporten, hanteringen, lagringen samt upparbetningen eller slutförvaringen av dem kan genomföras på ett säkert sätt. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om kraven på utformningen av kärnbränsle och styrelement. 

Andra än betydande ändringar av kärnbränslet och styrelementen och av planerna för tillverkningen av dem ska utan dröjsmål lämnas till Strålsäkerhetscentralen för kännedom efter det att planen har ändrats. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om innehållet i planerna för kärnbränsle och styrelement. 

Framställning av kärnbränsle och styrelement får inledas när Strålsäkerhetscentralen har godkänt de planer som avses i 114 §. Innan planerna godkänns får dock sådana åtgärder vid framställningen vidtas som inte har någon betydande inverkan på säkerheten hos kärnbränslet eller styrelementen. Strålsäkerhetscentralen kan godkänna att ett provparti av kärnbränsle börjar framställas innan planerna är godkända, om det är motiverat för att bedöma kärnbränslets lämplighet och förutsättningarna enligt 114 § 1 mom. uppfylls. 

Tillståndshavaren ska säkerställa att i 114 § avsedda godkända planer och vad som bestäms i Strålsäkerhetscentralens beslut om dem iakttas vid framställningen. Tillståndshavaren ska utan dröjsmål underrätta Strålsäkerhetscentralen om andra än ringa avvikelser i anslutning till framställningen. Dessutom ska tillståndshavaren se till att kärnbränslepartiet specificeras så att det kan identifieras för kärnämneskontroll, kvalitetskontroll och annan tillsyn. På bedömning av överensstämmelse med kraven för bränslet och styrelementen tillämpas vad som i 105 § 1 mom. och 106 § 1 mom. föreskrivs samt med stöd av 105 § 3 mom. och 106 §:n 4 mom. bestäms om bedömningen av överensstämmelse med kraven i fråga om kärntekniska strukturer och mekaniska komponenter. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om de åtgärder som är tillåtna innan planerna är godkända samt om tillsynen över framställningen av kärnbränsle och styrelement. 

Ett kärnbränsleparti och styrelement får användas i ett kärnkraftverk när Strålsäkerhetscentralen har godkänt dem för användning. Godkännandet förutsätter att kärnbränslepartiet eller styrelementen överensstämmer med de godkända planerna eller att avvikelse från planerna inte äventyrar säkerheten vid kärnkraftverket och att 115 § har iakttagits vid framställningen. 

Om det inte är fråga om för ett visst kärnkraftverk och en viss driftsperiod avsett kärnbränsle eller avsedda styrelement, eller om det på något annat sätt än vad som avses i 115 § 2 mom. är möjligt att försäkra sig om bränslets och styrelementens säkerhet och kvalitet, kan Strålsäkerhetscentralen godkänna att det kärnbränsle eller de styrelement som framställts tidigare tas i användning i kärnanläggningen. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om godkännande av kärnbränsle och styrelement för användning. 

Kärnbränsle ska användas i en kärnkraftverksreaktor på så sätt att säkerheten vid kärnkraftverket inte äventyras. 

Användningen av kärnbränsle i kärnkraftverksreaktorn förutsätter en av Strålsäkerhetscentralen godkänd plan för reaktorns varje driftperiod. Godkännandet förutsätter att den förutsättning som föreskrivs i 1 mom. uppfylls. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om den plan som avses i 2 mom. 

Säkerheten vid användning och lagring av kärnbränsle och styrelement ska säkerställas. För säkerställande av säkerheten ska tillståndshavaren ha skriftliga förfaranden för tillsynen över användningen av och skicket på kärnbränslet och styrelementen. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om innehållet i förfarandena för tillsyn över användningen av och skicket på kärnbränsle och styrelement. 

Nedmontering av kärnbränsle och styrelement för besiktningar samt reparation av dem ska genomföras kontrollerat, och efter besiktningarna eller reparationerna ska de uppfylla kraven enligt 113 § 1 mom. För reparation av kärnbränsle och styrelement ska det finnas en reparationsplan som på förhand ska lämnas till Strålsäkerhetscentralen. 

Om avsikten är att vid reparation av kärnbränsle eller styrelement använda andra delar än sådana som överensstämmer med den godkända framställningsplanen, ska det för framställningen av dem finnas en plan som godkänts av Strålsäkerhetscentralen. På godkännandet tillämpas vad som i 114 § föreskrivs om godkännande av de planer som avses där. 

Ett reparerat kärnbränsle eller styrelement får användas i kärnkraftverket efter att Strålsäkerhetscentralen har godkänt det för användning. På godkännandet tillämpas 116 § 1 mom. Dessutom ska tillståndshavaren se till att det reparerade kärnbränslet eller styrelementet genomgår behövliga besiktningar och provningar, genom vilka lämplighet för den planerade användningen påvisas. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om reparation av kärnbränsle och styrelement och om planerna för detta. 

Tillståndshavaren ska i den verksamhet som avses i tillståndet främja sådana värden, attityder och tillvägagångssätt som stöder säkerheten vid kärnanläggningen och förbättring av säkerheten. Tillståndshavaren ska se till att observationer och händelser som inverkar på säkerheten vid kärnanläggningen identifieras och utreds och att också observationer och händelser vid andra kärnanläggningar utvärderas. Tillståndshavaren ska vidta de behövliga åtgärder som identifierats utifrån dessa.  

De värden, attityder och tillvägagångssätt som avses i 1 mom. ska tillståndshavaren utvärdera regelbundet samt dessutom, om det finns skäl att anta att värdena, attityderna och tillvägagångssätten innehåller drag som försvagar säkerheten, eller om det sker väsentliga förändringar i kärnanläggningens verksamhet eller verksamhetsmiljö. 

Tillståndshavaren ska se till att information som inverkar på säkerheten vid kärnanläggningen utbyts med andra sådana organisationer vars verksamhet kan inverka på kärnanläggningens säkerhet.  

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om värden, attityder och tillvägagångssätt som främjar säkerheten vid kärnanläggningar och om utvärdering av dem, om funktioner för utvecklande av säkerheten samt om det informationsutbyte som avses i 3 mom. 

Tillståndshavaren svarar för att förfaranden, befogenheter, ansvar och skyldigheter samt anvisningar som hänför sig till dem fastställs för verksamheten enligt tillståndet i enlighet med vad som behövs för att bedriva verksamheten i enlighet med denna lag. Förfarandena, befogenheterna, ansvaret och skyldigheterna ska vara proportionella med tanke på säkerheten vid kärnanläggningen, och mänskliga och organisatoriska faktorer ska beaktas i dem. Tillståndshavarens övriga mål får inte äventyra säkerheten vid kärnanläggningen. Tillståndshavaren ska också se till att tillräckliga förfaranden för uppnående av säkerheten iakttas vid planeringen av kärnanläggningen och ändringar i fråga om den.  

För fullgörandet av de skyldigheter som avses i 1 mom. ska tillståndshavaren ha ett ledningssystem som ska hållas uppdaterat och vars överensstämmelse med kraven regelbundet ska utvärderas. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om de förfaranden och krav som anges i 1 mom. samt om innehållet i och uppdateringen av det ledningssystem som avses i 2 mom. 

Tillståndshavaren ska se till att det för att säkerställa kärnanläggningens säkerhet finns tillräckligt med personal som har behövlig utbildning, erfarenhet och lämplighet samt har faktisk möjlighet att sköta sina uppgifter. Tillståndshavaren ska systematiskt följa att den personal som påverkar säkerheten vid kärnanläggningen är tillräcklig och lämplig samt försäkra sig om att personalens kompetens upprätthålls och utvecklas på det sätt som kärnanläggningens säkerhet förutsätter. 

Tillståndshavaren ska utse den personal som ska vara på plats vid kärnanläggningen eller vara tillgänglig i syfte att säkerställa anläggningens säkerhet. Tillståndshavaren ska också utse de personer som ska leda de funktioner som är centrala med tanke på kärnanläggningens säkerhet. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om den personal som behövs för att säkerställa kärnanläggningens säkerhet samt om de krav som ställs på personalen och om utvecklingen av personalens kompetens.  

Tillståndshavarens styrelse eller motsvarande organ ska ha den sakkunskap som behövs med tanke på kärnanläggningens säkerhet samt annan kompetens och erfarenhet som krävs för skötseln av uppgiften. Dessutom ska medlemmarna i styrelsen eller det motsvarande organet ha gott anseende. 

Tillståndshavarens högsta chef ska för skötseln av uppgiften ha tillräcklig sakkunskap och erfarenhet i fråga om säkerheten vid en kärnanläggning och regleringen av den samt lämplig högre högskoleexamen. Dessutom ska personen ha gott anseende och även annars vara lämplig för uppgiften.  

Närmare bestämmelser om den sakkunskap och behörighet som krävs enligt 1 och 2 mom. får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Tillståndshavaren får i verksamhet som påverkar kärnanläggningens säkerhet endast anlita sådana leverantörer och underleverantörer som har förmåga att leverera en sådan produkt eller tjänst som kärnanläggningens säkerhet kräver och som överensstämmer med kraven. Upphandlingar ska planeras och genomföras på ett sätt som är förenligt med de krav som ställts på säkerheten. Det ska finnas behöriga förfaranden för hanteringen av upphandlingarna och leveranskedjan. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om de förfaranden som behövs för hanteringen av upphandlingen och leveranskedjan. 

Tillståndshavaren ska sörja för den interna kontrollen av kärnanläggningens verksamhet, funktioner och tekniska lösningar så att den är tillräcklig med tanke på kärnanläggningens säkerhet och för att säkerställa att bestämmelserna i denna lag iakttas. 

Tillståndshavaren ska vidta åtgärder för att avhjälpa brister som upptäckts i den interna kontrollen och förhindra att de upprepas samt bedöma om de vidtagna åtgärderna varit tillräckliga.  

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om ordnandet av den interna kontrollen. 

Tillståndshavaren ska ordna oberoende säkerhetsövervakning av kärnanläggningen med uppgift att bedöma om den interna kontrollen är tillräcklig och effektiv samt bedöma organisationens förmåga att se till att övriga krav enligt denna lag iakttas. 

Resultaten och åtgärdsrekommendationerna från den oberoende säkerhetsövervakningen ska regelbundet rapporteras till organisationens högsta ledning, som ska besluta vilka åtgärder som vidtas utifrån resultaten och rekommendationerna.  

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om ordnandet av oberoende säkerhetsövervakning. 

Tillståndshavaren ska se till att tekniska, organisatoriska och funktionella ändringar i en kärnanläggning genomförs systematiskt och kontrollerat.  

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om hanteringen av de ändringar som avses i 1 mom. 

Tillståndshavaren ska se till att risker som hänför sig till kärnanläggningens säkerhet identifieras och hanteras systematiskt.  

Tillståndshavaren ska också se till att incidenter som hänför sig till kärnanläggningens säkerhet hanteras systematiskt. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om förfaranden för hantering av risker och incidenter som hänför sig till kärnanläggningens säkerhet. 

Tillståndshavaren ska se till att informationsmaterial som är väsentligt med tanke på kärnanläggningens säkerhet uppdateras och hanteras systematiskt under kärnanläggningens livscykel.  

Tillståndshavaren ska se till att den får tillräckliga uppgifter av produkternas och tjänsternas leverantörer och deras underleverantörer för att kunna sörja för kärnanläggningens säkerhet under anläggningens livscykel. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om förfaranden som hänför sig till hanteringen av det informationsmaterial som avses i 1 och 2 mom. 

Kärnanläggningar ska drivas på ett säkert sätt. 

Vid störningar, hotfulla situationer och olyckor i kärnanläggningar ska behövliga åtgärder omedelbart vidtas för att säkerställa säkerheten vid kärnanläggningarna. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om säker drift av kärnanläggningar samt om behövliga åtgärder avseende säkerheten vid störningssituationer, hotfulla situationer och olyckssituationer. 

En godkänd kärnkraftverksoperatör ska regelbundet arbeta i den uppgift som godkännandet gäller samt med godkänt resultat genomgå de repetitionsutbildningar som upprätthållandet av kompetensen förutsätter. 

Tillståndshavaren ska ordna i 1 mom. 2 punkten och 2 mom. avsedd utbildning samt se till att i 1 mom. 3 punkten avsedd kompetens påvisas och säkerställa den i 1 punkten avsedda lämpligheten för att sköta uppgiften med hänsyn till hälsotillståndet genom årliga hälsoundersökningar inom företagshälsovården och annars vid behov. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om innehållet i och ordnandet av den utbildning som förutsätts i uppgiften som kärnkraftverksoperatör, om åtgärder och arrangemang som gäller påvisande av kompetensen samt om skötseln av uppgiften som kärnkraftverksoperatör och upprätthållandet av den kompetens som uppgiften förutsätter. 

Kärnanläggningars tillstånd ska övervakas och styras systematiskt och tillförlitligt för att säkerställa kärnanläggningarnas säkerhet. 

Funktionsdugligheten hos kärnanläggningarnas system, strukturer och komponenter ska systematiskt övervakas. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om ordnandet av övervakning och styrning av kärnanläggningars tillstånd och ordnandet av övervakning av i 2 mom. avsedd funktionsduglighet. 

Det ska finnas säkerhetstekniska driftförutsättningar för en kärnanläggning, i vilka de tekniska och administrativa krav som behövs för att säkerställa att kärnanläggningen drivs i enlighet med konstruktionsförutsättningarna och antagandena i säkerhetsanalyserna fastställs. De säkerhetstekniska driftförutsättningarna ska hållas uppdaterade. 

Verksamhet som omfattas av tillämpningsområdet för de säkerhetstekniska driftförutsättningarna får inte inledas innan driftförutsättningarna har godkänts av Strålsäkerhetscentralen. Godkännandet förutsätter att driftförutsättningarna när det gäller den verksamhet som anges i dem uppfyller den målsättning som anges i 1 mom. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om det som ska ingå i de säkerhetstekniska driftförutsättningarna, om förfarandena för uppdatering av dem och om säkerställandet av deras ändamålsenlighet. 

En kärnanläggning ska drivas i enlighet med de säkerhetstekniska driftförutsättningarna. 

Från de säkerhetstekniska driftförutsättningarna får avvikas endast om det godkänts på förhand av Strålsäkerhetscentralen. Godkännandet förutsätter att avvikelsen är motiverad med tanke på kärnanläggningens säkerhet och att kärnanläggningens säkerhetsnivå utifrån en helhetsbedömning inte bedöms bli nämnvärt sämre. Om avvikelse från driftförutsättningarna på grund av ett misstag eller någon motsvarande orsak görs utan förhandsgodkännande, ska avvikelsens betydelse för kärnanläggningens säkerhet bedömas och Strålsäkerhetscentralen utan dröjsmål underrättas om avvikelsen. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om driften av kärnanläggningar i enlighet med de säkerhetstekniska driftförutsättningarna och om förfaranden vid avvikelse från förutsättningarna. 

Det ska finnas driftanvisningar för en kärnanläggning, i vilka den övervakning och styrning av anläggningens tillstånd som en säker drift av anläggningen förutsätter fastställs. I driftanvisningarna ska också förfaringssätten för tillförlitlig identifiering och hantering av störnings- och olyckssituationer fastställas. 

Driftanvisningarna ska utarbetas och upprätthållas på ett systematiskt sätt och med hjälp av tillförlitliga metoder. Driftanvisningarnas lämplighet för sitt ändamål ska säkerställas. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om de helheter som ska ingå i driftanvisningarna för kärnanläggningar, om ett systematiskt utarbetande och upprätthållande av driftanvisningarna samt om metoderna för utarbetande och upprätthållande av driftanvisningarna och om säkerställandet av ändamålsenligheten. 

Ett kärnkraftverk ska stannas och återstartas på ett säkert sätt. Perioden mellan att kärnkraftverket stannas och att det återstartas ska planeras. Planen ska innehålla en bedömning av hur de åtgärder som vidtas under perioden i fråga påverkar anläggningens säkerhet. 

Planen och den säkerhetsbedömning som ingår i den ska lämnas till Strålsäkerhetscentralen för kännedom innan kärnkraftverket stannas på grund av omfattande underhålls- och reparationsåtgärder, för byte av kärnbränsle eller när anläggningen är föremål för åtgärder som till sin omfattning eller betydelse kan jämställas med dessa. Kärnkraftverket får efter sådana åtgärder återstartas när Strålsäkerhetscentralen vid en besiktning har konstaterat att tillståndshavaren har säkerställt en säker start. 

Ett långvarigt avbrott i verksamheten vid en annan kärnanläggning än ett kärnkraftverk ska planeras, dess konsekvenser för kärnanläggningens säkerhet bedömas och behövliga åtgärder vidtas för att trygga säkerheten under avbrottet i verksamheten. Planen ska innehålla en bedömning av hur de underhålls- eller reparationsåtgärder eller ändringsarbeten som genomförs under perioden i fråga påverkar kärnanläggningens säkerhet. Planen ska lämnas till Strålsäkerhetscentralen för kännedom innan verksamheten avbryts. Kärnanläggningen får efter sådana åtgärder återstartas när Strålsäkerhetscentralen vid en besiktning har konstaterat att tillståndshavaren har säkerställt en säker start. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om innehållet i de planer och säkerhetsbedömningar som gäller stannande och återstart av kärnkraftverk och andra kärnanläggningar och om hur planerna och säkerhetsbedömningarna ska lämnas till Strålsäkerhetscentralen samt om förfarandena för säkerställande av säkerheten vid starten. 

Uppfyllandet av kraven för kärnanläggningens och dess systems, strukturers och komponenters säkerhet och med dem förenade mänskliga faktorer ska påvisas med hjälp av sådana tillförlitliga metoder och förfaranden vars resultat kan verifieras och spåras under kärnanläggningens livscykel. 

Uppfyllandet av kraven för slutförvarsanläggningens långtidssäkerhet ska bedömas under anläggningens livscykel med hjälp av tillförlitliga metoder och förfaranden. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om påvisandet av att kraven för system, strukturer och komponenter har uppfyllts och om bedömningen av att kraven för slutförvarsanläggningars långtidssäkerhet har uppfyllts samt om de metoder och förfaranden som tillämpas vid påvisandet av att kraven uppfylls och vid bedömningen av om kraven uppfylls. 

Tillståndshavaren ska se till att hantera tillförlitligheten och åldrandet i fråga om funktionen hos en kärnanläggnings system, strukturer och komponenter i syfte att upprätthålla säkerheten vid kärnanläggningen. Vid hanteringen av åldrandet ska hänsyn tas till ordnandet av övervakningen av skicket hos och underhållet av kärnanläggningens system, strukturer och komponenter, till besiktningar och andra åtgärder i anslutning till dem samt till systemens, strukturernas och komponenternas betydelse för kärnanläggningens säkerhet under driften av anläggningen. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om hanteringen av åldrandet. 

Tillståndshavaren ska se till att bestämmelserna om skyldigheterna för huvudprojekteraren och ägaren till byggnaden enligt 139 § och 140 § 1 mom. 1 och 3 punkten i bygglagen iakttas vid utarbetandet och uppdateringen av drift- och underhållsanvisningar för kärnanläggningens byggnader. Om de underhållsskyldigheter i fråga som ägaren av byggnaderna har försummas, tillämpas 141 § i bygglagen. Till övriga delar tillämpas inte 12 kap. i bygglagen på kärnanläggningars byggnader eller strukturer. 

Om övervakningen av strukturernas eller komponenternas skick förutsätter en oberoende besiktning på grund av deras betydelse för säkerheten, utförs besiktningen av de strukturer och komponenter som är viktiga för säkerheten vid kärnanläggningar av Strålsäkerhetscentralen och andra besiktningar av ett besiktningsorgan som godkänts av Strålsäkerhetscentralen. På fastställande av fördelningen av besiktningsbehörigheten tillämpas 103 § 3 mom. och på avvikelse från fördelningen av besiktningsbehörigheten 103 § 4 mom. 3 punkten. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om den i 2 mom. avsedda övervakningen av skicket och därtill hörande regelbunden besiktning. 

Tillståndshavaren ska för åtgärderna för hantering av åldrande och för övervakning av skicket ha ett av Strålsäkerhetscentralen godkänt program för hantering av åldrande, som ska hållas uppdaterat. I programmet för hantering av åldrande ska ingå en beskrivning av de åtgärder som den i 138 § avsedda hanteringen av åldrande och den i 139 § avsedda övervakningen av skicket förutsätter. 

Godkännandet av programmet för hantering av åldrande förutsätter att de åtgärder som avses i 1 mom. beskrivs tillräckligt utförligt i programmet så att hanteringen av åldrandet och övervakningen av skicket bildar en ändamålsenlig helhet med tanke på säkerheten vid kärnanläggningen. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om innehållet i programmet för hantering av åldrande. 

Tillståndshavaren ska se till att sådana strukturer och mekaniska komponenter i kärnanläggningen som är av central betydelse med tanke på genomförandet av säkerhetsfunktioner eller när det gäller att förhindra utsläpp av radioaktiva ämnen periodiskt genomgår en besiktning där bevarandet av egenskaperna och integriteten hos de strukturer och komponenter som omfattas av besiktningen på ett tillförlitligt sätt bedöms utan att de skadas eller ändras permanent (oförstörande besiktning). Tillståndshavaren ska se till att det finns en plan för oförstörande besiktningar, som hålls uppdaterad, och för registrering av resultaten av besiktningarna. 

Oförstörande besiktningar får utföras på i 1 mom. avsedda strukturer av en person som av ett i denna lag avsett certifieringsorgan fastställts vara lämplig och på mekaniska komponenter av ett provningsorgan som godkänts enligt denna lag. Provningsorganet ska vid oförstörande besiktning av mekaniska komponenter använda en metod enligt ett besiktningssystem som fastställts vara lämpligt av ett kvalificeringsorgan som godkänts enligt denna lag (kvalificerad periodisk besiktning). 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om de i 1 och 2 mom. avsedda besiktningarna och de planer som gäller dem samt om fastställande av lämpligheten hos metoderna enligt besiktningssystemen. 

Tillståndshavaren ska ha ett av Strålsäkerhetscentralen godkänt program för kvalificerade periodiska besiktningar, som ska hållas uppdaterat. I programmet ska anges de komponenter som ska besiktas och de tillämpningsanvisningar för dem som ska iakttas vid besiktningen samt principerna och planerna för besiktningarna. Ett godkännande av programmet förutsätter att integriteten hos de komponenter som omfattas av programmets tillämpningsområde kan bedömas tillförlitligt och tillräckligt ofta på grundval av programmet. Programmet och de delar som kompletterar det ska ha godkänts i tillräckligt god tid innan besiktningarna enligt programmet och dess delar inleds. 

Tillståndshavaren ska dessutom fastställa uppgifterna om och de besiktningsmålsättningar som ska godkännas av Strålsäkerhetscentralen för de objekt som ska besiktas i enlighet med programmet för kvalificerade periodiska besiktningar. Godkännandet förutsätter att uppgifterna och besiktningsmålsättningarna har fastställts på ett heltäckande sätt. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om programmet för kvalificerade periodiska besiktningar, om de programenliga uppgifter om och besiktningsmål för det som är föremål för besiktning och om lämnandet av uppgifter om dessa. 

Om det vid en kvalificerad periodisk besiktning konstateras att en komponent inte uppfyller den besiktningsmålsättning som uppställts för den, ska fortsatt användning av komponenten i anläggningen ha ett godkännande av Strålsäkerhetscentralen. Godkännandet förutsätter att tillståndshavaren påvisar att användningen av komponenten är säker på det sätt som avses i denna lag under komponentens planerade användningsperiod. 

Genom kvalitetskontroll av kärnanläggningars sådana strukturer och komponenter som påverkar säkerheten ska det säkerställas att de överensstämmer med den godkända detaljerade tekniska planen. 

Oförstörande besiktningar som hänför sig till kvalitetskontrollen av sådana strukturer eller komponenter som är viktiga för säkerheten vid en kärnanläggning får utföras av provningsorgan som godkänts enligt denna lag. Provningsorgan som konstaterats vara behöriga får utföra sådana oförstörande besiktningar som hänför sig till kvalitetskontrollen av sådana andra strukturer eller komponenter i kärnanläggningar som påverkar säkerheten och som inte är viktiga för säkerheten vid kärnanläggningen. 

Dessutom får oförstörande besiktningar som hänför sig till kvalitetskontroll av strukturer och komponenter göras enligt vad som av Strålsäkerhetscentralen har godkänts som en del av tillverkningen av strukturer och komponenter i enlighet med de allmänna kravspecifikationerna. 

De personer som gör permanenta förband på och oförstörande besiktning av kärnanläggningars sådana mekaniska komponenter som tillverkas enskilt och som påverkar säkerheten samt de tillverkningsmetoder som påverkar egenskaperna hos förbandsmetoder och andra material i strukturer ska ha fastställts vara lämpliga av ett certifieringsorgan som avses i denna lag. 

Strålsäkerhetscentralen kan också godkänna användning av sådana personer, förbandsmetoder och i 1 mom. avsedda tillverkningsmetoder som någon annan aktör än ett certifieringsorgan har fastställt vara lämpliga, om det påvisas att personernas kompetens har säkerställts på ett tillförlitligt sätt och att de nämnda metoderna har säkerställts på ett tekniskt motsvarande tillförlitligt sätt. 

Tillståndshavaren ska minst vart tionde år bedöma kärnanläggningens säkerhet i sin helhet (periodisk säkerhetsbedömning). Genomförandet av den periodiska säkerhetsbedömningen ska planeras. Planen ska innehålla en beskrivning av bedömningens omfattning, innehåll och de bedömningsmetoder som används. Planen ska lämnas till Strålsäkerhetscentralen för kännedom. 

Vid en periodisk säkerhetsbedömning ska kärnanläggningen bedömas enligt de grunder som använts vid planeringen av den och det ska också bedömas om grunderna är tillräckliga med beaktande av vad som i denna lag föreskrivs om säkerheten vid kärnanläggningen. Dessutom ska det i planen identifieras utvecklingsbehov som har samband med säkerheten vid kärnanläggningen och dess drift samt i detta sammanhang beaktas hanteringen av åldrandet av kärnanläggningen och dess system, strukturer och komponenter, ledningen av kärnanläggningens organisation och verksamhet, erfarenheterna av driften av kärnanläggningar, den utveckling av kravnivån som skett enligt tillämpliga bestämmelser och föreskrifter, resultaten av säkerhetsutredningar samt den vetenskapliga och tekniska utvecklingen. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om planeringen av periodiska säkerhetsbedömningar, det som ska ingå i säkerhetsbedömningar samt tillämpliga bedömningsmetoder. 

Tillståndshavaren ska lämna Strålsäkerhetscentralen det material som gäller den periodiska säkerhetsbedömningen, resultaten av bedömningen samt de slutsatser som på grundval av bedömningen dragits om de åtgärder som behövs för att säkerställa och utveckla säkerheten vid kärnanläggningen. Tillståndshavaren ska också lämna Strålsäkerhetscentralen en offentlig sammanfattning av de nämnda ärendena och publicera den. 

Strålsäkerhetscentralen godkänner tillståndshavarens slutsatser om de åtgärder som behövs för att säkerställa och utveckla säkerheten vid kärnanläggningen, om säkerhetsbedömningen har gjorts i ändamålsenlig omfattning och slutsatserna grundar sig på en tillräckligt täckande och omsorgsfull bedömning. 

Om det är fråga om en kärnanläggning för vilken statsrådet har beviljat tillstånd, ska Strålsäkerhetscentralen lämna det beslut som avses i 2 mom. till arbets- och näringsministeriet för kännedom. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om innehållet i det material som avses i 1 mom. 

På andra än i 1 mom. avsedda kärnanläggningar, anläggningar för kärnämnestillvaratagande och andra sådana platser där kärnenergi används och där ett särskilt klyvbart material innehas på en och samma gång så att mängden inte är ringa, tillämpas bestämmelserna om skyddsarrangemang för kärnanläggningar enligt vad som föreskrivs nedan. 

Om det på ett område som omfattas av begränsning av trafik och vistelse finns flera olika tillståndsinnehavares kärnanläggningar, ska tillståndshavarna se till att skyddsarrangemangen för anläggningarna samordnas. 

Närmare bestämmelser om det material som avses i 2 mom. och 4 mom. 1 punkten får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Tillståndshavaren svarar för att de i detta kapitel föreskrivna skyldigheterna i fråga om skyddsarrangemang vid transport iakttas, om transporten anknyter till verksamhet vid tillståndshavarens kärnanläggning och tillståndshavaren sköter ordnandet av transporten. I annat fall är det innehavaren av godkännandet för transporten som svarar för att skyldigheterna iakttas. I så fall tillämpas på innehavaren av godkännandet vad som i detta kapitel föreskrivs om tillståndshavare. 

Ansvaret för skyddsarrangemang vid transport och överföringen av ansvaret under transporten ska före inledandet av transporten fastställas mellan dem som är delaktiga i transporten. 

För att trygga kärnanläggningen och transporten ska det finnas skyddsarrangemang som är tillräckliga i förhållande till de risker som är förenade med kärnanläggningens verksamhet och transporter eller till annan verksamhet som äventyrar kärnanläggningens eller transporternas säkerhet och potentiella följder av dem samt i förhållande till de skyddsbehov som bedömts föreligga utifrån den lägesbild som gäller dem. Tillståndshavaren har skyldighet att upprätthålla en lägesbild och sörja för skyddsarrangemangen samt för utvärdering och utveckling av dem till de delar de inte hör till myndigheterna.  

Skyddspolisen fastställer en hotbild i fråga om sådan lagstridig verksamhet som riktar sig mot kärnanläggningars verksamhet och transporter. Strålsäkerhetscentralen fastställer grunderna för planeringen av skyddsarrangemangen utifrån hotbilden och utifrån potentiella följder av hotbilden och av annan verksamhet som äventyrar kärnanläggningens eller transporternas säkerhet (dimensionerande hotbeskrivning). Tillståndshavarens skyddsarrangemang ska grunda sig på den dimensionerande hotbeskrivningen. Planerna för skyddsarrangemangen eller transporterna ska ändras om förändringar i den dimensionerande hotbeskrivningen eller i lägesbilden så kräver. 

Även på i 148 § 2 mom. avsedda anläggningar och andra platser där kärnenergi används tillämpas 1 och 2 mom. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om beredskap för verksamhet som äventyrar kärnanläggningens eller transporternas säkerhet och potentiella följder av dem, om annan planering av skyddsarrangemangen och om de helheter av frågor som ska ingå i skyddsarrangemangen samt om förfarandena för uppdatering av skyddsarrangemangen och om säkerställandet av deras ändamålsenlighet. 

Tillståndshavaren ska inom det område som omfattas av begränsning av trafik och vistelse som anläggningsområde fastställa det område som är centralt med tanke på säkerheten vid kärnanläggningen. Även innehavaren av tillstånd för en anläggning för kärnämnestillvaratagande ska inom det område som omfattas av begränsning av trafik och vistelse som anläggningsområde fastställa det område som är centralt med tanke på säkerheten vid anläggningen. 

Bestämmelserna i 1 mom. tillämpas också på en kärnanläggning som avses i 148 § 2 mom. Tillståndshavaren ska dessutom fastställa att förläggningsplatsen för sådana utanför anläggningsområdet belägna lokaler som används för styrning och övervakning av funktioner som påverkar säkerheten vid kärnanläggningen utgör kärnanläggningens skyddsområde. Den som bedriver verksamhet på en i 148 § 2 mom. avsedd annan plats där kärnenergi används ska fastställa dess område. 

Tillståndshavaren ska inom det område som omfattas av begränsning av trafik och vistelse fastställa zoner på basis av de risker som hänför sig till kärnanläggningens skyddsarrangemang och datanäten för det så att skyddsarrangemangen kan genomföras på ett ändamålsenligt och proportionerligt sätt inom de olika zonerna i enlighet med de skyddsbehov som hänför sig till dem. Zonerna ska fastställas så att säkerhetshot upptäcks och responsen på dem genomförs i rätt tid. Dessutom ska vid fastställandet av zoner hänsyn tas till behovet av att skydda de system och till dem hörande strukturer och komponenter som är viktiga med tanke på säkerheten vid kärnanläggningen samt de byggnader i kärnanläggningen som är viktiga med tanke på säkerheten.  

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om fastställandet av anläggningsområdet, kärnanläggningens skyddsområde och området för platsen där kärnenergi används samt av de zoner som avses i 3 mom. 

Tillståndshavaren ska i syfte att upptäcka och förhindra verksamhet som äventyrar säkerheten sörja för övervakningen av och hanteringen av tillträdet till kärnanläggningen och dess anläggningsområde, skyddsområde och informationssystem. Övervakningen ska genomföras så att verksamhet som äventyrar säkerheten kan upptäckas i rätt tid och på ett tillräckligt heltäckande och tillförlitligt sätt med tanke på säkerheten. 

Person- och godstrafiken till och från kärnanläggningen och dess anläggningsområde och skyddsområde ska övervakas. De personer, fortskaffningsmedel, varor och försändelser som anländer till anläggningsområdet ska genomgå säkerhetsvisitation. Säkerhetsvisitation kan vid behov också utföras när någon lämnar anläggningsområdet och när personer, fortskaffningsmedel, varor och försändelser anländer till eller lämnar skyddsområdet, om det är motiverat med tanke på sådana funktioner som utförs på skyddsområdet och påverkar säkerheten vid kärnanläggningen. Säkerhetsvisitation görs inte i fråga om polisens, räddningsväsendets, Gränsbevakningsväsendets eller Försvarsmaktens anställda som utför ett tjänsteuppdrag och inte heller i fråga om fortskaffningsmedel, utrustning eller andra varor som dessa medför. Säkerhetsvisitation kan utifrån en riskbedömning utelämnas också i fråga om andra personer som deltar i avvärjandet av ett allvarligt hot mot liv, hälsa eller egendom och i fråga om fortskaffningsmedel, utrustning eller andra varor som dessa medför. 

Även i fråga om anläggningar som avses i 148 § 2 mom. tillämpas 1 mom. på övervakningen av anläggningsområdet och 2 mom. på övervakningen av person- och godstrafiken. I 148 § 2 mom. avsedda andra platser där kärnenergi används samt tillträdet till dem ska övervakas och vid behov ska tillträdet förhindras eller begränsas. 

Tillståndshavaren ska ha ett av Strålsäkerhetscentralen godkänt säkerhetsreglemente som gäller kärnanläggningens skyddsarrangemang, vilket ska hållas uppdaterat.  

Säkerhetsreglementet ska samordnas med den externa räddningsplan som avses i räddningslagen (379/2011) utan att kärnanläggningens eller transporters säkerhet äventyras. Säkerhetsreglementet ska samordnas med de av polisens planer för tryggandet av kärnanläggningen och transporterna som tillståndshavaren får information om av polisen. 

Kärnanläggningen ska ha en av Strålsäkerhetscentralen godkänd skyddsplan, som ska hållas uppdaterad. För godkännandet krävs att det i skyddsplanen med tillräcklig noggrannhet anges de i 150 § 1 och 2 mom. avsedda grunderna för planeringen av skyddsarrangemangen och det tekniska, strukturella och organisatoriska genomförandet av de skyddsarrangemang som baserar sig på dessa grunder samt att det ges en beskrivning av hur de i denna lag avsedda kraven i fråga om skyddsarrangemangen uppfylls.  

Även på i 148 § 2 mom. avsedda anläggningar och andra platser där kärnenergi används tillämpas 1 mom. 

För transporter ska det utarbetas en skyddsplan där de uppgifter som avses i 1 mom. ska anges i fråga om transporter. Skyddsplanen för en transport behandlas och avgörs som en del av godkännandet av ansökan om transport i enlighet med 186 §. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om innehållet i skyddsplanen. 

Tillståndshavaren ska ha en larmcentral för skyddsarrangemangen samt de andra lokaler, redskap, utrustningar och kommunikationssystem som skyddsarrangemangen kräver. Det ska säkerställas att dessa är i funktionsdugligt skick. 

Även på i 148 § 2 mom. avsedda anläggningar och andra platser där kärnenergi används tillämpas 1 mom. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om larmcentralens verksamhet samt om redskapen, utrustningarna och kommunikationssystemen för skyddsarrangemangen och säkerställandet av att de är i funktionsdugligt skick. 

Vid kärnanläggningen och för transporter ska det finnas en sådan av Strålsäkerhetscentralen godkänd ansvarig person för skyddsarrangemangen som har till uppgift att sörja för genomförandet av verksamhet enligt de bestämmelser och föreskrifter som gäller skyddsarrangemangen för kärnanläggningen och transporterna samt att sörja för ledningen och övervakningen av säkerhetspersonerna. Tillståndshavaren ska se till att den ansvariga personen för skyddsarrangemangen i sitt uppdrag har en sådan ställning att personen har tillräckliga befogenheter och faktisk möjlighet att sköta sina uppgifter. Den ansvariga personen för skyddsarrangemangen ska ha en ställföreträdare, på vilken bestämmelserna om den ansvariga personen för skyddsarrangemangen i denna lag tillämpas. 

Strålsäkerhetscentralen kan på särskilda grunder med avvikelse från 2 mom. 1 punkten godkänna också en sådan ansvarig person för skyddsarrangemangen som står i anställningsförhållande till en annan tillståndshavare inom samma område som omfattas av begränsning av trafik och vistelse med vilken skyddsarrangemangen med stöd av 148 § 3 mom. ska samordnas.  

Även vid i 148 § 2 mom. avsedda anläggningar och andra platser där kärnenergi används ska det finnas en sådan ansvarig person för skyddsarrangemangen som uppfyller de krav som anges i 2 mom. 1—4 punkten och som har till uppgift att sörja för organiseringen av verksamhet enligt de bestämmelser och föreskrifter som gäller skyddsarrangemangen, och en ställföreträdare för denne. Dessutom tillämpas på innehavare av tillstånd för i 148 § 2 mom. avsedda anläggningar och andra platser där kärnenergi används vad som i 1 mom. föreskrivs om tillståndshavarens skyldighet att se till att den ansvariga personen för skyddsarrangemangen, samt ställföreträdaren, har befogenheter och möjlighet att sköta sina uppgifter. 

Tillståndshavaren ska ha så många säkerhetspersoner som den dimensionerande hotbeskrivningen och lägesbilden kräver. En säkerhetspersons uppgift är att skydda kärnanläggningen och transporterna mot verksamhet som äventyrar deras säkerhet och mot potentiella följder av sådan verksamhet enligt vad som föreskrivs närmare i 160—167 §.  

Säkerhetspersoner ska anlitas för att trygga uppförande, drift och avveckling av en kärnanläggning tills det på anläggningsområdet inte längre finns sådana kärnämnen eller kärnavfall som avses i 148 § 2 mom. eller tills detta kärnavfall har placerats i slutförvar på anläggningsområdet. Vid transporter ska säkerhetspersoner anlitas för hela transporten ända tills kärnämnet eller kärnavfallet har överlåtits till mottagaren, om inte något annat bestäms i beslutet om godkännande för transport. 

För att trygga transporten får i stället för en säkerhetsperson en sådan väktare som avses i lagen om privata säkerhetstjänster (1085/2015), nedan säkerhetstjänstlagen, anlitas, om färskt kärnbränsle eller särskilt klyvbart material med högst motsvarande aktivitet transporteras.  

Säkerhetspersoner får användas endast i enlighet med 1 och 2 mom. 

Tillståndshavaren ska omedelbart sluta anlita en person som säkerhetsperson om denne inte uppfyller de förutsättningar som anges i 1 mom. 

Den kompletterande utbildning som krävs för säkerhetspersoner för användning av fysiska maktmedel samt bärande och användning av maktmedelsredskap ska ges av en i säkerhetstjänstlagen avsedd utbildningsanordnare som godkänts som utbildare i användningen av maktmedel och som skytteinstruktör. I fråga om andra maktmedel än fysiska maktmedel och sådana maktmedelsredskap som väktare enligt den nämnda lagen har rätt att använda, ges utbildningen av polisen eller av en utbildare som har rätt att utbilda personer i användningen av maktmedelsredskapen i fråga. 

En säkerhetsperson som utför uppgifter med stöd av 157 § 1 och 2 mom. ska använda en dräkt utifrån vilken personen kan identifieras som säkerhetsperson. Säkerhetspersonen får vid utförandet av dessa uppgifter inte använda en dräkt eller märken som bärs på dräkten som inte tydligt skiljer sig från uniformer och militärdräkter som polisen, Gränsbevakningsväsendet, Försvarsmakten, Tullen, Brottspåföljdsmyndigheten och räddningsväsendet använder samt från officiella märken och texter på dessa uniformer och militärdräkter.  

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om säkerhetspersoners dräkt och de märken som används på den. 

Säkerhetspersoner ska i sina uppgifter följa de allmänna principer som enligt 6 § i säkerhetstjänstlagen ska iakttas i bevakningsuppgifter, skyldigheten enligt 7 § i den lagen att informera den som blir föremål för åtgärder eller en företrädare för den personen om vad åtgärderna grundar sig på och om tystnadsplikten enligt 9 § i den lagen. 

På säkerhetspersoner tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när de utför uppgifter enligt denna lag. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (412/1974). 

För att utföra en uppgift enligt 157 § har säkerhetspersoner rätt att inom kärnanläggningens skyddsområde utöva befogenheter enligt 1 mom. 1—7 punkten för att avvärja omedelbara störningar eller hot mot kärnanläggningens säkerhet. 

En säkerhetsperson har rätt att utföra säkerhetsvisitation i enlighet med 152 § 2 mom. av de personer som arbetar i eller har ärende till kärnanläggningen, det område vid kärnanläggningen som omfattas av begränsning av trafik och vistelse och kärnanläggningens skyddsområde samt av ämnen, föremål och fortskaffningsmedel som de medför eller som kommer in på området. En säkerhetsperson har också rätt att utföra säkerhetsvisitation av personer som deltar i transporten samt av ämnen, föremål och fortskaffningsmedel som dessa personer medför. Visitation genomförs i första hand med hjälp av en metalldetektor eller annan motsvarande teknisk anordning. Visitation kan också genomföras med hjälp av en sådan hund som avses i 161 § 1 mom. 10 punkten eller på något annat lämpligt sätt. 

En säkerhetsperson har dessutom rätt att i samband med säkerhetsvisitation frånta en person ett ämne eller föremål som kan användas för att skada människor eller egendom. De ämnen eller föremål som fråntagits någon i samband med visitation ska utan dröjsmål överlämnas till polisen eller, om det inte enligt lag finns hinder för det, återlämnas till personen när personen avlägsnar sig från det område som omfattas av begränsning av trafik och vistelse eller från kärnanläggningens skyddsområde eller, om det är fråga om säkerhetsvisitation som hänför sig till en transport, efter det att transporten avslutats. 

De som arbetar i eller har ärende till kärnanläggningen eller dess skyddsområde eller som deltar i transporten är skyldiga att på uppmaning av en säkerhetsperson genomgå prov för att konstatera om de intagit alkohol eller något annat berusningsmedel. Provet får dock inte utföras i fråga om polisens, räddningsväsendets, Gränsbevakningsväsendets eller Försvarsmaktens anställda som utför ett tjänsteuppdrag. På provtagningen tillämpas 9 kap. 2 § i tvångsmedelslagen (806/2011). 

Den som vägrar genomgå säkerhetsvisitation eller prov för konstaterande av eventuellt intag av alkohol eller annat berusningsmedel eller är påverkad av berusningsmedel ska avlägsnas från det område vid kärnanläggningen som omfattas av begränsning av trafik och vistelse eller från kärnanläggningens skyddsområde eller förhindras att delta i transporter. 

Tillståndshavaren ska informera dem som arbetar vid eller har ärende till kärnanläggningen eller det område vid kärnanläggningen som omfattas av begränsning av trafik och vistelse eller kärnanläggningens skyddsområde samt dem som deltar i transporter om säkerhetsvisitation och drogtestning. 

 

Maktmedelsredskapen ska administreras av tillståndshavaren eller den som handlar för tillståndshavarens räkning. 

En säkerhetsperson ska vid bärandet av maktmedelsredskap iaktta vad som i 20 § i säkerhetstjänstlagen föreskrivs om hur en väktare ska bära sina maktmedelsredskap. Avvikelse från sättet att bära maktmedelsredskap får utöver vad som föreskrivs i den paragrafen göras, om det är motiverat med beaktande av arbetarskyddet eller strålsäkerheten. Säkerhetspersoner får dock bära skjutvapen endast om det med hänsyn till omständigheterna är nödvändigt för uppdraget. 

En säkerhetsperson får för en person som äventyrar säkerheten vid en kärnanläggning eller vid en transport begränsa rörelse- och handlingsfriheten med handbojor, plastfängsel eller på något annat motsvarande sätt, om det är nödvändigt för att trygga säkerheten vid kärnanläggningen eller transporten, förhindra rymning, betvinga våldsamt uppträdande eller avvärja överhängande risk för våld. 

Säkerhetspersonen får inte begränsa personens rörelse- eller handlingsfrihet längre än nödvändigt och endast tills personen har överlämnats till polisen. Begränsningen får inte åsamka den person som är föremål för åtgärden fara eller onödig smärta. 

En säkerhetsperson har rätt att använda maktmedel och maktmedelsredskap mot den som flyr gripande eller genom att göra motstånd försöker undvika eller förhindra en åtgärd enligt 161 § 1 mom. 1—8 punkten eller 2 eller 3 mom.  

De maktmedel som används ska vara nödvändiga, försvarbara och proportionerliga med tanke på situationen och det intresse som ska skyddas. Bestämmelser om överskridning av gränser vid användning av maktmedel finns i 4 kap. 6 § 3 mom. i strafflagen (39/1889). 

Skjutvapen får dock användas endast om en persons verksamhet kan orsaka direkt och allvarlig fara för annans liv eller hälsa eller för kärnanläggningens eller transportens säkerhet och det inte finns att tillgå något lindrigare sätt att avvärja faran. Skjutvapen får dessutom användas i brådskande och viktiga uppdrag för att avlägsna föremål, djur eller motsvarande hinder eller för att ingripa i ett obemannat fordons eller en obemannad farkosts färd. Skjutvapen får användas för att skingra folksamlingar endast om det i vapnen används gaspatroner eller andra motsvarande patroner, i enlighet med särskilda föreskrifter som meddelats om sådana patroner. Med användning av skjutvapen avses avlossande av skott eller en varning om detta, eller hot om användning av skjutvapnet. 

Den gripne ska utan dröjsmål överlämnas till polisen och de ämnen eller föremål som fråntagits personen ska utan dröjsmål överlämnas till polisen eller, om det inte enligt lag finns hinder för det, återlämnas till personen. 

För att trygga kärnanläggningen har säkerhetspersoner rätt att med hjälp av en teknisk anordning eller maktmedel tillfälligt omhänderta ett obemannat luftfartyg eller hindra dess användning eller annars ingripa i dess färd, om det obehörigen kommer in på ett område som tillståndshavaren stadigvarande förfogar över och där luftfart är begränsad eller förbjuden med stöd av 11 eller 11 a § i luftfartslagen. Tillståndshavaren ska utan dröjsmål till polisen överlämna ett obemannat luftfartyg som har omhändertagits. 

På användning av maktmedel som avses i 1 mom. tillämpas vad som i 165 § 2 och 3 mom. föreskrivs om användning av maktmedel och maktmedelsredskap. En teknisk anordning som avses i 1 mom. får användas endast av en säkerhetsperson som fått lämplig utbildning. Den tekniska anordningen får användas endast kortvarigt och utan att äventyra kärnanläggningens säkerhet eller orsaka mer än ringa störningar i annan radiokommunikation eller i ett allmänt kommunikationsnäts anordningar eller tjänster. På användningen av en teknisk anordning tillämpas dessutom vad som i 165 § 2 mom. föreskrivs om användning av maktmedel. 

Säkerhetspersoner har för att skydda kärnanläggningen rätt att behandla sådan radiokommunikation och sådana förmedlingsuppgifter och lokaliseringsuppgifter som har samband med användningen av obemannade luftfartyg i syfte att ingripa i luftfartygets färd eller för att identifiera luftfartyget eller en del i dess helhetssystem och för att fastställa dess position. Uppgifter om radiokommunikation, förmedlingsuppgifter och lokaliseringsuppgifter ska utlämnas till den behöriga myndigheten eller utplånas utan dröjsmål efter att uppdraget utförts, om inte något annat föreskrivs i lag. 

Vad som i 1—3 mom. föreskrivs om ingripande i obemannade luftfartygs färd tillämpas också på sådana andra obemannade farkoster och obemannade fordon som obehörigen kommer in på tillståndshavarens område som omfattas av begränsning av trafik och vistelse.  

Tillståndshavaren ska se till att en situation där det konstateras eller finns anledning att misstänka verksamhet som riktar sig mot en kärnanläggnings drift eller transporter och som äventyrar säkerheten anmäls till polisen utan dröjsmål. Ledningsansvaret överförs på polisen när en polisman som hör till befälet meddelar att han eller hon övertar ledningsansvaret. Dessutom ska tillståndshavaren se till att en anmälan om användning av skjutvapen utan dröjsmål görs till polisen samt att anmälan även görs till Transport- och kommunikationsverket, om ett ingripande i ett obemannat fordons eller en obemannad farkosts färd har skett med hjälp av en teknisk anordning med stöd av 166 §. 

På säkerhetspersoners skyldighet att avfatta en händelserapport om gripande eller om användning av maktmedel samt på tillståndshavares skyldighet att bevara och förstöra händelserapporterna tillämpas vad som i 8 § i säkerhetstjänstlagen föreskrivs om väktares skyldighet att avfatta en händelserapport och om näringstillståndsinnehavares skyldighet att bevara och förstöra händelserapporter. En händelserapport ska också avfattas om ett ingripande i ett obemannat fordons eller en obemannad farkosts färd, hindrande av användningen av ett sådant fordon eller en sådan farkost och omhändertagande av det eller den.  

Om en säkerhetsperson vid utförande av sina uppgifter får kännedom om att ett i 15 kap. 10 § 1 mom. i strafflagen avsett brott har begåtts, ska säkerhetspersonen utan dröjsmål anmäla det till polisen. Anmälningsplikt föreligger dock inte, om säkerhetspersonen skulle bli tvungen att ange någon av de personer som avses i 2 mom. i den paragrafen. 

Tillståndshavaren ska se till att genomförandet av skyddsarrangemangen vid kärnanläggningen och vid transporter övas regelbundet. 

Tillståndshavaren ska informera Strålsäkerhetscentralen och andra med tanke på ärendet centrala myndigheter om övningarna samt vid behov göra det möjligt för dem att delta i övningarna. 

Även på i 148 § 2 mom. avsedda anläggningar och andra platser där kärnenergi används tillämpas 1 och 2 mom. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om övningar som hänför sig till skyddsarrangemang. 

Tillståndshavaren ska se till att en oberoende aktör regelbundet utvärderar om skyddsarrangemangen vid kärnanläggningen och vid transporter är tillräckliga. Resultaten av utvärderingen ska delges Strålsäkerhetscentralen. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om en oberoende aktörs utvärdering av skyddsarrangemangen. 

I driften av en kärnanläggning ska det finnas beredskap för strålsäkerhetsincidenter. Tillståndshavaren ska se till att konsekvenserna av strålsäkerhetsincidenter är så ringa som möjligt. För detta ska det finnas en uppdaterad plan och åtgärderna enligt den ska övas mot bakgrund av verksamhetens risker. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om den beredskap, den plan och den övning som avses i 1 mom. 

Vid en strålsäkerhetsincident ska tillståndshavaren bedöma läget och vidta de åtgärder som behövs för att trygga strålsäkerheten. Tillståndshavaren ska utan dröjsmål informera exponerade arbetstagare och i mån av möjlighet andra exponerade om betydande exponering till följd av strålsäkerhetsincidenten och om orsakerna till exponeringen. På tillståndshavarens åtgärder efter strålsäkerhetsincidenten tillämpas vad som föreskrivs i 131 § 1—3 mom. i strålsäkerhetslagen om verksamhetsutövares åtgärder. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om betydande exponering till följd av en strålsäkerhetsincident samt om innehållet i den information som avses i 1 mom. och givandet av informationen. 

En kärnanläggning ska ha beredskapsarrangemang genom vilka det finns beredskap för olyckor och andra händelser som försämrar säkerheten vid kärnanläggningen och genom vilka de åtgärder som händelserna förutsätter vidtas för att hantera situationen och förhindra eller begränsa strålningens skadliga effekter (beredskapssituation). 

Beredskapsarrangemangen ska grunda sig på analyser av olyckor och andra händelser som försämrar säkerheten vid kärnanläggningen och på de konsekvenser som med stöd av analyserna bedömts uppstå samt på situationer som avviker från konstruktionsförutsättningarna för kärnanläggningen. Vid planeringen av beredskapsarrangemangen ska det skapas beredskap för utsläpp av radioaktiva ämnen på ett sätt som leder till en nödsituation med strålrisk. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om grunderna för planering och genomförandet av beredskapsarrangemang samt om säkerställandet av att beredskapsarrangemangen är uppdaterade. 

Beredskapsarrangemangen för en kärnanläggning ska anpassas i enlighet med räddningslagen till de räddnings- och beredskapsplaner som uppgjorts av myndigheter. Tillståndshavaren är skyldig att sörja för beredskapsarrangemangen till den del de inte ankommer på myndigheter samt att samarbeta med myndigheterna i beredskapssituationer och situationer efter dem. 

Om det inom samma område som omfattas av begränsning av trafik och vistelse finns flera kärnanläggningar eller om de annars finns i omedelbar närhet av varandra, ska beredskapsarrangemangen för dessa kärnanläggningar samordnas. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om den skyldighet för tillståndshavaren som anges i 1 och 2 mom. 

Tillståndshavaren ska ha en sådan beredskapsorganisation för kärnanläggningen som sköter de åtgärder som behövs i en beredskapssituation för att hantera situationen och förebygga exponering för strålning. I en beredskapssituation kan beredskapsorganisationen bestämma om åtgärder som är nödvändiga för säkerheten vid de kärnanläggningar som finns inom samma område som omfattas av begränsning av trafik och vistelse. Dessa åtgärder får inte äventyra säkerheten vid andra kärnanläggningar. 

Till beredskapsorganisationen ska det höra tillräckligt många sådana personer som har utbildning för beredskapssituationer vars befogenheter, ansvar och skyldigheter i beredskapssituationer är tydliga. Tillståndshavaren ska genom regelbundet ordnade beredskapsövningar samt på andra behövliga sätt upprätthålla och utveckla kompetensen hos de personer som hör till beredskapsorganisationen och vid behov säkerställa kompetensen. Om beredskapssituationen leder till en nödsituation med strålrisk, tillämpas på de personer som hör till beredskapsorganisationen vad som i 134 och 135 § i strålsäkerhetslagen föreskrivs om strålskydd för dem som deltar i skyddsåtgärder. På utbildningen av personer som hör till beredskapsorganisationen ska dessutom tillämpas vad som i 136 § i den lagen föreskrivs om utbildning för nödsituationer med strålrisk. 

Beredskapsorganisationen ska ha de lokaler, de redskap, den utrustning och de kommunikationssystem som uppgifterna kräver. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om beredskapsorganisationens verksamhet, utbildningskrav, beredskapsövningar och beredskap för beredskapssituationer samt om tekniska krav som gäller beredskapsorganisationens lokaler, redskap, utrustning och kommunikationssystem. 

Tillståndshavaren ska lämna den godkända beredskapsplanen till välfärdsområdets räddningsmyndighet. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om innehållet i beredskapsplanen. 

Det ska finnas praktiska instruktioner om beredskapsarrangemangen vid en kärnanläggning, i vilka det administrativa, operativa och tekniska genomförandet av beredskapsarrangemangen beskrivs. 

De praktiska instruktionerna för beredskapsarrangemangen ska utvärderas regelbundet och ändras, om bedömningen visar att det finns behov av detta. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om det som ska ingå i de praktiska instruktionerna för beredskapsarrangemangen. 

Tillståndshavaren ska i samarbete med välfärdsområdets räddningsmyndighet och Strålsäkerhetscentralen utarbeta anvisningar för allmänheten i beredskapsområdet med tanke på beredskapssituationer vid kärnanläggningen. I övrigt tillämpas på information om beredskap för beredskapssituationer vad som föreskrivs i 133 § i strålsäkerhetslagen om informationsplikt i nödsituationer med strålrisk. 

Tillståndshavaren ska i samarbete med välfärdsområdets räddningsmyndighet och vid behov med andra myndigheter planera hur kärnanläggningens trafikförbindelser ska ordnas i beredskapssituationer. 

Välfärdsområdets räddningsmyndighet och vid behov andra myndigheter ska i beredskapssituationer ordna trafikförbindelser till kärnanläggningen. Tillståndshavaren ska bistå myndigheterna. 

Tillståndshavaren ska i en beredskapssituation utan dröjsmål vidta åtgärder enligt beredskapsplanen och andra behövliga åtgärder för att hantera situationen och förebygga eller begränsa exponering för strålning. I beredskapssituationer ska verksamheten dimensioneras på ett sådant sätt som situationens allvar kräver. Kärnanläggningens beredskapsorganisation ger utifrån målen för befolkningsskyddet enligt 132 § i strålsäkerhetslagen rekommendationer om skyddsåtgärder till välfärdsområdets räddningsmyndighet tills Strålsäkerhetscentralen tar ansvar för dem i enlighet med 46 § 2 mom. 9 punkten i räddningslagen. 

Kärnanläggningens beredskapsorganisation ska omedelbart underrätta Strålsäkerhetscentralen och vid behov andra myndigheter om övergången till en beredskapssituation och om förändringar i dess utvecklingsprognoser samt upprätthålla en lägesbild av beredskapssituationen. Det ska ordnas automatisk dataöverföring från kärnanläggningarna och behövliga reservarrangemang, genom vilka de uppgifter om anläggningens tillstånd och dess utveckling som är väsentliga för bedömningen av beredskapssituationen förmedlas till Strålsäkerhetscentralen i realtid och på ett tillförlitligt sätt. Beredskapsorganisationen ska separat också informera välfärdsområdets räddningsmyndighet om hur beredskapssituationen utvecklas och vid behov bistå räddningsmyndigheten i beredskapssituationen. Dessutom ska beredskapsorganisationen lämna Meteorologiska institutet uppgifter för bedömning av utsläppens spridning. 

I kärnanläggningar inom samma område som omfattas av begränsning av trafik och vistelse samt i deras system, strukturer och komponenter får i beredskapssituationer sådana ändringar som är nödvändiga för att begränsa skador och säkerställa säkerheten göras utan det godkännande som förutsätts i denna lag. Uppgifter om gjorda ändringar ska utan dröjsmål lämnas till Strålsäkerhetscentralen för kännedom. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om de åtgärder som ska vidtas under beredskapssituationer, om genomförandet av dataöverföring, om de uppgifter som är väsentliga för bedömningen av hur situationen utvecklas samt om de nödvändiga ändringar som avses i 3 mom. 

Tillståndshavaren ska upphäva en beredskapssituation när kärnanläggningens tillstånd har stabiliserats, utsläppen av radioaktiva ämnen är under kontroll och ringa samt beredskapsplansenliga och andra behövliga uppföljande åtgärder har påbörjats. Tillståndshavaren ska sörja för de åtgärder genom vilka anläggningens tillstånd hålls stabilt. 

Om avsikten är att fortsätta normal drift av kärnanläggningen efter att beredskapssituationen har upphävts, ska det för återstart av kärnanläggningen finnas en plan som godkänts av Strålsäkerhetscentralen. Godkännandet förutsätter att planen innehåller de åtgärder i kärnanläggningen, dess system, strukturer, komponenter och verksamhet samt i det informationsmaterial som gäller anläggningens verksamhet som en fortsatt säker drift av anläggningen förutsätter. I en situation där anläggningens normala drift inte kan fortsättas ska vad som i denna lag föreskrivs om avveckling av en kärnanläggning eller, om det är fråga om en slutförvarsanläggning, vad som i denna lag föreskrivs om förslutning av den tillämpas. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om de uppföljande åtgärder som avses i 1 mom. och innehållet i den plan som avses i 2 mom. 

På en sådan nödsituation med strålrisk vid en kärnanläggning som inte samtidigt är en beredskapssituation tillämpas 132 och 134—136 § i strålsäkerhetslagen. 

När de åtgärder som är nödvändiga för att begränsa strålrisken har vidtagits, fattas beslut om övergången från kärnanläggningens nödsituation med strålrisk till den befintliga exponeringssituationen utanför det område som omfattas av begränsning av trafik och vistelse av statsrådet och inom det område som omfattas av begränsning av trafik och vistelse av Strålsäkerhetscentralen. Strålsäkerhetscentralen meddelar inom det område som omfattas av begränsning av trafik och vistelse föreskrifter om de åtgärder som behövs för att säkerställa säkerheten efter övergången till den befintliga exponeringssituationen. 

Om radioaktiva ämnen sprids till omgivningen vid en transport som avses i 45 § 1 mom., ska tillståndshavaren omedelbart vidta behövliga åtgärder för att förebygga och begränsa exponering för strålning. Tillståndshavaren ska se till att de områden, lokaler och deras strukturer som aktiverats eller som kontaminerats med radioaktiva ämnen rengörs samt svara för kostnaderna för dessa åtgärder. Tillståndshavaren får inte utan grund dra ut på utförandet av rengöringsåtgärderna. Om mängden radioaktiva ämnen inte genom skäliga åtgärder kan sänkas under friklassningsnivån, ska tillståndshavaren lägga fram för Strålsäkerhetscentralen en åtgärdsplan för området, lokalen och strukturerna. Om en innehavare av godkännande för transport svarar för transporten i stället för tillståndshavaren, ska innehavaren av godkännandet se till att tillståndshavarens skyldigheter fullgörs. 

Vad som i 182 § 2 mom. föreskrivs om övergång till en befintlig exponeringssituation utanför det område som omfattas av begränsning av trafik och vistelse tillämpas också på transport. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om rengöring med anknytning till transport. 

I en befintlig exponeringssituation i anslutning till en kärnanläggning eller en transport som avses i 45 § 1 mom. iakttas 138 § 1 och 4 mom. samt 140 och 141 § i strålsäkerhetslagen. Vad som i de bestämmelserna föreskrivs om verksamhetsutövare ska även tillämpas på tillståndshavare och innehavare av godkännande för transport. 

Transport av kärnämnen och kärnavfall ska vara godkänd av Strålsäkerhetscentralen när kärnämnen eller kärnavfall enligt 45 § 1 mom. eller 148 § 4 mom. transporteras. 

En ansökan om godkännande för transport av kärnämnen eller kärnavfall och en ansökan om godkännande för transport av radioaktiva ämnen i enlighet med lagen om transport av farliga ämnen ska behandlas tillsammans och avgöras genom samma beslut, om inte detta av något särskilt skäl ska anses onödigt. Ärendena ska behandlas enligt ett förfarande enligt lagen om transport av farliga ämnen med iakttagande av vad som i denna lag föreskrivs om ansökans och beslutets innehåll. 

I beslutet om transport godkänns transportarrangemangen och den skyddsplan som anknyter till dem, om detta förutsätts enligt 154 § 3 mom. 

Ett beslut om godkännande av en transport kan gälla enskilda eller liknande återkommande transporter. 

För strålsäkerheten och skyddsarrangemangen vid en godkänd transport samt för iakttagandet av bestämmelserna enligt beslutet om godkännande svarar den som utför de uppgifter eller vidtar de åtgärder som ingår i och anknyter till transporten och till vilken beslutet om godkännande direkt har riktats. 

Från en godkänd transport får under transporten avvikas endast av oväntade och tvingande skäl. 

Om det sker ringa förändringar i fullgörandet av de skyldigheter som gäller strålsäkerheten eller skyddsarrangemangen vid en transport jämfört med vad som har behandlats i samband med godkännandet av transporten eller om transporten ändras på ett sätt som högst är av ringa betydelse för skyddsarrangemangen, ska Strålsäkerhetscentralen utan dröjsmål underrättas om saken. 

En anmälan ska göras till Strålsäkerhetscentralen om sådana enskilda transporthändelser som beslutet om godkännande av transport som gäller återkommande transporthändelser gäller. Anmälan ska innehålla uppgifter om tidpunkten för transporten och om ringa ändringar jämfört med vad som har behandlats i samband med godkännandet av transporten. Den som svarar för transporten ska göra en anmälan minst en månad före transporten. 

En anmälan ska göras till Strålsäkerhetscentralen om den slutliga tidsplanen och rutten för transporten samt kontaktuppgifterna till kontaktpersonen för transporten innan transporten inleds. Dessutom ska i tillräckligt god tid innan transporten inleds en separat anmälan göras om transport av kärnämnen som är särskilt betydande med tanke på förhindrande av spridning av kärnvapen. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om innehållet i och lämnandet av den anmälan som avses i 1 och 2 mom. 

En anmälan ska göras till Strålsäkerhetscentralen när andra än i 185 § 1 mom. avsedda kärnämnen eller annat än i det momentet avsett kärnavfall transporteras. Anmälan ska innehålla de viktigaste uppgifterna om transporten samt om de kärnavfall och de kärnämnen som transporteras. Avsändaren av transporten ska göra en anmälan minst två veckor innan transporten är avsedd att inledas. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om innehållet i och lämnandet av den anmälan som avses i 1 mom. 

På anläggningar för kärnämnestillvaratagande och innehavare av tillstånd för sådana anläggningar tillämpas vad som i 46—52, 54—57 och 59—61 § föreskrivs om kärnanläggningar och tillståndshavare, dock inte vad som i 49 § föreskrivs om dosrestriktioner för kollektiv yrkesmässig exponering och inte heller 50 § 1 mom. 6 och 7 punkten. 

På mätningar och analyser i samband med anläggningar för kärnämnestillvaratagandes utsläppsprov av radioaktiva ämnen, prov för strålningsövervakning av miljön och utredning av det grundläggande tillståndet för radioaktivitet i miljön tillämpas vad som i 63 § föreskrivs om dem när det gäller kärnanläggningar. 

Vid strålningsmätningar i syfte att följa upp säkerheten och strålningsförhållandena vid anläggningar för kärnämnestillvaratagande ska för ändamålet lämpliga och tillförlitliga strålmätningssystem för strålningsmätning användas. På mätningar som används för bedömning av exponering för strålning och säkerställande av strålsäkerheten för arbetstagarna vid anläggningar för kärnämnestillvaratagande tillämpas 9 kap. i strålsäkerhetslagen. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om i 3 mom. avsedda strålmätningssystem och om säkerställande av strålningsmätningars tillförlitlighet och om deras kalibrering, mätprecision, användning och lämplighet för användningsändamålet. 

På anläggningar för kärnämnestillvaratagande och deras system samt på i anslutning till deras drift uppkommande avfall som innehåller naturliga radioaktiva ämnen tillämpas vad som i 72 och 74—76 §, 77 § 1 mom. och 78 och 80 § föreskrivs samt med stöd av 77 § 3 mom. bestäms om kärnanläggningar och deras system samt om kärnavfall. 

Vid säkerställandet av säkerheten vid anläggningar för kärnämnestillvaratagande ska i första hand sådana naturliga säkerhetsegenskaper utnyttjas som kan uppnås genom planeringslösningar. 

Det ska utarbetas säkerhetsanalyser av anläggningar för kärnämnestillvaratagande och säkerhetsanalyserna ska innehålla de uppgifter om anläggningen och dess system, principerna för driften av anläggningen samt påvisande av säkerheten som behövs för bedömning av anläggningens tekniska säkerhet. 

Säkerhetsanalysen av en anläggning för kärnämnestillvaratagande ska under uppförandet och driften av anläggningen hållas uppdaterad. I säkerhetsanalysen ska ingå de ändringar som gjorts i anläggningen så att en tillräcklig helhetsuppfattning om anläggningens säkerhet bevaras. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om innehållet i säkerhetsanalyserna av anläggningar för kärnämnestillvaratagande. 

På anläggningar för kärnämnestillvaratagande och innehavare av tillstånd för sådana anläggningar tillämpas vad som i 13 kap. föreskrivs om kärnanläggningars och tillståndshavares organisation och ledning, dock inte 123 och 126 §. 

På driften av anläggningar för kärnämnestillvaratagande tillämpas vad som i 130 § och 132 § 1 mom. föreskrivs samt med stöd av 132 § 3 mom. bestäms om driften av kärnanläggningar. 

Uppfyllandet av kraven för system vid en anläggning för kärnämnestillvaratagande ska påvisas med hjälp av sådana tillförlitliga metoder och förfaranden vars resultat kan verifieras och spåras under anläggningens livscykel. 

Innehavaren av tillstånd för en anläggning för kärnämnestillvaratagande ska följa anläggningens och dess systems skick på det sätt som anläggningens säkerhet förutsätter. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om påvisandet av att kraven för säkerheten vid anläggningar för kärnämnestillvaratagande uppfylls och om de metoder och förfaranden som tillämpas på det samt om övervakningen av skicket på anläggningarna och deras system. 

På anläggningar för kärnämnestillvaratagande tillämpas bestämmelserna om kärnanläggningars skyddsarrangemang i enlighet med 16 kap. 

På anläggningar för kärnämnestillvaratagande och innehavare av tillstånd för sådana anläggningar tillämpas vad som i 16 kap. i strålsäkerhetslagen samt 138—141 § i den lagen föreskrivs om verksamhet som kräver säkerhetstillstånd och om verksamhetsutövare. Bestämmelser om den säkerhet som krävs och kostnaderna för den finns i 290—292 § i denna lag. 

Tillståndshavaren svarar för hanteringen av det kärnavfall som uppkommer i samband med eller till följd av tillståndshavarens verksamhet och för lämpliga förberedelser av åtgärder i anslutning till avfallshanteringen samt för kostnaderna för dem (ombesörjningsskyldighet).  

Ombesörjningsskyldigheten påverkas inte av att giltighetstiden för kärnanläggningstillståndet går ut eller tillståndet återkallas. 

Vad som i denna lag föreskrivs om kärnavfall tillämpas inte, om det är fråga om sådant utsläpp av radioaktiva ämnen som avses i 51 § eller som uppkommit till följd av en olycka och sträcker sig utanför anläggningsområdet. På åtgärder utanför anläggningsområdet som föranleds av utsläpp av radioaktiva ämnen som uppkommit till följd av en olycka tillämpas vad som i strålsäkerhetslagen föreskrivs om radioaktivt avfall. 

Tillståndshavaren har rätt att, enligt vad som vid behov bestäms närmare i kärnanläggningstillståndet, i kärnanläggningen eller på anläggningsområdet inneha, producera, hantera, använda och lagra kärnavfall som uppkommer i eller till följd av verksamheten i enlighet med tillståndet eller förs till kärnanläggningen i enlighet med tillståndet.  

Annanstans än i kärnanläggningen eller på anläggningsområdet får kärnavfall innehas, produceras, hanteras, användas och lagras endast enligt vad som föreskrivs nedan. 

Vid planeringen och genomförandet av åtgärder inom kärnavfallshanteringen ska det i första hand sörjas för säkerheten. 

Kärnavfallets egenskaper ska utredas och kärnavfallet ska sorteras och klassificeras enligt dess egenskaper samt förpackas och i övrigt hanteras på ett säkert och ändamålsenligt sätt med tanke på lagringen och slutförvaringen. 

En tillståndshavare till vars kärnanläggning kärnavfall överlåts för lagring ska säkerställa att det avfall och de avfallsförpackningar som tas emot kan hanteras och lagras på ett säkert sätt och att det finns en ändamålsenlig plan för säkerheten vid slutförvaringen. En tillståndshavare till vars kärnanläggning kärnavfall överlåts för slutförvaring ska säkerställa att slutförvaringen kan genomföras på ett säkert sätt. Tillståndshavaren ska också säkerställa att det enligt kärnanläggningstillståndet är möjligt att ta emot kärnavfall. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om utredning av kärnavfallets egenskaper samt om sortering, klassificering, hantering och lagring av kärnavfall. 

Mängden av och radioaktiviteten hos det kärnavfall som uppkommit i samband med eller till följd av kärnanläggningars verksamhet ska hållas så liten som det skäligen med praktiska åtgärder är möjligt, dock så att iakttagandet av de säkerhetskrav som föreskrivs i denna lag inte äventyras. Utvecklingen av mängden kärnavfall ska följas och det ska vidtas behövliga åtgärder för att begränsa den mängd kärnavfall som uppkommer. 

Tillståndshavaren ska föra bok över det kärnavfall som lagras och slutförvaras. Bokföringen ska innehålla uppgifter om avfallsförpackningarna och placeringen av dem samt uppgifter om det kärnavfall som varje avfallsförpackning innehåller. Dessutom ska bokföringen innehålla andra uppgifter som behövs för övervakningen av att ombesörjningsskyldigheten iakttas.  

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om de uppgifter som ska ingå i bokföringen, om det sätt på vilket bokföringsmaterialet ska förvaras och om lämnande av uppgifter. 

För en kärnanläggning ska det finnas en av arbets- och näringsministeriet godkänd plan för genomförande av kärnavfallshantering, i vilken de principer som ska iakttas inom kärnavfallshanteringen och den tidsplan som ska följas vid genomförandet av åtgärder inom kärnavfallshanteringen fastställs.  

Närmare bestämmelser om de utredningar och handlingar som ska ingå i planen för genomförande av kärnavfallshantering får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

För en kärnanläggning ska det finnas en av arbets- och näringsministeriet godkänd plan för kärnavfallshantering. Planen ska första gången lämnas inom tre år från det att planen för genomförande av kärnavfallshantering har godkänts och därefter uppdateras åtminstone vart tredje år.  

För att en uppdatering av planen för kärnavfallshantering ska godkännas krävs utöver de förutsättningar som föreskrivs i 2 mom. att uppdateringen innehåller en tillräckligt omfattande redogörelse för de åtgärder inom kärnavfallshanteringen som genomförts.  

Närmare bestämmelser om de utredningar och handlingar som ska ingå i planen för kärnavfallshantering får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Tillståndshavaren ska genomföra åtgärderna enligt den godkända planen för kärnavfallshantering till väsentliga delar. 

För avveckling av ett kärnkraftverk, en kärnteknisk anläggning eller en produktionsanläggning för kärnbränsle ska det finnas en av Strålsäkerhetscentralen godkänd avvecklingsplan. Avvecklingsplanen ska uppdateras åtminstone vart sjätte år till dess att nedmonteringen av anläggningen har inletts. Strålsäkerhetscentralen kan av särskilda skäl också annars kräva att avvecklingsplanen uppdateras.  

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om det som ska ingå i avvecklingsplanen och om de särskilda skäl för uppdatering av avvecklingsplanen som avses i 1 mom. 

När Strålsäkerhetscentralen har fattat ett beslut om godkännande enligt 1 mom. är det avfall som avses i beslutet sådant avfall som avses i avfallslagen och på vilket avfallslagen ska tillämpas i stället för denna lag.  

Närmare bestämmelser om i 1 mom. 2 och 3 punkten avsedda situationer där skada för hälsan inte medförs trots överskridningen av friklassningsnivån får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om påvisande av de omständigheter som avses i 1 mom. 

Strålsäkerhetscentralen kan godkänna att en sådan kärnanläggnings byggnad eller en del av den eller en del av anläggningsområdet som aktiverats eller kontaminerats med ett radioaktivt ämne befrias från myndighetstillsyn enligt denna lag. För godkännandet förutsätts att den mängd radioaktivt ämne som finns i byggnaden eller i en del av den eller i en del av anläggningsområdet uppfyller det villkor som anges i 208 § 1 mom. 2 punkten. och att detta visas på ett tillförlitligt sätt genom att en plan som godkänts av Strålsäkerhetscentralen följs.  

Beslut om den befrielse från tillsyn som avses i 1 mom. fattas i samband med godkännandet av avveckling enligt 337 §. Strålsäkerhetscentralen kan också avgöra ärendet på basis av en inspektion av verksamheten enligt en godkänd plan i fråga om en kärnanläggnings byggnad eller en del av anläggningsområdet. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om den plan som avses i 1 mom. 

När arbets- och näringsministeriet har godkänt ett nytt användningsändamål för kärnavfall, är avfallet inte längre sådant kärnavfall som avses i denna lag. På kärnavfall som uppkommer i verksamheten enligt det nya användningsändamålet tillämpas denna lag. Om det i verksamheten enligt det nya användningsändamålet uppkommer annat avfall som innehåller radioaktiva ämnen, tillämpas strålsäkerhetslagen på sådant avfall. 

Utöver vad som föreskrivs i 211 § får kärnavfall överlåtas till en annan tillståndshavare utan att ombesörjningsskyldigheten flyttas över. Kärnavfall får dock överlåtas endast till en sådan tillståndshavare som har gett sitt samtycke till att ta emot det och som har ett i denna lag avsett tillstånd att inneha, hantera och lagra eller slutförvara det kärnavfall som överlåts. 

En tillståndshavare som i enlighet med 1 mom. överlåter kärnavfall till en annan tillståndshavare ska på förhand anmäla detta till Strålsäkerhetscentralen. Anmälan ska innehålla en redogörelse för att de förutsättningar som anges i 1 mom. uppfylls. 

En förpackning som används för att flytta använt kärnbränsle inom ett område som omfattas av begränsning av trafik och vistelse ska vara godkänd av Strålsäkerhetscentralen. För godkännandet förutsätts att förpackningen lämpar sig för säker flyttning av använt kärnbränsle.  

Om Strålsäkerhetscentralen har godkänt konstruktionstypen för en förpackning med stöd av lagen om transport av farliga ämnen och förpackningen i fråga lämpar sig för säker flyttning av använt kärnbränsle, krävs inte det godkännande som avses i 1 mom. 

Vid flyttning av använt kärnbränsle inom ett område som omfattas av begränsning av trafik och vistelse ska i 1 eller 2 mom. avsedda förpackningar och sådana fortskaffningsmedel, redskap och rutter som är lämpliga med tanke på säkerheten användas och vid flyttning av annat kärnavfall ska sådana förpackningar, fortskaffningsmedel och redskap användas som är lämpliga med tanke på säkerheten. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om de förpackningar, fortskaffningsmedel, redskap och rutter som används för flyttning av kärnavfall. 

Tillståndshavaren får för forskning överlåta små mängder kärnavfall till ett forskningsinstitut i Finland. Den mängd kärnavfall som överlåts ska motsvara den mängd som behövs i den forskningsmetod som ska användas. Tillståndshavaren får också överlåta en kärnanläggningens strukturer eller komponenter som aktiverats eller som kontaminerats av ett radioaktivt ämne för underhåll, rengöring eller reparation till en verksamhetsutövare i Finland. På forskningsinstitutet, verksamhetsutövaren och kärnavfallet tillämpas då vad som i strålsäkerhetslagen föreskrivs om verksamhetsutövare samt om innehav, förvaring och upplagring av radioaktivt avfall.  

Forskningsproverna och det kärnavfall som uppkommit till följd av forskningen ska återlämnas till tillståndshavaren. Detsamma gäller underhållna, rengjorda eller reparerade strukturer och komponenter samt det kärnavfall som uppkommit till följd av dessa åtgärder.  

Med avvikelse från vad som föreskrivs i 2 mom. kan Strålsäkerhetscentralen dock godkänna att forskningsinstitutet sörjer för avfallshanteringen av sådant undersökt kärnavfall som det inte är ändamålsenligt att återlämna till tillståndshavaren. På forskningsinstitutet och kärnavfallet tillämpas då vad som i strålsäkerhetslagen föreskrivs om verksamhetsutövare och om oskadliggörande av radioaktivt avfall. För godkännandet förutsätts att forskningsinstitutet har förbundit sig att sörja för avfallshanteringen och uppfyller de villkor som anges i strålsäkerhetslagen. Ombesörjningsskyldigheten anses ha upphört i fråga om detta kärnavfall när Strålsäkerhetscentralen har fattat det nämnda beslutet om avfallshantering av undersökt kärnavfall och beslutet har vunnit laga kraft. 

Tillståndshavaren får i enlighet med det som vid behov preciseras i kärnanläggningstillståndet inneha, hantera, lagra eller slutförvara också sådant radioaktivt avfall som omfattas av strålsäkerhetslagens tillämpningsområde. På åtgärder för avfallshantering av detta avfall tillämpas då vad som i denna lag föreskrivs om åtgärder för hantering av kärnavfall. 

Tillståndshavaren har ombesörjningsskyldighet för radioaktivt avfall som avses i 1 mom. enligt vad som i denna lag föreskrivs om ombesörjningsskyldighet i fråga om kärnavfall, när det radioaktiva avfallet har placerats i slutförvar. Då tillämpas på detta avfall också i övrigt i stället för strålsäkerhetslagen vad som i denna lag föreskrivs om kärnavfall och slutförvaring. Arbets- och näringsministeriet kan godkänna att ombesörjningsskyldigheten redan tidigare flyttas över på tillståndshavaren. För godkännandet förutsätts att den som överlåtit det radioaktiva avfallet ger sitt samtycke till att ombesörjningsskyldigheten flyttas över och att reserveringen av medel för kostnader i fråga om avfallet har avgjorts på behörigt sätt. 

Kärnavfall som uppkommit i Finland ska slutförvaras i Finland.  

Kärnavfallet ska slutförvaras på så sätt att strålningsexponeringens inverkan på människor och miljön hålls på en utifrån tillgänglig information godtagbar nivå och att säkerställandet av långtidssäkerheten inte förutsätter att slutförvaringsplatsen övervakas på lång sikt. I fråga om markslutförvarsanläggningar är ett krav för långtidssäkerheten att tillsyn eller andra åtgärder inte längre behövs när 200 år har förflutit från den permanenta förslutningen av slutförvarsanläggningen. 

Närmare bestämmelser om dosrestriktioner för stålningsexponeringen efter den permanenta förslutningen av en slutförvarsanläggning får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Kärnavfall som uppkommit i Finland ska hanteras och lagras i Finland.  

Kärnavfall och därmed jämförbart radioaktivt avfall som uppkommit någon annanstans än i Finland får inte slutförvaras i Finland. 

Dessutom kan arbets- och näringsministeriet godkänna att kärnavfall som uppkommit utomlands slutförvaras i Finland, om det är fråga om kärnavfall som bildats i samband med service, hantering, kortvarig lagring eller avveckling utomlands av en struktur eller komponent som har aktiverats eller som har kontaminerats med ett radioaktivt ämne i användningen av kärnenergi i Finland och aktiviteten hos det kärnavfall som ska återlämnas inte väsentligt skiljer sig från den ursprungliga aktiviteten hos den struktur eller komponent som exporterats från Finland.  

Kärnavfall och därmed jämförbart radioaktivt avfall som uppkommit någon annanstans än i Finland får inte hanteras eller lagras i Finland. 

På ansökan om tillstånd för hantering och lagring av kärnavfall och handläggningen av ansökan tillämpas bestämmelserna i 316 § 2—4 mom. om ansökan om kärnanläggningstillstånd, bestämmelserna i 317 § 1 mom. och vad som föreskrivs med stöd av 317 § 4 mom. och bestämmelserna i 318 § om behandling av tillståndsärenden i fråga om kärnanläggningar samt 319 § om delgivning av och information om ansökan om kärnanläggningstillstånd. Arbets- och näringsministeriet är tillståndsmyndighet i ärendet. 

Tillstånd för hantering och lagring av kärnavfall är i kraft en viss tid. Tillståndsbeslutet ska innehålla en tidsfrist för när kärnavfallet eller det därmed jämförbara radioaktiva avfallet senast ska exporteras eller överföras från Finland. Tillståndsbeslutet ska förenas med villkor som behövs för förhindrande av spridning av kärnvapen och med tanke på iakttagandet av skyldigheterna inom kärnavfallshanteringen samt för säkerställande av förutsättningarna för beviljande av tillstånd. På tillståndsbeslutet tillämpas dessutom vad som i 309 § föreskrivs om innehållet i ett beslut om kärnanläggningstillstånd och vad som i 320 § 1 och 3 mom. föreskrivs om meddelande av och information om tillståndsbeslut. På återkallande av tillstånd för hantering och lagring av kärnavfall tillämpas vad som i 323 § föreskrivs om återkallande av beslut om kärnanläggningstillstånd. 

Närmare bestämmelser om de aktörer vars utlåtande ska begäras om en ansökan om tillstånd för hantering och lagring av kärnavfall och om innehållet i tillståndsbeslut får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Som en i 220 § 2 mom. 7 punkten avsedd säkerhet som krävs för hantering och lagring av kärnavfall som uppkommit annanstans godkänns borgen, försäkring eller en pantsatt insättning. Den som ställer säkerheten ska vara ett kreditinstitut, en försäkringsanstalt eller något annat yrkesmässigt finansiellt institut med hemort i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Säkerheten ska ställas till förmån för arbets- och näringsministeriet före importen eller överföringen av avfallet till Finland. Säkerheten ska vara i kraft i tre månader också efter att avfallet i fråga har exporterats eller överförts från Finland. Ministeriet ska på ansökan frigöra säkerheten när avfallet i fråga har exporterats eller överförts från Finland och tre månader har förflutit från det. 

Arbets- och näringsministeriet har rätt att inleda realisering av säkerheten om kärnavfallet eller det därmed jämförbara radioaktiva avfallet inte exporterats eller överförts från Finland inom den fastställda tidsfristen. Innan säkerheten realiseras ska arbets- och näringsministeriet i enlighet med 369 § förelägga verksamhetsutövaren att uppfylla sina skyldigheter. Säkerheten kan användas till att täcka kostnader för åtgärder i samband med tvångsutförande. 

Import, export, överföring och transitering genom Finlands territorium av kärnavfall och därmed jämförbart radioaktivt avfall ska ha godkänts av Strålsäkerhetscentralen innan de utförs. För godkännande förutsätts att de förfaranden som föreskrivs i direktivet om kärnavfallstransporter iakttas när åtgärden vidtas samt att de tillstånd och godkännanden som förutsätts i denna lag har erhållits för verksamheten eller att det har gjorts en anmälan om dem i enlighet med denna lag.  

Om det är fråga om import eller överföring från Finland av sådant kärnavfall som samtidigt är kärnmaterial, förutsätts dessutom för godkännandet att bestämmelserna om tillståndsprövning i 10 § i lagen om exportkontroll iakttas. 

Utöver vad som föreskrivs i artikel 17 i direktivet om kärnavfallstransporter ska Strålsäkerhetscentralen i sin föreskriftssamling publicera en kopia av det standarddokument som avses i den artikeln. 

Tillståndshavaren ska i tulldeklarationen eller en redogörelse som hänför sig till den meddela när kärnavfall importeras eller exporteras. I tulldeklarationen ska anges numret på det beslut om godkännande som berättigar till import eller export.  

Närmare bestämmelser om de uppgifter som ska ingå i tulldeklarationen får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Det ska vara möjligt att återlämna kärnavfall från en slutförvarsanläggning innan slutförvarsanläggningen försluts permanent, om det är nödvändigt med tanke på säkerheten. Detta får dock inte äventyra anläggningens driftssäkerhet eller långtidssäkerhet eller långtidssäkerheten i fråga om annat kärnavfall som placerats i slutförvar.  

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om säkerheten vid återlämnande av kärnavfall. 

Tillståndshavaren ska reservera medel för kostnaderna för kärnavfallshantering. Tillståndshavaren ska uppfylla sin reserveringsskyldighet genom att betala nedan angivna avgifter till den reserveringsfond som Statens kärnavfallshanteringsfond upprätthåller och genom att till staten överlämna nedan angivna säkerheter för den händelse att avgiftsskyldigheten försummas. 

Närmare bestämmelser om de kostnader för kärnavfallshantering som reserveringsskyldigheten anses omfatta och de förfaranden som ska användas för att bestämma kostnaderna får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Det beräknade beloppet av de framtida utgifterna för hanteringen av det kärnavfall som uppkommer i samband med eller som en följd av tillståndshavarens verksamhet (ansvarsbeloppet) ska basera sig på ett kostnadsförslag för åtgärder enligt en godkänd plan för kärnavfallshantering. 

Vid beräkningen ska tillståndshavaren använda sådana pris- och kostnadsuppgifter som anses vara tillförlitliga och osäkerhet i fråga om dessa uppgifter ska i skälig utsträckning beaktas som en omständighet som höjer ansvarsbeloppet. Uppskattningar av ansvarsbeloppen ska lämnas både enligt pris- och kostnadsnivån för det kalenderår då kalkylen görs och enligt pris- och kostnadsnivån för det kalenderår som kalkylen gäller. När tillståndshavaren första gången lämnar de i 1 mom. avsedda uppskattningarna till ministeriet, godkänner ministeriet grunderna för uppskattningen efter att ha säkerställt att kostnads- och prisuppgifterna och kalkylen är riktiga och tillförlitliga samt konsekventa i förhållande till den godkända planen för kärnavfallshantering. 

Om tillståndshavaren trots uppmaning från arbets- och näringsministeriet försummar en i    1—3 mom. föreskriven skyldighet, ska ministeriet inhämta en uppskattning av ansvarsbeloppen av en sådan oberoende expert eller sammanslutning som är förtrogen med kärnavfallshantering. 

Närmare bestämmelser om hur kostnaderna för kärnavfallshanteringen ska beaktas vid beräkningen av ansvarsbeloppet, om säkerställandet av att beräkningen är riktig och tillförlitlig samt om det förfarande som ska tillämpas när uppskattningarna och utredningarna lämnas får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Beloppet av tillståndshavarens medel i reserveringsfonden (fondandel) ska under respektive kalenderår nå till ett mål (fonderingsmål) som är lika stort som ansvarsbeloppet för det föregående kalenderåret. 

När det är fråga om ett nytt kärnkraftverk ska tillståndshavarens fonderingsmål periodiseras för en jämnare fördelning av kärnavfallshanteringens kostnadseffekter, dock så att fonderingsmålet under kärnkraftverkets olika driftsår utgör en bestämd andel av det ansvarsbelopp som anläggningen medför för tillståndshavaren. Fonderingsmålets förhållande till detta ansvarsbelopp ska härvid efter hand ökas så att fonderingsmålet når ansvarsbeloppet i tillräckligt god tid före den tidpunkt då verksamheten vid kärnkraftverket beräknas upphöra. Periodiseringstiden får vara högst 40 år. Beslut om periodiseringstidens längd fattas på tillståndshavarens ansökan, när grunderna för uppskattningen av ansvarsbeloppet godkänns i enlighet med vad som föreskrivs i 228 § 3 mom.  

När det är fråga om en slutförvarsanläggning ska tillståndshavarens fonderingsmål omfatta behövliga skäliga statliga tillsynskostnader och andra åtgärdskostnader som uppkommer efter att slutförvarsanläggningen förslutits permanent vilka har periodiserats i jämna poster senast under de tio sista åren av slutförvarsanläggningens beräknade driftstid. 

Närmare bestämmelser om det förfarande som ska iakttas vid beräkning av fonderingsmålet i de fall som avses i 2 och 3 mom. får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Arbets- och näringsministeriet fastställer med tre års mellanrum i slutet av det tredje kalenderåret varje tillståndshavares ansvarsbelopp för det innevarande kalenderåret och de två föregående kalenderåren samt fonderingsmål och de preliminära ansvarsbeloppen för de tre följande kalenderåren. Beslut som gäller tillståndshavarna fattas för samma treårsperiod.  

Med avvikelse från 1 mom. kan arbets- och näringsministeriet årligen i slutet av kalenderåret fastställa tillståndshavarens fonderingsmål för det följande kalenderåret samt fastställa ansvarsbeloppet för det innevarande kalenderåret och preliminärt ansvarsbeloppen för de två därpå följande kalenderåren, om det är fråga om initialfasen av en sådan ny tillståndshavares verksamhet för vilken det inte tidigare har fattats beslut om fastställande enligt 1 mom. eller slutfasen av en sådan tillståndshavares verksamhet vars avveckling av kärnanläggningar och förslutning av slutförvarsanläggningen har inletts.  

Fonderingsmålet fastställs enligt pris- och kostnadsnivån för det kalenderår utifrån vars ansvarsbelopp fonderingsmålet ska bestämmas. Ansvarsbeloppen och de preliminära ansvarsbeloppen fastställs enligt pris- och kostnadsnivån för det kalenderår som beslutet gäller. 

Om det i ett beslut av arbets- och näringsministeriet som ska fattas med stöd av 230 § 1 mom. fastställs ett ansvarsbelopp för tillståndshavaren för det innevarande kalenderåret som är minst 20 och högst 25 procent eller, om det leder till ett förmånligare slutresultat med avseende på tillståndshavaren, minst 20 och högst 100 miljoner euro större än det tidigare preliminärt fastställda preliminära ansvarsbeloppet för samma kalenderår, och ändringen inte beror på att det vidtagits betydligt färre avfallshanteringsåtgärder än vad som antagits i den kalkyl som uppskattningen av ansvarsbeloppet grundat sig på, kan arbets- och näringsministeriet godkänna att en del av denna ändring av ansvarsbeloppet får lämnas obeaktad när fonderingsmålet fastställs för de två kalenderår som följer på kalenderåret i fråga. Det fonderingsmål som ska fastställas för det andra kalenderåret får dock inte vara mindre än det fonderingsmål som fastställs för det första kalenderåret. 

Om kostnaderna för kärnavfallshanteringen stiger från det som beräknats tidigare till följd av en exceptionell händelse eller av någon annan särskild orsak och ändringen av ansvarsbeloppet är större än vad som föreskrivits i 1 mom., kan arbets- och näringsministeriet godkänna att den ändring av fonderingsmålet som baserar sig på de nya kostnader som uppkommit på detta sätt periodiseras i jämnstora poster under en tid på högst fem år.  

Närmare bestämmelser om det förfarande som ska iakttas vid fastställandet av fonderingsmålet i de fall som avses i 1 mom. får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Tillståndshavaren ska ansöka om justering av ansvarsbeloppet och fonderingsmålet och till arbets- och näringsministeriet lämna in de uppskattningar och redogörelser som avses i 228 § 1 mom., om en i 1 mom. 1 punkten i denna paragraf avsedd förändring är väsentlig eller ett i 2 punkten avsett dröjsmål är väsentligt enligt en helhetsbedömning. På uppskattningen av tillståndshavarens ansvarsbelopp tillämpas 228 §. 

Närmare bestämmelser om det förfarande som ska iakttas vid justering av ansvarsbeloppet och fonderingsmålet får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Statens kärnavfallshanteringsfond fastställer årligen en avgift för kärnavfallshantering som tillståndshavaren är skyldig att betala till reserveringsfonden i syfte att höja fondandelen så att den överensstämmer med fonderingsmålet.  

Avgiften för kärnavfallshantering ska betalas på så sätt att fondandelen den sista mars är lika stor som fonderingsmålet för samma kalenderår. Fonden ska utan dröjsmål underrätta arbets- och näringsministeriet om tillståndshavaren försummar sin avgiftsskyldighet. 

Tillståndshavaren ska till staten överlämna säkerheter på så sätt att det sammanlagda beloppet av säkerheterna före utgången av juni månad det innevarande året motsvarar ett belopp som fås genom att det ansvarsbelopp som fastställts för det föregående kalenderåret höjs med 10 procent och detta minskas med det fonderingsmål som fastställts för det innevarande kalenderåret. I kalkylen justeras ansvarsbeloppet först enligt kostnadsnivån för det föregående kalenderåret. Första gången ska tillståndshavaren dock lämna säkerheter till det nämnda beloppet inom en månad från det att beslutet om kärnanläggningens drifttillstånd har vunnit laga kraft eller har verkställts utan att det vunnit laga kraft. 

Tillståndshavaren ska till arbets- och näringsministeriet lämna ett förslag om iakttagandet av den i 1 mom. avsedda skyldigheten i tillräckligt god tid före den tidpunkt då säkerheterna ska ha överlämnats till staten. Ministeriet kan godkänna förslaget, om säkerheternas totala belopp överensstämmer med 1 mom. och säkerheterna har godkänts i ett i 2 mom. avsett beslut.  

Närmare bestämmelser om grunderna för bedömningen av säkerheters godtagbarhet och det förfarande som ska tillämpas vid godkännandet får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Om tillståndshavaren inte till staten överlämnar säkerheter i enlighet med 234 §, ska arbets- och näringsministeriet ålägga tillståndshavaren att till reserveringsfonden betala en extra avgift för kärnavfallshantering som motsvarar det bristande beloppet senast en månad efter det att säkerheterna ska ha överlämnats i enlighet med 234 § 1 mom. Statens kärnavfallshanteringsfond ska utan dröjsmål underrätta arbets- och näringsministeriet, om tillståndshavaren försummar sin avgiftsskyldighet. 

Om beloppet av de säkerheter som tillståndshavaren har överlämnat till staten överstiger det som krävs enligt 234 § 1 mom., ska arbets- och näringsministeriet återlämna säkerheter motsvarande den överstigande delen före utgången av juni det innevarande kalenderåret, om tillståndshavaren har fullgjort sin skyldighet i fråga om avgiften för kärnavfallshantering och staten inte har fordringar enligt 23 kap.  

Närmare bestämmelser om det förfarande som ska iakttas vid återlämnande av säkerheter får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Närmare bestämmelser om det förfarande som ska iakttas vid omvandling av säkerheter till pengar får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

När statsrådet har fattat ett i 374 § avsett beslut om överlåtelse av kärnavfall till staten, fastställer arbets- och näringsministeriet ett ansvarsbelopp som motsvarar utgifterna för hanteringen av det kärnavfall som ska överlåtas. Samtidigt fastställer ministeriet ett ansvarsbelopp som motsvarar utgifterna för hanteringen av det kärnavfall som tillståndshavaren producerar som inte omfattas av beslutet om överlåtelse. Efter detta fastställer ministeriet årligen i slutet av varje kalenderår tillståndshavarens ansvarsbelopp för det innevarande kalenderåret samt preliminärt ansvarsbeloppet för de två därpå följande kalenderåren. 

På ansvarsbeloppet för kärnavfall som överlåtits till staten och på beräkningen av det tillämpas bestämmelserna i 227 och 228 §. Arbets- och näringsministeriet ska vid behov göra en separat utredning om de åtgärder inom kärnavfallshanteringen som har vidtagits under de tre föregående kalenderåren samt om dessa åtgärders inverkan på ansvarsbeloppet för det innevarande kalenderåret. 

När ansvarsbeloppet för det kärnavfall som överlåtits till staten har fastställts för första gången i enlighet med 238 §, ska Statens kärnavfallshanteringsfond från tillståndshavarens fondandel avskilja en andel som motsvarar den relativa andel som det ansvarsbelopp vilket motsvarar det överlåtna kärnavfallet utgör av det sammanlagda beloppet av de i 238 § 1 mom. avsedda ansvarsbeloppen. Den andel som avskilts från tillståndshavarens fondandel är i reserveringsfonden reserverad för kostnaderna för hantering av det kärnavfall som tillståndshavaren ålagts att överlåta till staten, som tillståndshavaren fortfarande ansvarar för (tillståndshavarens täckningsandel).  

Om det belopp som flyttats över till tillståndshavarens täckningsandel är mindre än det ansvarsbelopp som motsvarar det överlåtna kärnavfallet, ska tillståndshavaren betala statens återstående fordran till reserveringsfonden såsom ett tillägg till tillståndshavarens täckningsandel inom tre månader efter det att ansvarsbeloppet har fastställts i enlighet med 238 §. Till den del tillståndshavaren försummar denna skyldighet, har arbets- och näringsministeriet rätt att omvandla de säkerheter som tillståndshavaren överlämnat till staten till pengar, varvid de på detta sätt erhållna medlen läggs till tillståndshavarens täckningsandel. 

Tillståndshavarens lån ur reserveringsfonden ska sägas upp så att det förfaller inom en månad till den del det motsvarar statens fordran. 

Tillståndshavarens täckningsandel ska under respektive kalenderår uppgå till det mål (täckningsbehov) som fås genom att det ansvarsbelopp för föregående kalenderår som motsvarar kostnaderna för hanteringen av det kärnavfall som ska överlåtas till staten höjs med 25 procent. 

Arbets- och näringsministeriet fastställer täckningsbehovet för det följande kalenderåret första gången samtidigt som det fastställer det ansvarsbelopp som motsvarar utgifterna för hanteringen av det kärnavfall som ska överlåtas till staten. Efter det fastställer ministeriet i slutet av varje kalenderår täckningsbehovet för det följande kalenderåret. Om tillståndshavarens fonderingsmål har periodiserats i enlighet med 229 § 2 eller 3 mom., kan arbets- och näringsministeriet bestämma att periodiseringen avslutas. 

När arbets- och näringsministeriet har fastställt täckningsbehovet uppkommer för staten hos tillståndshavaren en fordran som till beloppet motsvarar täckningsbehovet och som ska betalas på uppmaning. 

Statens kärnavfallshanteringsfond fastställer årligen en täckningsavgift som tillståndshavaren är skyldig att betala till reserveringsfonden i syfte att höja täckningsandelen så att den motsvarar det fastställda täckningsbehovet. 

Täckningsavgiften ska betalas på så sätt att tillståndshavarens täckningsandel den sista mars är lika stor som täckningsbehovet för samma kalenderår. Fonden ska utan dröjsmål underrätta arbets- och näringsministeriet om tillståndshavaren försummar sin avgiftsskyldighet. 

Tillståndshavaren ska till staten överlämna säkerheter på så sätt att det sammanlagda beloppet av säkerheterna före utgången av juni månad det innevarande året motsvarar ett belopp som fås genom att det ansvarsbelopp för till staten överlåtet kärnavfall som fastställts för det föregående kalenderåret höjs med 25 procent och detta minskas med tillståndshavarens täckningsbehov som fastställts för det innevarande året.  

På godkännande som säkerhet tillämpas dessutom 234 §. 

Om tillståndshavaren inte till staten överlämnar säkerheter i enlighet med 243 §, ska tillståndshavaren till reserveringsfonden betala en extra täckningsavgift som motsvarar det bristande beloppet senast inom en månad efter att den tidsfrist som avses i 243 § har löpt ut. Arbets- och näringsministeriet bestämmer storleken på den extra täckningsavgiften.  

Statens kärnavfallshanteringsfond ska utan dröjsmål underrätta arbets- och näringsministeriet om tillståndshavaren försummar sin avgiftsskyldighet i fråga om den extra täckningsavgiften. 

Om beloppet av de säkerheter som tillståndshavaren har överlämnat till staten överstiger det som krävs enligt 243 §, ska arbets- och näringsministeriet till tillståndshavaren återlämna säkerheter motsvarande den överstigande delen före utgången av juni det innevarande kalenderåret, om tillståndshavaren har fullgjort sin skyldighet i fråga om täckningsavgiften. 

Arbets- och näringsministeriet har rätt att inleda omvandlingen av en säkerhet som överlämnats till staten till pengar, om tillståndshavaren har försummat att betala täckningsavgift i enlighet med 242 § eller extra täckningsavgift i enlighet med 244 §. 

När Strålsäkerhetscentralen har godkänt en slutförvarsanläggning som permanent försluten, ska Statens kärnavfallshanteringsfond för att täcka statens kostnader för tillsyn och andra åtgärder som behövs efter förslutningen från tillståndshavarens fondandel till statens täckningsandel avskilja en andel som reserverats för de nämnda kostnaderna. 

När en andel har flyttats över från tillståndshavarens fondandel till tillståndshavarens täckningsandel i enlighet med 239 § 1 mom. eller till statens täckningsandel i enlighet med 246 §, ska Statens kärnavfallshanteringsfond dra av den andel som flyttats över till täckningsandelen från tillståndshavarens fondandel. 

Staten får använda medel som ingår i tillståndshavarens täckningsandel för kostnader för hanteringen av kärnavfall som övergått från tillståndshavaren till staten samt använda medel som ingår i statens täckningsandel för statens kostnader för tillsynsåtgärder och andra åtgärder efter den permanenta förslutningen av en slutförvarsanläggning. 

När kostnaderna för hanteringen av kärnavfall som överlåtits till staten har betalats från tillståndshavarens täckningsandel, ska Statens kärnavfallshanteringsfond återbetala eventuellt överskott till tillståndshavaren. 

En tillståndshavare för vilken arbets- och näringsministeriet har fastställt fonderingsmål för de följande tre kalenderåren har rätt att få lån ur Statens kärnavfallshanteringsfond för tre år i sänder. Denna rätt föreligger dock inte till den del betalningen av ett lån som förfallit till betalning eller ränta på ett sådant lån har försummats. Tillståndshavaren ska meddela om sin avsikt att utnyttja rätten att låna ur fonden senast den dag som fonden meddelat. 

Det belopp som är utlånat från fonden till en tillståndshavare får uppgå till högst 60 procent av det belopp som fås genom att tillståndshavarens andel av de kostnader som enligt uppskattning under lånetiden uppstår för förvaltningen av fonden och skötseln av fondens kapital dras av från tillståndshavarens fastställda fonderingsmål. Om de fonderingsmål som fastställts för de följande tre kalenderåren avviker från varandra i fråga om belopp, används det fonderingsmål som är det lägsta i fråga om belopp.  

Tillståndshavarens aktieägare har rätt att använda tillståndshavarens rätt att få lån ur fonden till den del som tillståndshavaren inte själv gör det. Det belopp som vid respektive tidpunkt kan utges som lån från fonden till aktieägarna ska lånas ut till de aktieägare som kräver det, vid behov i förhållande till deras aktieinnehav, på det sätt som närmare bestäms av fonden. 

Räntan på ett i 250 § avsett lån ska bindas vid en referensränta som allmänt noteras på marknaden. Denna referensränta ska utökas med en särskild räntemarginal för att värdet på kapitalet i reserveringsfonden ska kunna bibehållas och avkastningen tryggas. Dessutom får lån beviljas endast mot betryggande säkerheter. Låntagaren är skyldig att hålla sådan lös eller fast egendom som utgör säkerhet tillräckligt försäkrad.  

Statens kärnavfallshanteringsfond ska årligen och vid behov oftare övervaka att de betryggande säkerheterna fortfarande har ett värde såsom säkerhet som ska anses tillräckligt. Om säkerheten inte längre kan anses vara tillräcklig, har fonden rätt att fordra tilläggssäkerhet eller en ny säkerhet och bestämma en tid, inom vilken en sådan säkerhet ska ställas. Om värdet av de betryggande säkerheterna är större än vad som krävs för att trygga lånet, ska fonden efter att ha hört tillståndshavaren utan dröjsmål återlämna säkerheter motsvarande den överstigande delen. 

Fonden har rätt att inleda omvandling av en betryggande säkerhet till pengar på det sätt som närmare överenskommits i låneavtalet, när betalningen av ett lån som förfallit till betalning eller av räntan på ett sådant lån har försummats trots uppmaning. 

Närmare bestämmelser om säkerheter för lån samt om återlämnande av dem och omvandling av dem till pengar, den tillämpliga referensräntan på lånet och den räntemarginal som ska läggas till den och om andra allmänna villkor för lån får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Minst 20 procent av reserveringsfondens tillgångar, som fås genom att de fonderingsmål som använts i kalkylen enligt 250 § 2 mom. och de fonderingsmål som fastställts enligt 230 § 2 mom. räknas samman och att det från denna summa dras av de kostnader som avses i 250 § 2 mom., står till statens förfogande och får av Statens kärnavfallshanteringsfond placeras i finska statens skuldebrev eller i statsbudgeten flyttas över från fonden till statsverket på viss tid. 

De tillgångar som ingår i reserveringsfondens täckningsandelar ska placeras i sin helhet i enlighet med 1 mom.  

Om medel har flyttats över till statsverket, ska det i statsbudgeten årligen intas ett anslag för återbetalning av de medel som respektive år ska återföras till fonden, och för betalning av en sådan ersättning till fonden som till beloppet motsvarar den i 251 § 1 mom. föreskrivna låneräntan, för den tid under vilken medel ur fonden varit överflyttade till statsverket.  

Närmare bestämmelser om överflyttande av medel till statsverket får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Statens kärnavfallshanteringsfond ska av de tillgångar i fonden som avses i 252 § 1 mom. placera minst 20 procent på något annat sätt än det som anges i 250 eller 252 § och då se till att placeringarna är betryggade, ger avkastning och kan omvandlas till pengar samt att de är ändamålsenligt spridda. Vid bedömningen av om placeringarna är betryggade ska särskild uppmärksamhet fästas vid att fondens likviditet är tryggad på ett med hänsyn till fondens verksamhet tillräckligt sätt.  

Fondens tillgångar får dock inte placeras i sådana företags masskuldebrevslån, aktier, andelar, skuldförbindelser eller motsvarande instrument vilkas verksamhetsområde omfattar användningen av kärnenergi. Detta hindrar inte att fondens tillgångar placeras i sådana placeringsfonder som avses i 13 kap. i lagen om placeringsfonder (213/2019) eller i motsvarande instrument för kollektiva investeringar där andelen placeringar i ovan avsedda företags instrument är liten. 

Statens kärnavfallshanteringsfond ska med tre års mellanrum enligt den situation som råder den 31 mars säkerställa att de i 252 § 1 mom. och 253 § 1 mom. avsedda minimiandelarna i fråga om placeringsverksamheten uppfylls. Vid beräkningen av minimiandelarna ska dock de fonderingsmål som fastställts för tillståndshavarna för det innevarande kalenderåret användas. Fonden ska utan dröjsmål göra de ändringar i placeringsverksamheten som behövs för att uppfylla kraven i fråga om minimiandelar samt besluta om sådan utlåning som avses i 250 § på så sätt att kravet på en maximal andel enligt 2 mom. i den paragrafen uppfylls. 

Med tanke på de risker som är förenade med placeringsverksamhet ska Statens kärnavfallshanteringsfond av tillståndshavaren kräva en buffert som är tre procent av tillståndshavarens fonderingsmål för kalenderåret. Bufferten täcks i första hand med det överskott som avses i 261 §. Statens kärnavfallshanteringsfond fastställer varje kalenderår beloppet av den buffert som krävs av en tillståndshavare. 

Tillståndshavaren ska till Statens kärnavfallshanteringsfond överlämna säkerheter som avses i 234 § 2 mom. 1—4 punkten så att det sammanlagda beloppet av säkerheterna den sista mars motsvarar den buffert som avses i 1 mom. till den del det överflyttade överskottet inte täcker den eller tillståndshavaren inte har överlåtit medel till bufferten. Till den del medel har överlåtits till bufferten tillämpas 252 och 253 § på placeringen av dem. 

Om de säkerheter och medel som tillståndshavaren överlämnat vid den i 2 mom. nämnda tidpunkten är mer än vad som förutsätts enligt 1 mom., ska Statens kärnavfallshanteringsfond utan dröjsmål till tillståndshavaren återlämna säkerheter och medel som motsvarar den överstigande delen. I första hand återlämnas säkerheter. 

Närmare bestämmelser om förfarandet vid täckande av bufferten får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Om Statens kärnavfallshanteringsfond konstaterar plötsliga och oförutsedda förlustrisker i anslutning till placeringsverksamheten eller sådan exceptionell variation eller osäkerhet hos marknadspriserna som har ökat eller kan öka prisvariationerna, kan fonden kräva en tilläggsbuffert av tillståndshavaren. Tillståndshavaren ska inom en månad från det att kravet framställdes till fonden överlämna säkerheter enligt 234 § 2 mom. 1—4 punkten på så sätt att det sammanlagda beloppet av säkerheterna motsvarar två procent av tillståndshavarens fonderingsmål för kalenderåret.  

Fonden ska utan dröjsmål till tillståndshavaren återlämna de säkerheter som överlämnats för täckande av tilläggsbufferten när fonden bedömer att de inte längre behövs. 

Närmare bestämmelser om förfarandet vid täckande av tilläggsbufferten får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Statens kärnavfallshanteringsfond ska följa utvecklingen av värdet av reserveringsfondens tillgångar tillräckligt effektivt. Om en tillståndshavares fondandel vid något tillfälle under kalenderåret sjunker mer än fem procent jämfört med fonderingsmålet för kalenderåret, ska fonden kräva tilläggssäkerhet av tillståndshavaren. Tillståndshavaren ska inom en månad från det att kravet framställdes till fonden överlämna säkerheter enligt 234 § 2 mom. 1—4 punkten så att det sammanlagda beloppet av dessa säkerheter samt de säkerheter som lämnats för täckande av bufferten och det överskott som överflyttats till den tillsammans med det återstående värdet av fondandelen motsvarar fonderingsmålet för kalenderåret. 

En tillståndshavares fondandel får vid utgången av ett kvartal vara högst tre procent lägre än fonderingsmålet för kalenderåret. Om andelen har minskat mer, ska fonden kräva tilläggssäkerhet av tillståndshavaren. Tillståndshavaren ska inom en månad från det att kravet framställdes till fonden överlämna säkerheter enligt 234 § 2 mom. 1—4 punkten så att det sammanlagda beloppet av dessa säkerheter samt de säkerheter som lämnats för täckande av bufferten och det överskott som överflyttats till den tillsammans med det återstående värdet av fondandelen motsvarar fonderingsmålet för kalenderåret utökat med bufferten. 

Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om organiseringen av placeringsverksamheten och av hanteringen av risker i samband med placeringsverksamheten. 

Närmare bestämmelser om värdering av reserveringsfondens tillgångar får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

I beräkningen enligt 1 mom. dras från fondandelen vid varje tidpunkt av den ränta som har upplupit på tillståndshavarens lån från fonden under de föregående åren men som vid denna tidpunkt ännu inte har betalats. 

Om det i reserveringsfonden dessutom finns tillståndshavarens eller statens täckningsandelar, hänförs vinsten eller förlusten av placeringsverksamhetens avkastning från dem och av de ersättningar som erhållits för medel som funnits hos statsverket i enlighet med 1 mom. till täckningsandelarna i samma förhållande som det i vilket motsvarande täckningsandelar under kalenderåret utgjort tillgångar i fonden. Vid beräkningen av reserveringsfondens vinst eller förlust beaktas dock i detta fall som intäkter av placeringsverksamhet endast ränteinkomster som erhållits från finska statens skuldebrev och ersättningar som erhållits för medel som funnits hos statsverket.  

Om tillståndshavarens fonderingsmål för kalenderåret är mindre än fondandelen den sista dagen av det föregående kalenderåret, till vilken tillståndshavarens andel av fondens vinst eller förlust har hänförts, ska Statens kärnavfallshanteringsfond återbetala detta överskott till tillståndshavaren senast den första vardagen i april samma kalenderår till den del det överstiger det belopp som behövs för den buffert som krävs för tillståndshavaren. Med tillståndshavarens samtycke får fonden använda den fordran som fonden har på tillståndshavaren för att ett överskott som ska återbetalas till samma tillståndshavare ska kunna kvitteras som betalt till tillståndshavaren enligt villkoren för det lån som avses i 250 §.  

Om tillståndshavarens täckningsbehov för kalenderåret är mindre än tillståndshavarens täckningsandel den sista dagen av det föregående kalenderåret, till vilken tillståndshavarens andel av fondens vinst eller förlust har hänförts, ska Statens kärnavfallshanteringsfond återbetala detta överskott till tillståndshavaren senast den första vardagen i april samma kalenderår.  

Statens kärnavfallshanteringsfond fastställer tillståndshavarens fondandel i reserveringsfonden för den sista dagen i året. Fondandelen för den sista dagen i året erhålls genom att det till den senast fastställda fondandelen adderas eller från den dras av tillståndshavarens andel av den vinst eller förlust som beräknats enligt 260 § 1 och 2 mom. samt de i 2 mom. i denna paragraf avsedda förändringar som skett under kalenderåret. 

Statens kärnavfallshanteringsfond fastställer tillståndshavarens täckningsandel i reserveringsfonden för den sista dagen i året. Täckningsandelen för den sista dagen i året erhålls genom att det till den senast fastställda täckningsandelen adderas eller från den dras av tillståndshavarens andel av den vinst eller förlust som beräknats enligt 260 § 3 mom. samt de i 2 mom. i denna paragraf avsedda förändringar som skett under kalenderåret. 

Utöver tillståndshavarens fondandel utgörs tillståndshavarens tillgångar i reserveringsfonden av de medel som betalats för att täcka bufferten. Tillståndshavarens tillgångar består också av medel som baserar sig på extra avgifter för kärnavfallshantering och extra täckningsavgifter samt av medel i tillståndshavarens täckningsandel. 

Statens kärnavfallshanteringsfond fastställer statens täckningsandel för årets sista dag i reserveringsfonden. Täckningsandelen för årets sista dag erhålls genom att det från den senast fastställda täckningsandelen dras av de medel som under kalenderåret använts för att täcka kostnaderna för statens tillsynsåtgärder och andra åtgärder som behövs efter den permanenta förslutningen av en slutförvarsanläggning samt genom att addera eller dra av täckningsandelens andel av den vinst eller förlust som beräknats enligt 260 § 3 mom. 

Statens kärnavfallshanteringsfond kan bevilja understöd för sådan forskningsverksamhet vars syfte är att främja en säker drift av tillståndshavarnas kärnanläggningar och utvecklingen av kärnavfallshanteringslösningar samt att säkerställa att myndigheter och tillståndshavare har tillgång till tillräcklig och heltäckande sakkunskap och annan kompetens på områdena i fråga. Fonden kan dessutom bevilja understöd för forskningsinfrastruktur som främjar sådan forskningsverksamhet. 

En tillståndshavare som har tillstånd att uppföra eller driva ett kärnkraftverk och den som har ansökt om tillstånd att uppföra ett kärnkraftverk är skyldig att till en forskningsfond som förvaltas av Statens kärnavfallshanteringsfond för finansiering av forskningsprojekt och forskningsinfrastrukturprojekt årligen betala en grundavgift på 480 euro för varje megawatt av den nominella värmeeffekten enligt tillståndet eller som angetts i tillståndsansökan, dock högst 270 000 euro per avgiftsskyldig. Dessutom ska tillståndshavaren årligen betala en effektavgift som är 240 euro för varje megawatt av den nominella värmeeffekt enligt tillståndet eller, om det i tillståndet avsedda kärnkraftverket baserar sig på annan teknik än den som allmänt används i Finland, 480 euro. 

En tillståndshavare som har tillstånd att uppföra eller driva en produktionsanläggning för kärnbränsle är skyldig att årligen till forskningsfonden betala en grundavgift på 270 000 euro samt ett tillägg till grundavgiften på 540 000 euro. Den som har ansökt om tillstånd att uppföra en sådan anläggning är skyldig att årligen till forskningsfonden betala en grundavgift på 270 000 euro. 

En tillståndshavare som har tillstånd att driva en i 1 eller 2 mom. avsedd eller annan kärnanläggning är skyldig att årligen till forskningsfonden betala en avgift som grundar sig på ansvarsbeloppet och som utgörs av det ansvarsbelopp som fastställts för det föregående kalenderåret multiplicerat med 0,07 procent eller, om det i tillståndet avsedda kärnkraftverket baserar sig på annan teknik än den som allmänt används i Finland, multiplicerat med 0,14 procent.  

Den grundavgift som avses i 267 § ska betalas för varje kalenderår för vilket tillståndshavaren den 1 januari har ett giltigt tillstånd enligt 267 § 1 eller 2 mom. eller en anhängig ansökan om ett sådant tillstånd. 

Beloppet av den effektavgift som avses i 267 § 1 mom. och beloppet av det tillägg till grundavgiften som avses i 2 mom. i den paragrafen bestäms den 1 januari varje kalenderår, om tillståndshavaren då har ett giltigt tillstånd att uppföra eller driva ett kärnkraftverk eller en produktionsanläggning för kärnbränsle. Ett meddelande om att ett projekt enligt ett tillstånd för uppförande inte genomförs kan lämnas till arbets- och näringsministeriet före utgången av året, varvid skyldigheten att betala avgift gäller ännu för det följande kalenderåret.  

Beloppet av den avgift som avses i 267 § 3 mom. bestäms den 1 januari varje kalenderår, om det för tillståndshavaren har fastställts ett ansvarsbelopp för det föregående kalenderåret. 

Statens kärnavfallshanteringsfond ska sända beslutet om avgiftsskyldighet till de betalningsskyldiga senast 30 dagar före förfallodagen. Debiteringen kan verkställas utan att den avgiftsskyldige ges tillfälle att bli hörd. Beslutet kan delges genom vanlig delgivning enligt 59 § i förvaltningslagen (434/2003). 

Avgiftsskyldighet som grundar sig på tillstånd som gäller kärnkraftverk upphör efter det kalenderår då kärnanläggningen enligt drifttillståndet inte längre får användas för energiproduktion eller då tillståndshavaren under drifttillståndets giltighetstid har meddelat arbets- och näringsministeriet att tillståndshavaren slutgiltigt upphört med energiproduktionen vid kärnkraftverket.  

Avgiftsskyldighet som grundar sig på tillstånd som gäller kärntekniska anläggningar och produktionsanläggningar för kärnbränsle upphör efter det kalenderår då tillstånd att avveckla anläggningen har beviljats.  

Avgiftsskyldighet som grundar sig på tillstånd som gäller slutförvarsanläggningar upphör efter det kalenderår då slutförvarsanläggningen har godkänts som permanent försluten. 

De avgifter som avses i 267 § bildar forskningsfondens förmögenhet, som ska hållas åtskild från Statens kärnavfallshanteringsfonds övriga tillgångar. 

Statens kärnavfallshanteringsfond kan årligen bevilja understöd högst till ett belopp som motsvarar forskningsfondens tillgängliga förmögenhet, till den del förmögenheten inte har bundits genom redan fattade understödsbeslut och det i förmögenheten inte ingår fordringar som uppstått för fonden. 

Fonden beslutar på basis av inkomna ansökningar om beviljande av understöd så att de projekt som beviljas understöd håller en hög standard och att de som helhet betraktat på ett ändamålsenligt sätt främjar de mål som anges i 266 §. Företräde ges de projekt som bedöms generera sådana forskningsdata som kan utnyttjas på bred front. Innan understöd beviljas ska utlåtande begäras av arbets- och näringsministeriet, Strålsäkerhetscentralen och tillståndshavarna. Understöd kan dock inte beviljas projekt som direkt anknyter till i denna lag avsedd tillsyn över kärnanläggningar, behandling av tillstånd eller beredning av material i anslutning till ansökan om tillstånd.  

Om det med tanke på de syften som föreskrivs i 266 § inte är motiverat att använda alla utdelbara medel i forskningsfonden för finansiering av forskningsprojekt och forskningsinfrastrukturprojekt, ska fonden lämna en motsvarande del av medlen outdelade. 

Medel som under kalenderåret blivit outdelade och sådana medel som bundits genom beslut om beviljande av understöd och som blir oanvända under kalenderåret till följd av ändrade projektkostnader eller av något annat skäl ska utan obefogat dröjsmål återbetalas av Statens kärnavfallshanteringsfond till de avgiftsskyldiga i relation till de avgifter de betalat. 

I fråga om understöd tillämpas utöver det som föreskrivs i detta kapitel statsunderstödslagen (688/2001). 

Statens kärnavfallshanteringsfond sköter de uppgifter som i statsunderstödslagen föreskrivs för statsbidragsmyndigheten. 

Statens kärnavfallshanteringsfond har till uppgift att sörja för att de avgifter som avses i 22, 23 och 26 kap. tas ut och att förvalta och placera de medel som på detta sätt samlats in samt att sköta fondens övriga uppgifter enligt 22—26 kap. och detta kapitel. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen. 

Närmare bestämmelser om fondens uppgifter får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Den allmänna styrningen av och tillsynen över Statens kärnavfallshanteringsfonds verksamhet ankommer på arbets- och näringsministeriet. Ministeriet har rätt att meddela allmänna föreskrifter om organiseringen av fondens förvaltning, skötseln av fondens ekonomi och placeringen av fondens medel. Ministeriet har rätt att av fonden få de uppgifter och utredningar som ministeriet behöver. 

Arbets- och näringsministeriet fastställer Statens kärnavfallshanteringsfonds bokslut och budget, som består av delar som gäller reserveringsfonden och forskningsfonden. 

Närmare bestämmelser om förfarandet vid fastställandet av budgeten och ordnandet av bokföringen får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

För revisionen av Statens kärnavfallshanteringsfonds förvaltning, ekonomi och räkenskaper tillsätter arbets- och näringsministeriet för högst tre år i sänder två i revisionslagen (1141/2015) avsedda revisorer. Den ena av revisorerna ska vara en i revisionslagen avsedd OFGR-revisor och den andra en i den lagen avsedd CGR-revisor eller revisionssammanslutning. Arbets- och näringsministeriet ska begära förslag till CGR-revisor eller revisionssammanslutning av sådana tillståndshavare för vilka en fondandel har fastställts. 

Arbets- och näringsministeriet fastställer revisorernas arvoden. 

När revisionen har slutförts ska revisorerna i bokslutet göra en anteckning om detta, vilken ska innehålla en hänvisning till revisionsberättelsen samt ett uttalande om huruvida bokslutet har upprättats i enlighet med god bokföringssed. Om en revisor under räkenskapsperioden upptäcker att det finns skäl till betydande anmärkningar i fråga om den granskade sammanslutningens förvaltning och ekonomi, ska fondens direktion, arbets- och näringsministeriet samt de tillståndshavare för vilka en fondandel fastställts i reserveringsfonden utan dröjsmål underrättas om saken.  

Fondens direktion och personal är skyldiga att vid behov bistå revisorn vid verkställandet av revisionen. 

Statens kärnavfallshanteringsfond har en direktion som tillsätts av statsrådet för tre år i sänder. Direktionen består utöver ordföranden av en vice ordförande och högst fem andra medlemmar. En av medlemmarna ska utses bland de personer som arbets- och näringsministeriet har föreslagit och en medlem bland de personer som finansministeriet har föreslagit. Direktionsmedlemmarna ska vara personer med gott anseende. Direktionen ska ha tillräcklig sakkunskap om placeringsverksamhet och riskhantering samt annan sakkunskap som direktionen behöver för att fullgöra sina uppgifter. Finansinspektionen ska på begäran av arbets- och näringsministeriet avge utlåtande om sakkunskapen om placeringsverksamhet och riskhantering hos de personer som föreslås bli utnämnda till medlemmar i direktionen. Arbets- och näringsministeriet kan befria en direktionsmedlem från uppdraget. Arbets- och näringsministeriet bestämmer arvodena för direktionens medlemmar och fastställer fondens arbetsordning på framställning av direktionen. 

Direktionen är beslutför när fyra medlemmar är närvarande. Av de närvarande ska en vara ordföranden eller vice ordföranden. Varje medlem har en röst. Ärendena avgörs med enkel majoritet. Om rösterna faller lika, avgör mötesordförandens röst. 

På direktionens ordförande och de övriga medlemmarna i direktionen tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när dessa utför uppgifter enligt denna lag. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen. 

Närmare bestämmelser om direktionens uppgifter får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Direktionen har dessutom till uppgift att fastställa principer för hur reserveringsfondens rättigheter som grundar sig på innehav i andra sammanslutningar ska utövas i fråga om de målsammanslutningar vars aktier är föremål för handel på en reglerad marknad inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Av dessa principer ska i fråga om dessa målsammanslutningar på ett allmänt plan framgå vilket samband ägarstyrningen har med placeringsstrategin, förfarandena för uppföljning av målsammanslutningarnas verksamhet i ärenden som är relevanta för placeringsstrategin, förfarandena för utövande av rösträtt och andra aktierelaterade rättigheter i målsammanslutningarna samt hur fonden för en dialog med målsammanslutningarna, deras övriga aktieägare och intressentgrupper. Fonden ska offentliggöra principerna eller en redogörelse för orsakerna till delvis eller total avvikelse från offentliggörandet. 

Vid Statens kärnavfallshanteringsfond finns en placeringsdelegation som för direktionen utarbetar rådgivande principer att följa vid fondens placeringsverksamhet och vid riskhanteringen för placeringarna samt rekommendationer om utveckling av placeringsverksamheten, fördelning av placeringarna mellan olika placeringsformer, tjänster i anslutning till medelsförvaltningen och sakkunnigtjänster för placeringsverksamheten.  

Arbets- och näringsministeriet utser för tre år i sänder en ordförande, en vice ordförande och högst sex andra medlemmar till delegationen, av vilka en ska företräda arbets- och näringsministeriet och en finansministeriet och högst tre sådana tillståndshavare för vilka en fondandel har fastställts. Medlemmarna i delegationen ska ha god sakkunskap om placeringsverksamhet eller riskhantering. Finansinspektionen ska på begäran av arbets- och näringsministeriet ge utlåtande över sakkunskapen om placeringsverksamhet eller riskhantering hos de personer som föreslås som medlemmar i placeringsdelegationen.  

Arbets- och näringsministeriet bestämmer medlemmarnas arvoden. 

Statens kärnavfallshanteringsfond har en verkställande direktör, en ställföreträdare för verkställande direktören och ett tillräckligt antal anställda för att sköta sina uppgifter på behörigt sätt. Dessa är tjänstemän vid arbets- och näringsministeriet som ministeriet förordnar till uppdrag hos fonden. På verkställande direktörens ställföreträdare tillämpas vad som i denna lag föreskrivs om verkställande direktören. Fonden har rätt att använda statsrådets gemensamma koncerntjänster. Dessutom kan fonden använda sådana tjänster i anslutning till placeringsverksamheten samt vid administreringen av understöd som produceras av andra än myndigheter till den del det inte innebär utövning av offentlig makt. 

Statens kärnavfallshanteringsfond ersätter de kostnader som skötseln av fondens uppgifter föranlett arbets- och näringsministeriet. 

Närmare bestämmelser om ordnandet av fondens förvaltning, om fondens personal och om ersättande av kostnader till arbets- och näringsministeriet får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Verkställande direktören vid Statens kärnavfallshanteringsfond ska ha hand om fondens löpande förvaltning i enlighet med direktionens anvisningar och föreskrifter samt följa placeringsportföljens utveckling och vid behov vidta åtgärder i fråga om den. Verkställande direktören svarar för att fondens bokföring är lagenlig och att medelsförvaltningen är ordnad på ett tillförlitligt sätt. Verkställande direktören ska ge direktionen och dess medlemmar den information som behövs för att fullgöra direktionens uppgifter. Dessutom ska verkställande direktören ge de tillståndshavare för vilka en fondandel fastställts den information som behövs för att tillståndshavarna ska kunna fullgöra sina skyldigheter i anslutning till fonden. 

Verkställande direktören avgör efter föredragning de ärenden som ska avgöras av fonden, om inte beslutanderätten ankommer på direktionen. Verkställande direktören får dock vidta åtgärder som är betydande och vittsyftande med tanke på fondens ekonomi och verksamhet endast i en situation där direktionens beslut inte kan inväntas utan väsentlig olägenhet för fondens verksamhet. I sådana fall ska direktionen så snart som möjligt underrättas om åtgärderna. 

En insider i Statens kärnavfallshanteringsfond är skyldig att till fondens i 286 § avsedda insiderregister anmäla uppgifter (insideranmälan) om sådana aktier och finansiella instrument vars värde bestäms utifrån aktierna i fråga, som är föremål för handel på en reglerad marknad eller en multilateral handelsplattform i Finland.  

I insideranmälan ska ingå de uppgifter som behövs för att identifiera personen, sammanslutningen eller stiftelsen i fråga samt uppgifter om aktierna och övriga finansiella instrument. 

De uppgifter som avses i 1 mom. 2 och 3 punkten behöver inte uppges till den del de gäller bostadsaktiebolag, ömsesidiga fastighetsaktiebolag enligt 28 kap. 2 § i lagen om bostadsaktiebolag (1599/2009), ideella föreningar, ekonomiska föreningar eller sådana sammanslutningar som drivs utan vinstsyfte, såvida de inte bedriver regelbunden handel med finansiella instrument. En insideranmälan behöver inte heller göras i fråga om aktier eller finansiella instrument som avses i 1 mom. 3 punkten, om de har flyttats över till värdeandelssystemet och fonden har organiserat ett förfarande som gör det möjligt att hämta uppgifterna ur värdeandelssystemet. 

Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om innehållet i insideranmälan och sättet att göra insideranmälan. 

I syfte att förhindra marknadsmissbruk ska Statens kärnavfallshanteringsfond föra ett register över insideranmälningar (insiderregister), av vilket det för varje insider framgår de aktier och finansiella instrument som innehas av insidern, en omyndig som avses i 285 § 1 mom. 1 punkten eller en sammanslutning eller stiftelse som avses i 2 punkten i det momentet, och som är av det slag som avses i det momentet samt förvärv och avyttringar specificerade. Om uppgifterna fås i enlighet med 3 mom. i den paragrafen kan insiderregistret till denna del bildas av uppgifter från värdeandelssystemet. 

Uppgifterna i insiderregistret ska bevaras i fem år från registreringen. Var och en har rätt att mot ersättning av kostnaderna få utdrag ur och kopior av uppgifterna i registret. Rätten att få uppgifter gäller dock inte fysiska personers personbeteckning eller adress eller andra fysiska personers än insiders namn. 

Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om innehållet i insiderregistret och hur uppgifterna ska registreras. 

Innehavaren av tillstånd för en anläggning för kärnämnestillvaratagande ansvarar för det avfall innehållande naturliga radioaktiva ämnen som uppkommer i samband med eller till följd av verksamheten och är skyldig att sörja för bortskaffandet av det. Innehavarens ansvar och skyldigheter inom avfallshanteringen enligt denna lag påverkas inte av att giltighetstiden för tillståndet går ut eller tillståndet återkallas. 

Vid planeringen och genomförandet av åtgärder inom avfallshanteringen i fråga om det avfall innehållande naturliga radioaktiva ämnen som uppkommer i verksamheten vid en anläggning för kärnämnestillvaratagande ska det i första hand sörjas för säkerheten. På avfallshanteringen av detta avfall tillämpas dessutom vad som i strålsäkerhetslagen föreskrivs om gränser avseende yrkesmässig exponering och exponering av allmänheten i fråga om sådant avfall som avses i 78 § 3 mom. i den lagen. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om säkert genomförande av bortskaffande. 

För avfall innehållande naturliga radioaktiva ämnen från en anläggning för kärnämnestillvaratagande ska det finnas en avfallshanteringsplan som innehåller planerade åtgärder för behandling, lagring och annan avfallshantering av avfallet i fråga samt principer för genomförandet av bortskaffandet. Avfallshanteringsplanen för en anläggning för kärnämnestillvaratagande ska hållas uppdaterad.  

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om avfallshanteringsplanen för en anläggning för kärnämnestillvaratagande. 

Innehavaren av tillstånd för en anläggning för kärnämnestillvaratagande ska föra bok över det avfall innehållande naturliga radioaktiva ämnen som uppkommer i verksamheten och över bortskaffandet av det. Av bokföringen ska avfallets mängd och art framgå. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om ordnandet av bokföringen av avfall vid en anläggning för kärnämnestillvaratagande. 

För en anläggning för kärnämnestillvaratagande ska det ställas en säkerhet för kostnaderna för bortskaffande och annan avfallshantering av avfall innehållande naturliga radioaktiva ämnen och eventuella åtgärder för rengöring av anläggningen och dess omgivning. 

Den säkerhet som ställs ska vara tillräcklig med beaktande av anläggningens art och omfattning, tillståndsvillkoren för verksamheten och de säkerheter som krävs för åtgärder för upphörande och efterbehandling av verksamheten och för hanteringen av avfall med stöd av någon annan lag. 

Strålsäkerhetscentralen beslutar om ställande av en i 290 § avsedd säkerhet. Strålsäkerhetscentralen ska justera säkerhetens storlek, om det behövs på grund av en förändring som skett i förhållandena eller verksamheten.  

Som säkerhet godkänns borgen, försäkring och en pantsatt insättning. Den som ställer säkerheten ska vara ett kreditinstitut, en försäkringsanstalt eller något annat yrkesmässigt finansiellt institut med hemort i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. 

Säkerheten ska ställas hos Strålsäkerhetscentralen, som övervakar ersättningstagarens intresse vid ställandet av säkerhet och vid behov vidtar åtgärder i ärenden som gäller omvandling av säkerheten till pengar och fördelning av tillgångarna. 

Kostnaderna för fullgörandet av de skyldigheter i fråga om avfallshantering i fråga om avfall innehållande naturliga radioaktiva ämnen som anges i denna lag eller i drifttillståndet för en anläggning för kärnämnestillvaratagande samt för genomförandet av de rengöringsåtgärder som avses i 290 § kan betalas ur den säkerhet som avses i den paragrafen. 

På befrielse från myndighetstillsyn enligt denna lag i fråga om avfall innehållande naturliga radioaktiva ämnen från en anläggning för kärnämnestillvaratagande tillämpas vad som i 208 § föreskrivs om befrielse från myndighetstillsyn i fråga om kärnavfall. 

På befrielse från myndighetstillsyn enligt denna lag i fråga om en byggnad, en del av en byggnad eller en del av anläggningsområdet i en anläggning för kärnämnestillvaratagande tillämpas vad som i 209 § föreskrivs om befrielse från myndighetstillsyn enligt denna lag i fråga om en kärnanläggningsbyggnad eller en del av en sådan eller en del av anläggningsområdet. Med byggnad i en anläggning för kärnämnestillvaratagande avses här en byggnad enligt 2 § 5 punkten i bygglagen där det finns anläggningsfunktioner eller sådana lokaler som en säker drift av anläggningen förutsätter. 

Genomförandet av kärnkraftverk, produktionsanläggningar för kärnbränsle och andra slutförvarsanläggningar än markslutförvarsanläggningar förutsätter ett principbeslut om att de kärnanläggningar som ingår i projektet och de funktioner som anknyter till dem är förenliga med samhällets helhetsintresse (principbeslut). 

Statsrådet avgör ett ärende som gäller principbeslut. Arbets- och näringsministeriet svarar för behandlingen av ansökan om principbeslut. 

Arbets- och näringsministeriet avgör dock ett ärende som gäller principbeslut, om kärnkraftverksprojektet omfattar ett eller flera kärnkraftverk med en sammanlagd nominell värmeeffekt på högst 50 megawatt. 

Om kärnanläggningsprojektet bedöms vara förenligt med samhällets helhetsintresse, fattas ett principbeslut i ärendet. I principbeslutet ska grunderna för bedömningen anges. I beslutet ska det också generellt redogöras för de kärnanläggningar som ingår i projektet och de anknytande funktioner som behövs för att ordna kärnbränsleförsörjningen och kärnavfallshanteringen.  

En ansökan om principbeslut ska avslås, om kärnanläggningsprojektet utifrån en helhetsbedömning inte bedöms vara förenligt med samhällets helhetsintresse. 

Närmare bestämmelser om de omständigheter i anslutning till ett kärnanläggningsprojekt som ska ingå i ett principbeslut får utfärdas genom förordning av statsrådet.  

I ett principbeslut kan ges de bestämmelser som behövs för uppfyllandet av de allmänna principerna och skyldigheterna enligt 7—13 §. 

I principbeslutet ska det sättas ut en tidsfrist inom vilken en ansökan om tillstånd att uppföra ett kärnkraftverk, en produktionsanläggning för kärnbränsle eller någon annan slutförvarsanläggning än en markslutförvarsanläggning enligt principbeslutet ska göras anhängig i enlighet med denna lag.  

Om principbeslutet omfattar flera i 1 mom. avsedda kärnanläggningar, ska det i principbeslutet dessutom sättas ut en tidsfrist efter utgången av vilken det inte längre är möjligt att ansöka om tillstånd att uppföra en sådan anläggning. 

Statsrådet ska lämna riksdagen en redogörelse om sitt principbeslut.  

Den i principbeslutet utsatta tidsfristen för inlämnande av ansökan om tillstånd att uppföra en kärnanläggning kan enligt 296 § genom beslut av den myndighet som har beslutanderätt förlängas en gång med högst två år, om detta bedöms ha högst ringa betydelse med tanke på prövningen av om projektet är förenligt med samhällets helhetsintresse och innehavaren av principbeslutet effektivt och systematiskt har främjat genomförandet av kärnanläggningsprojektet. 

För uppförande och drift av en kärnanläggning krävs tillstånd enligt denna lag.  

Tillstånd enligt denna lag krävs dessutom för avveckling av kärnkraftverk, produktionsanläggningar för kärnbränsle och kärntekniska anläggningar. Tillståndet ska sökas i god tid innan drifttillståndets giltighetstid löper ut och senast när den verksamhet som avses i anläggningens drifttillstånd har upphört och det inte finns använt kärnbränsle i anläggningen. 

Statsrådet avgör tillståndsärenden som gäller uppförande, drift och avveckling av kärnkraftverk och produktionsanläggningar för kärnbränsle samt tillståndsärenden som gäller uppförande och drift av andra slutförvarsanläggningar än markslutförvarsanläggningar. Arbets- och näringsministeriet är tillståndsmyndighet i fråga om ärenden som avgörs i statsrådet. 

Strålsäkerhetscentralen avgör tillståndsärenden som gäller uppförande, drift och avveckling av kärntekniska anläggningar samt tillståndsärenden som gäller uppförande och drift av markslutförvarsanläggningar. 

Om avsikten enligt ansökan om drifttillstånd är att omedelbart ansöka om överflyttning av tillståndsbeslutet när det har vunnit laga kraft och den planerade innehavaren av drifttillståndet har gett sitt samtycke till detta, kan förutsättningarna för beviljande av drifttillstånd bedömas också ur mottagarens synvinkel.  

Utöver vad som i 44 § i förvaltningslagen föreskrivs om innehåll i beslut, ska i ett beslut om tillstånd till uppförande, drift eller avveckling av en kärnanläggning bemötas specificerade yrkanden som har framställts i utlåtanden, anmärkningar eller åsikter. I beslutet ska syftet med ansökan anges eller ansökan i behövlig omfattning fogas till beslutet.  

Om lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning tillämpas på projektet, ska tillståndsbeslutet innehålla en i 23 § i den lagen avsedd motiverad slutsats. Av tillståndsbeslutet ska dessutom framgå hur miljökonsekvensbedömningen har beaktats vid tillståndsprövningen. Närmare bestämmelser om beaktande av bedömningen finns i 4 kap. i den lagen. 

Närmare bestämmelser om innehållet i tillståndsbeslut får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Ett beslut om kärnanläggningstillstånd ska förenas med villkor som behövs för förhindrande av spridning av kärnvapen, för säkerheten vid kärnanläggningen och kärnavfallshanteringen samt i övrigt för säkerställande av förutsättningarna för beviljande av tillstånd. Om det är fråga om ett tillstånd som beviljats av statsrådet, ska i tillståndsbeslutet beaktas de förslag i Strålsäkerhetscentralens utlåtande som gäller säkerheten vid kärnanläggningen. I tillståndet ska dessutom tas in bestämmelser om behövliga åtgärder för att undvika, förebygga eller minska betydande skadliga miljökonsekvenser samt behövliga bestämmelser om uppföljning av projektets miljökonsekvenser i syfte att begränsa betydande skadliga miljökonsekvenser av projektet, om det förfarande vid miljökonsekvensbedömning som avses i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning tillämpas i ärendet. 

I ett beslut om tillstånd att uppföra och driva ett kärnkraftverk ska den nominella värmeeffekten anges. 

I ett beslut om tillstånd till avveckling av en kärnanläggning ska närmare anges den tidpunkt då nedmonteringen av sådana delar eller system i en kärnanläggning som innehåller betydande mängder radioaktiva ämnen och som är viktiga med tanke på säkerheten vid avvecklingen får inledas. 

Om det i ett tillstånd för drift eller avveckling av en kärnanläggning anges att kärnavfall får innehas, produceras, hanteras, lagras eller slutförvaras i kärnanläggningen, kan det i tillståndet bestämmas att också radioaktivt avfall som uppkommit i verksamhet som omfattas av strålskyddslagens tillämpningsområde med stöd av tillståndet får innehas, hanteras, lagras eller slutförvaras i kärnanläggningen. 

Närmare bestämmelser om innehållet i tillståndsbestämmelserna får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Ett tillstånd att uppföra en kärnanläggning är i kraft tills vidare. I tillståndet ska det sättas ut en tidsfrist inom vilken de arbeten som hänför sig till uppförandet av och strukturerna för den kärnanläggning som avses i tillståndet senast ska inledas. Om beslutet omfattar flera kärnanläggningar, ska det dessutom sättas ut en tidsfrist efter utgången av vilken det inte längre är möjligt att inleda uppförandet av en kärnanläggning.  

En tidsfrist som satts ut i tillståndet kan av grundad anledning förlängas en gång med högst två år, om tillståndshavaren effektivt och systematiskt har främjat inledandet av uppförandet av kärnanläggningen.  

Kärnanläggningens drifttillstånd gäller en viss tid och längden av denna tid ska prövas med beaktande av den tid som verksamheten beräknas pågå och behovet att under verksamheten säkerställa att de allmänna principerna och skyldigheterna enligt 8—13 § och de i denna lag föreskrivna kraven som gäller kärnämneskontroll, kärnanläggningar och kärnavfallshantering iakttas.  

Ett tillstånd att driva en slutförvarsanläggning upphör att gälla vid den tidpunkt som anges i tillståndet. Om en slutförvarsanläggning godkänns som permanent försluten före det, upphör tillståndet att gälla när beslutet om förslutningen har vunnit laga kraft.  

Ett tillstånd att avveckla ett kärnkraftverk, en kärnteknisk anläggning eller en produktionsanläggning för kärnbränsle är i kraft tills vidare. Tillståndet upphör att gälla när anläggningen har godkänts som avvecklad och beslutet har vunnit laga kraft.  

Kärnanläggningstillstånd kan ändras på tillståndshavarens ansökan. Ändring av tillståndet i fråga krävs för ändringar som ökar mängden radioaktiva ämnen i eller kärnavfall från en kärnanläggning och för andra väsentliga ändringar i kärnanläggningen eller av dess verksamhet. Tillståndshavaren ska ansöka om ändring av tillståndet i fråga i god tid innan ändringen avses bli genomförd. På förutsättningarna för ändring av tillstånd tillämpas vad som i 306—308 § föreskrivs om förutsättningarna för beviljande av tillståndet i fråga. 

När det är fråga om ett tillstånd som beviljats av statsrådet kan initiativet till att ändra tillståndsvillkoren också tas av Strålsäkerhetscentralen. 

Rätt att ansöka om principbeslut och om tillstånd att uppföra, driva och avveckla en kärnanläggning har en sådan sammanslutning eller stiftelse som avses i 2 § 1 mom. i näringsverksamhetslagen.  

Till ansökan om principbeslut ska det fogas en för prövningen av principbeslutet behövlig utredning om kärnanläggningsprojektet och dess konsekvenser samt om omständigheter som är av betydelse med tanke på miljöbedömningen och den övriga bedömningen av ärendet.  

Till ansökan om kärnanläggningstillstånd ska det fogas en för tillståndsprövningen behövlig utredning om den verksamhet som avses i ansökan och dess konsekvenser samt om förutsättningarna för beviljande av tillstånd och om andra omständigheter som är av betydelse för bedömningen av ärendet. Om ansökan gäller ett projekt på vilket det förfarande vid miljökonsekvensbedömning som avses i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning tillämpas, ska till ansökan också fogas en miljökonsekvensbeskrivning enligt den lagen och en motiverad slutsats om denna. Till ansökan om tillstånd att uppföra en kärnanläggning ska dessutom fogas en utredning om att förutsättningarna för att ansökan kan bli anhängig uppfylls. 

Av ansökan ska det vid behov framgå vilket material och vilken beräknings-, undersöknings- eller bedömningsmetod de uppgifter som lämnats grundar sig på. Ansökan ska lämnas in till tillståndsmyndigheten elektroniskt. Exemplar av ansökningshandlingarna ska på tillståndsmyndighetens begäran lämnas in på papper, om detta behövs för behandlingen av ärendet.  

Närmare bestämmelser om innehållet i ansökan om principbeslut eller kärnanläggningstillstånd, om elektronisk ansökan och om uppgifter som ska ingå i eller fogas till ansökan får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Utlåtande om ansökan om principbeslut eller i ett tillståndsärende som ska avgöras i statsrådet begärs av Strålsäkerhetscentralen och av de ministerier och andra myndigheter som är viktiga med tanke på prövningen av ärendet. Utlåtande om ansökan i ett tillståndsärende som ska avgöras av Strålsäkerhetscentralen begärs av de myndigheter som är viktiga med tanke på prövningen av ärendet. Utlåtande om ansökan om kärnanläggningstillstånd begärs av kärnanläggningsprojektets förläggningskommun och av kommunerna i dess närmaste omgivning. 

Utlåtande om kärnanläggningsprojekt begärs av Europeiska kommissionen enligt vad som anges i Euratomfördraget. Bestämmelser om förfarandet i projekt som har gränsöverskridande miljökonsekvenser finns i 29 a § i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning. Bestämmelser om tillståndsmyndighetens förpliktelser i fråga om kärnanläggningar som uppförs i närheten av Finlands gränser finns i överenskommelsen om riktlinjer för kontakt i säkerhetsfrågor beträffande kärnanläggningar vid gränserna mellan Finland, Danmark, Norge och Sverige (FördrS 19/1977). 

Bestämmelser om utredningsskyldighet, begäran om utredning och frist för framläggande av utredning finns dessutom i förvaltningslagen.  

Närmare bestämmelser om de aktörer vars i 1 mom. avsedda utlåtande ska begäras får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Innan tillståndsmyndigheten avgör ett principbeslut eller tillståndsärende ska den ge dem vilkas rätt eller fördel saken kan beröra tillfälle att framställa anmärkningar med anledning av ärendet. Andra ska ges tillfälle att framföra sin åsikt. 

Bestämmelser om hörande och om möjligheter till inflytande finns dessutom i förvaltningslagen. 

Tillståndsmyndigheten ska delge ansökan om principbeslut eller kärnanläggningstillstånd genom en offentlig kungörelse i enlighet med 62 a och 62 b § i förvaltningslagen. Kungörelsen ska separat delges de parter som saken särskilt berör.  

Om samma sökande samtidigt har en ansökan om tillstånd av statsrådet och en ansökan om tillstånd av Strålsäkerhetscentralen anhängiga för samma förläggningsplats, kan tillståndsmyndigheterna gemensamt informera om ansökningarna. 

Principbeslutet och beslutet om kärnanläggningstillstånd ska sändas till sökanden samt för kännedom till de instanser av vilka utlåtande har begärts. Detsamma gäller ett beslut genom vilket en ansökan om principbeslut har avslagits. 

Beslutet om tillstånd att uppföra en kärnanläggning ska också sändas för kännedom till dem som uttryckligen har begärt det, och de som har framställt en anmärkning eller uttryckt en åsikt i ärendet eller som särskilt har begärt det ska underrättas om beslutet. Om en anmärkning har undertecknats av flera, kan information om att beslutet meddelats sändas till endast den första undertecknaren. 

Principbeslutet och beslutet om kärnanläggningstillstånd ska dessutom delges genom offentlig kungörelse i enlighet med 62 a och 62 b § i förvaltningslagen. I kungörelsen om beslutet om tillstånd att uppföra en kärnanläggning eller om ett annat i 465 § 2 mom. avsett beslut om tillstånd som gäller en kärnanläggning ska också besvärstiden för beslutet anges. 

Om ett kärnanläggningsprojekt sannolikt har betydande gränsöverskridande miljökonsekvenser tillämpas dessutom vad som i 29 a § 2 mom. i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning föreskrivs om sändande av tillståndsbeslut samt översättningar av de väsentliga delarna av beslutet. 

På beredningen och godkännandet av principbeslut tillämpas dessutom vad som i lagen om bedömning av miljökonsekvenserna av myndigheters planer och program föreskrivs om miljöbedömning. De utredningar och den bedömning som förutsätts i den lagen ska i möjligaste mån samordnas med de utredningar och bedömningar som avses i 297 § i denna lag. 

På tillståndshavarens ansökan kan ett kärnanläggningstillstånd flyttas över. Om tillståndet har beviljats av statsrådet avgörs ärendet av arbets- och näringsministeriet, och i annat fall avgörs det av Strålsäkerhetscentralen.  

Arbets- och näringsministeriets beslut om överflyttning av tillstånd förutsätter dessutom att arrangemanget är förenligt med samhällets helhetsintresse.  

Mottagaren av tillståndsbeslutet ska utan dröjsmål se till att planen för kärnavfallshantering uppdateras i enlighet med vad som behövs i fråga om mottaget kärnavfall. 

Om det är fråga om en grund som avses i 1 mom. 2—4 punkten och bristerna, äventyrandet, förseelserna eller försummelserna kan rättas till eller om de är ringa, ska det innan beslutet fattas sättas ut en tidsfrist för den berörda tillståndshavaren att avhjälpa bristen, äventyrandet, förseelsen eller försummelsen. 

I beslutet om att återkalla tillståndet får ställas sådana villkor som behövs med tanke på fullgörandet av de skyldigheter gällande kärnämneskontroll, säkerheten vid kärnanläggningen eller kärnavfallshanteringen som anges i denna lag.  

Till ansökan om förlängning av den i principbeslutet och i tillståndet för uppförande av en kärnanläggning utsatta tidsfristen och om förlängning av giltighetstiden för anläggningens drifttillstånd samt om ändring och överflyttning av kärnanläggningstillstånd ska det fogas en utredning om omständigheter som är av betydelse för bedömningen av ärendet. På ansökan och behandlingen av den tillämpas bestämmelserna i 316 § 3 mom. samt 317—319 § och vad som föreskrivs med stöd av 316 § 4 mom. På beslutet tillämpas 309 och 310 §. På meddelande av och information om beslut tillämpas vad som föreskrivs i 320 § och i fråga om principbeslut även lagen om bedömning av miljökonsekvenserna av myndigheters planer och program. 

Närmare bestämmelser om de aktörer vars i 1 mom. avsedda utlåtande ska begäras får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Utlåtande om ett ärende som gäller återkallande av tillståndsbeslut begärs av de myndigheter som är viktiga med tanke på prövningen av ärendet. På behandlingen av ärendet tillämpas också 318 §. Beslutet ska sändas till tillståndshavaren samt för kännedom till de instanser av vilka utlåtande har begärts. Information om beslutet ges i enlighet med 320 § 3 mom. 

Om ansökan om drifttillstånd för en kärnanläggning avslås enbart med stöd av 307 § 2 mom. 2 punkten, har sökanden rätt att av staten få en ersättning som ska anses skälig för sådana direkta kostnader som uppförandet av kärnanläggningen medfört. 

Arbets- och näringsministeriet och den som är berättigad till ersättning ska sträva efter att nå avtal om ersättningens belopp. Avtalet ska lämnas till statsrådet för fastställelse. 

Om avtal om ersättning inte nås, avgörs ärendet som förvaltningstvistemål i enlighet med lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). 

I samband med att en kärnanläggning tas i drift ska genom provdrift och vid behov på annat sätt systematiskt och tillräckligt grundligt visas att kärnanläggningen samt dess system, strukturer och komponenter fungerar på ett sätt som säkerställer säkerheten vid kärnanläggningen. 

I samband med att kärnanläggningen tas i drift ska det också säkerställas att kraven i 121 och 122 § uppfylls i enlighet med vad den aktuella fasen i idrifttagningen kräver.  

Vad som föreskrivs i 1 och 2 mom. tillämpas också på sådana ändringar i kärnanläggningens system och i helheter som är jämförbara med dem som görs under driften av anläggningen och om vilka det föreskrivs i 85—90 §.  

Vad som föreskrivs i 1 mom. tillämpas också på sådana omfattande ändringar i en kärnanläggning som görs under driften av anläggningen och som påverkar flera system som är betydande för säkerheten vid anläggningen och som för säkerställande av deras säkerhet förutsätter omfattande provdrift. 

Tillståndshavaren ska se till att kärnkraftverkets reaktor startas på ett säkert sätt. 

Vad som föreskrivs i 1 mom. tillämpas också på sådana omfattande ändringar i ett kärnkraftverk som görs under driften av kärnkraftverket, om detta förutsätts i beslutet om godkännande av planen för idrifttagning av ändringen i anläggningen.  

När driften av ett kärnkraftverk, en kärnteknisk anläggning eller en produktionsanläggning för kärnbränsle har upphört och det inte längre finns något kärnbränsle i anläggningen ska anläggningen hållas i sådant skick att avvecklingen av anläggningen kan genomföras på ett säkert sätt. Åtgärder i anslutning till avvecklingen får inte skjutas upp, om inte detta är motiverat med tanke på säkerheten vid avvecklingen eller ett effektivt och säkert genomförande av avvecklingen. Nedmontering av sådana delar eller system i en kärnanläggning som innehåller betydande mängder radioaktiva ämnen och som påverkar säkerheten vid avvecklingen får dock inte inledas förrän avvecklingstillstånd har beviljats.  

Tillståndshavaren ska vid avvecklingen i första hand sörja för säkerheten och hanteringen av mänskliga faktorer som har att göra med den samt ha beredskap för störnings- och olyckssituationer och skydda kärnanläggningen mot yttre och inre händelser. Tillståndshavaren ska också iaktta den godkända planen för kärnavfallshantering och den godkända avvecklingsplanen. Tillståndshavaren ska dessutom sörja för att kärnavfallet från den anläggning som avvecklas slutförvaras. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om det tekniska genomförandet av avvecklingen. 

Tillståndshavaren ska sörja för att radioaktiviteten hos systemen, strukturerna och komponenterna i den kärnanläggning som ska avvecklas blir undersökt och att långtidseffekterna av de radioaktiva ämnen som blir kvar på anläggningsområdet bedöms. Tillståndshavaren ska dessutom bedöma längden på den övervakningsperiod som behövs, om mängden radioaktiva ämnen som blir kvar på anläggningsområdet inte genom skäliga åtgärder kan minskas så att den underskrider friklassningsnivån. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om den undersökning av radioaktivitet och bedömning av långtidseffekter som avses i 1 mom. 

Med avvikelse från vad som föreskrivs i 1 mom. kan Strålsäkerhetscentralen godkänna en anläggning som avvecklad, om det villkor som anges i 1 mom. 2 punkten trots skäliga åtgärder inte kan uppfyllas och den skada för hälsan som orsakas av radioaktiva ämnen kan förebyggas genom åtgärdsbegränsningar eller åtgärdsförbud enligt 341 § 2 mom. 

När Strålsäkerhetscentralen har godkänt kärnkraftverket som avvecklat eller den kärntekniska anläggningen eller produktionsanläggningen för kärnbränsle som avvecklad och beslutet har vunnit laga kraft är det i beslutet avsedda verket eller den i beslutet avsedda anläggningen inte längre en kärnanläggning enligt denna lag och på anläggningen tillämpas inte vad som i denna lag föreskrivs om kärnanläggningar. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om det som ska ingå i en förslutningsplan. 

Den permanenta förslutningen av en slutförvarsanläggning ska inledas utan obefogat dröjsmål när allt kärnavfall som är avsett för slutförvaring i anläggningen har placerats där.  

Tillståndshavaren ska sörja för att den godkända planen för kärnavfallshantering och förslutningsplanen iakttas vid förslutningen av slutförvarsanläggningen. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om det tekniska genomförandet av förslutningen av en slutförvarsanläggning.  

När Strålsäkerhetscentralen har godkänt slutförvarsanläggningen som permanent försluten och beslutet har vunnit laga kraft är anläggningen inte längre en kärnanläggning enligt denna lag och på den tillämpas inte vad som i denna lag föreskrivs om kärnanläggningar. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter om det informationsmaterial som avses i 1 mom. 3 punkten. 

Strålsäkerhetscentralen ska för den fastighet där en slutförvarsanläggning som har godkänts som permanent försluten finns utfärda sådana åtgärdsbegränsningar och åtgärdsförbud som är nödvändiga för att säkerställa strålsäkerheten.  

Strålsäkerhetscentralen ska också för den fastighet där en avvecklad kärnanläggning finns utfärda åtgärdsbegränsningar och åtgärdsförbud, om detta enligt 337 § 2 mom. är nödvändigt för att förebygga skada för hälsan. De åtgärdsbegränsningar och åtgärdsförbud som utfärdas får endast i skälig mån begränsa eller hindra användningen av området. 

Strålsäkerhetscentralen ska sörja för att i 1 och 2 mom. avsedda åtgärdsbegränsningar och åtgärdsförbud antecknas i det fastighetsdatasystem som avses i lagen om ett fastighetsdatasystem och anslutande informationstjänster (453/2002). 

Arbets- och näringsministeriet ska godkänna att ombesörjningsskyldigheten har upphört när de förutsättningar som anges i 1 mom. uppfylls och tillräckliga medel har reserverats i Statens kärnavfallshanteringsfond för att ersätta statens framtida kostnader för övervakning och andra åtgärder.  

När en slutförvarsanläggning har godkänts som permanent försluten i enlighet med 340 § övergår kärnavfallet i anläggningen till staten varvid även äganderätten till kärnavfallet övergår till staten.  

Vad som föreskrivs i 1 mom. gäller också övergång till staten av besittnings- eller nyttjanderätten till slutförvarsanläggningens anläggningsplats till den del övervakningen och andra åtgärder förutsätter det. 

Staten svarar för övervakningen och andra åtgärder i anslutning till det kärnavfall som övergått till staten enligt 343 § och de permanent förslutna slutförvarsanläggningarnas anläggningsplatser.  

Strålsäkerhetscentralen sörjer för övervakningen av slutförvarsanläggningen efter att den förslutits permanent och beslutar om åtgärder i anslutning till övervakningen. Beslut om åtgärderna fattas annars av arbets- och näringsministeriet. 

För uppförande och drift av en anläggning för kärnämnestillvaratagande krävs tillstånd enligt denna lag av Strålsäkerhetscentralen.  

På ansökan om tillstånd för en anläggning för kärnämnestillvaratagande tillämpas vad som i 315—319 § föreskrivs om den som ansöker om tillstånd för kärnanläggning, ansökan och handläggningen av den. 

Närmare bestämmelser om de aktörer vars utlåtande ska begäras om en ansökan om tillstånd för uppförande och drift av en anläggning för kärnämnestillvaratagande får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

På beslut om tillstånd för en anläggning för kärnämnestillvaratagande tillämpas vad som i 309 §, 310 § 1 mom. och med stöd av 5 mom., i 311 §, 312 § 1 och 2 mom., 314 och 320 § samt 322 § 1 mom. och 2 mom. 1, 2 och 4 punkten föreskrivs om kärnanläggningstillstånd. Kravet i fråga om ändring av tillstånd i 314 § 1 mom. tillämpas dock så att innehavaren av tillstånd ska ansöka om ändring av tillståndet, om mängden avfall innehållande naturliga radioaktiva ämnen ökar eller om anläggningen eller dess verksamhet på något annat sätt ändras väsentligt. Dessutom ska det kontrolleras att säkerheten för en anläggning för kärnämnestillvaratagande är tillräcklig och vid behov ska ytterligare säkerhet ställas innan beslut fattas om förlängning av giltighetstiden för drifttillståndet för anläggningen för kärnämnestillvaratagande eller om ändring eller överflyttning av drifttillståndet. Överflyttning av drifttillstånd för en anläggning för kärnämnestillvaratagande frigör inte den säkerhet som avses i 290 §. 

Till ansökan om förlängning av den i tillståndet för uppförande av en anläggning för kärnämnestillvaratagande utsatta tidsfristen och om förlängning av giltighetstiden för anläggningens drifttillstånd samt om ändring och överflyttning av tillstånd ska det fogas en utredning om omständigheter som är av betydelse för bedömningen av ärendet. Utlåtande om ansökan begärs av de myndigheter som är viktiga med tanke på prövningen av ärendet och på behandlingen av ansökan tillämpas också vad som i 316 § 3 mom. och med stöd av 4 mom. samt i 318 och 319 § föreskrivs om ansökan om tillstånd för kärnanläggning och handläggningen av den. På meddelande av beslut och information om detta tillämpas vad som i 320 § 1 och 3 mom. föreskrivs om meddelande av och information om beslut om kärnanläggningstillstånd.  

Vad som i de i 1 och 2 mom. avsedda bestämmelserna föreskrivs om tillståndshavare, kärnavfall och kärnavfallshantering tillämpas på innehavare av tillstånd för en anläggning för kärnämnestillvaratagande samt på sådant avfall som uppkommer vid driften av en anläggning och som innehåller naturliga radioaktiva ämnen och på avfallshanteringen av sådant avfall. 

På förläggningsplatsen för en anläggning för kärnämnestillvaratagande får arbeten på anläggningens strukturer inte utföras förrän tillståndet att uppföra anläggningen har vunnit laga kraft. 

Närmare bestämmelser om de aktörer vars utlåtande enligt 2 mom. ska begäras och om innehållet i tillståndsbeslut får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

På återkallande av beslut om tillstånd för en anläggning för kärnämnestillvaratagande tillämpas vad som i 323 § 1 mom. 1—3 och 5 punkten och 2 mom. föreskrivs om återkallande av beslut om kärnanläggningstillstånd. I beslutet om att återkalla tillståndet får ställas sådana villkor som behövs med tanke på fullgörandet av de skyldigheter gällande kärnämneskontroll, säkerheten vid anläggningen och avfallshanteringen som anges i denna lag. 

Dessutom tillämpas på återkallande av tillståndsbeslut vad som i 325 § föreskrivs om behandling av ärenden samt om delgivning av beslut och information om dem. Vad som i den nämnda bestämmelsen föreskrivs om tillståndshavare tillämpas på innehavare av tillstånd för en anläggning för kärnämnestillvaratagande. 

På idrifttagning av en anläggning för kärnämnestillvaratagande och dess system samt av ändringar i dem tillämpas vad som i 327 § 1 och 2 mom. föreskrivs och med stöd av 334 § bestäms om idrifttagning av en kärnanläggning och dess system. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om det som ska ingå i en avvecklingsplan. 

Avvecklingen av en anläggning för kärnämnestillvaratagande ska inledas utan dröjsmål när verksamheten för tillvaratagande av kärnämne har upphört. Vid avvecklingen ska anläggningen och anläggningsområdet rengöras från radioaktiva ämnen eller anläggningen nedmonteras på ett säkert sätt och bortskaffandet och den övriga hanteringen av det avfall innehållande naturliga radioaktiva ämnen som uppkommit vid driften ska sörjas för. Vid avvecklingen ska strålsäkerheten för arbetstagare, allmänheten och miljön tryggas.  

Innehavaren av tillstånd ska också se till att den godkända avvecklingsplanen iakttas vid avvecklingen. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om det tekniska genomförandet av avvecklingen av en anläggning för kärnämnestillvaratagande.  

Strålsäkerhetscentralen ska för den fastighet där en avvecklad anläggning för kärnämnestillvaratagande finns utfärda åtgärdsbegränsningar och åtgärdsförbud, om detta enligt 1 mom. 2 punkten är nödvändigt för att förebygga skada för hälsan. De åtgärdsbegränsningar och åtgärdsförbud som utfärdas får endast i skälig mån begränsa eller hindra användningen av området. På anteckningar i fastighetsdatasystemet tillämpas 341 § 3 mom. 

När Strålsäkerhetscentralen har godkänt anläggningen för kärnämnestillvaratagande som avvecklad och beslutet har vunnit laga kraft, är den i beslutet avsedda anläggningen inte längre en anläggning för kärnämnestillvaratagande enligt denna lag och på anläggningen tillämpas inte vad som i denna lag föreskrivs om sådana anläggningar. Strålsäkerhetscentralen ska samtidigt också frigöra den säkerhet som avses i 290 §. 

Strålsäkerhetscentralen utarbetar för den regelbundna tillsynen över verksamhet som omfattas av dess tillsyn enligt denna lag en tillsynsplan, genom vilken det med beaktande av riskerna i den övervakade verksamheten fås en tillräcklig lägesbild och visshet i fråga om säkerheten vid användningen av kärnenergi samt iakttagandet av bestämmelserna i denna lag. Strålsäkerhetscentralen ska regelbundet se över tillsynsplanen. 

Närmare bestämmelser om tillsynsplanen och om dess innehåll och granskning får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Finansinspektionen utövar tillsyn över utlåningen av medel ur Statens kärnavfallshanteringsfond och fondens övriga placeringsverksamhet, skyddet mot risker i samband med placeringsverksamheten samt iakttagandet av bestämmelserna om insiderregister och insideranmälan. Finansinspektionen är skyldig att underrätta arbets- och näringsministeriet om brister som den upptäckt vid tillsynen. På tillsynen tillämpas dessutom lagen om Finansinspektionen (878/2008) och på tillsynsavgifterna lagen om Finansinspektionens tillsynsavgifter (1209/2023). 

På Finansinspektionens rätt att få uppgifter tillämpas 18 § i lagen om Finansinspektionen. 

Verksamhetsutövaren ska utan dröjsmål underrätta Strålsäkerhetscentralen och andra tillsynsmyndigheter som avses i denna lag, om de tillsynsåtgärder som avses i 1 mom. inte kan vidtas på ett säkert sätt vid inspektionsobjekten eller på ett ändamålsenligt sätt med tanke på syftet med inspektionen. I meddelandet ska orsaken till att det inte är möjligt att vidta tillsynsåtgärden på ett säkert eller ändamålsenligt sätt samt begränsningens varaktighet beskrivas och motiveras. Meddelandet hindrar inte att en tillsynsåtgärd vidtas, om myndigheten trots meddelandet anser att vidtagandet av tillsynsåtgärden är nödvändigt. 

De åtgärder som avses i 1 mom. får utsträckas till att omfatta sådana utrymmen som avses i 24 kap. 11 § i strafflagen endast om en åtgärd är nödvändig för att utreda omständigheterna i det objekt som är föremål för inspektion och det finns skäl att misstänka brott enligt 34 kap. 4, 6 eller 9 § eller 44 kap. 10 eller 12 § i den lagen. 

På Finansinspektionens granskningsrätt tillämpas 24 § i lagen om Finansinspektionen. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om det meddelande som avses i 2 mom. 

Strålsäkerhetscentralen har rätt att övervaka miljön vid kärnanläggningar och anläggningar för kärnämnestillvaratagande för att verifiera anläggningens inverkan på radioaktiviteten i miljön. 

Dessutom har Strålsäkerhetscentralen rätt att göra mätningar i miljön vid en kärnanläggning eller en anläggning för kärnämnestillvaratagande för att bedöma de uppgifter som presenteras i den statusrapport avseende radioaktivitet i miljön som gäller anläggningen efter att anläggningen har beviljats tillstånd att uppföra en anläggning. 

Om det på grund av en störning eller ett tillbud i en kärnanläggning eller anläggning för kärnämnestillvaratagande, underlåtenhet att iaktta ett tillstånd eller beslut som gäller anläggningen eller någon annan omständighet finns grundad anledning att anta att anläggningen medför eller kan medföra fara för säkerheten, ska Strålsäkerhetscentralen till behövliga delar inspektera anläggningen och dess verksamhet eller utreda ärendet på något annat ändamålsenligt sätt. 

Om det på grund av ett tillbud i samband med transport av kärnämne eller kärnavfall, underlåtenhet att iaktta beslutet om godkännande av transport eller någon annan omständighet finns grundad anledning att anta att transporten medför eller kan medföra fara för säkerheten, ska Strålsäkerhetscentralen inspektera transportarrangemangen och iakttagandet av de krav som föreskrivs i denna lag. 

Verksamhetsutövaren ska underrättas om placeringen av de av Strålsäkerhetscentralens anordningar som avses i 358 § 1 mom. 4 punkten. Verksamhetsutövaren får inte orsakas onödig olägenhet av placeringen av anordningar. Om anordningar placeras någon annanstans än på ett område som är i verksamhetsutövarens besittning, ska fastighetsägaren och vid behov separat dess innehavare underrättas om detta, och då får placeringen och användningen av anordningarna inte medföra mer än ringa olägenhet. 

Det är inte tillåtet att utan en särskild grund som är nödvändig med tanke på säkerheten vid användning av kärnenergi eller för att begränsa skador eller att utan förhandsanmälan till Strålsäkerhetscentralen vidröra anordningar som i enlighet med 1 mom. har placerats för övervakning eller ingripa i deras funktion. En anmälan om en särskild grund ska göras till Strålsäkerhetscentralen utan dröjsmål efter händelsen. På vidrörande av anordningar som Europeiska kommissionen eller Internationella atomenergiorganet har placerat för att ordna kärnämneskontroll, och på ingripande i deras funktion, tillämpas vad som särskilt föreskrivs om anordningarna. 

Verksamhetsutövaren ska se till att det finns lämpliga förutsättningar för placering och användning av anordningarna samt vidta tillräckliga åtgärder för att förebygga sådant i 2 mom. avsett vidrörande av anordningarna eller ingripande i deras funktion på ett område som är i verksamhetsutövarens besittning. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om de särskilda grunder och det anmälningsförfarande som avses i 2 mom. 

Vid periodiska kontrollinspektioner och andra inspektioner i tillsynssyfte iakttas vad som föreskrivs i 39 § i förvaltningslagen. Som part som direkt berörs av ärendet betraktas vid inspektionen dock endast den verksamhetsutövare som inspektionen avser eller en annan innehavare av det objekt, det kärnmaterial, den produkt, den lokal eller det område som är föremål för inspektionen. 

Närmare bestämmelser om utförande av inspektionen samt om innehållet i inspektionsberättelsen får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Tillståndshavaren ska på begäran av Strålsäkerhetscentralen utan ersättning ställa till Strålsäkerhetscentralens förfogande sådana lokaler som behövs för sådan regelbunden och långvarig tillsyn som sker vid kärnkraftverket. Lokalerna ska lämpa sig för kontorsarbete. Om permanenta datakommunikationsförbindelser behövs i lokalerna, svarar Strålsäkerhetscentralen för deras anskaffning, underhåll, informationssäkerhet och lämplighet för Strålsäkerhetscentralens behov. 

Tillståndshavaren och innehavaren av tillstånd för en anläggning för kärnämnestillvaratagande ska på begäran av Strålsäkerhetscentralen för den som utövar tillsyn enligt denna lag utan ersättning ordna sådan skyddsutrustning som behövs med beaktande av strålsäkerheten och särdragen hos den kärnanläggning eller anläggning för kärnämnestillvaratagande som inspekteras. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om kraven för de lokaler som avses i 1 mom. 

Den som är föremål för inspektion och som bedriver verksamhet enligt denna lag ska samarbeta i syfte att uppnå målen för inspektionen och om så krävs i skriftlig eller elektronisk form visa upp för Strålsäkerhetscentralen och andra tillsynsmyndigheter som avses i denna lag de handlingar och uppgifter som kan vara av betydelse för tillsynen över iakttagandet av bestämmelserna i denna lag. 

På tillsynen över efterlevnaden av sådana internationella överenskommelser på kärnenergiområdet som är förpliktande för Finland tillämpas bestämmelserna i 357, 358 och 361 §, 363 § 2 mom. och 364 §. Vid sådan tillsyn får sådana inspektörer som sköter internationella kontrolluppdrag och som i enlighet med 2 eller 3 mom. i denna paragraf har godkänts vidta sådana tillsynsåtgärder som avses i 358 § 1 mom. Strålsäkerhetscentralen ska vara närvarande när de inspektörer som sköter internationella kontrolluppdrag utför tillsyn på platser där kärnenergi används, dock så att detta inte medför dröjsmål eller olägenhet för utförandet av inspektionen. En part som avses i 362 § har rätt att närvara vid inspektionen. I övrigt tillämpas på inspektionen den aktuella internationella överenskommelse på kärnenergiområdet som är förpliktande för Finland. 

Strålsäkerhetscentralen ska godkänna en inspektör som sköter internationella kontrolluppdrag, om det inte bedöms att dennes verksamhet kan äventyra säkerheten vid användningen av kärnenergi eller förhindrandet av spridningen av kärnvapen. Innan de inspektörer som sköter internationella kontrolluppdrag godkänns ska Strålsäkerhetscentralen begära utlåtanden över de föreslagna inspektörer som sköter internationella kontrolluppdrag av de tillståndshavare som inspektionen gäller. 

Om Strålsäkerhetscentralen på grund av de grunder som avses i 2 mom. inte godkänner en inspektör som sköter internationella kontrolluppdrag, ska Strålsäkerhetscentralen överföra behandlingen och avgörandet av ärendet till arbets- och näringsministeriet. Ministeriet kan godkänna en inspektör som sköter internationella kontrolluppdrag, om det bedöms vara motiverat med beaktande av de allmänna principerna och skyldigheterna enligt 7—13 §. 

Strålsäkerhetscentralen kan undersöka störnings- eller olyckssituationer eller andra allvarliga tillbud som äventyrar säkerheten i verksamheten vid kärnanläggningar eller anläggningar för kärnämnestillvaratagande, om det behövs för att utreda orsaken till händelserna eller för att förebygga motsvarande händelser. Strålsäkerhetscentralen kan också undersöka sådana viktiga händelser i anslutning till säkerheten vid kärnanläggningar eller anläggningar för kärnämnestillvaratagande som om de fortsätter kan leda till att säkerheten äventyras. Bestämmelser om undersökning av storolyckor finns i lagen om säkerhetsutredning av olyckor och vissa andra händelser (525/2011). 

Vid undersökningen utreds händelsernas förlopp, de orsaker som lett till att händelsen uppstått och andra faktorer som har inverkat på händelsen. De personer som utför undersökningen ska vara oberoende i förhållande till det tillsynsärende som undersöks. 

Det ska utarbetas en offentlig undersökningsrapport, som kan innehålla rekommendationer om förbättring av säkerheten. Strålsäkerhetscentralen ska vid behov vidta tillsynsåtgärder. 

Utöver vad som föreskrivs om rätten till uppgifter i 357 § har Strålsäkerhetscentralen rätt att av den som är föremål för en undersökning få sådana andra uppgifter som är nödvändiga för att utföra undersökningen. Dessutom har Strålsäkerhetscentralen trots sekretessbestämmelser rätt att för utförande av undersökningen få nödvändiga uppgifter av andra myndigheter samt av förundersökningsmyndigheter om förundersökning som utförts av dem. 

Vid en undersökning kan parterna i händelsen, tredje parter samt personer som är anställda hos dem höras. En person kan endast höras om personen samtycker till det. Personen ska informeras om syftet med hörandet, den hördes rättigheter och skyldigheter samt om eventuella följder av undersökningen. 

Strålsäkerhetscentralens rätt till uppgifter gäller inte de särskilda kategorier av personuppgifter som avses i artikel 9.1 i den allmänna dataskyddsförordningen eller innehålls-, förmedlings- eller lokaliseringsuppgifter för elektronisk kommunikation och inte heller de uppgifter som den CSIRT-enhet som avses i 19 § i cybersäkerhetslagen behandlar. 

Strålsäkerhetscentralen har vid behov rätt att tillfälligt och kortvarigt begränsa rätten att röra sig på en undersökningsplats samt rätt att omhänderta föremål och handlingar och att utföra undersökningar av dem, om det är nödvändigt för utförandet av en undersökning. 

Strålsäkerhetscentralen kan fatta beslut om avbrytande eller begränsande av en verksamhetsutövares verksamhet enligt tillståndet, om verksamheten kan medföra omedelbar fara för människors hälsa eller säkerhet, om verksamheten inte överensstämmer med de förpliktelser som följer av internationella överenskommelser på kärnenergiområdet som är bindande för Finland eller om verksamhetsutövaren i betydande grad bryter mot skyldigheterna enligt denna lag. Verksamheten kan avbrytas eller begränsas endast till den del som det är nödvändigt och endast till dess att orsaken till meddelandet av beslutet inte längre finns. 

Om tillståndshavaren eller innehavaren av godkännande för transport inte har fullgjort sina skyldigheter enligt atomansvarighetslagen, kan Strålsäkerhetscentralen fatta beslut om att verksamheten ska avbrytas eller begränsas till dess att orsaken till meddelandet av beslutet inte längre finns. 

I brådskande fall där verksamheten kan leda till omedelbar fara för människors hälsa eller säkerhet, kan verksamheten avbrytas eller begränsas genom omedelbara åtgärder inom ramen för förvaltningstvång för högst 14 dagar. 

För vidtagandet av avhjälpande åtgärder ska det fastställas en tidsfrist. Beslutet får innehålla krav om att det ska meddelas när bristerna har avhjälpts samt vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av beslutet. 

Strålsäkerhetscentralen kan förelägga tillståndshavaren att för förbättring av kärnanläggningarnas säkerhet vidta sådana åtgärder som med utgångspunkt i nya slutsatser som dragits med stöd av erfarenheterna av driften av kärnkraftverk, utvecklingen inom säkerhetsforskning eller den vetenskapliga och tekniska utvecklingen är motiverade, som skäligen med praktiska åtgärder är genomförbara och som är proportionerliga med hänsyn till deras säkerhetsförbättrande effekt och kostnader. 

Strålsäkerhetscentralen kan förena ett förbud eller ett föreläggande som den meddelat med stöd av denna lag med vite eller med hot om att den försummade åtgärden utförs på den försumliges bekostnad eller att verksamheten avbryts. 

Vid förundersökning, åtalsprövning eller rättegång får det för att ålägga en fysisk person straffrättsligt ansvar inte användas sådana upplysningar som en fysisk person har lämnat på grund av informationsskyldighet enligt denna lag eller bestämmelser utfärdade med stöd av den och som har erhållits genom att fullgörandet av skyldigheten förenats med vite. 

Om verksamhetsutövaren inte iakttar ett föreläggande som meddelats med stöd av 369 § om fullgörandet av skyldigheter avseende kärnmaterial och verksamhetsutövarens förfarande som helhet bedömt ger grundad anledning att anta att skyldigheterna eller en del av dem inte kan fullgöras genom verksamhetsutövarens åtgärder, kan Strålsäkerhetscentralen fatta beslut om att kärnmaterialen ska tas i besittning av staten och att staten ska se till att skyldigheterna inom kärnämneskontrollen fullgörs. 

Verksamhetsutövaren ska ersätta staten för kostnaderna för fullgörandet av skyldigheterna avseende kärnämneskontrollen när det gäller det kärnmaterial som tagits i besittning samt för hantering, lagring och vid behov slutförvaring eller bortskaffande av dem. Bestämmelser om indrivning av kostnader finns i 462 §. 

Besittningstagandet upphör om kärnmaterialet tas i beslag i enlighet med tvångsmedelslagen eller döms förverkat till staten. 

Om en annan verksamhetsutövare än en innehavare av tillstånd för kärnanläggning eller anläggning för kärnämnestillvaratagande inte utan oskäliga kostnader kan återlämna kärnämne som tagits ur bruk till dess leverantör eller överlåta det till någon annan aktör, kan Strålsäkerhetscentralen på ansökan fatta beslut om att staten ska sörja för fullgörandet av skyldigheterna avseende kärnämneskontrollen när det gäller kärnämnen. 

Verksamhetsutövaren är skyldig att i enlighet med 372 § ersätta staten för de kostnader som uppstår. 

På kärnämnen som tagits ur bruk och som samtidigt är i strålsäkerhetslagen avsett radioaktivt avfall tillämpas dessutom 80 § 3 mom. i den lagen. 

Om tillståndshavaren inte iakttar ett föreläggande som meddelats med stöd av 369 § om fullgörandet av skyldigheter avseende kärnavfallshanteringen och tillståndshavarens förfarande som helhet bedömt ger grundad anledning att anta att kärnavfallshanteringen eller en del av den inte kan utföras genom tillståndshavarens åtgärder, kan statsrådet fatta beslut om att kärnavfallet ska överlåtas till staten och att staten ska se till att de åtgärder som kärnavfallshanteringen ännu kräver vidtas. 

Om ett i 1 mom. avsett beslut fattas, ansvarar staten efter det för de i beslutet avsedda åtgärder som ännu inte vidtagits inom kärnavfallets kärnavfallshantering och tillståndshavaren för kostnaderna för dessa åtgärder. 

Om innehavaren av tillstånd för en anläggning för kärnämnestillvaratagande inte iakttar ett föreläggande som meddelats med stöd av 369 § om fullgörande av skyldigheter avseende avfallshanteringen av avfall som innehåller naturliga radioaktiva ämnen och förfarandet hos innehavaren av tillstånd som helhet bedömt ger grundad anledning att anta att skyldigheterna eller en del av dem inte kan fullgöras genom de åtgärder som innehavaren av tillstånd vidtar, kan Strålsäkerhetscentralen fatta beslut om att staten ska se till att bortskaffandet och de andra åtgärder som avfallshanteringen förutsätter vidtas. 

Innehavaren av tillstånd ska ersätta staten för kostnaderna för vidtagandet av de avfallshanteringsåtgärder som det avfall som avses i 1 mom. medför. För ersättning av kostnaderna används i första hand den i 290 § avsedda säkerheten. Bestämmelser om kostnader som betalas ur säkerheten finns i 292 §. 

Kärnmaterial och kärnavfall övergår i statens besittning, om de inte innehas av en verksamhetsutövare som enligt denna lag har rätt att använda eller inneha dem och det inte kan utredas vem den verksamhetsutövare som enligt denna lag ansvarar för dem är. 

Staten ska se till att skyldigheterna enligt denna lag iakttas i fråga om det kärnmaterial och kärnavfall som avses i 1 mom. Om Strålsäkerhetscentralen sköter dessa åtgärder, krävs inte tillstånd eller godkännande enligt denna lag för vidtagande av åtgärderna. Strålsäkerhetscentralen ska då följa bestämmelserna om säkerhet i denna lag. 

Bestämmelserna i 2 mom. tillämpas också på de andra kärnmaterial, kärnavfall samt naturliga radioaktiva ämnen innehållande avfall som enligt denna lag kommer i statens besittning. 

Bestämmelser om polisens skyldighet att ge handräckning finns i 9 kap. 1 § i polislagen. Bestämmelser om gränsbevakningsväsendets skyldighet att ge handräckning finns i 77 § i gränsbevakningslagen (578/2005). Bestämmelser om handräckning av räddningsmyndigheterna finns i 50 § i räddningslagen. 

Strålsäkerhetscentralen har rätt att i en beredskapssituation få utrustning av Gränsbevakningsväsendet för utförande av mätningar. 

Strålsäkerhetscentralen har rätt att i beredskapssituationer eller vid hot mot säkerheten vid en kärnanläggning av Försvarsmakten få utrustning för utförande av behövliga mätningar samt annan handräckning. 

En i denna lag avsedd tillsynsmyndighet har rätt att få handräckning av Tullen för tillsynen över iakttagandet av denna lag och av de bestämmelser och föreskrifter om export, import och transitering som utfärdats med stöd av den. Dessutom har Strålsäkerhetscentralen rätt att av Tullen få handräckning för strålningsmätningar av fortskaffningsmedel. 

Arbets- och näringsministeriet och Strålsäkerhetscentralen ska på begäran ge varandra handräckning för utförande av uppdrag som de har enligt denna lag. 

För kostnaderna för handräckningen svarar den som begärt handräckning, om inte något annat avtalas om saken. En förutsättning för handräckningen är att den inte äventyrar utförandet av andra viktiga uppgifter som föreskrivits för den myndighet som lämnar handräckning. 

I syfte att utreda något som är betydelsefullt ur tillsyns- eller undersökningssynvinkel får Strålsäkerhetscentralen i sin tillsynsverksamhet eller i undersökningar enligt 366 § anlita hjälp av utomstående experter vid inspektion, undersökning, utredning och mätning. 

Utomstående experter ska ha den sakkunskap som uppdraget förutsätter. På utomstående experter tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när de utför uppgifter som avses i denna lag. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen. 

En gällande säkerhetsutredning enligt säkerhetsutredningslagen (726/2014) krävs av en sådan person som står i anställningsförhållande till innehavaren av tillstånd eller dennes leverantör eller underleverantör eller som för de nämnda aktörerna sköter ett uppdrag och som har självständigt tillträde till ett område som avses i 21 § 1 mom. 5 punkten eller 21 § 1 mom. 5 b-punkten i säkerhetsutredningslagen eller tillgång till information som avses i 19 § 1 mom. 1 punkten eller 21 § 1 mom. 1 eller 5 a-punkten i den lagen. 

Bestämmelserna om säkerhetsutredning i 1 mom. tillämpas också på personer som deltar i sådan i 21 § 1 mom. 5 c-punkten i säkerhetsutredningslagen avsedd transport av kärnämne eller kärnavfall som ska godkännas i enlighet med denna lag. 

Den som har ett sådant tillstånd eller godkännande för transport som avses i denna lag, eller som ansöker om ett sådant tillstånd eller godkännande, ska säkerställa att den säkerhetsutredning som förutsätts enligt 1 och 2 mom. har gjorts innan personen anställs i ett anställnings- eller uppdragsförhållande eller det fattas beslut om att skaffa produkten eller tjänsten av leverantören eller underleverantören samt se till att säkerhetsutredningen hålls i kraft och föra bok över de gällande säkerhetsutredningarna. 

Innan en i 1 mom. avsedd anmälan görs ska personen informeras om rätten att göra anmälan och om hälsotillståndets inverkan på personens funktionsförmåga i dennes uppgift. I en anmälan får endast ges uppgifter om att den person som anmälan gäller eventuellt inte är lämplig för sin uppgift eller att denne kan utgöra en risk för säkerheten vid kärnkraftsanläggningen eller transporten. Anmälan får endast göras till en av tillståndshavaren utsedd företrädare för tillståndshavaren samt dessutom om säkerhetspersoner till polisen och om andra än säkerhetspersoner till Strålsäkerhetscentralen. Tillståndshavaren ska säkerställa att polisen och Strålsäkerhetscentralen har fått anmälan. 

Den information som ges i anmälan får av tillståndshavaren, polisen och Strålsäkerhetscentralen endast användas för att vidta sådana nödvändiga och omedelbara åtgärder som säkerheten vid kärnkraftsanläggningen eller transporten kräver. Uppgifterna i anmälan ska förstöras genast när de inte längre behövs för att vidta säkerhetsåtgärder. Bestämmelser om tillståndshavarens rätt att behandla uppgifter om hälsotillstånd finns i lagen om integritetsskydd i arbetslivet (759/2004). 

Vad som i 2 och 3 mom. föreskrivs om tillståndshavaren tillämpas på en innehavare av godkännande för transport när denne ansvarar för iakttagandet av de skyldigheter avseende transport som föreskrivs i denna lag. 

Det ska finnas en av Strålsäkerhetscentralen godkänd plan för de uppgifter som ska lämnas och för tidsplanen för när uppgifterna ska lämnas. För godkännande förutsätts det att tillräckligt omfattande uppgifter erhålls regelbundet för övervakningen av säkerheten vid uppförandet, driften och avvecklingen av kärnanläggningen. 

Tillståndshavaren ska utan dröjsmål underrätta Strålsäkerhetscentralen om händelser och observationer som kan vara av väsentlig betydelse med tanke på kärnanläggningens eller transporternas säkerhet eller strålsäkerheten. På anmälan av strålsäkerhetsincidenter och beredskapssituationer tillämpas vad som föreskrivs särskilt om dem i denna lag. Bestämmelser om anmälan av skada på tryckbärande anordningar eller olycksfall som gäller sådana finns i 10 § i lagen om tryckbärande anordningar och bestämmelser om anmälan av betydande incidenter som gäller cybersäkerheten finns i 11 § i cybersäkerhetslagen. 

Tillståndshavaren ska också till Strålsäkerhetscentralen lämna utredningar som gjorts med anledning av händelser och observationer som avses i 1 mom. 

Vad som i 1 och 2 mom. föreskrivs om tillståndshavare tillämpas på en innehavare av godkännande för transport när denna ansvarar för iakttagandet av de skyldigheter avseende transport som föreskrivs i denna lag. 

Tillståndshavaren ska meddela Strålsäkerhetscentralen, om det sker en sådan ändring i tillståndshavarens verksamhet som kan inverka på kärnanläggningens säkerhet. Tillståndshavaren ska också underrätta Strålsäkerhetscentralen om en sådan ändring i leverantörs- eller underleverantörskedjan som i betydande grad kan inverka på kärnanläggningens säkerhet. Anmälan ska göras innan ändringen genomförs och i fråga om leverantörs- och underleverantörskedjan utan dröjsmål efter det att tillståndshavaren har fått kännedom om saken. 

Den som ansöker om tillstånd för uppförande, drift eller avveckling av en kärnanläggning ska samtidigt till Strålsäkerhetscentralen lämna en beskrivning av genomförandet av projektet, ledningssystemet, kvalitetsledningen, sakkunskapen och personalresurserna samt om de organisationer som deltar i verksamheten och deras roller. Uppgifter ska lämnas till den del det behövs för säkerställande av säkerheten. Motsvarande uppgifter ska lämnas i samband med omfattande ändringar i anläggningen samt dessutom om mottagaren om det ansöks om överflyttning av ett kärnanläggningstillstånd. 

Tillståndshavaren ska till Strålsäkerhetscentralen lämna uppgifter om tillståndshavarens högsta chef samt om personer som ansvarar för ledningen av de funktioner som är centrala för kärnanläggningens säkerhet, dessa personers lämplighet för sin uppgift samt person- och uppgiftsändringar som gäller dem. 

Tillståndshavaren ska också lämna Strålsäkerhetscentralen uppgifter om hur kravet i 123 § i fråga om tillståndshavarens styrelse eller motsvarande organ uppfylls samt om personändringar som hänför sig till styrelsen eller det motsvarande organet. 

Tillståndshavaren ska till Strålsäkerhetscentralen lämna utredningar om i 72 § 2 mom. avsedd hantering av mänskliga faktorer som har att göra med säkerheten. 

Vid tillämpning av ett förfarande enligt 106 § 3 mom. eller 108 § 2 mom. ska tillståndshavaren varje kalenderår till Strålsäkerhetscentralen lämna en redogörelse för den verksamhet som tillverkarna och provningsorganen bedriver för tillståndshavarens räkning samt om verksamhetens överensstämmelse med kraven. Om ett besiktningsorgan tillämpar ett förfarande enligt 106 § 3 mom., ska redogörelsen lämnas till besiktningsorganet. 

Tillståndshavaren ska till Strålsäkerhetscentralen lämna aktuella uppgifter om en kärnanläggnings kontinuerliga mätningar av extern doshastighet av strålning.  

Tillståndshavaren ska till Strålsäkerhetscentralen lämna de instruktioner för beredskapsarrangemang som avses i 177 § och mer än ringa ändringar som gjorts i dem. Dessutom ska tillståndshavaren lämna en plan för de övningar som avses i 175 § i denna lag och i 48 § 2 mom. i räddningslagen samt en rapport som utarbetats på basis av övningarna. 

Innehavaren av ett lämplighetsutlåtande om förläggningsplatsen för kärnanläggningen och innehavaren av ett utlåtande om fastställandet av de konstruktionsförutsättningar som beror på förläggningsplatsen samt den som fått rätt att använda dem ska till Strålsäkerhetscentralen lämna kompletterande uppgifter om en utredning av egenskaperna hos förläggningsplatsen och en bedömning av lämpligheten, om det under uppföljningen framkommer omständigheter som inverkar på bedömningen av förläggningsplatsens lämplighet och de fastställda konstruktionsförutsättningarna.  

Tillståndshavaren ska till Strålsäkerhetscentralen lämna ett försäkringsbrev om den försäkring som tecknats för ansvaret för en atomskada i början av försäkringsperioden eller ett annat bevis på att kravet i fråga om försäkringsplikt enligt atomansvarighetslagen har uppfyllts.  

Vad som i 381 § 2 mom. föreskrivs om godkännandet av en plan samt i 381—385 och 387 §, 388 § 3 punkten och 392 § 1, 2, 4 och 6 punkten om tillståndshavarens skyldighet att lämna uppgifter för övervakningen av kärnanläggningar tillämpas på innehavare av tillstånd för en anläggning för kärnämnestillvaratagande i fråga om uppgifter som ska lämnas för övervakningen av en sådan anläggning och godkännandet av en plan för lämnandet av uppgifterna.  

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om de uppgifter som avses i 381—397 § samt om anmälan och lämnande av uppgifterna. 

Strålsäkerhetscentralen kan i enskilda fall godkänna undantag från föreskrifter som meddelats med stöd av denna lag och som preciserar denna lag. För godkännandet förutsätts att det med beaktande av de faktorer och omständigheter som är relevanta vore oskäligt eller tekniskt oändamålsenligt att tillämpa ett krav enligt föreskriften samt att tillståndshavaren eller innehavaren av ett tillstånd för en anläggning för kärnämnestillvaratagande eller en annan verksamhetsutövare presenterar det förfarandesätt eller den lösning som ska tillämpas i stället för kravet och påvisar att det uppfyller säkerhetsnivån enligt denna lag. 

Strålsäkerhetscentralen kan under sådana undantagsförhållanden som avses i 3 § i beredskapslagen (1552/2011) eller för att förhindra sådana undantagsförhållanden som avses i 1 mom. 6 punkten underpunkt d i den paragrafen godkänna sådana undantag från detaljerade krav i en föreskrift utfärdad med stöd av denna lag som behövs för att upprätthålla produktionen av energi som är nödvändig med tanke på skyddandet av befolkningen och befolkningens försörjning, landets näringsliv samt rikets territoriella integritet och självständighet. Ett godkänt undantag är giltigt under den tid som anges i beslutet också efter att de förhållanden som lett till godkännandet har upphört. Undantagets betydelse för säkerheten ska stå i proportion till allvarlighetsgraden hos de undantagsförhållanden som råder eller som ska förhindras. De godkända undantagen får inte betraktat som en helhet äventyra kärnanläggningens säkerhet.  

Genom förordning av statsrådet får det i fråga om fortskaffningsmedel som avses i 6 § 3 mom. föreskrivas om undantag från i denna lag angivna krav som gäller en kärnanläggning och dess system, strukturer och komponenter samt tillstånds-, anmälnings-, underhålls- och besiktningsskyldigheter, om den risk för skada på människor, miljö och egendom som fortskaffningsmedlet eventuellt medför är liten och iakttagande av kravet eller skyldigheten i fråga inte är behövligt med tanke på uppnåendet av lagens syfte. 

Bestämmelser om straff för motstånd mot person som upprätthåller ordningen finns i 17 kap. 6 § i strafflagen. 

Bestämmelser om straff för äventyrande av andras hälsa finns i 34 kap. 4 och 5 § och för vållande av allmän fara i 34 kap. 7 och 8 § i strafflagen. 

Bestämmelser om straff för kärnladdningsbrott finns i 34 kap. 6 § och för förberedelse till ett sådant brott i 34 kap. 9 § 2 mom. i strafflagen.  

Bestämmelser om straff för brott mot skyldigheter som gäller sekretess enligt denna lag finns i 38 kap. 1 och 2 § i strafflagen. 

Bestämmelser om straff för straffbar användning av kärnenergi finns i 44 kap. 10 § i strafflagen.  

Bestämmelser om straff för miljöförstöring finns i 48 kap. 1, 2 och 4 § i strafflagen. 

För säkerhetsövervakningsförseelse döms också den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet obehörigen använder en säkerhetspersons dräkt på ett sådant sätt att personen kan misstas för en säkerhetsperson, om inte strängare straff för gärningen föreskrivs någon annanstans i lag. 

Strålsäkerhetscentralen påför den påföljdsavgift som det föreskrivs om i 404 §. 

Den påföljdsavgift som påförs en verksamhetsutövare är minst 1 000 euro och högst 100 000 euro. Påföljdsavgiftens belopp ska baseras på en samlad bedömning. Vid bedömningen av beloppet ska hänsyn tas till förfarandets art, omfattning och varaktighet samt gärningsmannens ekonomiska ställning. Dessutom ska vid bedömningen beaktas den vinning som erhållits och den skada som orsakats genom förfarandet, om de kan bestämmas. Vid bedömningen ska hänsyn också tas till verksamhetsutövarens samarbete med Strålsäkerhetscentralen för att utreda ärendet, åtgärder för att förhindra att överträdelsen upprepas, övriga och tidigare överträdelser och försummelser i fråga om bestämmelserna om användning av kärnenergi samt förfarandets övriga eventuella konsekvenser.  

Påföljdsavgiften ska jämkas eller inte påföras alls, om försummelsen är ringa eller som helhet är av mindre betydelse med tanke på skyldigheterna i anslutning till säkerheten vid användning av kärnenergi eller kärnämneskontrollen eller om det finns ett giltigt skäl till försummelsen eller om det annars med hänsyn till omständigheterna är oskäligt att påföra påföljdsavgift. Påföljdsavgift får inte påföras, om det har förflutit mer än fem år sedan gärningen begicks. Om överträdelsen eller försummelsen har varit fortlöpande räknas tidsfristen från det att överträdelsen eller försummelsen har upphört. Påföljdsavgift får inte heller påföras den som misstänks för samma gärning i en förundersökning, en åtalsprövning eller ett brottmål som behandlas i domstol eller den som för samma gärning har meddelats en lagakraftvunnen dom. Den som påförts en påföljdsavgift får inte i domstol dömas till straff för samma gärning. 

Bestämmelser om verkställighet av påföljdsavgifter som påförts med stöd av denna lag finns i lagen om verkställighet av böter (672/2002). 

Godkännande, eller fastställande eller justering i samband med detta, hos arbets- och näringsministeriet får sökas av tillståndshavaren i ärenden som gäller godkännande, eller fastställande eller justering i samband med detta, enligt 204, 205, 210, 211, 215, 217—220, 228—232, 234 och 342 §. Dessutom får godkännande enligt 204 § sökas av den som har ett principbeslut om kärnanläggningsprojekt. Godkännande enligt 220 § 3 mom. får sökas av en verksamhetsutövare som svarar för de åtgärder som avses i det momentet. 

Arbets- och näringsministeriets beslut som gäller kärnavfallshantering är i kraft tills vidare. Ett i 234 § avsett beslut om godkännande som säkerhet är dock i kraft i högst tio år. 

Arbets- och näringsministeriet kan helt eller delvis återkalla sitt i 406 § avsedda beslut om godkännande, om beslutet har grundat sig på oriktiga uppgifter om de omständigheter som inverkar på ärendet. Ett återkallande förutsätter att innehavaren av beslutet har getts tillfälle att inom skälig tid avhjälpa bristen, om detta är möjligt genom åtgärder av beslutets innehavare. 

Den som har för avsikt att bedriva verksamhet som avses i 2 § 1 eller 2 punkten eller ingå avtal som avses i 6 punkten i den paragrafen ska ansöka om tillstånd eller godkännande eller göra en anmälan i enlighet med vad som föreskrivs i 5 kap. 

Godkännande som mindre innehavare kan sökas av en verksamhetsutövare som uppfyller förutsättningarna i 20 § 2 mom. De som ansöker om verksamhetstillstånd och tillstånd för ingående av privaträttsligt avtal som omfattas av kärnämneskontroll samt de som gör en verksamhetsanmälan ska uppfylla kravet i 27 § 2 mom. 

Godkännande enligt 26 § får sökas av den som ansöker om tillstånd för uppförande eller drift av en kärnanläggning eller en anläggning för kärnämnestillvaratagande eller den som innehar ett sådant tillstånd. Godkännande enligt 41 § 3 mom. får sökas av den som enligt denna lag ansvarar för de kärnmaterial som avses i ansökan. 

I ett beslut om godkännande som mindre innehavare kan det ges bestämmelser som behövs för tillsynen över en nationell lokal på annan plats eller för genomförandet av förordningen om Euratoms kärnämneskontroll. 

I beslut som gäller verksamhetstillstånd, tillstånd för ingående av privaträttsligt avtal som omfattas av kärnämneskontrollen eller godkännande av planen för hur kärnämneskontrollen organiseras kan det ges bestämmelser som behövs för iakttagandet av skyldigheter som gäller kärnämneskontroll eller förpliktelser enligt bilaterala överenskommelser inom kärnenergiområdet. 

I ett beslut om befrielse från tillämpningen av bestämmelserna om kärnämneskontroll ska det anges den tidpunkt när bestämmelserna i 4 och 5 kap. inte längre tillämpas på det kärnmaterial som avses i beslutet. 

Beslut som gäller godkännande som mindre innehavare, godkännande av planen för hur kärnämneskontrollen organiseras eller befrielse från tillämpningen av bestämmelserna om kärnämneskontroll är i kraft tills vidare. 

Verksamhetstillstånd samt tillstånd för ingående av privaträttsligt avtal som omfattas av kärnämneskontrollen är i kraft en viss tid, dock högst tio år. I verksamhetstillståndet kan bestämmas att det upphör att gälla, om verksamheten inte inleds inom en viss tid räknat från det tillståndet beviljades eller om verksamheten har varit avbruten en viss tid eller om ett kärnanläggningsprojekt eller annat projekt i anslutning till verksamheten har förfallit eller ställts in. Ett tillstånd för ingående av ett privaträttsligt avtal upphör att gälla, om det avtal som tillståndet avser upphör att gälla. 

Den verksamhetsutövare som ett beslut om tillstånd eller godkännande riktats till får ansöka om ändring av beslutet. 

Ändring av ett beslut som gäller godkännande av planen för hur kärnämneskontrollen organiseras ska sökas, om det i planen görs ändringar som med tanke på målen för kärnämneskontrollen inte är ringa ändringar. Ändring av ett verksamhetstillstånd och ett tillstånd för ingående av privaträttsligt avtal ska sökas, om det sker andra än ringa förändringar i förutsättningarna för beviljande av tillståndet jämfört med vad som har godkänts i samband med beslutet om tillståndet. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om de ringa ändringar och förändringar som avses i 2 mom. 

Strålsäkerhetscentralen ska i sitt beslut om återkallande av ett verksamhetstillstånd bestämma vilka åtgärder som ska vidtas i fråga om det kärnmaterial som avses i beslutet. Bestämmelser om besittningstagande av kärnmaterial finns i 372 §. 

Utlåtande enligt 68 och 70 § får sökas hos Strålsäkerhetscentralen av en sådan sammanslutning eller stiftelse som avses i 2 § 1 mom. i näringsverksamhetslagen och som har i sin besittning en förläggningsplats för en kärnanläggning eller har ett föravtal enligt 2 kap. 7 § i jordabalken (540/1995) om att få förläggningsplatsen i sin besittning. 

Utlåtande enligt 81 § får sökas hos Strålsäkerhetscentralen av en sådan sammanslutning eller stiftelse som avses i 2 § 1 mom. eller 3 § 1 mom. i näringsverksamhetslagen. 

Innehavaren av eller den som fått rätt att använda ett positivt utlåtande om ett kärnanläggningskoncept får hos Strålsäkerhetscentralen ansöka om sådant förhandsbesked som avses i 82 §. 

Godkännande hos Strålsäkerhetscentralen får sökas av tillståndshavaren i ett ärende som gäller godkännande enligt 56 § 2 mom., 63 § 2 mom., 84—88, 90, 93 eller 94 §, 98 § 2 mom., 101, 103, 104, 114—117, 119, 131, 133, 134, 140, 142, 143, 145, 147, 153, 154, 156, 172, 176, 181, 182, 185, 207—209, 213, 214, 223, 328—333, 337, 338, 340, 381, 399 eller 400 §. Innehavaren av eller den som fått rätt att använda ett positivt utlåtande om ett kärnanläggningskoncept får ansöka om godkännande enligt 83 §. När 214 § 3 mom. tillämpas med stöd av 220 § 3 mom. 5 punkten underpunkt b, får forskningsinstitutet ansöka om godkännande av genomförandet av avfallshanteringen hos Strålsäkerhetscentralen. 

Också den som har ett principbeslut om kärnanläggningsprojekt får ansöka om godkännande enligt 98, 101, 153, 154, 156 eller 172 §, och den som avser att använda kärnenergi på en i 148 § 2 mom. avsedd annan plats för användning av kärnenergi får ansöka om godkännande enligt 154 §. Dessutom får den som har för avsikt att transportera kärnämnen eller kärnavfall ansöka om godkännande enligt 185 §. 

Tillståndshavare och de som har ett principbeslut om kärnanläggningsprojekt får också tillsammans ansöka om godkännande enligt 101 §. 

Godkännande hos Strålsäkerhetscentralen får sökas av innehavaren av tillstånd för en anläggning för kärnämnestillvaratagande i ett ärende som gäller godkännande enligt 56 §, 63 § 2 mom., 154, 208, 209, 291, 351, 352, 354, 381 eller 399 §. 

Dessutom får godkännande enligt 154 § sökas av den som har en anhängig ansökan om tillstånd för uppförande av en anläggning för kärnämnestillvaratagande. 

Strålsäkerhetscentralen kan i ett beslut om avgränsning av tillämpningen av bestämmelserna om beredskapsarrangemang och beredskapssituationer ge de bestämmelser med tanke på fullgörandet av skyldigheterna enligt 173—181 § som behövs för beredskapen för beredskapssituationer och för genomförandet av behövliga åtgärder i beredskapssituationer. 

Strålsäkerhetscentralen kan i ett beslut om förhandsbesked ge bestämmelser om begränsningar som gäller tillämpningen av beslutet. 

Strålsäkerhetscentralen kan i sitt beslut om godkännande av transport ge de bestämmelser som behövs med tanke på strålsäkerheten vid transporterna eller med tanke på genomförandet av skyddsarrangemangen vid transporterna samt vid behov om den tidpunkt då säkerhetspersoner inte krävs vid transporten. 

På bestämmelserna om befrielse från myndighetstillsyn i fråga om avfall innehållande naturliga radioaktiva ämnen från en anläggning för kärnämnestillvaratagande och i fråga om en sådan anläggning eller en del av den eller en del av anläggningsområdet tillämpas vad som i 420 § föreskrivs om behövliga bestämmelser för förebyggande av skador för hälsan, garanterande av säkerheten och genomförande av strålskyddet samt om bestämmelser om befrielse från myndighetstillsyn enligt denna lag i fråga om en byggnad eller en del av den eller en del av anläggningsområdet. 

Ett beslut om godkännande av en kärnkraftverksoperatör är i kraft en viss tid som är högst två år när operatören första gången godkänns för uppgiften i fråga och annars högst fyra år, med beaktande av kärnkraftverksoperatörens kompetens. Det kan bestämmas att ett beslut om godkännande av en ansvarig person för skyddsarrangemangen ska vara i kraft en viss tid. Ett beslut om godkännande av genomförande av import, export och överföring av kärnavfall är i kraft en viss tid som är högst tre år. 

Till andra delar än de delar som det föreskrivs om i 1 mom. är ett i 417 § avsett beslut om godkännande som gäller säkerheten vid kärnanläggningen och kärnavfallshanteringen i kraft tills vidare, om inte något annat följer av ansökan eller föreskrivs nedan. 

Det kan bestämmas att ett beslut om förhandsbesked och ett beslut enligt vilket avvikelse från ett krav i en föreskrift av Strålsäkerhetsverket godkänns är i kraft en viss tid. 

Ett beslut om godkännande av transport är i kraft en viss tid som är högst tre år. 

I ett beslut om godkännande av transport kan det bestämmas att beslutet upphör att gälla, om verksamheten inte inleds inom en viss tid räknat från det att beslutet meddelades eller om verksamheten har varit avbruten en viss tid. 

Ett i 418 § avsett beslut om godkännande som gäller säkerheten vid en anläggning för kärnämnestillvaratagande är i kraft tills vidare, om inte något annat följer av ansökan eller föreskrivs nedan. 

Tillståndshavaren ska till Strålsäkerhetscentralen för kännedom lämna uppgifter om ändringar som görs i en i 1 mom. 2 och 3 punkten avsedd fråga innan ändringen genomförs, om inte ändringen enligt de punkterna förutsätter ansökan om ändring av beslutet om godkännande. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om när det är fråga om en sådan ändring som avses i 1 mom. 

Tillståndshavaren eller innehavaren av ett godkännande för transport får hos Strålsäkerhetscentralen ansöka om ändring av beslutet om godkännande av transport. Ändring i ett beslut om godkännande ska dock sökas, om det i den godkända transporten görs andra än ringa ändringar i frågor som gäller strålsäkerheten, skyddsplanen eller transportarrangemangen. Bestämmelser om underrättelseskyldighet i fråga om ringa ändringar finns i 188 §. 

Innehavaren av ett tillstånd för en anläggning för kärnämnestillvaratagande ska till Strålsäkerhetscentralen för kännedom lämna uppgifter om andra än betydande ändringar som görs i planen för genomförande av strålningsövervakning innan ändringarna genomförs. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om när det är fråga om en sådan ändring som avses i 1 mom. 2 eller 3 punkten. 

Strålsäkerhetscentralen kan återkalla ett i 417 eller 418 § avsett annat beslut om godkännande än ett beslut om godkännande av kärnkraftverksoperatören eller den ansvariga personen för skyddsarrangemangen samt ett i 416 § avsett utlåtande eller beslut om förhandsbesked, om beslutet eller utlåtandet har grundat sig på oriktiga uppgifter om de omständigheter som inverkar på saken eller om förhållandena har förändrats väsentligt efter det att beslutet meddelades eller utlåtandet gavs. Ett återkallande förutsätter att innehavaren av beslutet eller utlåtandet har getts tillfälle att inom skälig tid avhjälpa bristen, om detta är möjligt genom åtgärder av beslutets eller utlåtandets innehavare. 

På återkallande av beslut om godkännande av transport tillämpas dessutom 138 § i lagen om transport av farliga ämnen. 

Om ett beslut om befrielse från myndighetstillsynen av kärnavfall eller avfall som innehåller naturliga radioaktiva ämnen återkallas, är den som beslutet gäller fortfarande ansvarig för dem i enlighet med denna lag och skyldig att sörja för det avfall som avses i beslutet till den del det är möjligt och skäligen kan genomföras genom praktiska åtgärder. 

Strålsäkerhetscentralen kan avstänga kärnkraftverksoperatören och den ansvariga personen för skyddsarrangemangen från att sköta sina uppgifter, när återkallandet av beslutet om godkännande har blivit anhängigt tills det att beslutet om återkallande av beslutet om godkännande har vunnit laga kraft. 

Ett i 406 § avsett ärende inleds vid arbets- och näringsministeriet och ett i 410, 417 och 418 § avsett ärende inleds vid Strålsäkerhetscentralen genom ansökan som ska lämnas in elektroniskt. Till ansökan ska fogas en för myndighetsprövningen behövlig utredning om hur förutsättningarna för godkännande uppfylls samt andra för myndighetsprövningen relevanta utredningar och behövliga uppgifter. Av ansökan ska det vid behov framgå vilket material och vilken beräknings-, undersöknings- eller bedömningsmetod de uppgifter som lämnats grundar sig på. Sökanden ska för utarbetandet av ansökan ha tillgång till tillräcklig sakkunskap. Ansökan om ändring av ett beslut om godkännande ska göras i tillräckligt god tid innan ändringen avses bli gjord. 

Bestämmelserna i 1 mom. tillämpas också på inledande av i 416 § avsedda ärenden som gäller utlåtanden eller förhandsbesked vid Strålsäkerhetscentralen. 

Närmare bestämmelser om innehållet i en ansökan som lämnas in till arbets- och näringsministeriet, om elektronisk ansökan och om utredningar och uppgifter som ska fogas till ansökan får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om innehållet i en ansökan som lämnas in till Strålsäkerhetscentralen, om elektronisk ansökan och om de utredningar och uppgifter som ska fogas till ansökan. 

Arbets- och näringsministeriet och Strålsäkerhetscentralen godkänner ansökan, om kraven i denna lag och i bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av den uppfylls i ärendet. 

Arbets- och näringsministeriet ger på basis av ansökan utlåtande om huruvida tillstånd ska sökas för den verksamhet som specificeras i ansökan eller huruvida godkännande krävs för verksamheten, om det är fråga om ett ärende som gäller kärnanläggningstillstånd eller om ett sådant godkännande som gäller kärnavfall eller kärnavfallshantering och som hör till ministeriets behörighet. 

Strålsäkerhetscentralen ger i andra ärenden än de som avses i 1 mom. på basis av ansökan utlåtande om huruvida tillstånd ska sökas för den verksamhet som specificeras i ansökan, huruvida godkännande krävs för verksamheten eller huruvida anmälan ska göras om verksamheten. 

Strålsäkerhetscentralen kan på ansökan av den som planerar ett projekt som gäller en kärnanläggning eller en anläggning för kärnämnestillvaratagande bedöma de planer avseende anläggningen och dess förläggningsplats som denne utarbetat samt ge preliminära anvisningar om vad som ska beaktas i fråga om anläggningens säkerhet i sådana planer och om det enligt denna lag krävs ett utlåtande eller godkännande av Strålsäkerhetscentralen eller ändring av dessa. 

Ett i 416 § avsett utlåtande eller beslut om förhandsbesked kan flyttas över på eller rätten att använda det överlåtas till någon annan. Mottagaren ska uppfylla motsvarande krav som ställs på den som ansökt om utlåtandet eller beslutet samt få tillgång till relevant material som hänför sig till beredningen av utlåtandet eller beslutet eller en kopia av materialet. 

Den som flyttar över ett utlåtande eller beslut som avses i 1 mom. på någon annan eller överlåter rätten att använda det till någon annan ska utan dröjsmål göra en anmälan om saken till Strålsäkerhetscentralen. Anmälan ska innehålla en redogörelse för hur de förutsättningar som anges i 1 mom. uppfylls. Utlåtandet eller förhandsbeskedet iakttas inte i fråga om dess mottagare, om förutsättningarna i 1 mom. inte uppfylls. 

Strålsäkerhetscentralen kan meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om det relevanta material som avses i 1 mom. 

Om besiktningsorganets rätt att utföra bedömningar av överensstämmelse med krav och besiktningar begränsas enbart till vissa användargrupper (egenbesiktningsorgan), förutsätts dessutom att organet har en sådan identifierbar struktur på basis av vilken det är möjligt att försäkra sig om att verksamheten är tillförlitlig och oberoende. Ett egenbesiktningsorgan får inte i tillståndshavarens organisation ansvara för planering, tillverkning, leverans, installation, drift eller underhåll av de strukturer och komponenter som det bedömer eller besiktar och organet får inte delta i sådan verksamhet som kan påverka opartiskheten eller tillförlitligheten i dess bedömningar eller besiktningsåtgärder. Av ett egenbesiktningsorgan krävs inte en ansvarsförsäkring eller något motsvarande arrangemang enligt 1 mom. 4 punkten, om ansvaret för besiktningarna hör till den organisation som organet är en del av. På egenbesiktningsorgan tillämpas i övrigt vad som i denna lag föreskrivs om besiktningsorgan. 

Vad som i 2 mom. föreskrivs om egenbesiktningsorgan tillämpas också på tillståndshavarens eller tillverkarens eget provningsorgan, vars rätt att utföra förstörande eller oförstörande besiktningar som hänför sig till kvalitetskontrollen begränsas att gälla enbart tillståndshavaren eller tillverkaren i fråga. På tillståndshavarens provningsorgan, vars rätt att utföra i 63 § avsedda mätningar och analyser begränsas att gälla enbart tillståndshavaren i fråga, tillämpas inte 1 mom. 1 och 4 punkten. 

Närmare bestämmelser om de krav som gäller bedömningsorgan får utfärdas genom förordning av statsrådet.  

Godkännande av ett bedömningsorgan förutsätter att de krav som anges i 436 § uppfylls. Att kraven uppfylls ska visas med ett ackrediteringsintyg som utfärdats av Säkerhets- och kemikalieverkets ackrediteringsenhet. Strålsäkerhetscentralen kan också godkänna att uppfyllandet av kraven visas på något annat sätt som ger tillräcklig säkerhet om att kraven uppfylls.  

Om besiktningsorganet har till uppgift att granska planerna för kärnanläggningens byggnadstekniska konstruktioner, förutsätter godkännandet dessutom att besiktningsorganet i uppdrags- eller anställningsförhållande har sådana personer som uppfyller behörighetsvillkoren enligt 83 § i bygglagen. 

I beslutet om godkännande fastställs närmare bedömningsorganets uppgifter samt ges sådana bestämmelser om verksamheten som behövs för att trygga allmänna och enskilda intressen. Beslutet kan meddelas för viss tid. 

Närmare bestämmelser om förfarandet för godkännande av bedömningsorgan och om bedömningen av förutsättningarna för godkännande får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Ett besiktningsorgan som godkänts av Strålsäkerhetscentralen får i enlighet med vad som fastställts med stöd av 103 § granska detaljerade tekniska planer och sköta uppgifter i anslutning till bedömning av överensstämmelse med kraven i enlighet med 104—106 § samt utföra idrifttagningsbesiktning av en kärnanläggnings strukturer och komponenter i enlighet med 110 § och periodiska besiktningar i enlighet med 139 §.  

Ett egenbesiktningsorgan får utföra bedömningar av överensstämmelse med krav och besiktningar endast av den tillståndshavares strukturer och komponenter vars organisation egenbesiktningsorganet är en del av. 

Ett kvalificeringsorgan som godkänts av Strålsäkerhetscentralen får fastställa som lämplig en sådan metod enligt ett besiktningssystem som ska användas vid oförstörande besiktning av vissa komponenter vid ett kärnkraftverk i enlighet med 141 §.  

Dessutom får andra provningsorgan än de som avses i 1 och 2 mom. utföra sådana i 144 § 3 mom. avsedda oförstörande besiktningar som hänför sig till kvalitetskontrollen av en kärnanläggnings strukturer eller komponenter i enlighet med vad som närmare anges i beslutet om godkännande av de allmänna kravspecifikationerna. I 63 § avsedda mätningar och analyser får utföras också någon annanstans än vid ett provningsorgan som avses i 2 mom. enligt vad som närmare anges i det beslut om godkännande som avses i 63 § 2 mom.  

Vad som föreskrivs i 2 mom. tillämpas också på tillståndshavarens eller tillverkarens eget provningsorgan, om förutsättningarna i 436 § uppfylls i fråga om ett sådant organ. 

Ett certifieringsorgan för typöverensstämmelse som med ett intyg som utfärdats av Säkerhets- och kemikalieverkets ackrediteringsenhet eller på ett därmed jämförbart sätt har konstaterats vara behörigt att utföra i 109 § avsedda bedömningar av överensstämmelse med kraven för plattformar för automatiserade system får utföra nämnda uppgifter. 

Ett sådant certifieringsorgan som avses i 2 § 27 punkten i lagen om tryckbärande anordningar får fastställa som lämpliga sådana personer som utför oförstörande besiktningar som avses i 141 § 2 mom. och 145 § 1 mom. samt sådana personer som gör permanenta förband som avses i 145 § 1 mom., förbandsmetoder och tillverkningsmetoder. 

Bedömningsorgan och certifieringsorgan för typöverensstämmelse ska följa utvecklingen i fråga om den lagstiftning som gäller deras i denna lag avsedda uppgifter och verksamhetsområde. De ska dessutom lämna Strålsäkerhetscentralen uppgifter om sådana omständigheter som de observerat och som avsevärt äventyrar säkerheten vid en kärnanläggning.  

Bestämmelser om allmänna krav med avseende på certifieringsorgan finns i 37 § i lagen om tryckbärande anordningar och bestämmelser om allmänna skyldigheter för certifieringsorgan och deras skyldighet att lämna uppgifter i 39 § i den lagen. 

Närmare bestämmelser om den i 1 mom. avsedda skyldigheten att lämna uppgifter får utfärdas genom förordning av statsrådet.  

Ett besiktningsorgan ska i samarbete med Strålsäkerhetscentralen sörja för att verksamheten är enhetlig och att den utvecklas. Besiktningsorganet ska också årligen delge Strålsäkerhetscentralen en berättelse över sin verksamhet i fråga om de uppdrag som föreskrivs i denna lag. 

Besiktningsorganet ska underrätta Strålsäkerhetscentralen om ändringar som gäller förutsättningarna för godkännande. Tillståndshavaren ska underrätta Strålsäkerhetscentralen om ändringar som gäller förutsättningarna för godkännande av provningsorgan och kvalificeringsorgan.  

De anställda hos besiktningsorgan handlar under straffrättsligt tjänsteansvar när de utför offentliga förvaltningsuppgifter som avses i denna lag. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen. 

Strålsäkerhetscentralen kan ändra de uppgifter som anges i ett beslut om godkännande av bedömningsorgan, om det sker väsentliga förändringar i förutsättningarna för godkännande. Då tillämpas vad som i 436—438 § föreskrivs om godkännande och förutsättningarna för godkännande samt om beslut om godkännande och förfarandet för godkännande. Strålsäkerhetscentralen kan också ändra beslutet, om det behövs för att säkerställa att de uppgifter som avses i 439—441 § utförs på behörigt sätt. Då tillämpas vad som i 438 § föreskrivs om beslut om godkännande och förfarandet för godkännande. 

Den som har kärnanläggningstillstånd eller något annat tillstånd till användning av kärnenergi och den som ingår i en sådan tillståndshavares leverantörs- eller underleverantörskedja samt andra aktörer som avses i denna lag ska sörja för informationssäkerheten för sekretessbelagt och annat informationsmaterial på det sätt som deras behov av skydd förutsätter. Informationsmaterial om kärnenergiområdet ska dessutom skyddas genom skyddsarrangemang i enlighet med 24 §. 

Aktörer som avses i denna lag ska se till att det sekretessbelagda informationsmaterialet identifieras och att de sekretessbelagda uppgifter som ingår i materialet märks ut på behörigt sätt samt att utomstående hindras från att få tillgång till det sekretessbelagda informationsmaterialet.  

Sekretessbelagt informationsmaterial ska förvaras och behandlas i utrymmen eller informationssystem där det är möjligt att skydda handlingarna och materialen samt informationen i dem på ett sådant sätt att deras tillförlitlighet, integritet och tillgänglighet kan säkerställas i tillräcklig utsträckning. När sekretessbelagt informationsmaterial produceras, kopieras, översänds, distribueras, lagras, utplånas eller hanteras i något annat avseende ska det sörjas för att materialet skyddas på tillräckligt sätt. 

Strålsäkerhetscentralen får meddela närmare föreskrifter av teknisk natur om informationssäkerheten för sekretessbelagt och annat informationsmaterial.  

Den som har tillstånd till användning av kärnenergi eller som bereder en ansökan som gäller ett sådant tillstånd får ta emot, inneha, framställa och behandla sekretessbelagt informationsmaterial till den del det hänför sig till verksamhet enligt tillståndet eller beredningen av tillståndsansökan samt lämna ut det till en sådan aktör i dess leverantörs- eller underleverantörskedja för vilken informationsmaterialet är nödvändigt för att denne ska kunna sköta sina uppgifter och till en i 120 § 3 mom. avsedd aktör till den del det är nödvändigt för sådant informationsutbyte som förutsätts i det momentet. Sekretessbelagt informationsmaterial får inte lämnas ut till andra.  

Vad som i 1 mom. föreskrivs om en innehavare av tillstånd till användning av kärnenergi och den som bereder en ansökan som gäller ett sådant tillstånd tillämpas på motsvarande sätt på innehavare av godkännande för transport och på aktörer som bereder en ansökan om sådant godkännande samt på aktörer i deras leverantörs- eller underleverantörskedja.  

Informationsmaterial om kärnenergiområdet får dock tas emot, innehas, framställas och behandlas av den för vilken informationsmaterialet är nödvändigt för att denne ska kunna sköta sina uppgifter. För innehav, utlämnande, import eller överföring till Finland av informationsmaterial om kärnenergiområdet krävs dessutom verksamhetstillstånd i enlighet med vad som föreskrivs i 30 och 31 §. Bestämmelser om den rätt som tillståndshavare och innehavare av tillstånd för en anläggning för kärnämnestillvaratagande har att inneha informationsmaterial om kärnenergiområdet finns i 43 §. 

Sekretessbelagt informationsmaterial får användas endast för ett sådant ändamål enligt denna lag för vilket materialet har upprättats, om inte något annat föreskrivs nedan eller följer av annan lagstiftning. Sekretessbelagt informationsmaterial eller en kopia eller utskrift av sådant material får inte visas för eller lämnas ut till utomstående och inte heller på något annat sätt lämnas till utomstående för påseende utan en grund som anges i denna lag.  

En sådan aktör som ingår i leverantörs- eller underleverantörskedjan eller någon annan aktör som sekretessbelagd information med stöd av 450 § har lämnats ut till får inte röja informationsmaterials sekretessbelagda innehåll eller en uppgift som skulle vara sekretessbelagd om den ingick i en handling, och inte heller någon annan omständighet som de fått kännedom om i sin anställning hos aktören och som omfattas av tystnadsplikt enligt denna lag.  

En sådan aktör som ingår i leverantörs- eller underleverantörskedjan eller någon annan aktör som avses i 2 mom. får inte använda sekretessbelagt informationsmaterial för sin egen eller någon annans vinning eller till skada för någon annan och inte heller röja sådant informationsmaterial efter det att uppdrags- eller anställningsförhållandet har upphört.  

På tystnadsplikten och förbudet mot utnyttjande för den som är anställd hos eller annars verkar hos en myndighet, den som verkar på uppdrag av en myndighet eller är anställd hos den som verkar på uppdrag av en myndighet tillämpas vad som i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) föreskrivs om dem.  

Vad som i 449—451 § föreskrivs om sekretessbelagt informationsmaterial ska också tillämpas på uppgifter som har inhämtats i muntlig form eller kan inhämtas genom observationer, om en handling med sådana uppgifter skulle vara sekretessbelagd med stöd av 449 §.  

Strålsäkerhetscentralen och andra behöriga myndigheter som avses i denna lag får trots sekretessbestämmelserna lämna ut uppgifter som de fått vid skötseln av uppgifter enligt denna lag till varandra för tillsynen över efterlevnaden av denna lag samt till åklagaren, polisen, Gränsbevakningsväsendet och Tullen för förebyggande och utredning av brott. 

Strålsäkerhetscentralen får trots sekretessbestämmelserna lämna ut sådana uppgifter om dimensionerande hotbeskrivning som avses i 150 § 2 mom. och som behövs för genomförandet av planeringen av i denna lag avsedda skyddsarrangemang samt planeringen av kärnanläggningar eller anläggningar för kärnämnestillvaratagande till den som har ett motiverat behov av att använda dimensionerande hotbeskrivningar vid planeringen av skyddsarrangemang eller anläggningar och utlämnandet av uppgifterna inte bedöms äventyra genomförandet av skyddsarrangemangen eller säkerheten vid anläggningarna. Den till vilken uppgifter om dimensionerande hotbeskrivning har lämnats ut får med avvikelse från vad som föreskrivs i 450 § inte överlåta uppgifterna vidare.  

När uppgifter om dimensionerande hotbeskrivning lämnas ut ska Strålsäkerhetscentralen försäkra sig om att uppgifterna skyddas tillräckligt och om att det på det sätt som förutsätts i 379 § har gjorts en säkerhetsutredning av dem som behandlar uppgifterna.  

Dessutom får Strålsäkerhetscentralen trots sekretessbestämmelserna lämna ut i 1 mom. avsedda uppgifter till den myndighet i en annan stat som svarar för övervakningen av kärnanläggningar och strålsäkerhet för att främja samarbetet kring säkerheten vid kärnanläggningar, om det är nödvändigt och utlämnandet av informationen inte bedöms orsaka skada för kärnanläggningarnas säkerhet. 

På utlämnande av uppgifter om dimensionerande hotbeskrivning tillämpas dessutom vad som i 16 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet föreskrivs om sättet att lämna ut information. 

Strålsäkerhetscentralen får trots sekretessbestämmelserna till kärnsäkerhetsdelegationen lämna ut uppgifter som är nödvändiga i skötseln av delegationens uppgifter.  

Strålsäkerhetscentralen och de myndigheter som är medlemmar i delegationen för skyddsarrangemang på kärnenergiområdet får trots sekretessbestämmelserna till delegationen lämna ut sådana nödvändiga uppgifter som behövs i skötseln av delegationens uppgifter och som hänför sig till deras egna lagstadgade uppgifter.  

På delegationens medlemmar och andra sakkunniga som deltar i delegationens möten tillämpas vad som i 23 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet föreskrivs om tystnadsplikt och förbud mot utnyttjande för anställda hos myndigheter samt bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen. 

Bestämmelser om de avgiftsbelagda myndighetsprestationer som avses i denna lag finns i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992). 

Strålsäkerhetscentralen kan för uttag av avgifterna använda månatlig fakturering och årlig utjämningsfakturering per kund för att säkerställa avgifternas kostnadstäckning. 

Närmare bestämmelser om det uttag av avgifter som avses i 3 mom. får utfärdas genom förordning av arbets- och näringsministeriet. 

Strålsäkerhetscentralen tar hos tillståndshavare och hos dem som ansöker om tillstånd att uppföra en kärnanläggning ut en årlig tillsynsavgift för att täcka kostnaderna för i denna lag avsedda myndighetsåtgärder som gäller den anläggningen. Strålsäkerhetscentralen tar också hos innehavaren av tillstånd för en anläggning för kärnämnestillvaratagande och hos den som ansöker om tillstånd att uppföra en sådan anläggning ut en årlig tillsynsavgift för att täcka kostnaderna för i denna lag avsedda myndighetsåtgärder som gäller den anläggningen.  

Tillsynsavgiften består av en grundavgift och en tilläggsavgift i enlighet med 458 §. 

En tillståndshavare som har tillstånd att uppföra eller driva ett kärnkraftverk och den som har ansökt om tillstånd att uppföra en sådan anläggning är skyldig att årligen betala en grundavgift på 85,50 euro för varje megawatt av den nominella värmeeffekten enligt tillståndet eller det som angetts i tillståndsansökan, dock högst 48 000 euro per avgiftsskyldig. Dessutom ska tillståndshavaren årligen betala en tilläggsavgift som är 42,75 euro för varje megawatt av den nominella värmeeffekten enligt tillståndet. 

En tillståndshavare som har tillstånd att uppföra eller driva en produktionsanläggning för kärnbränsle och den som har ansökt om tillstånd att uppföra en sådan anläggning är skyldig att årligen betala en grundavgift på 48 000 euro. Dessutom ska tillståndshavaren årligen betala en tilläggsavgift på 96 000 euro. Den som har tillstånd att uppföra eller driva en anläggning för kärnämnestillvaratagande eller den som har ansökt om tillstånd att uppföra en sådan anläggning är skyldig att årligen betala en grundavgift på 5 000 euro. 

En tillståndshavare för vilken ett ansvarsbelopp har fastställts är skyldig att betala en årlig tilläggsavgift som grundar sig på ansvarsbeloppet och som utgörs av det ansvarsbelopp som har fastställts för det föregående kalenderåret multiplicerat med 0,0135 procent.  

Den grundavgift som avses i 458 § ska betalas för varje kalenderår för vilket ett i 458 § 1 eller 2 mom. avsett tillstånd är giltigt eller en ansökan om ett sådant tillstånd är anhängig den 1 januari. 

Beloppet av den tilläggsavgift som avses i 458 § 1 och 2 mom. bestäms den 1 januari varje kalenderår, om tillståndshavaren då har ett giltigt tillstånd att uppföra eller driva ett kärnkraftverk eller en produktionsanläggning för kärnbränsle.  

Beloppet av den tilläggsavgift som avses i 458 § 3 mom. bestäms den 1 januari varje kalenderår, om det för tillståndshavaren har fastställts ett ansvarsbelopp för det föregående kalenderåret. 

Skyldigheten att betala grundavgift och tilläggsavgift upphör efter det kalenderår då den förutsättning för tillstånd eller tillståndsansökan som anges i 458 § 1 eller 2 mom. inte längre uppfylls.  

Skyldigheten att betala ansvarsbelopp upphör efter det kalenderår då den förutsättning för ansvarsbelopp som anges i 458 § 3 mom. inte längre uppfylls. 

Om ett projekt enligt ett tillstånd för uppförande av en anläggning inte genomförs, krävs det att en anmälan om saken görs till arbets- och näringsministeriet för att avgiftsskyldigheten ska upphöra. Om anmälan görs före utgången av juni, föreligger betalningsskyldighet inte längre under följande kalenderår.  

Tillsynsavgiften påförs för varje kalenderår och förfaller årligen till betalning vid en tidpunkt som fastställs av Strålsäkerhetscentralen. Strålsäkerhetscentralen ska sända avgiftsbeslutet om tillsynsavgiften till den avgiftsskyldige senast 21 dagar före förfallodagen. Debiteringen kan verkställas utan att den avgiftsskyldige ges tillfälle att bli hörd. Beslutet kan delges genom sådan vanlig delgivning som avses i 59 § i förvaltningslagen. 

Bestämmelser om indrivning av offentliga fordringar utan dom eller beslut och om rätten att anföra grundbesvär över en avgift finns i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007). 

Den i 1 mom. nämnda lagen tillämpas också på avgiften för kärnavfallshantering och andra avgifter som tillståndshavaren enligt denna lag är skyldig att betala till Statens kärnavfallshanteringsfond.  

Om betalningen av en i denna lag avsedd avgift fördröjs, ska det betalas en dröjsmålsränta enligt 4 § i räntelagen (633/1982) på avgiften. Strålsäkerhetscentralen kan i stället för dröjsmålsränta ta ut en förseningsavgift på tio euro, om beloppet av dröjsmålsräntan skulle bli lägre än så. 

Vad som föreskrivs i 1 mom. tillämpas inte på påföljdsavgift som påförts eller vite som förelagts med stöd av denna lag. 

Om en i 457 § avsedd tillsynsavgift återbärs till följd av rättelse eller ändringssökande, betalas krediteringsränta enligt 38 § i lagen om skatteuppbörd (11/2018) på den avgift som återbärs från och med dagen efter betalningsdagen till den dag då återbäringsbeloppet debiteras från Strålsäkerhetscentralens konto. Krediteringsräntan beräknas på basis av det faktiska antalet kalenderdagar. 

Omprövning av beslut som med stöd av denna lag fattats av arbets- och näringsministeriet, Strålsäkerhetscentralen, Statens kärnavfallshanteringsfond eller besiktningsorgan får begäras. Omprövning av beslut som fattats av Strålsäkerhetscentralen om påförande av påföljdsavgift får dock inte begäras. Bestämmelser om begäran av omprövning finns i förvaltningslagen. 

Bestämmelser om sökande av ändring genom besvär i beslut som fattats med anledning av begäran om omprövning, i beslut om påförande av påföljdsavgift och i beslut som fattats vid statsrådets allmänna sammanträde finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden. I principbeslut om kärnanläggningsprojekt eller i beslut genom vilka en ansökan som gäller ett principbeslut avslås får dock ändring inte sökas genom besvär. 

Vid sökande av ändring i beslut som Statens kärnavfallshanteringsfond fattat ska fonden innan ett ärende som gäller begäran om omprövning avgörs eller bemötande avges i ett besvärsärende begära ett utlåtande av arbets- och näringsministeriet. 

I avgifter som påförts av statliga myndigheter och på vilka lagen om grunderna för avgifter för staten tillämpas söks dock ändring på det sätt som föreskrivs i lagen om grunder för avgifter till staten. 

Besvärsrätt har parter. Besvär över beslut som gäller tillstånd att uppföra kärnanläggningar och anläggningar för kärnämnestillvaratagande, att driva anläggningarna och att avveckla dem får anföras även av den vars rätt eller fördel ärendet kan beröra. 

Beslut som avses i 228, 230, 233—235, 238, 240, 242—244, 255—257, 268 och 461 § i denna lag ska iakttas innan de har vunnit laga kraft. 

Den myndighet som har fattat beslutet kan förordna att beslut enligt 368 och 369 § ska iakttas innan de har vunnit laga kraft. 

På verkställighet av Statens kärnavfallshanteringsfonds beslut enligt 271 § tillämpas 35 § i statsunderstödslagen. 

I tillståndsbeslutet kan vid behov ges bestämmelser om inledandet av verksamheten och bestämmas om tidpunkten för inledande av verkställigheten. 

Den myndighet som har avgjort tillståndsärendet kan under de förutsättningar som föreskrivs i 1 mom. på separat ansökan som görs under besvärstidens gång eller inom 14 dagar från besvärstidens utgång genom sitt beslut godkänna verkställigheten. Då tillämpas vad som i 316 § 3 mom. och med stöd av 316 § 4 mom. föreskrivs om tillståndsansökan, i 317—319 § om behandling av tillståndsärendet, i 309 § 1 mom. och med stöd av 309 § 3 mom. om tillståndsbeslutets innehåll samt i 320 § om meddelande av tillståndsbeslut och information om det. Tillståndsmyndigheten ska dessutom omedelbart sända en kopia av beslutet till den förvaltningsdomstol som saken berör och till dem som sökt ändring. Den som har anfört besvär över tillståndsbeslutet kan hos förvaltningsdomstolen yrka på upphävande eller ändring av beslutet till den del det gäller verkställigheten av tillståndet utan att separat behöva anföra besvär över det. 

Till den nationella ramen för säkerheten vid kärnanläggningar hör vad som i denna lag och någon annanstans föreskrivs om säkerheten vid kärnanläggningar och tillsynen över att den iakttas samt om myndigheter och andra verksamhetsutövare. Denna ram omfattar dock inte nämnda ärenden till den del de gäller slutförvarsanläggningar eller sådana upplag för kärnavfall som finns någon annanstans än på kärnanläggningens anläggningsområde och i vilka använt kärnbränsle inte lagras. 

Till den nationella ramen för nationell kärnavfallshantering hör vad som i denna lag och någon annanstans föreskrivs om de kärnanläggningar som genomför kärnavfallshantering, om kärnavfallshantering och reservering av medel för kostnaderna för den och om tillsyn över att de bestämmelser som gäller dessa iakttas samt om myndigheter och andra verksamhetsutövare. 

Det nationella systemet för säkerheten vid kärnanläggningar och för kärnavfallshantering består av en nationell ram för säkerheten vid kärnanläggningar och en nationell ram för kärnavfallshanteringen. 

Arbets- och näringsministeriet utarbetar tillsammans med Strålsäkerhetscentralen ett nationellt program för kärnavfallshantering. Programmet ska innehålla de nationella handlingslinjerna för hanteringen av kärnavfall, de allmänna målen och principerna för kärnavfallshanteringen, uppgift om mängderna och förläggningsplatserna för kärnavfall samt en uppskattning av kostnaderna och tidsplanerna för kärnavfallshanteringen. Det nationella programmet för kärnavfallshantering och det i 87 § i strålsäkerhetslagen avsedda nationella avfallshanteringsprogrammet för radioaktivt avfall bildar det nationella programmet för hantering av kärnavfall och annat radioaktivt avfall. 

Allmänheten ska ges tillfälle att framföra sin åsikt när det nationella programmet för kärnavfallshantering utarbetas. Arbets- och näringsministeriet ska informera om när utarbetandet av programmet påbörjas. 

Närmare bestämmelser om innehållet i det nationella programmet för kärnavfallshantering får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Strålsäkerhetscentralen svarar för att en självutvärdering i enlighet med de förpliktelser som grundar sig på Euratomfördraget och som är bindande för Finland görs vart sjätte år av ett specifikt tema kring säkerheten vid de kärnanläggningar som omfattas av den nationella ramen för säkerheten vid kärnanläggningar. 

Det nationella programmet för kärnavfallshantering ska vid behov uppdateras utifrån resultaten av den nationella självutvärderingen och den internationella inbördes utvärderingen samt även annars om det sker betydande förändringar i kärnavfallshanteringen. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Genom denna lag upphävs kärnenergilagen (990/1987), nedan den lag som upphävs. 

Om det någon annanstans i lagstiftningen hänvisas till den lag som upphävs, avser hänvisningen efter ikraftträdandet av denna lag en hänvisning till denna lag. Om det någon annanstans i lagstiftningen hänvisas till sådant kärnavfall eller en sådan avgift för kärnavfallshantering som avses i den lag som upphävs, gäller hänvisningen efter ikraftträdandet av denna lag en hänvisning till i denna lag avsett kärnavfall eller i denna lag avsedd avgift för kärnavfallshantering. 

Ärenden som är anhängiga när denna lag träder i kraft behandlas och avgörs med iakttagande av de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet, om inte något annat föreskrivs nedan. 

Om fullföljdsdomstolen efter ikraftträdandet av denna lag upphäver ett beslut på vilket de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet ska tillämpas och återförvisar ärendet att i sin helhet behandlas på nytt, ska ärendet behandlas och avgöras i enlighet med bestämmelserna i denna lag. 

Om tillstånd att uppföra en kärnanläggning som avses i denna lag söks med stöd av ett sådant principbeslut av statsrådet som meddelats med stöd av den lag som upphävs och som förblivit i kraft med stöd av denna lag, tillämpas på anhängiggörandet av ansökan bestämmelserna i 305 § 1, 3, 5 och 9 punkten i denna lag. 

En tillståndsansökan som är anhängig när denna lag träder i kraft och som gäller sådan verksamhet som avses i 2 § 1 mom. 2 punkten i den lag som upphävs ska behandlas och avgöras med iakttagande av bestämmelserna om tillstånd att uppföra en anläggning för kärnämnestillvaratagande i denna lag och en ansökan om ändring av tillstånd ska behandlas och avgöras med iakttagande av bestämmelserna om ändring av tillstånd i denna lag, om den verksamhet som avses i ansökan motsvarar verksamheten vid en anläggning för kärnämnestillvaratagande enligt denna lag. Ansökan överförs till Strålsäkerhetscentralen när denna lag träder i kraft. 

En tillståndsansökan som är anhängig när denna lag träder i kraft och som gäller sådan verksamhet som avses i 2 § 1 mom. 4 a-punkten i den lag som upphävs ska behandlas och avgöras med iakttagande av bestämmelserna om tillstånd att uppföra en markslutförvarsanläggning i denna lag. En sådan ansökan om transporttillstånd som är anhängig när denna lag träder i kraft och som avses i den lag som upphävs ska behandlas och avgöras med iakttagande av bestämmelserna om godkännande av transport av kärnämnen eller kärnavfall i denna lag. 

Statsrådets principbeslut som meddelats med stöd av den lag som upphävs samt tillståndsbeslut och andra beslut som meddelats med stöd av den lag som upphävs och som gäller kärnanläggningar, kärnavfallshantering och reservering av medel för kostnaderna för den samt annan användning av kärnenergi förblir i kraft i enlighet med beslutet, om inte något annat föreskrivs nedan.  

Om en verksamhet inte längre kräver tillstånd eller godkännande enligt denna lag, upphör till motsvarande del ett tillstånd eller godkännande som meddelats med stöd av den lag som upphävs att gälla vid ikraftträdandet av denna lag. Om en ansökan som gäller sådan verksamhet är anhängig, avskrivs ansökan. 

En kärnanläggning, vars tillstånd för uppförande eller drifttillstånd är i kraft vid ikraftträdandet av denna lag, samt anläggningens organisation och ledning och den fördelning av besiktningsbehörigheten som är tillämplig på anläggningens strukturer och komponenter ska bringas i överensstämmelse med denna lag senast den 31 december 2032, om inte något annat föreskrivs nedan. Om en bestämmelse i ett tillstånd står i strid med bestämmelserna i denna lag, tillämpas denna lag. Ett sådant beslut som fattats med stöd av 7 r § 3 mom. i den lag som upphävs och genom vilket ett undantag från iakttagandet av de detaljerade krav som fastställts med stöd av den lagen har godkänts är i kraft till och med den nämnda dagen, om det inte enligt beslutet upphör att gälla tidigare. 

På sådana kärnkraftverk som har uppförts och för vars drift tillstånd har beviljats för första gången före 1990 tillämpas bestämmelserna i 46 § i denna lag endast till den del det utifrån den är motiverat och skäligen genomförbart att förbättra säkerheten vid kärnkraftverket med praktiska åtgärder som står i rätt proportion till deras inverkan på säkerheten och till kostnaderna för dem. 

På gruvdrift och malmanrikningsverksamhet, vars med stöd av 21 § i den lag som upphävs beviljade tillstånd är i kraft vid ikraftträdandet av denna lag, tillämpas bestämmelserna om anläggningar för kärnämnestillvaratagande i denna lag. Om en bestämmelse i tillståndet står i strid med bestämmelserna i denna lag, tillämpas denna lag. Verksamheten ska bringas i överensstämmelse med denna lag senast den 31 december 2032, om inte något annat föreskrivs nedan. 

För sådant informationsmaterial om anläggningar som avses i 1 mom. krävs inte Strålsäkerhetscentralens godkännande enligt denna lag, om ett godkännande med motsvarande innehåll är i kraft vid ikraftträdandet av denna lag. 

Strålsäkerhetscentralen ska senast den 30 juni 2027 kräva att innehavare av ett tillstånd som avses i 1 mom. ställer säkerhet enligt denna lag för anläggningar för kärnämnestillvaratagande och fastställa en tidsfrist på högst ett år för ställande av säkerheten. Ett beslut som gäller ställande av säkerhet ska iakttas innan det har vunnit laga kraft. 

Innehavare av tillstånd enligt 479 och 480 § ska av Strålsäkerhetscentralen senast den 30 juni 2028 ansöka om godkännande av den i 381 § 2 mom. avsedda planen för regelbundet lämnande av uppgifter. Den lag som upphävs tillämpas på regelbundet lämnande av uppgifter tills Strålsäkerhetscentralen har godkänt planen. 

På sådana verksamhetstillstånd, tillstånd att ingå privaträttsliga avtal som omfattas av kärnämneskontrollen, tillstånd för kärnanläggningar och tillstånd för gruvdrift och malmanrikningsverksamhet som meddelats med stöd av den lag som upphävs ska tillämpas vad som i denna lag föreskrivs om ändring och återkallande av tillståndet för verksamheten i fråga. På sådana tillstånd för kärnanläggning och för gruvdrift och malmanrikningsverksamhet som meddelats med stöd av den lag som upphävs ska också tillämpas vad som i denna lag föreskrivs om överflyttning av tillståndet för verksamheten i fråga. 

På beslut om godkännande som Strålsäkerhetscentralen meddelat med stöd av den lag som upphävs ska tillämpas vad som i denna lag föreskrivs om ändring och återkallande av Strålsäkerhetscentralens beslut om godkännande. 

På sådant drifttillstånd för kärnanläggning och sådant i 480 § avsett tillstånd som beviljats med stöd av den lag som upphävs ska tillämpas vad som i denna lag föreskrivs om förlängning av drifttillstånd. Då beaktas vid tillståndsprövningen också försummelse av den lag som upphävs eller av bestämmelser och föreskrifter som meddelats med stöd av den. 

Bestämmelserna om tillsyn och förvaltningstvång i 35 kap. och bestämmelserna om påföljder i 38 kap. tillämpas också på sådan användning av kärnenergi som det har beviljats tillstånd för eller som har påbörjats före ikraftträdandet av denna lag. 

Med stöd av ett transporttillstånd som förblivit i kraft med stöd av denna lag och som beviljats med stöd av den lag som upphävs får kärnämnen eller kärnavfall transporteras i enlighet med tillståndet, dock högst till och med den 31 december 2027, om Strålsäkerhetscentralen särskilt godkänner transportplanen och skyddsplanen. På godkännandet tillämpas den lag som upphävs. Transporter av kärnämnen eller kärnavfall ska vara godkända i enlighet med denna lag från och med den 1 januari 2028. 

Om det med stöd av denna lag krävs säkerhetstillstånd enligt strålsäkerhetslagen för att säkerställa strålsäkerheten i verksamhet som hänför sig till kärnämnen, ska tillstånd sökas senast den 31 december 2029. Säkerhetstillståndet ska dock vara i kraft innan giltighetstiden för det verksamhetstillstånd som beviljats med stöd av den lag som upphävs löper ut. 

Tillståndshavaren ska till arbets- och näringsministeriet lämna en plan för avfallshantering enligt denna lag inom tre år från det att den föregående planen lämnades och till Strålsäkerhetscentralen en avvecklingsplan enligt denna lag inom sex år från det att den föregående planen lämnades. Dessutom ska en tillståndshavare som vid ikraftträdandet av denna lag har sådant lån som avses i 52 a § i den lag som upphävs lämna till ministeriet för beräkning av ansvarsbeloppet de uppskattningar och redogörelser som avses i 228 § 1 mom., så att ett beslut enligt 230 § 1 mom. i denna lag kan fattas 2028. 

Säkerheter enligt 44 och 45 § i den lag som upphävs blir sådana säkerheter som avses i 234 § i denna lag. 

Låneavtal som har ingåtts med stöd av 52 a § 1 mom. i den lag som upphävs förblir i kraft till utgången av lånetiden i enlighet med vad som närmare överenskommits i låneavtalet. När det med stöd av 250 § i denna lag fattas beslut om utlåning av reserveringsfondens medel år 2029, får lånetiden med avvikelse från vad som föreskrivs i 1 mom. i den paragrafen vara högst 38 månader. 

Säkerheter enligt 52 c § 1 mom. i den lag som upphävs blir säkerheter enligt 255 § i denna lag, säkerheter enligt 52 c § 2 mom. i den lag som upphävs blir säkerheter enligt 257 § 1 mom. i denna lag, säkerheter enligt 52 c § 3 mom. i den lag som upphävs blir säkerheter enligt 257 § 2 mom. i denna lag och säkerheter enligt 52 c § 4 mom. i den lag som upphävs blir säkerheter enligt 256 § i denna lag. 

På säkerställande av minimiandelarna för Statens kärnavfallshanteringsfonds placeringar tillämpas 52 a § 3 mm. och 52 b § 1 mom. i den lag som upphävs till och med den 31 december 2028. Bestämmelserna om säkerställande av minimiandelarna för fondens placeringar i 254 § i denna lag tillämpas från och med den 1 januari 2029. 

Direktionen för Statens kärnavfallshanteringsfond och placeringsdelegationen vid Statens kärnavfallshanteringsfond och de tillsatta revisorerna, vilka utsetts med stöd av den lag som upphävs, fortsätter till utgången av sin mandatperiod. 

På finansiering av understöd från Statens kärnavfallshanteringsfond tillämpas till och med den 31 december 2028 53 b § 1—3 mom. i den lag som upphävs. På avgifter som tas ut av tillståndshavaren tillämpas 267 och 268 § i denna lag från och med den 1 januari 2029. 

Den särskilda förmögenhet vid Statens kärnavfallshanteringsfond som avses i 53 c § i den lag som upphävs blir sådan förmögenhet vid Statens kärnavfallshanteringsfonds forskningsfond som avses i 270 § i denna lag. 

Sådana medel som inte delats ut i enlighet med 53 b § i den lag som upphävs och sådana medel som bundits genom beslut om beviljande av understöd och som inte har använts på grund av förändrade projektkostnader eller av någon annan orsak, ska utan dröjsmål återbetalas till de avgiftsskyldiga enligt 53 b § i den lag som upphävs i relation till avgifterna efter denna lags ikraftträdande. 

På Strålsäkerhetscentralens avgiftsbelagda prestationer tillämpas till och med den 31 december 2028 de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag. Bestämmelserna om Strålsäkerhetscentralens avgiftsbelagda prestationer och om tillsynsavgift i 45 kap. i denna lag tillämpas från och med den 1 januari 2029. 

De delegationer som har tillsatts med stöd av 56 § i den lag som upphävs fortsätter till utgången av sin mandatperiod, och på dem tillämpas vad som i denna lag och med stöd av den föreskrivs om delegationer.