Bakgrund och mål
Lagen om tryggande av försörjningsberedskapen och om Försörjningsberedskapscentralen (107/2026, nedan också försörjningsberedskapslagen) trädde i kraft den 1 april 2026. Syftet med reformen är att svara mot kraven i den förändrade säkerhetspolitiska omgivningen och förtydliga Försörjningsberedskapscentralens ställning som myndighet. Genom lagen inrättades Försörjningsberedskapscentralen som ett ämbetsverk.
Genom lagen reviderades också den finansieringsmodell som tillämpas på Försörjningsberedskapscentralen och på försörjningsberedskapsåtgärderna. Centralens personal- och verksamhetskostnader samt kostnaderna för myndigheternas, näringslivets samt organisationernas sektor- och poolverksamhet finansieras med medel ur statsbudgeten. Försörjningsberedskapsfonden, som står utanför statsbudgeten, bevaras och till den intäktsförs fortfarande försörjningsberedskapsavgiften. Ur fonden betalas de åtgärder för försörjningsberedskapen som anges särskilt i lag.
Försörjningsberedskapscentralen och försörjningsberedskapsfonden har separat bokföring från och med den 1 april 2026, eftersom fonden är en sådan fond utanför statsbudgeten som avses i 87 § i grundlagen (731/1999) och Försörjningsberedskapscentralen ett sådant ämbetsverk enligt försörjningsberedskapslagen som ingår i statsbudgeten.
Regeringen föreslår att försörjningsberedskapslagen ändras så att 14 § preciseras i fråga om försörjningsberedskapsfondens roll som affärsidkare när det gäller materiell beredskap. Dessutom föreslås det enstaka tekniska korrigeringar i lagen.
Det föreslås att mervärdesskattelagen ändras så att försörjningsberedskapsfonden tas in i 7 § i den lagen, vilket gör försörjningsberedskapsfonden särskilt skattskyldig för sådan rörelsemässig verksamhet som hänför sig till den materiella beredskapen. Samtidigt föreslås det att Försörjningsberedskapscentralen stryks ur bestämmelsen, eftersom den efter att den ombildats till ett statligt ämbetsverk betraktas som en del av staten vid mervärdesbeskattningen. Staten är av administrativa orsaker skattskyldig som en enda enhet.
Om det till 7 § 1 mom. i mervärdesskattelagen inte fogas en bestämmelse om att försörjningsberedskapsfonden är särskilt skattskyldig för sådan rörelsemässig verksamhet som avses i 1 § i mervärdesskattelagen, kan det leda till ett behov av att ytterligare kapitalisera försörjningsberedskapsfonden ur statsbudgeten för att fondens verksamhets- och betalningsförmåga ska upprätthållas. I och med ändringen har Försörjningsberedskapsfonden rätt att dra av den mervärdesskatt som ska betalas på upphandlingar som hänför sig till rörelsemässig materiell försörjningsberedskapsverksamhet.
De föreslagna lagarna avses träda i kraft den 1 maj 2026. Det föreslås dock att ändringarna i försörjningsberedskapslagen och 7 § 1 mom. i mervärdesskattelagen ska tillämpas på försörjningsberedskapsfondens rörelsemässiga verksamhet redan från och med den 1 april 2026. Eftersom försörjningsberedskapslagen trädde i kraft den 1 april 2026 säkerställs det genom nämnda ikraftträdandebestämmelse att det inte uppstår en övergångsperiod på en månad då ämbetsverkets och fondens bokföring skiljer sig från varandra. Syftet är att säkerställa en enhetlig och konsekvent bokföringspraxis, en tydlig verksamhetsmodell för fondens verksamhet, en konsekvent ekonomi samt kontinuitet och smidighet i försörjningsberedskapsverksamheten. Enligt den redogörelse som ekonomiutskottet fått kan en retroaktiv tillämpning dock öka den administrativa arbetsbördan hos Skatteförvaltningen och andra aktörer under den inledande perioden efter det att lagen trätt i kraft. Utskottet anser dock att förslaget är motiverat för att se till att lagen verkställs på ett tydligt och enhetligt sätt.
De ändringar som föreslås i propositionen kan karakteriseras som tekniska följdändringar som totalreformen av lagstiftningen om försörjningsberedskapen gett upphov till. Sammantaget anser ekonomiutskottet att lagförslagen är motiverade och fyller sitt syfte och tillstyrker dem därför utan ändringar.