Allmänt

Regeringen föreslår ändringar särskilt i bestämmelserna om så kallade dubbla examina, dvs. utbildning till förstavårdare, barnmorska och hälsovårdare. Propositionen hänför sig till regeringsprogrammet, där det står att överlappande högskoleutbildning ska minskas och utbildningarna för hälsovårdare, förstavårdare och barnmorskor göras smidigare med hjälp av en modulär utbildningsstruktur. Den föreslagna reformen av utbildningsstrukturen minskar behovet av att avlägga flera högskoleexamina på samma nivå. 

Fullgörande av utbildning till förstavårdare, barnmorska och hälsovårdare ska fortfarande kräva avlagd yrkeshögskoleexamen inom social- och hälsoområdet. Till examen fogas examensbenämningen sjukskötare (YH). Om en studerande slutför utbildning till förstavårdare, barnmorska eller hälsovårdare ska det till examen, beroende på utbildning, fogas en andra examensbenämning: förstavårdare (YH), barnmorska (YH) eller hälsovårdare (YH). Utbildningen till förstavårdare, utbildningen till barnmorska och utbildningen till hälsovårdare ska fortsatt berättiga till studiestöd. 

Social- och hälsovårdsutskottet har vid behandlingen av ärendet granskat de föreslagna ändringarna särskilt med avseende på tillgången på personal inom social- och hälsovården och branschens attraktionskraft. I sitt utlåtande tillstyrker utskottet lagförslagen. Utskottet ser det som viktigt att utbildningsstrukturerna inom social- och hälsovården utvecklas så att de stöder en flexibel komplettering av kompetensen, svarar mot servicesystemets föränderliga behov, tryggar tillgången på personal och möjliggör en ändamålsenlig fördelning av nybörjarplatserna inom utbildning som leder till examen. (ShUU 4/2026 rd.) 

Kulturutskottet konstaterar att det huvudsakliga syftet med reformen är att göra det möjligt för dem som tidigare avlagt sjukskötarutbildning att utbilda sig till förstavårdare, barnmorska eller hälsovårdare utan att de behöver avlägga ytterligare en yrkeshögskoleexamen. Ändringen innebär tydligare och smidigare utbildningsvägar för dem som redan avlagt examen, samtidigt som det blir möjligt att rikta nybörjarplatserna inom utbildning som leder till examen till personer som ännu inte har en högskoleexamen eller studierätt till en högskoleexamen på samma nivå. Reformen av dubbla examina stöder undervisnings- och kulturministeriets program för att minska överlappande högskoleutbildning såväl som social- och hälsovårdsministeriets program för gott arbete, som har målet att underlätta personalbristen inom social- och hälsovården. 

Kulturutskottet välkomnar lagförslagen och tillstyrker dem utan ändringar. 

Utbildningen till barnmorska

Utgångspunkter för anordnandet

I propositionen beskrivs ingående hur strukturen på utbildningen till förstavårdare, barnmorska och hälsovårdare har behandlats i olika sammanhang. Alternativa sätt att utveckla strukturen på dubbla examina har behandlats bland annat inom undervisnings- och kulturministeriets och social- och hälsovårdsministeriets gemensamma projekt för utveckling av högskoleutbildningen inom social- och hälsovårdsbranschen (SOTEKO). I propositionen står det att det inom projektet rådde bred enighet om att förstavårdare, barnmorskor och hälsovårdare även i fortsättningen måste få legitimation som sjukskötare för att arbetsmarknaden ska fungera. Av den anledningen tog beredningen inte sikte på genomförandet av en utbildning som leder till examen och som resulterar i endast kompetens och behörighet som förstavårdare, barnmorska eller hälsovårdare. 

Barnmorskor och sjuksköterskor med ansvar för den allmänna sjukvården omfattas av systemet för automatiskt erkännande enligt EU:s yrkeskvalifikationsdirektiv 2005/36/EG när den nationella utbildningen uppfyller minimikraven i direktivet. Automatiskt erkännande av yrkeskvalifikationer innebär att en person är behörig att utöva sitt yrke i en annan EU- och EES-stat utan ytterligare studier eller arbetserfarenhet i värdmedlemsstaten. En av utgångspunkterna för reformen av bestämmelserna om barnmorskeutbildning har varit att utbildningsmodellen ska möjliggöra automatiskt erkännande enligt direktivet. 

Enligt förslaget ska barnmorskeutbildningen i fortsättningen genomföras i form av separat reglerad utbildning, som förutsätter ett bevis på formella kvalifikationer som sjuksköterska och vars omfattning är 18 månader och 3 000 timmar. I några sakkunnigyttranden har regleringen utifrån ett timantal kritiserats. Enligt uppgift baserar sig lösningen på yrkeskvalifikationsdirektivet, men det är svårt att anpassa den direktivenliga omfattningen av barnmorskestudierna så att den lämpar sig för det finländska systemet med studiepoäng. I den nationella lagberedningen har det å andra sidan inte ansetts ändamålsenligt att för barnmorskeutbildningen skapa en egen studiepoängsättningsmodell som inte är jämförbar med andra finländska utbildningar. Därför har man stannat för att hålla fast vid direktivets ordalydelse. Kulturutskottet anser det viktigt att den målsatta tiden för barnmorskeutbildning enligt propositionen oberoende av det föreskrivna timantalet är 1,5 läsår. 

Enligt propositionen kan yrkeshögskolorna även i fortsättningen enligt eget övervägande erbjuda möjligheten att samtidigt söka studierätt till utbildning som leder till sjukskötarexamen och till barnmorskeutbildning. Kulturutskottet anser i likhet med social- och hälsovårdsutskottet att det är viktigt att yrkeshögskolorna i fortsättningen erbjuder ansökningsalternativ där de studerande väljs till utbildning för sjukskötarexamen och samtidigt till barnmorskeutbildning enligt villkor. Detta skulle fungera som incitament för barnmorskestudier och minska osäkerheten kring antagningen till barnmorskeutbildning. Det är också möjligt att i sjukskötarutbildningen inkludera 30 studiepoäng för studier där den studerande inriktar sig på att förvärva kompetens som krävs i barnmorskeyrket och som kan räknas till godo inom barnmorskeutbildningen. Den sistnämnda utbildningens längd motsvarar då utbildningens nuvarande längd. Kulturutskottets vision och vilja är att det även i fortsättningen ska vara möjligt att kvalificera sig för barnmorskeyrket genom 4,5 års oavbrutna studier. 

Genomförande av barnmorskeutbildning som högre yrkeshögskoleexamen

En del av dem som lämnat yttrande har föreslagit att barnmorskeutbildningen ska leda till högre högskoleexamen. Enligt uppgift har man i det ovannämnda SOTEKO-projektet också bedömt alternativet att genomföra utbildningen av förstavårdare, barnmorskor och hälsovårdare som högre yrkeshögskoleexamen. Medlemmarna i arbetsgruppen ansåg huvudsakligen inte att modellen är ändamålsenlig i synnerhet eftersom den skulle leda till långa utbildningsvägar och stå i strid med utvecklingsriktlinjerna och bestämmelserna om högre yrkeshögskoleexamen. 

Kulturutskottet konstaterar att ett genomförande av barnmorskeutbildningen som högre yrkeshögskoleexamen skulle utgöra en avvikelse från dagens yrkeshögskoleexamenssystem och fördunkla den tydliga arbetsfördelningen mellan examensnivåerna. Eventuella ändringar i den högre yrkeshögskoleutbildningens ställning och karaktär samt i examenssystemet som helhet bör vid behov övervägas senare i en omfattande beredningsprocess med olika berörda grupper, till exempel utifrån en skrivning i regeringsprogrammet. 

Utbildningen på yrkeshögskoleexamensnivå i nuläget kan inte flyttas upp till en högre examensnivå utan att utbildningsinnehållet avsevärt revideras. Enligt utredning har det dock inte framkommit några tecken på att den kompetens som den nuvarande barnmorskeutbildningen ger har visat sig vara otillräcklig i förhållande till arbetslivets behov eller att den skulle kräva betydande utveckling. Också social- och hälsovårdsutskottet konstaterar i sitt utlåtande att den kompetens som den nuvarande barnmorskeutbildningen ger är tillräcklig och ändamålsenlig för arbetslivets behov. 

Kulturutskottet konstaterar att barnmorskeutbildning som högre yrkeshögskoleexamen innebär att studietiderna förlängs till mer än sju år med beaktande av det timantal som yrkeskvalifikationsdirektivet förutsätter och kravet på arbetserfarenhet före högre yrkeshögskoleexamen. I den föreslagna modellen är den sammanlagda målsatta tiden för sjukskötarutbildningen och barnmorskeutbildningen fem år. Genom oavbruten utbildning är det fortfarande möjligt att få behörighet för barnmorskeyrket inom 4,5 år. 

I sitt utlåtande menar social- och hälsovårdsutskottet att en eventuell förlängning av barnmorskeutbildningen kan ändra förväntningarna på barnmorskornas arbete och lön. Den påbyggnadsutbildning som genomgås efter sjukskötarutbildningen förväntas inverka på arbetets karaktär så att det blir mer betoning på sakkunnig- och chefsuppgifter, trots att största delen av barnmorskorna också i fortsättningen kommer att arbeta med kliniskt patientarbete. En eventuell förlängning av utbildningen kan minska de ungas intresse för barnmorskeyrket och höja tröskeln för att fortsätta studera från sjukskötare till barnmorska. Liksom social- och hälsovårdsutskottet anser kulturutskottet att det är viktigt att följa vilka konsekvenser de föreslagna ändringarna har särskilt för tillgången på barnmorskor. 

Praktik

Hälso- och sjukvårdslagen innehåller bestämmelser om ersättning och utbetalning av ersättning för praktik som främjar yrkesskickligheten och som ingår i yrkeshögskoleexamen inom social- och hälsovården. Kulturutskottet konstaterar att avsikten med det aktuella förslaget till utbildningsstruktur inte är att ändra gällande praxis för utbetalning av ersättningar inom utbildningen till förstavårdare, barnmorska och hälsovårdare. 

I sitt utlåtande påpekar social- och hälsovårdsutskottet för kulturutskottet att det finns utmaningar med att ordna tillräcklig praktik. I nuläget omfattar barnmorskeutbildningen kliniskt barnmorskearbete motsvarande 48 studiepoäng och fördjupad praktik inom barnmorskearbete motsvarande 7 studiepoäng, vilket är ungefär hälften av de planerade barnmorskestudierna på 3 000 timmar. Sakkunniga har framfört för social- och hälsovårdsutskottet att det bör vara möjligt att framskrida i studierna också under sommarmånaderna för att både de teoretiska och praktiska studierna ska kunna genomföras inom utsatt tid. Sommartid finns det dock begränsat med praktikplatser på grund av den ordinarie personalens semestrar. Därför kan avläggandet av studierna inom målsatt tid normalt inte basera sig på sommarstudier eller praktik under sommaren. Kulturutskottet instämmer i social- och hälsovårdsutskottets konstaterande att tillgången till praktikplatser är en central förutsättning för att social- och hälsovårdsutbildningen ska ha hög kvalitet och svara mot arbetslivets behov. Kulturutskottet anser i likhet med social- och hälsovårdsutskottet att det är nödvändigt att man som en del av Programmet för ett gott arbete och i samarbete med välfärdsområdena och läroanstalterna inom branschen försöker lösa problemen med tillgången på praktikplatser.  

Förstavårdare

I sakkunnigyttrandena väcks frågan om legitimation av förstavårdare med egen examensbenämning för att säkerställa att förstavårdarnas behörighet och yrkesstatus och utbildningens status är tydliga. En person som fått examensbenämningen förstavårdare (YH) legitimeras för närvarande endast som sjukskötare. I propositionen uppger regeringen att man i beredningen av reformen av lagstiftningen om yrkesutbildade personer, som social- och hälsovårdsministeriet inlett, kommer att bedöma vart och ett av de nuvarande reglerade yrkena inom social- och hälsovården, och dessutom bedöms behovet av reglering, regleringssättet och regleringens olika konsekvenser i fråga om eventuella nya yrkesgrupper, till exempel förstavårdare. 

Det är viktigt att förstavårdare som arbetar inom prehospital akutsjukvård på vårdnivå omfattas av tillsynen över yrkesutbildade personer på grund av att arbetet är krävande och ansvarsfullt samt på grund av den betydande risken för äventyrande av klient- och patientsäkerheten, står det i social- och hälsovårdsutskottets utlåtande. Social- och hälsovårdsutskottet anser det motiverat att det i samband med den pågående reformen av lagstiftningen om yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården föreskrivs om rätt att utöva förstavårdaryrket som legitimerad yrkesutbildad person så att den som avlagt förstavårderns yrkeshögskoleexamen eller genomfört utbildning som lett till motsvarande examensbenämning skiljer sig från de legitimerade sjukskötare som inte har motsvarande specialbehörighet. Kulturutskottet föreslår ett uttalande i enlighet med social- och hälsovårdsutskottets förslag. (Utskottets förslag till uttalande) 

Yrkeslärarutbildningen

Det föreslås att yrkeshögskolelagen kompletteras i fråga om bestämmelserna om yrkespedagogisk lärarutbildning och att det till lagen fogas ett bemyndigande att utfärda förordning, enligt vilket närmare bestämmelser om studierna inom den yrkespedagogiska lärarutbildningen, om deras struktur och omfattning, om målen för kunnandet för studierna och om fullgörandet av studierna utfärdas genom förordning av statsrådet. Kulturutskottet konstaterar att förslagen förtydligar bestämmelserna om yrkespedagogisk lärarutbildning och därmed är välkomna.