Allmänt
Regeringen föreslår att lagen om djurvälfärd ändras så att den bestämmelse upphävs som från och med ingången av 2035 förbjuder kirurgisk kastrering av svin som hålls som produktionsdjur. Samtidigt föreslår regeringen att lagen om medicinsk behandling av djur ändras så att den veterinär som i huvudsak ansvarar för veterinärvården på en djurhållningsplats får överlåta ett injicerbart lokalbedövningsmedel för kirurgisk kastrering av grisar också till gårdar som inte har anslutit sig till ett riksomfattande djurhälsovårdsprogram. Det föreslås också att bestämmelsen om ersättning som staten betalar till kommunerna preciseras i lagen om djurvälfärd. Sammantaget anser utskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslagen, men med de smärre ändringar som anges nedan.
Syftet med propositionen är att förhindra merkostnader för svinbranschen till följd av det kastreringsförbud som fastställs i lagen om djurvälfärd och att på så sätt hjälpa branschen att klara av det svåra marknadsläget, som bland annat beror på den allmänna kostnadsökningen och på de ökade ekonomiska riskerna till följd av programmet för salmonellaövervakning, som genomförs för att skydda folkhälsan. Avsikten med propositionen är att säkerställa att exporten av svinkött till Asien och Förenta staterna inte försvåras av kastreringsförbudet. Målet är således att säkra den inhemska svinköttsproduktionen och den finländska försörjningsberedskapen. Jord- och skogsbruksutskottet konstaterar att kirurgisk kastrering av grisar och förbudet mot kastreringen har konsekvenser för djurens välbefinnande, svinuppfödningen och den inhemska svinköttsproduktionen samt för marknaden för svinkött i Finland och internationellt. Utskottet granskar nedan närmare dessa konsekvenser av kastrering av svin och bedömer också kort de alternativ till kirurgisk kastrering av svin som presenterats i uppgifter till utskottet.
Uppfödning och kastrering av svin med tanke på djurens välbefinnande
Enligt övergångsbestämmelserna i den gällande lagen om djurvälfärd träder förbudet mot kirurgisk kastrering av svin som hålls som produktionsdjur i kraft först vid ingången av 2035, efter en lång övergångsperiod. Upphävandet av förbudet påverkar således inte svinens välbefinnande jämfört med nuläget. Ändringen har dock konsekvenser för svinens välbefinnande i framtiden. Utan smärtlindring är kastrering av grisar ett mycket smärtsamt ingrepp, och all smärta som ingreppet orsakar kan inte elimineras med lokalbedövning och smärtstillande medel. Vid kastrering utsätts unga djur för smärta, stressande behandlingar och eventuella infektioner. Branschaktörerna, det vill säga producenter, industri, handel, forskare, veterinärer och djurskyddsorganisationer, undertecknade redan 2010 tillsammans en europeisk deklaration om att fasa ut kirurgisk kastrering. Trots detta har utvecklingen gått långsamt och inget EU-land har infört ett allmänt kastreringsförbud.
Finland har varit en föregångare när det gäller att främja djurens välbefinnande, och också det första EU-landet att fastställa ett förbud mot kastrering av svin i sin lagstiftning. Jord- och skogsbruksutskottet konstaterar att de välmående finländska produktionsdjuren redan länge har haft ett gott rykte både nationellt och internationellt. Finland är till exempel utöver Sverige det enda EU-landet där svin föds upp med långa svansar, trots att rutinmässig svanskupering av svin i princip är förbjudet i hela EU enligt direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning. Svanskupering är en åtgärd som syftar till att förebygga svansbitning hos svin. I de länder som tillåter svanskupering genomförs ingreppet i allmänhet utan smärtlindring hos grisar som är några dagar gamla. I Finland förbjuder lagstiftningen också att hela golvet är gallergolv vid svinuppfödning, och ett fast golv möjliggör användning av stimulans och strö som en del av modellen för uppfödning av svin med lång svans. Även till denna del avviker den finländska modellen för svinuppfödning från rådande praxis i Europa. Jord- och skogsbruksutskottet anser det vara viktigt att svinens välbefinnande också i fortsättningen utvecklas så att den finländska produktionsmodellen och uppfödningssätten beaktas på ett heltäckande sätt.
Även om all smärta och allt lidande i samband med kirurgisk kastrering inte kan elimineras, är det möjligt att effektivt förbättra grisarnas välbefinnande genom tillräcklig smärtlindring. Enligt en förordning av statsrådet som utfärdats med stöd av lagen om djurvälfärd har det varit obligatoriskt att ge antiinflammatoriska läkemedel i samband med kirurgisk kastrering redan från och med ingången av 2024. Enligt samma förordning ska dessutom lokalbedövning användas från och med ingången av 2027 i samband med kirurgisk kastrering av smågrisar som är högst sju dagar gamla. Lokalbedövning i kombination med antiinflammatoriska läkemedel är en effektiv och allmänt godkänd metod som också används hos andra djurarter och människor vid kortvariga kirurgiska ingrepp. Trots smärtlindring som uppfyller minimikraven i lagstiftningen kan all smärta som beror på ingreppet inte avlägsnas. Smärtlindring efter ingreppet stöds dock också via den ersättning för djurens välbefinnande som ingår i systemet för jordbruksstöd, och gårdarna kan frivilligt redan nu ge smågrisarna ytterligare ett antiinflammatoriskt läkemedel för att lindra kvarstående smärta. Jord- och skogsbruksutskottet anser det vara viktigt att man vid kastrering av smågrisar sörjer för smärtlindringen så väl som det är möjligt enligt de senaste vetenskapliga rönen.
Finlands största slakterier, som täcker största delen av landets svinköttsproduktion, har börjat använda bedövning på sina avtalsgårdar redan vid ingången av 2026. För att lokalbedövningen ska fungera är det väsentligt att den ges korrekt. Enligt lagstiftningen får bedövningen ges endast av en utbildad person. Till utbildningen hör utöver teoriutbildning ett praktiskt fristående prov som en veterinär som genomgått utbildningen godkänner på gården. Djurets ägare eller innehavare ska ha en plan för medicinsk behandling som han eller hon själv kan utarbeta eller skaffa som experttjänster till exempel av en veterinär. Dessutom har djurets ägare eller innehavare möjlighet att välja att åtgärden utförs av en veterinär, vilket innebär att också ansvaret för användningen av läkemedel förblir hos veterinären. Enligt uppgifter till jord- och skogsbruksutskottet har den föreslagna regleringen i anslutning till ändringen av lagen om medicinsk behandling av djur i huvudsak ansetts vara ändamålsenlig och motiverad, men vissa smärre preciseringar har föreslagits i regleringen. Utskottet föreslår till denna del en ändring i 17 § i lagen om medicinsk behandling av djur. Utskottets ändringsförslag behandlas utförligare i detaljmotiven nedan.
Ekonomiska och produktionsmässiga konsekvenser av kastrering av svin
Smågrisarna har kastrerats i Finland i första hand för att en del galtar i och med könsmognad utvecklar en lukt i köttet som kommer fram när köttet tillreds. En del personer upplever galtlukten som obehaglig. Galtköttet har också en annan sammansättning än köttet från kirurgiskt kastrerade svin, särskilt när det gäller fettsyrasammansättning och tekniska egenskaper. För närvarande har således kött från okastrerade svin sämre egenskaper i fråga om lukt och smak och därmed är också det ekonomiska värdet lägre än värdet på svinkött som produceras enligt den nuvarande modellen. På EU-nivå har det ännu inte heller etablerats någon tillförlitlig, kostnadseffektiv och allmänt tillämplig metod för att identifiera galtlukt. Därför godkänner många länder som importerar finsk svinkött, såsom Kina, Sydkorea och Nya Zeeland, i regel inte kött från okastrerade galtar. Om exportmarknaden inte godkänner köttet får det ekonomiska konsekvenser för sektorns lönsamhet. Exporten av svinkött är lönsam för Finland och stöder den inhemska produktionens konkurrenskraft och lönsamhet.
Enligt propositionen skulle ett kastreringsförbud medföra vissa ekonomiska fördelar också för producenterna tack vare bättre foderverkningsgrad, snabbare produktionscykel och minskad arbetsmängd. Enligt köttindustrins bedömning skulle köttindustrin dock orsakas avsevärda kostnader under de följande tio åren, enligt uppskattning 350 miljoner euro. I slakterierna skulle det behövas betydande strukturella förändringar, eftersom exempelvis hanteringen och sorteringen av slaktkroppar skulle ändras väsentligt jämfört med nuläget. Användning av okastrerade galtar som livsmedel förutsätter också att metoder för identifiering av galtlukt utvecklas. Det finns ingen färdig identifieringsmetod som direkt kan införas och lämpar sig för slakteriets linjetakt. Pellervon taloustutkimus PTT ry genomförde en utredning om de ekonomiska konsekvenserna av ett förbud mot kirurgisk kastrering för svinköttsproduktionen i Finland (303/2025). Enligt utredningens slutsatser är de totala kostnaderna av ett kastreringsförbud för produktionen i genomsnitt 11,89 euro per galt. Enligt utredningen är det mycket osäkert om de ökade kostnaderna förs över till industrins försäljningspriser och vidare till konsumentpriserna.
Jord- och skogsbruksutskottet konstaterar att Finland är en del av EU:s inre marknad och att den gemensamma regleringen av den inre marknaden har stor betydelse för den finländska svinhushållningens konkurrenskraft. Den finländska svinköttsproduktionen utgör endast cirka 0,8 procent av den europeiska svinköttsproduktionen. I Finland är produktionskostnaderna för svinkött redan nu högre än i konkurrentländerna på grund av ambitiösa krav på djurens hälsa och välbefinnande, såsom salmonellafrihet och förbudet mot svanskupering. Svingårdarnas lönsamhet har enligt lönsamhetsbokföring vid gårdar varit svag åren 2023—2025. Det försvårar gårdarnas möjligheter att anpassa sig till förändringar. Det svåra ekonomiska läget tar sig också uttryck i en kraftig minskning av antalet svingårdar. Det är svårt att upprätthålla den inhemska produktionens konkurrenskraft i en situation där det inom den inre marknaden ställs strängare krav på finländska aktörer än på konkurrentländerna, utan motsvarande begränsningar för importerat kött.
Alternativ till kirurgisk kastrering av svin
I propositionen beskrivs som alternativ till kirurgisk kastrering av svin den immunokastrering som redan används i vissa länder, kastrering vid full narkos och uppfödning av okastrerade galtar. Immunokastrering är än så länge en ganska ovanlig metod, men dess popularitet har under de senaste åren ökat ute i världen som ett alternativ till kirurgisk kastrering. Immunokastrering är en vaccinliknande injektion som förhindrar utvecklingen av testiklarna hos galten och därmed uppkomsten av galtlukt. Den fördröjer grisarnas pubertet och påverkar därmed svinens beteende på samma sätt som kirurgisk kastrering. Vid immunokastrering ersätts kirurgisk kastrering med två vaccinationer till slaktsvin. Immunokastreringen kräver noggrann tajmning av injektionerna. Enligt vissa erfarenheter kan enskilda slaktdjur trots åtgärden ha galtlukt. Även i Finland finns det intresse för att använda sådan kastrering särskilt bland ekologiska producenter, men för närvarande tillåter inte EU-lagstiftningen att immunokastrering används inom ekologisk produktion.
I samband med beredningen av lagen om djurvälfärd granskades också möjligheten att kräva bedövning av grisarna vid kastreringen. Bland EU-länderna är kirurgisk kastrering utan generell anestesi förbjudet i Tyskland och största delen av de tyska svinen kastreras under anestesi med isofluran. Anestesi är dock förknippad med risker för grisarnas välbefinnande och eventuellt också med arbetarskyddsrisker för den som utför ingreppet. Vidare är anestesiutrustningen dyr och anestesin ökar ytterligare den arbetsmängd som kastreringen medför för gården. Bland annat av dessa orsaker fastställdes det i samband med stiftandet av lagen om djurvälfärd att den smärtlindring som krävs i samband med kastrering av smågrisar baserar sig på antiinflammatorisk medicinering och lokalbedövning.
I Europa är uppfödning av okastrerade galtar det vanligaste sättet att undvika kirurgisk kastrering. Bland de europeiska länderna föds största delen av galtarna upp okastrerade exempelvis i Irland, Storbritannien, Portugal, Spanien och Nederländerna. Utskottet erfar att uppfödningen av okastrerade galtar är förknippad med betydande utmaningar för djurvälfärden. Undersökningar visar att galtarna är aggressivare och aktivare, vilket ökar mängden strider, skador och stress samt försvåra skötseln. Dessutom kan det förekomma mer beteendestörningar, såsom svansbitning. I många länder som gynnar uppfödning av okastrerade galtar är det mycket vanligt att utföra svanskupering, vilket är förbjudet i Finland. Gruppuppfödning av okastrerade galtar förutsätter att uppfödningsförhållandena ändras så att djurens välbefinnande förbättras och djurens ekonomiska effektivitet bevaras. Utvecklingen av genetiken spelar också en central roll för att säkerställa djurens välbefinnande vid gruppuppfödning av galtar. Betydande förändringar genom genetiken kräver dock långsiktigt arbete och satsningar.
Jord- och skogsbruksministeriet finansierar ett treårigt projekt vid Naturresursinstitutet. Projektet avslutas den 31 maj 2026 och inom det undersöks bland annat uppfödning av kastrerade och okastrerade svin, deras välbefinnande, köttets kvalitet och förädling, konsumtionen av svinkött samt metoder för identifiering av galtlukt. Också förekomsten av galtlukt utreds. Slutligen bedöms de ekonomiska och produktionsmässiga konsekvenserna av alternativen till kastrering av hangrisar i produktionskedjan. Projektet håller på att avslutas och enligt de preliminära resultaten av uppföljning på svingårdar har de uppskattade negativa hälsokonsekvenserna av uppfödning av okastrerade svin varit mindre än väntat. Däremot har galtlukt observerats i en ganska stor andel av köttproverna från okastrerade svin. Därför behövs det ytterligare undersökningar så att produktionen av okastrerade svin ska kunna genomföras utan att försvaga den ekonomiska hållbarheten i svinköttets produktionskedja.
Slutsatser
Jord- och skogsbruksutskottet anser att utvecklingen av djurens välbefinnande bör främjas genom åtgärder som i praktiken är genomförbara och förenliga också med den internationella verksamhetsmiljön. Som det konstateras ovan kan ett ensidigt kastreringsförbud i Finland avsevärt försämra den inhemska svinköttsproduktionens lönsamhet. Jord- och skogsbruksutskottet anser därför att det är viktigt att Finland också i fortsättningen aktivt arbetar för en gemensam lösning på EU-nivå i fråga om kastreringsförbud. Ovan beskrivs alternativ till kirurgisk kastrering av svin, och särskilt immunokastrering har ansetts vara ett bättre alternativ än kirurgisk kastrering med tanke på djurens välbefinnande och också ett alternativ som är ekonomiskt genomförbart i framtiden. Enligt enkätundersökningar vill också finländska konsumenter genom sina val främja produktionssätt som förbättrar djurens välbefinnande. Jord- och skogsbruksutskottet anser att det är välkommet att djurens välbefinnande förbättras genom frivilliga och marknadsmässiga åtgärder och att det bör erbjudas stöd bland annat genom satsningar på forskning och ökad medvetenhet bland konsumenterna.
Utskottet välkomnar därför propositionens förslag om upphävande av förbudet mot kastrering av svin och andra åtgärder i anslutning till det. Utskottet föreslår därför att förslaget om att förkorta övergångsperioden för kirurgisk kastrering av grisar i lagmotion LM 27/2024 rd förkastas. Utskottet föreslår också att förslaget i samma lagmotion om att användning och underhåll av grisningshäckar och insemineringshäckar förbjuds förkastas. Lagen om djurvälfärd begränsar redan användningen av befintliga insemineringshäckar och grisningshäckar, fastställer en övergångsperiod för användningen av insemineringshäckar och förbjuder ibruktagande av nya grisningshäckar. EU-kommissionen förväntas inom kort lägga fram ett förslag som uppfyller kraven i det europeiska medborgarinitiativet ”End the Cage Age” för att förbjuda buruppfödning av djur. Ett förbud mot användning av grisningshäckar och insemineringshäckar ingår i medborgarinitiativets krav. Om EU-lagstiftningen förutsätter en snabbare övergång till burfria produktionsmetoder, kommer också bestämmelserna i lagen om djurvälfärd att ses över. Utskottet anser i detta läge att de krav som redan ingår i lagen är motiverade och står i proportion till de ekonomiska kostnader som kraven medför.