Allmänt om utvecklingen av fiskekvotssystemet
Genom lagen om det nationella genomförandet av Europeiska unionens gemensamma fiskeripolitik, nedan genomförandelagen, infördes i Finland vid ingången av 2017 ett nytt system med aktörsspecifika fiskekvoter. Kommersiella fiskare kan för närvarande utnyttja Finlands fiskekvoter för strömming, vassbuk och lax utifrån en aktörsspecifik fiskekvot eller en särskild fiskekvot. Kvotsystemet påverkar inte fisket efter andra fiskarter än de nämnda kvoterade arterna. Utifrån Naturresursinstitutets halvtidsutvärdering av fiskekvotssystemet ändrades genomförandelagen från och med den 10 januari 2023 så att de överlåtbara nyttjanderätterna för strömmingsfiske med ryssja gäller endast under en övergångsperiod som pågår till utgången av 2026, varefter fisket med ryssja sker inom ramen för gemensamma särskilda fiskekvoter. Strömmingsfiske med ryssja är en viktig kanal för nya fiskares inträde i branschen, eftersom det är ett relativt förmånligt sätt att inleda fiske utan stora investeringar och det därför har ansetts viktigt att möjliggöra fiske med ryssja och nätfiske efter strömming i hela kustområdet.
Jord- och skogsbruksutskottet har i sina tidigare betänkanden om genomförandelagen framhävt att det centrala målet med att skapa och utveckla ett system med aktörsspecifika fiskekvoter har varit att förbättra lönsamheten och verksamhetsförutsättningarna för kommersiellt fiske (JsUB 20/2022 rd — RP 205/2022 rd och JsUB 16/2016 rd — RP 103/2016 rd). Syftet med den nu aktuella propositionen är att stärka förutsättningarna för att uppnå dessa ursprungliga mål i genomförandelagen. Dessutom bedöms de ändringar som föreslås i propositionen sammantaget bidra till att upprätthålla utbudet av inhemsk fisk för finländarna. Sammantaget anser utskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslaget utan ändringar.
Användning av överlåtbara nyttjanderätter som säkerhet för lån
Inom fiskekvotssystemet fördelas Finlands fiskekvoter till kommersiella fiskare i form av överlåtbara och icke-överlåtbara nyttjanderätter för viss tid. Överföringen av överlåtbara nyttjanderätter fiskarna emellan gör det möjligt att utveckla fisket och planera fisket bättre samt att avstå från fiske mot ersättning för överlåtelse av nyttjanderätter. Enligt propositionen ska systemet med aktörsspecifika fiskekvoter preciseras så att överlåtbara nyttjanderätter kan användas som säkerhet för lån som beviljas av kreditinstitut. Detta förslag till ändring av genomförandelagen baserar sig på en åtgärd som nämns i programmet för främjande av inhemsk fisk som godkändes 2021 och som handlar om att överlåtbara nyttjanderätter ska kunna användas som säkerhet för lån. Jord- och skogsbruksutskottet betonar att tillgången på inhemsk fisk har en betydande roll när det gäller att garantera försörjningsberedskapen och livsmedelstryggheten, och att säkerhetsarrangemanget bidrar också till att främja tillgången.
Den nya reglering om användning av överlåtbara nyttjanderätter som säkerhet för lån som föreslås i propositionen främjar särskilt investeringar i fiskerinäringen i och med den nya formen av säkerhet för lån. Enligt den nya 16 a § som föreslås bli fogad till lagen får överlåtbara nyttjanderätter pantsättas för högst tio år. Pantsättningen av nyttjanderätter kan enligt den föreslagna bestämmelsen göras endast som säkerhet för lån för utvecklingen av fiskeföretaget. Behovet av investeringar för att förnya och modernisera fiskefartygen är stort, och de offentliga finansieringsmöjligheterna när det gäller fiskefartyg är strikt begränsade av EU-lagstiftningen. Det är mycket dyrt att köpa redskap för modernt yrkesfiske. Lånegarantisystemet förbättrar verksamhetsmöjligheterna för i synnerhet företag som bedriver trålfiske och det är särskilt viktigt för nyetablerade fiskare. Jord- och skogsbruksutskottet välkomnar den föreslagna nya regleringen om användning av nyttjanderätter som säkerhet för lån.
Särskild kvot för strömmingsfiske med ryssja och ändringar i samband med den
Jord- och skogsbruksutskottet konstaterar att den ovan beskrivna ändringen som gjordes 2022 i fråga om strömmingsfiske med ryssja innebär att de överlåtbara nyttjanderätterna upphör att gälla vid utgången av 2026. Till följd av detta redan fattade beslut bedrivs fiske med ryssja från och med 2027 igen inom ramen för de särskilda fiskekvoter som är gemensamma för fiskarna. Målet är att företag och företagare som fiskar i enlighet med det nuvarande systemet som baserar sig på överlåtbara nyttjanderätter och aktörsspecifika fiskekvoter ska kunna fortsätta med fiske utan betydande ändringar eller begränsningar, men samtidigt kan det också uppstå ny företagsverksamhet som baserar sig på fiske efter strömming med ryssja och på kustfiske efter strömming. I propositionen föreslås ändringar i strömmingsfisket med ryssja för det första så att minimimängden för den särskilda fiskekvoten för strömmingsfiske med ryssja i Bottniska viken höjs från 4 000 ton till 5 000 ton. Genom att höja minimimängden för fiskekvoten strävar man efter att säkerställa att kvoten är tillräcklig i hela Bottniska viken. Under perioden från och med 2010 har fångsten av strömming med ryssja i Bottniska viken överskridit 5 000 ton bara 2012 (5 560 ton) och 2014 (5 990 ton). Syftet med höjningen av kvoten är att undvika en situation där en kvot på 4 000 ton fylls och strömmingsfisket med ryssja måste begränsas betydligt både i Egentliga Finland och på andra håll i Bottniska viken.
Den ovan beskrivna höjningen av fiskekvoten för strömmingsfiske med ryssja i Bottniska viken till 5 000 ton har i sakkunnigyttranden till jord- och skogsbruksutskottet delvis fått motstridig respons. Det har föreslagits att höjningen ska höjas ytterligare och å andra sidan har de sakkunniga motsatt sig höjningen, eftersom höjningen av kvoten för fiske med ryssja har ansetts innebära att en del av fångsten flyttas bort från trålfisket. Den höjning från 4 000 ton till 5 000 ton som föreslås i propositionen är något mindre än två procent av den kvot som år 2025 fördelades till trålfiskare i Fastlandsfinland i form av aktörsspecifika fiskekvoter. Jord- och skogsbruksutskottet konstaterar att fisket med ryssja vid kusten som helhet gynnas av höjningen av kvoten för strömmingsfiske med ryssja i Bottniska viken och att dess kvotminskande effekt på trålfisket är tämligen liten. Utskottet anser att den föreslagna höjningen av kvoten är motiverad.
En annan ändring i propositionen som gäller strömmingsfiske med ryssja syftar till att bemöta trålfiskarnas farhågor genom att göra det möjligt att frigöra outnyttjade kvotdelar av de särskilda fiskekvoterna för fiske med ryssja för att fördelas till trålfiske. Om en del av den särskilda fiskekvoten för Bottniska viken eller Finska viken och Egentliga Östersjön blir ounyttjad, kan de outnyttjade kvotdelar som överstiger 20 ton fördelas till trålfiskare efter den 30 september. Den egentliga trålfiskeperioden inleds i huvudsak först i oktober och på så sätt kan trålfiskarna få fler fiskemöjligheter. Den mängd på 20 ton som reserveras för fiske med ryssja under oktober—december inom båda kvotområdena är större än de fångster som fåtts med ryssja under perioden 1.10—31.12 från och med år 2010. De största faktiska fångsterna med ryssja under denna period uppgick till 12 ton i Bottniska viken 2022 och 9 ton i Finska viken 2010. Jord- och skogsbruksutskottet anser att den föreslagna fångstmängden på 20 ton för fiske med ryssja i oktober-december är motiverad i båda kvotområdena.
I de yttranden som lämnats till jord- och skogsbruksutskottet har det framförts tämligen omfattande kritik mot den särskilda kvoten för strömmingsfiske med ryssja och yrkats att strömmingsfisket med ryssja ska återinföras i det aktörsspecifika kvotsystemet. Utskottet konstaterar att övergångstiden på nästan fyra år för strömmingsfiskare med ryssja enligt den lagändring som trädde i kraft 2023 löper ut vid utgången av 2026. Redan enligt den proposition som gällde lagändringen 2023 skulle jord- och skogsbruksministeriet utreda köpesumman för de överföringar av överlåtbara nyttjanderätter som genomförts inom strömmingsfisket med ryssja åren 2017—2022 samt eventuella grunder och finansieringsmöjligheter för betalning av kompensation för det till enskilda kommersiella fiskare. Enligt uppgifter från jord- och skogsbruksministeriet köpte endast ett fåtal ryssjefiskare nyttjanderätter 2017—2022, men utredningen pågår fortfarande. Jord- och skogsbruksutskottet hänvisar till det betänkande som utskottet godkände i samband med lagändringen 2023 (JsUB 20/2022 rd — RP 205/2022 rd) och betonar att utredningarna om kompensationer bör göras så snabbt som möjligt så att de förluster för dem som fiskar strömming med ryssja och som överfört nyttjanderätter ska kunna ersättas på behörigt sätt (Utskottets förslag till uttalande 1). Utskottet anser också att det är viktigt att man noggrant följer vilka konsekvenser ändringen av kvotsystemet för strömmingsfiske med ryssja har för fiskarna och tillgången på inhemsk fisk från ingången av 2027 (Utskottets förslag till uttalande 2).