Allmänt

I propositionen föreslås ändringar i lagen om främjande av integration (integrationslagen) och lagen om fritt bildningsarbete samt vissa andra lagar. Propositionen baserar sig på regeringsprogrammet för statsminister Orpos regering. 

Det föreslås att de allmänna målen för integration, målen för den individuella integrationsplanen och målen för integrationsutbildningen definieras tydligare som en helhet i integrationslagen. Syftet är att kraftigare betona invandrarnas eget ansvar för sin integration och deras skyldighet att främja denna. Målet för integrationen ska tydligare vara att invandraren kommer in i arbetslivet och det finländska samhället och lär sig finska eller svenska. Kulturutskottet välkomnar att målen för och innehållet i integrationen och integrationsutbildningen förtydligas. 

Såsom det konstateras i ett sakkunnigyttrande bör Finland också i fortsättningen tillhandahålla integrationstjänster som håller hög kvalitet, eftersom misslyckad integration kan främja marginalisering, parallellsamhällen och i värsta fall radikalisering. I ett sakkunnigyttrande konstateras också att integrationens förpliktande karaktär främjar jämställdheten, eftersom skyldigheten att integrera sig är densamma för kvinnor och män. Forskning visar att särskilt mammornas läs- och skrivkunnighet, språkinlärning och sysselsättning också främjar barnens integration i samhället. 

Genom propositionen ändras den helhet som utgörs av utbildning som främjar integration och språkkunskaper så att ansvaret för att ordna integrationsutbildning i fortsättningen ligger hos den kommunala arbetskraftsmyndigheten, som ordnar utbildningen i form av arbetskraftsutbildning. Propositionen förbättrar möjligheterna för kommuner och sysselsättningsområden som bildats av olika kommuner att ordna integrationsutbildning och utbildning i grundläggande litteracitet samt att leda, styra och utveckla helheten av utbildningar som främjar integration och språkkunskaper och att därigenom på ett effektivare sätt främja integrationen och sysselsättningen av invandrare. 

Det föreslås att det styrnings- och statsandelssystem för integrationsutbildning och utbildning i grundläggande litteracitet inom fritt bildningsarbete som hör till undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde avvecklas. Förslaget berör dock inte finansieringen av integrationsutbildning på teckenspråk. Finansieringen av integrationsutbildning slopas och finansieringen av utbildning i grundläggande litteracitet överförs på finansministeriet som en del av finansieringen av arbetskraftsservicen i statsandelen för kommunal basservice. 

Kulturutskottet ställer sig bakom förslaget att förenkla och effektivisera den helhet som utbildning som främjar integration och språkkunskaper utgör. Ändringen ger arbetskraftsmyndigheten möjlighet att planera och skapa fungerande och flexibla servicestigar som svarar mot integrationskundernas behov. Utskottet anser att förslaget att ordna integrationsutbildning och utbildning i grundläggande litteracitet som arbetskraftsutbildning och koncentrera ansvaret till arbetskraftsmyndigheten förtydligar systemet, gör utbildningarna mer arbetslivsorienterade och stärker kommunernas övergripande ansvar. 

Integrationsutbildning och utbildning i grundläggande litteracitet

I ett sakkunnigyttrande har det framförts att fritt bildningsarbete har en betydande roll när det gäller att ordna integrationsutbildning och utbildning i grundläggande litteracitet. Det har ansetts föreligga en risk för att reformen försämrar kvaliteten på integrationsutbildningen, eftersom läroanstalterna för fritt bildningsarbete har arbetat långsiktigt och väl för att ordna och utveckla integrationsutbildningen. Flera sakkunniga har också uttryckt oro över att alternativen till mångsidiga utbildningsvägar minskar samt att ställningen för läroanstalterna för fritt bildningsarbete försämras och att den pedagogiska kompetens och erfarenhet som finns hos dessa går förlorad när integrationsutbildningen och utbildningen i grundläggande litteracitet i fortsättningen i huvudsak ordnas som arbetskraftsutbildning. 

Sakkunniga har å andra sidan också påpekat att integrationsutbildning som ordnas som arbetskraftsutbildning har varit betydligt vanligare och att deltagarantalet har varit större än inom integrationsutbildningen inom det fria bildningsarbetet. År 2024 deltog cirka 18 500 personer i integrationsutbildning som ordnades som arbetskraftsutbildning medan cirka 6 800 personer deltog i den utbildning enligt integrationsplanen som ordnas inom det fria bildningsarbetet. 

I propositionen konstateras det att utnyttjandet av läroanstalternas kompetens och erfarenhet när det gäller att genomföra integrationsutbildning beaktas genom att kommunerna ges frihet att välja på vilket sätt de ska ordna integrationsutbildning och utbildning i grundläggande litteracitet. Det följer den redan nu gällande modellen för att ordna integrationsutbildning i form av arbetskraftsutbildning. Kommunerna kan välja hur utbildningarna ska ordnas och vilken läroanstalt eller annan anordnare av utbildning de anser vara bäst för att genomföra utbildningarna. Till exempel kan kommunala läroanstalter som ordnar yrkesutbildning samt medborgarinstitut också i fortsättningen delta i anordnandet av integrationsutbildning och utbildning i grundläggande litteracitet. 

I förslaget till ändring av integrationslagen föreslås bestämmelser om mål, innehåll, uppföljning och ordnande av utbildning i grundläggande litteracitet. Bestämmelserna stärker utbildningens centrala roll som en tjänst för arbetssökande integrationskunder med svaga läs- och skrivfärdigheter. Dessutom föreslås det att Utbildningsstyrelsen i fortsättningen fastställer grunderna för läroplanen för utbildning i grundläggande litteracitet i syfte att förbättra utbildningens kvalitet och förenhetliga genomförandet av den. Utskottet välkomnar de föreslagna bestämmelserna om utbildning i grundläggande litteracitet. I ett sakkunnigyttrande har det ansetts nödvändigt att arbetskraftsmyndigheten har tillgång till grunderna för läroplanen för utbildning i grundläggande litteracitet i så god tid som möjligt för att man ska kunna säkerställa att utbildningarna håller hög kvalitet och genomförs på ett kontrollerat sätt. 

Frivilliga studier

Det föreslås att grundläggande utbildning för vuxna, som stöds med arbetslöshetsförmån som frivilliga studier enligt integrationslagen, i fortsättningen ska stödjas för integrationskunder som är under 40 år och, av grundad anledning, för integrationskunder som har fyllt 40 år. Syftet med den övre åldersgränsen för stöd är att de integrationskunder som söker sig till grundläggande utbildning för vuxna i fortsättningen huvudsakligen ska vara unga vuxna, för vilka det arbetskraftspolitiskt sett är motiverat att genomgå den grundläggande utbildningen och förbättra studiefärdigheterna med tanke på studier på andra stadiet och högre utbildning samt en framtida karriär. Det har enligt propositionen uppskattats att för 40-åriga eller äldre integrationskunder är deltagande i annan integrationsfrämjande utbildning, såsom utbildning i grundläggande litteracitet eller arbetslivsinriktad integrationsutbildning, en mer direkt väg till arbetslivet, delaktighet och förvärvande av språkkunskaper i finska eller svenska jämfört med den grundläggande utbildningen för vuxna. 

Utskottet påpekar att förslaget inte begränsar en persons rätt att delta i grundläggande utbildning för vuxna, utan det är endast fråga om rätten att i enlighet med integrationslagen få stöd i form av arbetslöshetsförmån. En integrationskund som har fyllt 40 år kan även i fortsättningen studera inom den grundläggande utbildningen för vuxna till exempel med studiestöd eller någon annan inkomst. Dessutom kan arbetskraftsmyndigheten av grundad anledning avvika från den övre åldersgränsen på 40 år som gäller i fråga om grundläggande utbildning för vuxna som stöds med arbetslöshetsförmån. Det är med stöd av lagen om ordnande av arbetskraftsservice också i fortsättningen möjligt att stödja grundläggande utbildning för vuxna som fullgörs som frivilliga studier för invandrare över 25 år, om förutsättningarna för stödet uppfylls med stöd av den lagstiftningen. 

I många sakkunnigyttranden har det uttryckts oro över att integrationskundernas möjligheter att genomgå frivilliga studier minskar. Kulturutskottet noterar att om förutsättningarna enligt lagen uppfylls är det möjligt att som frivilliga studier stödja bland annat de studier anges i lagen om fritt bildningsarbete, om utbildningen ger större yrkeskompetens och yrkesbehörighet eller om det är fråga om integrationsutbildning på teckenspråk. Dessutom möjliggör 30 § 2 mom. i integrationslagen, som gäller frivilliga studier, att till exempel kurser för att främja språkkunskaper och integration inom det fria bildningsarbetet genomförs som frivilliga studier. 

Kulturutskottet anser i likhet med ett sakkunnigyttrande att det är viktigt att studier inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde, såsom grundläggande utbildning för vuxna, yrkesutbildning, högskolestudier och utbildning inom det fria bildningsarbetet, också i fortsättningen kan genomföras som frivilliga studier. Det är därför befogat att i sysselsättningsområdenas och kommunernas informationsstyrning starkt lyfta fram att 30 § i integrationslagen också i fortsättningen i stor utsträckning möjliggör frivilliga studier inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde. 

Om finansieringen

Syftet med reformen av finansieringen av utbildning som främjar integration och språkkunskaper är att finansieringen i fortsättningen ska utgöra en tydlig helhet i och med att den riktas till kommunerna via en enda kanal. I nuläget finansieras integrationsutbildningen via tre olika finansieringskanaler, det vill säga som en del av finansieringen av kommunernas arbetskraftsservice, som en del av den kalkylerade ersättningen till kommunerna samt via styrnings- och statsandelssystemet för utbildning i grundläggande litteracitet inom det fria bildningsarbetet, som hör till undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde. Utskottet anser det vara ändamålsenligt att överlappningarna inom finansieringen av integrationsutbildningen avvecklas. 

Utskottet välkomnar också förslaget i propositionen att arbetskraftsservicen i kommunerna som en del av statsandelen för basservice anvisas tilläggsfinansiering på två miljoner euro för flexibla sätt att genomföra integrationsutbildningen och för att möjliggöra heltids- eller deltidsarbete vid sidan av integrationsutbildningen från och med 2027. Likaså är det viktigt att anordnandet av integrationsutbildning på svenska stärks med tilläggsfinansiering som stöder tillgången till integrationstjänster på svenska. 

Avsikten är att aktörerna inom det fria bildningsarbetet under en övergångsperiod ska få sammanlagt 2,273 miljoner euro per år i två års tid efter reformens ikraftträdande, det vill säga till utgången av 2028. Anslagen för övergångsperioden bidrar till att trygga den regionala tillgången till integrationsfrämjande utbildning i början av reformen. Anslagen hjälper också aktörerna inom det fria bildningsarbetet att anpassa sig till den nya organiseringsmodellen. Under övergångsperioden kan centralorganisationerna inom det fria bildningsarbetet stödja aktörerna i att bygga upp samarbetet med kommunerna som gäller ordnandet av arbetskraftsutbildning. På så sätt förbättras i synnerhet beredskapen att ordna utbildning i de kommuner där de privata läroanstalterna för fritt bildningsarbete har haft en betydande roll i integrationsutbildningen och utbildningen i grundläggande litteracitet. 

Avslutningsvis

Kulturutskottet anser det vara viktigt att man i fortsättningen noga följer vilka konsekvenser reformen av integrationstjänsterna har för kvaliteten på integrationsutbildningen och utbildningen i grundläggande litteracitet samt för verksamhetsmöjligheterna för aktörerna inom det fria bildningsarbetet.