Allmänt

I propositionen föreslås det ändringar i lagen om främjande av integration (681/2023, integrationslagen) och i sex andra lagar. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2027. 

Det föreslås att de allmänna målen för integration, målen för den individuella integrationsplanen och målen för integrationsutbildningen definieras tydligare som en helhet i integrationslagen. Syftet med propositionen är att reformera integrationstjänsterna så att integrationspolitiken i fortsättningen i högre grad än tidigare grundar sig på språkinlärning, arbete och på att personer som integreras kommer in i det finländska samhället. Samtidigt betonas också integrationskundens eget ansvar mer än tidigare.  

Genom propositionen genomförs i enlighet med regeringsprogrammet ett sparmål på 15 miljoner euro i samband med reformen av de utbildningar som främjar integration och språkkunskaper. Syftet är också att från och med 2027 genomföra den besparing som våren 2024 fastställts i planen för de offentliga finanserna om att sänka den kalkylerade ersättningen för personer som fyllt 18 år. Dessutom föreslås det att den besparing på 30 miljoner euro som slogs fast under budgetförhandlingarna hösten 2025 genomförs.  

Förvaltningsutskottet tillstyrker lagförslagen, men med följande anmärkningar och ändringsförslag.  

Reformen av utbildningar som främjar integration och språkkunskaper

Genom propositionen ändras den helhet som utgörs av utbildning som främjar integration och språkkunskaper samt ansvaret för att ordna utbildning så att ansvaret för att ordna integrationsutbildning i fortsättningen enbart ligger hos den kommunala arbetskraftsmyndigheten, som ordnar utbildningarna i form av arbetskraftsutbildning. Genom propositionen ökar möjligheterna för kommunerna och sysselsättningsområdena, som bildats av kommuner, att ordna integrationsutbildning och utbildning i grundläggande litteracitet samt att leda, styra och utveckla helheten av utbildningar som främjar integration och språkkunskaper och samtidigt på ett effektivare sätt främja integrationen och sysselsättningen av invandrare. 

Det föreslås att det styrnings- och statsandelssystem för integrationsutbildning och utbildning i grundläggande litteracitet inom det fria bildningsarbetet som hör till undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde ska upplösas, med undantag av finansieringen av integrationsutbildning på teckenspråk. Finansieringen av integrationsutbildning och utbildning i grundläggande litteracitet ska samlat kanaliseras till statsandelen för kommunal basservice, vilket också undanröjer överlappningarna inom den statliga finansieringen av integrationsutbildningen. 

Av kulturutskottets utlåtande till förvaltningsutskottet (KuUU 5/2026 rd) framgår att integrationsutbildning som ordnas som arbetskraftsutbildning har varit betydligt vanligare och haft ett större deltagarantal än integrationsutbildning som ordnas inom det fria bildningsarbetet: år 2024 deltog cirka 18 500 personer i integrationsutbildning som ordnades som arbetskraftsutbildning, medan cirka 6 800 personer deltog i den utbildning enligt integrationsplanen inom det fria bildningsarbetet. 

I yttrandena till förvaltningsutskottet konstateras det att det fria bildningsarbetet har en betydande roll i, och samtidigt också lång erfarenhet av att ordna utbildningar. Förvaltningsutskottet anser det vara viktigt att arbetskraftsmyndigheterna vid genomförandet av integrationsutbildning också i fortsättningen kan utnyttja den kompetens som finns vid läroanstalterna för fritt bildningsarbete. Detta har beaktats i propositionen på så sätt att kommunerna kan välja de sätt att ordna utbildningarna och den läroanstalt eller någon annan tillhandahållare av utbildning som de anser vara bäst. Till exempel kan kommunala läroanstalter som ordnar yrkesutbildning och medborgarinstitut också i fortsättningen delta i anordnandet av integrationsutbildning och utbildning i grundläggande litteracitet.  

Dessutom påpekar förvaltningsutskottet att det i fortsättningen är möjligt att i en persons integrationsplan komma överens om deltagande i sådana andra utbildningar som främjar integration och språkkunskaper som ordnas av läroanstalter för fritt bildningsarbete. På denna punkt föreslås inga ändringar i propositionen. Enligt erhållen utredning kan dessa studier också stödjas som frivilliga studier enligt integrationslagen med arbetslöshetsförmån, om förutsättningarna för stödet uppfylls. Det föreslås ändringar i stödet för frivilliga studier endast i fråga om de utbildningar inom det fria bildningsarbetet vars styrnings- och finansieringssystem avvecklas, det vill säga i fråga om integrationsutbildning och utbildning i grundläggande litteracitet. 

Den centrala roll som utbildningen i grundläggande litteracitet har som en tjänst för arbetssökande integrationskunder med svag läs- och skrivkunnighet stärks genom att det i lagen införs bestämmelser om mål för, innehåll i samt uppföljning och ordnande av utbildning i grundläggande litteracitet. Vidare föreslås det att Utbildningsstyrelsen fastställer grunderna för läroplanen för utbildning i grundläggande litteracitet, vilket också förbättrar kvaliteten på utbildningen och gör genomförandet av utbildningen mer enhetligt.  

Förvaltningsutskottet välkomnar förslagen som syftar till att främja språkkunskaperna. Förvaltningsutskottet har i sina tidigare betänkanden (bl.a. FvUB 8/2024 rd — RP 21/2024 rd och FvUB 10/2022 rd — SRR 6/2021 rd) särskilt påpekat hur viktigt det är att invandrare kan finska eller svenska för att de ska få jobb och kunna bli integrerade i samhället. Riksdagen har i samband med behandlingen av statsrådets redogörelse om behoven av att reformera integrationsfrämjandet (FvUB 10/2022 rd — SRR 6/2021 rd) förutsatt att regeringen noggrant följer hur åtgärderna för att öka integrationsutbildningens, i synnerhet språkutbildningens, genomslagskraft och obligatoriet när det gäller att delta i språkkurser påverkar inlärningsresultaten samt ser till att språkstudierna utvecklas så att språkkunskaperna hos dem som flyttat till landet bättre än för närvarande motsvarar kraven på språkkunskaper i arbetslivet (RSv 22/2022 rd). 

Sammantaget anser förvaltningsutskottet att de föreslagna reformerna i fråga om utbildning som främjar integration och språkkunskaper är välkomna och ändamålsenliga. Förslaget att i fortsättningen ordna integrationsutbildning och utbildning i grundläggande litteracitet som arbetskraftsutbildning och koncentrera ansvaret till arbetskraftsmyndigheten förtydligar systemet, gör utbildningarna mer arbetslivsorienterade och stärker kommunernas övergripande ansvar. 

Förändringarna i finansieringen

Som det nämns ovan föreslås det som ett nytt statsandelsåliggande för kommunerna att ordna integrationsutbildning och utbildning i grundläggande litteracitet. Dessutom överförs finansieringen av sådan integrationsutbildning som ordnas i form av arbetskraftsutbildning för personer som avses i 2 § 3 och 4 mom. i integrationslagen till statsandelen för kommunal basservice. Enligt lagen om statsandel för kommunal basservice ska finansieringen av nya och mer omfattande statsandelsåligganden fullt ut täcka de kalkylerade kostnaderna för dessa åligganden, om inte åliggandena minskas i motsvarande utsträckning. Enligt utskottets uppgifter har propositionen beaktats i planen för de offentliga finanserna för 2027–2030, som fastställdes våren 2026. Förvaltningsutskottet välkomnar att finansieringen av integrationsutbildningen överförs till statsandelen för kommunal basservice och anser att ändringen förtydligar nuläget. 

I propositionen föreslås också nya sparåtgärder för kommunerna i fråga om främjande av integration. Sakkunniga har i stor utsträckning uttryckt oro över hur propositionen påverkar kommunernas ekonomi, de integrationsfrämjande tjänsterna och tillgången till dem samt kommunernas vilja att ta emot integrationskunder och i vilken mån integrationskunder eventuellt hänvisas till större städer. Nedskärningarna i integrationsfrämjandet kan utöver integrationstjänsterna också i större utsträckning påverka resurserna för kommunens övriga tjänster, såsom bildningstjänster, och öka trycket på att höja skatter eller klientavgifter.  

Förvaltningsutskottet konstaterar att det är möjligt att de ändringar i finansieringen och de besparingar som ingår i propositionen kan ha konsekvenser för kommunernas ekonomi och genomförandet av integrationstjänsterna, om kommunerna inte kan anpassa sin verksamhet eller skära ned på de tjänster som besparingarna gäller. 

Med beaktande av det som sägs ovan påpekar utskottet att det är viktigt att satsa särskilt på de samlade tjänsterna i inledningsskedet av integrationen. Samtidigt understryker utskottet att rätt riktade åtgärder med tillräckliga resurser i inledningsskedet spelar en viktig roll för en lyckad integration. Utskottet hänvisar i detta sammanhang också till sina tidigare betänkanden (bl.a. FvUB 45/2022 rd — RP 208/2022 rd och FvUB 8/2024 rd — RP 21/2024 rd).  

När det gäller finansieringen påpekar förvaltningsutskottet ytterligare att det i regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om främjande av integration och till lagar som har samband med den (RP 208/2022 rd) konstateras att arbets- och näringsministeriet när lagen har varit i kraft i ett år ska inleda en särskild övergripande utredning om ersättning av kostnaderna för främjande av integration. Syftet är att utreda de mest ändamålsenliga och kostnadseffektiva metoderna för ersättning till kommunerna och välfärdsområdena av de kostnader som de har för ordnandet av tjänster som främjar integration. Enligt förvaltningsutskottets uppgifter har arbets- och näringsministeriet våren 2026 färdigställt en särskild utredning om ersättning av kostnaderna för främjande av integration. Den samlade bedömningen av utredningen pågår för närvarande.  

Övriga förslag och synpunkter

I propositionen föreslås det att de allmänna målen för integration, målen för den individuella integrationsplanen och målen för integrationsutbildningen ska definieras tydligare som en helhet i integrationslagen. Målen ska i högre grad återspegla invandrarnas eget ansvar för sin integration och deras skyldighet att främja denna. Målet ska tydligare vara att invandraren kommer in i arbetslivet och det finländska samhället och lär sig finska eller svenska.  

Förvaltningsutskottet har i sitt betänkande FvUB 8/2024 rd — RP 21/2024 rd lyft fram att de integrationsfrämjande åtgärdernas förpliktande karaktär ytterligare bör stärkas och att invandrarna bör förutsättas ha kännedom om det finska samhällets funktionssätt, regler och värderingar. Utskottet har dessutom betonat individens aktivitet och ansvar för integrationen. Förvaltningsutskottet välkomnar de föreslagna målen och att ansvaret och skyldigheterna ökas. Utskottet anser att bestämmelserna förtydligar och harmoniserar serviceprocessen i anslutning till integrationen och effektiviserar användningen av resurser. 

I propositionen föreslås det dessutom att ersättningen av kostnaderna för kompletterande utkomststöd och förebyggande utkomststöd, kostnaderna för beredskap för mottagande samt kostnaderna för tjänster och stödåtgärder till offer för människohandel ska slopas. Slopandet av kostnadsersättningarna medför inga besparingar enligt propositionen, eftersom finansieringen i fråga om dem överförs till välfärdsområdena. Enligt propositionen uppstår besparingar dock i och med att det administrativa arbetet minskar.  

Förvaltningsutskottet noterar utifrån erhållen utredning att förslaget om att kostnaderna för tjänster och stödåtgärder till offer för människohandel i fortsättningen inte ska betraktas som kostnader som ska ersättas separat, inte inverkar på välfärdsområdets skyldighet att ordna åtgärder och tjänster för offer för människohandel. Bestämmelser om ordnande av hjälpinsatser för offer för människohandel finns i 38 b § i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel (746/2011). Enligt 11 § i socialvårdslagen (1301/2014) ska också socialservice ordnas för stödbehov på grund av utnyttjande och illabehandling. Den gällande integrationslagen innehåller inga bestämmelser om tjänster eller åtgärder för offer för människohandel, utan endast om ersättning för kostnaderna för dessa tjänster och åtgärder. Förslaget om att överföra ersättningen enligt integrationslagen till den allmänna finansieringen av välfärdsområdena inverkar inte på ansvaret för ordnande av tjänster, utan välfärdsområdena ska även framöver ordna tjänster enligt personernas behov med stöd av ovannämnda lagstiftning.  

Sammantaget anser förvaltningsutskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet konstaterar att det inte föreslår några egentliga innehållsmässiga ändringar i bestämmelserna, men för att beakta behovet av samordna lagförslagen med andra propositioner och lagändringar föreslår utskottet ändringar i paragraferna och ingresserna på det sätt som framgår av detaljmotiveringen. 

Övrigt

Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet välkomnar i sitt utlåtande (AjUU 6/2026 rd) propositionens mål och anser det vara viktigt att man strävar efter att främja en snabb förankring i arbetslivet och samhället för dem som flyttat till landet. Det är motiverat att integrationstjänsterna ska ha som mål att ge dem som använder tjänsterna färdigheter att komma in på arbetsmarknaden och vara sysselsatta. Det är viktigt att utveckla tjänsterna och framför allt förbättra deras genomslag.  

Förvaltningsutskottet håller med arbetslivs- och jämställdhetsutskottet om det som sägs ovan, men betonar samtidigt att också arbetsgivarna har en central roll för en lyckad arbetskraftsinvandring och integration. Utskottet anser att arbetsgivarnas deltagande i främjandet av integrationen av invandrare bör stärkas och utvecklas. 

Lagmotion LM 21/2025 rd

På de grunder som anförts ovan föreslår förvaltningsutskottet att lagmotionen förkastas.